Leverantörsmarknadsanalys 215 Jan-Olof Andersson, ILu och Anders Andersson, ILu Version 2, MARKNADSANALYS 215 1
Innehåll Sammanfattning av leverantörsmarknadsanalys 4 Bakgrund, syfte och intressenter 5 Trafikverkets inköpsvolym 215 5 Internationella bygg- och anläggningsmarknaden 5 Den europeiska bygg- och anläggningsmarknaden 6 Konjunkturen i Europa 6 Den svenska bygg- och anläggningsmarknaden 7 Marknadens storlek 7 Branschstruktur 7 Bygginvesteringarnas konjunktur och prisutveckling i Sverige 7 Trafikverkets största leverantörer 8 Trafikverkets tio största leverantörer under 215: 8 Väg- och järnvägssatsningar 9 Övergripande branschstruktur anläggningsmarknad 9 Inträdesbarriärer 1 Förutsättningar för nya aktörer 1 Leverantörsutveckling 11 Väg 12 Järnväg 13 Tekniska tjänster och konsulter 14 Tekniskt godkänt material konkurrens och prisutveckling 14 El marknad, konkurrens och prisutveckling 15 It marknad, konkurrens och prisutveckling 16 2 MARKNADSANALYS 215
Bilaga 1 Snabba fakta om Trafikverkets inköpsvolym 18 Bilaga 2 Europakonjunkturen 2 Bilaga 3 Samband konjunktur och prisutveckling 21 Bilaga 4a Om- och nybyggnation, väg, marknadsandelar 22 Bilaga 4b Underhåll baskontrakt, väg, marknadsandelar 24 Bilaga 4c Övrigt underhåll, väg, marknadsandelar 26 Bilaga 5a Om- och nybyggnation exklusive BEST, järnväg, marknadsandelar 28 Bilaga 5b Om- och nybyggnation BEST, järnväg, marknadsandelar 3 Bilaga 5c Underhåll baskontrakt, järnväg, marknadsandelar 32 Bilaga 5d Övrigt underhåll, järnväg, marknadsandelar 34 Bilaga 6a Tekniska tjänster och konsulter, väg, marknadsandelar 36 Bilaga 6b Tekniska tjänster och konsulter, järnväg, marknadsandelar 38 Bilaga 7 Leverantörsuppföljning 4 MARKNADSANALYS 215 3
Sammanfattning av leverantörsmarknadsanalys Inköpsvolym: Trafikverket köper för cirka 4 miljarder kronor, och för att kontinuerligt skapa mer nytta för pengarna med avseende på kostnadsutveckling och kvalitet krävs en fungerande marknad. I den här rapporten analyseras olika delmarknader med fokus på anläggningsmarknaden som svarar för cirka 9 procent av Trafikverkets inköpsvolym. Konjunkturen när det gäller internationell utveckling, totala bygginvesteringar och anläggningsinvesteringar påverkar starkt Trafikverkets kostnadsutveckling och antalet anbudslämnare. Insatsvaror som stål, koppar och olja har sjunkit kraftigt i pris det senaste året, vilket varit gynnsamt för Trafikverket. Anläggningsmarknad och entreprenader: De traditionellt stora svenska entreprenadföretagen dominerar anläggningsbranschen när det gäller väginvesteringar, investeringar i banvallar, drift, tunnel och underhållsbeläggning. Ett antal utländska företag utmanar de traditionella företagen när det gäller Trafikverksprojekt. Trafikverket har potentiella leverantörer på världs- och Europamarknaden och gör ett stort antal riktade insatser för att attrahera utländska leverantörer. Trafikverket besöker handelskamrar och företag, anordnar internationell leverantörsdag, skapar större paket i stora projekt, översätter delar av förfrågningsunderlag till engelska, minskar antalet konkurrensbegränsande krav med mera. Trafikverket förenklar också för små och medelstora företag att lämna anbud, och utmaningen är till stora delar en informationsfråga. Anläggningsmarknad och tekniska konsulter: Det är en internationell trend med uppköp och med ambitionen hos teknikkonsulterna att bli allt större, som en del i en ökad globalisering. Svenska företag växer genom uppköp och söker sig in på nya kompetensområden, och de söker sig även ut i världen på olika sätt. Internationella aktörer söker sig i sin tur till Sverige. Trenden är att vi är på väg mot en global marknad. Tekniskt godkänt material: Marknaden för tekniskt godkänt material kännetecknas av god konkurrens mellan många svenska och utländska leverantörer. Undantaget är reservdelar till äldre installerade system, där marknaden förnyat produktionen och antalet leverantörer som producerar reservdelar minskat. De råvaror som påverkar kostnadsnivån för tekniskt godkänt material är framför allt järnmalm (som påverkar prisnivån på banmaterial) och koppar (som främst påverkar prisnivån på elkraftmaterial). Under 215 har priserna gått ner rejält på dessa råvarumarknader. Elmarknad: Trafikverket köper varje år cirka 2,6 TWh el för både Trafikverkets och hela järnvägsbranschens behov, varav 83 procent debiteras vidare till externa kunder, merparten järnvägsföretag. All el köps in via de nordiska elbörserna Nordpool Spot för den fysiska leveransen och Nasdaq Commodities för finansiella prissäkringar. Prisutvecklingen på elmarknaden har varit ytterst gynnsam det senaste året, och det gör att dagens priser är lägre än de någon gång varit sedan marknaden avreglerades. It-marknad: Trafikverket har en strategi för sourcing med syfte att skapa balans mellan interna och externa it-leveranser, med fokus på långsiktig stabilitet där tillgången på kritisk kompetens säkras över tiden. Vid extern anskaffning används i första hand Trafikverkets ramavtal och i andra hand statliga ramavtal, och i tredje hand genomförs en objektspecifik upphandling. Leverantörsutveckling: Trafikverket bedriver en aktiv uppföljning och utveckling av leverantörer, där parterna gemensamt utvecklar metoder och leveranser under olika samverkansformer. Leverantörsbedömningar är även i valda fall grund för bonus och utvärdering, och de kan på sikt utgöra grund för diskvalificering av leverantörer. 4 MARKNADSANALYS 215
Bakgrund, syfte och intressenter Bakgrund och syfte Trafikverkets inköpsvolym uppgick 215 till cirka 4 miljarder kronor. För att kontinuerligt skapa mer nytta för pengarna med avseende på kostnadsutveckling och kvalitet, krävs en fungerande leverantörsmarknad. Syftet med analysen är att beskriva olika leverantörs-marknaders funktion och vad Trafikverket övergripande gör för att utveckla delmarknader. Rapporten fokuserar på anläggningsmarknaden, beroende på att cirka 9 procent av Trafikverkets inköpsvolym avser den marknaden. Intressenter Regeringen, Trafikverkets styrelse/ledningsgrupp Internråd, Inköpsråd, Inköpskommitté Kategori- och leverantörsteam Byggherrerådet Inköpsdirektör Inköpschefer, Inköpscontrollrar Inköpare, kvalificerade inköpare Leverantörsmarknadens aktörer Trafikverkets inköpsvolym 215 Trafikverkets inköpsvolym år 215 (Mnkr) Väg Järnväg Trafikslags-övergripande verksamhet Summa inköpsvolym Om och nybyggnationsåtgärder 6 855 11 164 129 18 147 Underhåll 1 349 7 185 17 534 Övrig verksamhet 768 713 2 426 3 97 Summa inköpsvolym 17 972 19 62 2 555 39 588 Inköpsvolymen för Trafikverkets 1 största leverantörer uppgår till 21 175 miljoner kronor och motsvarar 53 procent av den totala inköpsvolymen. De 78 största leverantörerna representerar 8 procent av den totala inköpsvolymen. I den totala inköpsvolymen för samtliga trafikslag enligt ovan ingår it med 1 52 miljoner samt tekniska tjänster och konsulter med 3 844 miljoner. Under 215 avslutades 819 upphandlingar. Antal leverantörer är 1 16. För mer detaljer, se bilaga 1. Internationella bygg- och anläggningsmarknaden I topp på listan, 215, över världens största byggföretag ligger tre kinesiska bolag. RANK 215/214 Företag 1/3 China Railway Group Ltd., Beijing, China 2/1 China State Construction Eng g Corp. Ltd., Beijing, China 3/2 China Railway Construction Corp. Ltd., Beijing, China 4/4 China Communications Construction Grp. Ltd., Beijing, China 5/5 VINCI, Rueil-Malmaison Cedex, France 6/6 ACS, Actividades de Construccion y Servicios SA, Madrid, Spain 7/14 Power Construction Corp. of China, Beijing, China 8/8 BOUYGUES SA, Paris Cedex 8, France 9/7 HOCHTIEF Aktiengesellschaft, Essen, Germany 1/1 China Metallurgical Group Corp., Beijing, China Källa: De 1 största byggföretagen i världen 215, The Top 25 Global Contractors, ENR Det är intressant att bevaka vad kinesiska företag gör i Europa och försöka att se möjligheter att locka dessa företag till Sverige. Trafikverket har besökt Kina och Sydkorea och träffat beställare (motsvarighet till Trafikverket) och företag som är intresserade av den svenska marknaden. Syftet var att studera höghastighetsjärnväg, produktionsmetoder och underlag till upphandlingsstrategier, till exempel ersättningsform och storlek på entreprenader, samt att undersöka intresset för den svenska marknaden. MARKNADSANALYS 215 5
Den europeiska bygg- och anläggningsmarknaden Euroconstructmarknaden omfattar 19 europeiska länder och utgörs av nästan alla västeuropeiska länder (EU och EFTA) och ett antal östeuropeiska stater (EU-kandidatländerna), se karta nedan. Det totala värdet av anläggningsmarknaden i Euroconstructområdet var cirka 3 miljarder euro under 214. Flera av världens största entreprenörer finns på Euroconstructmarknaden, exempelvis Frankrike, Tyskland och Spanien, se tabell nedan. Trafikverket har potentiella leverantörer på Euroconstructmarknaden och gör ett stort antal riktade insatser för att attrahera utländska leverantörer se vidare på sidan 1 Förutsättningar för nya aktörer. Europas största entreprenadföretag baserat på försäljning 213 och 214 (i miljarder euro) 213 214 Vinci (France) 4,34 38,7 ACS (Spain) 38,37 34,88 Bouygues (France) 33,35 33,14 Skanska (Sweden) 15,78 15,75 Eiffage (France) 14,26 13,95 Strabag (Austria) 12,48 12,48 Balfour Beatty (UK) 11,91 1,91 Ferrovial (Spain) 8,17 8,8 Bilfinger (Germany) 8,15 7,7 Koninklijke BAM Groep NV (Netherlands) 7,4 7,31 Källa: Europe s largest construction companies based on revenue (fee-based), Statista Euroconstruct Network Konjunkturen i Europa Market Information avallabel De europeiska bygginvesteringarna har sedan finanskrisen gått tillbaka kraftigt. Flera europeiska länder har drabbats hårt (skapar intresse för den svenska anläggningsmarknaden). Under de närmaste 2 åren förväntas bygginvesteringarna öka med ett par procent årligen. Den historiskt kraftiga nedgången och måttlig återhämtning skapar förutsättningar för fortsatt europeiskt intresse för den svenska anläggningsmarknaden. Se mer detaljer i bilaga 2. 6 MARKNADSANALYS 215
Den svenska bygg- och anläggningsmarknaden Marknadens storlek Den svenska byggmarknaden har omsatt över 53 miljarder kronor de senaste åren, varav cirka 38 miljarder kronor är bygginvesteringar. Bygginvesteringar omfattar ny- och ombyggnad av bostäder och lokaler samt investeringar i anläggningar. Anläggningsinvesteringarna i Sverige har under de senaste åren omsatt över 8 miljarder kronor (Sveriges byggindustrier). Till anläggningssektorn räknas förutom vägar, gator och järnvägar även el- och värmeverk, vatten- och reningsverk, byggnadsverksamhet kopplad till transporter samt post- och telekommunikation. Inom anläggningsmarknaden används stora resurser till att underhålla och reparera anläggningar. Sveriges byggindustrier bedömer att det rör sig om 2 till 3 miljarder kronor per år. Totalt omsätter därmed anläggningsmarknaden omkring 1 11 miljarder kronor per år. Trafikverket upphandlar anläggningsentreprenader och konsulter för cirka 35 miljarder kronor per år, vilket utgör omkring 3 procent av anläggningsmarknaden. Branschstruktur De tio största byggföretagen i Sverige 215 (Sveriges Byggindustrier): Peab Skanska NCC JM SVEVIA Viedekke Infranord Strukton Rail Lemminkäinen Erlandssons Bygg Strabag Sverige Företagen till vänster är också de största leverantörerna till Trafikverket. Undantaget är JM och Erlandssons Bygg som till största delen arbetar med husbyggnad. Bygginvesteringarnas konjunktur och prisutveckling i Sverige Konjunkturläget för de totala bygginvesteringarna (bostäder, lokaler och anläggningar) påverkar genom sin storlek (cirka 38 miljarder kronor) i hög grad anläggningsinvesteringarnas (cirka 8 miljarder kronor) prisutveckling. Upp- och nedgångar för de totala bygginvesteringarna påverkar starkt anläggningsmarknadens prisutveckling (bilaga 3). De totala bygginvesteringarna bedöms sjunka kraftigt, och anläggningsinvesteringarna bedöms stiga mycket svagt under perioden 215 till 217 (Sveriges Byggindustrier, feb 216) se tabell nedan. 215 216 217 Totala bygginvesteringar +9 +4 +1 Anläggningsinvesteringar +1-1 +2* *Sveriges Byggindustri gör prognoser på så sätt att de projekt som bedöms starta fördelas ut på det antal år som projekten ska pågå. Ett 5-miljardersprojekt som pågår i 5 år ger därmed 1 miljard per år. *Offentliga investeringar bedöms öka med 5 procent under 217 beroende på projekt såsom Förbifart Stockholm, Marieholmstunneln, ombyggnad av E2 genom Västergötland och tunnelbaneutbyggnad i Stockholm, och detta kompenserar för nedgången på de privata anläggningsinvesteringarna. Totalt bedöms anläggningsinvesteringar stiga med 2 procent under 217, vilket inte är en anmärkningsvärt hög ökning. Trafikverket har dock flera stora projekt på gång de närmaste åren, där utmaningarna är storleken på entreprenadpaketeringar, internationell marknadsföring av projekten i konkurrens med andra nordiska/europeiska projekt samt anpassning av anbudsdatum i förhållande till andra stora projekt (företagens kalkylresurser är en begränsning när det gäller möjlighet att lämna anbud i synnerhet när det gäller totalentreprenader). MARKNADSANALYS 215 7
Investeringsindex, väg och järnväg Trots en kraftig tillväxt 214 215, för totala bygginvesteringar, har prisutvecklingen varit fortsatt återhållsam det senaste året (minus 3 och plus 1,7 procent för investeringsindex väg respektive järnväg). En del av förklaringen är sjunkande priser på insatsvaror som stål och bitumen (oljeprodukt i asfalt). Investeringsindex väg har gått ned, beroende på att en del av indexet grundar sig på bitumenpriser (oljepriset har gått ned kraftigt ). Se mer detaljer kring sambanden mellan konjunktur och prisutveckling i bilaga 3. Investeringsindex Väg och Järnväg 2.1-215.12 Väg investeringsindex Järnväg investeringsindex NPI KPI-KS Index januari 2=1 2 18 16 14 12 1 Den understa kurvan visar NPI (nettoprisindex). Den översta kurvan visar järnvägsindex (innehåller schablonindex för typprojekt järnväg/viktat index baserat på entreprenadindex/e84). Kurvan därunder visar vägs totalindex för väginvesteringar baserat på entreprenadindex/e84. Indexen ger en viss indikation om väg- och järnvägsinvesteringars prisutveckling. Trafikverkets största leverantörer Trafikverkets tio största leverantörer under 215: Svevia NCC Nybyggnad och underhåll dominerar inköpsvolymen PEAB Trafikverkets inköpsvolym för ny- och ombyggnationer och underhåll under 215 Infranord uppgår till 35 681 av totalt 39 588 miljoner kronor (9 procent). Skanska Strukton Rail SWECO ÅF Bombardier Implenia Construction (Har köpt delar av Bilfinger Berger) För mer detaljer, se bilaga 1. 8 MARKNADSANALYS 215
Väg- och järnvägssatsningar Underhåll Trafikverket satsar i större grad på förebyggande järnvägsunderhåll. Syftet är att skapa förutsättningar för ett robustare system med lägre behov av avhjälpande underhåll till följd av infrastrukturfel. Underhållet på väg har i stort prioriterats till storstadsområden och vägar med en högre trafiknivå. Investeringar Investeringsvolymen för järnväg ökade under 215, medan väginvesteringarna minskade i omfattning. De största järnvägsinvesteringarna som pågick under 215 var Citybanan, Göteborgs hamnbana och Marieholmsbron, dubbelspår Strängnäs Härad och dubbelspår Gamla Uppsala. De största väginvesteringarna var E4 Förbifart Stockholm, väg 4 Ulricehamn samt Västsvenska paketet. Mnkr 12 Trafikverkets inköpsvolym, åtgärderna om och nybyggnad och underhåll per trafikslag järnväg och väg, jan dec 213 215 11 164 1 9 661 8 931 9 18 9 651 1 9 1 349 8 6 737 7 527 7 185 8 8 6 855 6 4 2 Underhåll, järnväg Om och nybyggnationsåtgärder, Järnväg Om och nybyggnationsåtgärder, Väg Underhåll, väg Period 2131 21312 Period 2141 21412 Period 2151 21512 Källa: Agresso jan dec 212 214 Övergripande branschstruktur anläggningsmarknad Entreprenader Skanska, NCC, Peab, Svevia och Infranord dominerar anläggningsbranschen när det gäller väginvesteringar, investeringar i banvallar, drift, tunnel och underhållsbeläggning. Historiskt har dessa företag sökt ökad kontroll över hela produktionskedjan för att på så vis kunna öka lönsamheten. Det innebär strategiskt sett att företagen samverkar med leverantörer och investerar i egen produktion av viktiga råvaror. Flera av företagen äger asfaltverk, betongstationer och bergtäkter. Sammantaget begränsar det här konkurrensen. Ett antal större utländska leverantörer utmanar dessa företag, och de är historiskt sett intresserade av större betongjobb, broar och tunnlar. Företagen uttrycker sitt intresse för jobb över 3 miljoner kronor, men under senare år har de även intresserat sig för betydligt mindre projekt, som ett sätt att lära sig marknaden med begränsat risktagande. De största visar intresse för så stora jobb som 5 miljarder i ett och samma kontrakt. Entreprenader i den storleksordningen gör också att svenska leverantörer tvingas till konsortier och till att ta in samarbetspartner. Det skapar förutsättningar för förnyelse och utveckling på marknaden. Trender entreprenad Internationalisering, allianser, jointventure, uppköp Svenska entreprenadföretag startas, växer och vill in på nya marknader (en ensam maskinförare blir entreprenadföretag) Vägentreprenörer går in på järnväg. Nya entreprenörer på järnvägsunderhållsmarknaden på väg in/växer till. Kassaflöde prioriteras före vinst Formalia allt viktigare Konsekvenser En internationell marknad när det gäller stora projekt. Nya aktörer lokalt håller nere priser på mindre entreprenader. Sundare konkurrens och på sikt hållbara priser. Lägre anbudspriser, betydande ändring och tilläggsarbeten och låg innovationstakt. De stora entreprenadföretagen anlitar/anställer fler jurister. Mer juridiskt hållbara anbud? Hårdare kontraktsreglering i genomförandefasen? MARKNADSANALYS 215 9
Trafikverket eftersträvar ökade frihetsgrader och mindre detaljering, för att öka lönsamheten när det gäller utveckling av metoder och produkter. Historiskt har Trafikverket i snitt fått in 3,5 anbud på stora projekt (3 miljoner kronor och större) och utförandeentreprenader. När det gäller totalentreprenader är siffran omkring 3. Tendensen är dock att skillnaden minskar över tid. Konkurrensen behöver öka för att vi ska kunna säkra en högre innovationsoch produktivitetsutveckling. Tekniska tjänster och konsulter Sweco, ÅF, WSP, Tyréns och Ramböll dominerar. ÅF är på senare år en stark utmanare till de tidigare etablerade företagen. Det genomsnittliga antalet anbudslämnare går ned beroende på den internationella trenden med uppköp och ambitionen hos teknikkonsulterna att bli allt större, som en del i en ökad globalisering. Branschens företag växer och söker sig in på nya kompetensområden, och de söker sig även ut i världen på olika sätt. Dessutom söker sig allt fler internationella aktörer till Sverige ett sannolikt tecken på att Sverige är en fungerande marknad med goda spelregler. Mer detaljer återfinns under kommande rubrik Tekniska konsulter och tjänster. Trender tekniska konsulter Konsekvenser Internationalisering, konsolidering genom uppköp Färre aktörer men internationell konkurrens Kvalitetsproblem Tvister, hävning och fördyring Outsourcing till låglöneländer Håller nere priser. Svenska företag tvingas rekrytera lägre utbildade än traditionellt (t.ex. KY-elever). Sjunkande lönsamhet Låga anbudspriser och höjda löner sänker lönsamhet och medför ökade krav på ändrings- och tilläggsarbeten Överhettning Kompetensbrist Timprissättning och alltför tekniskt styrda upphandlingar Krav på differentierade affärsmodeller, t.ex. fast arvode Inträdesbarriärer Det finns ett antal etableringshinder för utländska entreprenörer, och de hindrar i hög grad entreprenörerna att över huvud taget lämna anbud: Utländska företag saknar ofta lokal administration och har svårt att få tag på nyckelpersoner. Språket de flesta handlingar är på svenska. Upphandlingspaketen är för små för att företag som inte är etablerade i Sverige ska finna det intressant att lämna anbud, och det finns svängningar i utbudet. Företagen har inte tillgång till viktigare insatsvaror, till exempel ballasttäkter. Sverige domineras av ett antal inhemska företag med stort kontaktnät och gemensam branschuppfattning, likartade strategier och informationsövertag. Anbudets pris får större genomslag än kraven på teknikhöjd och kvalitet. Det finns skillnader i affärskultur. Regelverket i Sverige kan upplevas ovant och kräver god lokal kännedom. Det finns specifika krav kopplade till Sverige när det gäller erfarenhet och kompetens. Förutsättningar för nya aktörer Trafikverket sänker kontinuerligt inträdesbarriärerna för såväl utländska som svenska företag (speciellt små och medelstora företag) och arbetar i övrigt för att marknaden ska fungera så bra som möjligt. Utländska aktörer Trafikverket genomför en rad aktiviteter som förbättrar förutsättningarna för nya aktörer: anordnar en internationell leverantörsdag i Sverige besöker handelskamrar och företag anordnar möten där leverantörer får ställa frågor om ett exempel på förfrågningsunderlag ökar framförhållningen i inköpsplaneringen skapar större paket i stora projekt 1 MARKNADSANALYS 215
översätter delar av förfrågningsunderlagen till engelska tar fram en inköpstidplan på engelska tar bort krav på svenska referenser minskar antalet konkurrensbegränsande krav underlättar införande av fordon till Sverige gör riktade marknadsföringsinsatser i övriga Europa inför kommande upphandlingar (gäller större Trafikverksprojekt). Många internationella leverantörer som nyetablerar i Sverige anger att de kommer söka partnerskap hos en leverantör som redan är etablerad i Sverige. I dag finns det ett flertal större, utländska leverantörer på vår marknad (både konsulter och entreprenörer med huvudkontor utanför Sverige), exempelvis: Implenia Construction (Tyskland/Schweiz) Veidekke (Norge) Lemminkäinen (Finland) STRABAG AB (Österrike) VR-Track (Finland) Acciona, Idom, Aecom, Systra, VolkerWeiss, Infratek. Även andra internationella företag har visat intresse (Källa: Camilla Ahston, Trafikverket ) för våra projekt, exempelvis italienska anläggningsentreprenören Salini Impregilo, de irländska konsultföretagen Arup och MottMacDonald, de franska företagen ETF, Alstom, Bouygues och Eiffage, de spanska företagen Indra, Ineco, Comsa, Dragados, FCC, Ferrovial, OHL, OSSA och VIAS med flera. Svenska företag med fokus på små och medelstora aktörer Strategier för att sänka inträdesbarriärer tillämpas för såväl utländska som små och medelstora företag. Trafikverket har exempelvis genomförts ett antal pilotupphandlingar, med förenklade förfrågningsunderlag, för att attrahera små och medelstora företag. Upphandlingarna utvärderas, och en enkätundersökning har genomförts. Slutsatsen är att det ofta behövs utbildning och information för att en mindre leverantör ska vilja lämna anbud. Små och medelstora företag vinner i dag drygt 3 procent av alla Trafikverksupphandlingar. Trafikverket tillhandahåller även material på järnvägssidan, och har särskilda ramavtal inom entreprenad som ska ge mindre företag möjlighet att lära sig marknaden. Leverantörsutveckling Trafikverket följer upp och utvecklar leverantörerna. Syftet med leverantörsutveckling är följande: ökad affärsmässighet samordnad och enhetlig kommunikation genom leverantörsteam uppföljning av leverantörens prestation i projekt utveckling av leverantören förbättringsåtgärder för både leverantörer och Trafikverket tydligare kravställning mot leverantör, ökad leveranskontroll och bättre affärer långsiktig hållbarhet (miljö, säkerhet och sociala aspekter) samt ökad kontroll av efterlevnaden av krav. En affärsmässig relation där Trafikverket systematiskt följer upp leverantören och där parterna gemensamt utvecklar metoder och leveranser ger mer nytta för pengarna. Leverantörsbedömningar är även i valda fall grund för bonus och utvärdering, och på sikt även för diskvalificering. Uppföljningen sker genom leverantörsteam för de stora leverantörerna och genom leverantörsansvariga för de medelstora leverantörerna. Ett verktyg (UppLev) är under införande och ska på sikt fungera som stöd för såväl förbättringsprojekt som kvalificering och bonus/mervärden. Trafikverket satsar på hållbarhet och ser det som ett arbete för att skapa konkurrens på lika villkor. MARKNADSANALYS 215 11
Resultatet av genomförda leverantörsuppföljningar framgår av bilaga 7 ( Leverantörsuppföljning) Den tidigare texten är en mer generell beskrivning. I den kommande texten beskrivs konkurrenssituationen för väg, järnväg samt tekniska tjänster och konsulter. Väg Studera nedanstående text tillsammans med tabellen på sidan och läs även om företagens marknadsandelar i bilaga 4. Om- och nybyggnation NCC, Peab, Svevia och Skanska dominerar om- och nybyggnation av väg. Veidekke och Implenia är två utländska aktörer som utmanar de traditionella svenska storföretagen. Antalet företag som har 8 procent av inköpsvolymen har ökat något (från 21 till 29), och medeltalet för anbudslämnare ligger kring 3,7. Underhåll, baskontrakt (kontrakt för vägunderhåll på ett specifikt geografiskt område) Svevia dominerar stort men trion NCC, Peab och Skanska är stabila utmanare. Det är tre företag som haft 8 procent av inköpsvolymen de senaste åren, och antalet anbudslämnare har minskat från 3,6 till 3,1 under 215. Prisnivån är historiskt låg och det gäller även innovationstakten. Trafikverket gör i samråd med branschen en översyn av affärsformerna, med inriktning mot högre grad av samverkan, bättre tillståndsbeskrivning och innovation. Underhåll, övrigt ( underhåll som inte utförts inom ramen för ett baskontrakt) Svevia dominerar före NCC, Skanska och Peab. Lemminkäinen och BDX-företagen utmanar. Antalet företag som har 8 procent av inköpsvolymen har ökat något, och antalet anbudslämnare ligger stabilt över 3,7. Nyckeltal 213 214 215 Inköpsvolymer, Miljoner kronor Om- och nybyggnation Underhåll, bas kontrakt Underhåll, övrigt Antal leverantörer som motsvarar 8% av volymvärdet Om- och nybyggnation Underhåll, bas kontrakt Underhåll, övrigt Antal anbud per upphandling (genomsnittligt) Om- och nybyggnation Underhåll, bas kontrakt Underhåll, övriga åtgärder 9 18 3 63 6 588 21 3 14 3,7 3,6 3,8 8 8 2 874 7 216 25 3 15 3,9 3,3 3,7 6 855 3 917 6 432 29 3 2 3,7 3,1 4, 12 MARKNADSANALYS 215
Järnväg Studera nedanstående text tillsammans med tabellen på sidan, och läs även om företagens marknadsandelar i bilaga 5 Om- och nybyggnad exklusive BEST (bana, el, signal, tele) Skanska, Peab och NCC dominerar med likartad marknadsandel. Implenia och Svenska entreprenad i Mälardalen är utmanare. Om- och nybyggnad, BEST Peab, Strukton och Infranord dominerar, men det finns flera betydande aktörer med specialnischer, till exempel Siemens. Underhåll, baskontrakt ( kontrakt för järnvägsunderhåll på ett specifikt geografiskt område) Infranord dominerar starkt, före Strukton (som köpt BB Rail), VR-Track och Infratek. Struktons köp av BB Rail har minskat konkurrensen. Prisnivån är historiskt sett mycket låg och det gäller även innovationstakten. Den politiska diskussionen om konkurrensutsättning eller inte har ökat osäkerheten. Det är endast två företag som haft 8 procent av inköpsvolymen de senaste två åren, och antalet anbudslämnare är mycket lågt (2,3 de senaste åren). Baskontrakt järnväg fortsätter därmed att vara en utmaning. För att skapa en bättre fungerande marknad har Trafikverket förtydligat begreppen fel och skada som en del i kontraktsregleringen och skapat en regleringsmodell för ökat slitage vid trafikförändringar, som en del i att minska tvisterna inom branschen (tvister utgör barriär för nya aktörer). Trafikverket har fört en dialog med flera utländska leverantörer, och Colas Rail lämnade anbud men tog inte hem något baskontrakt. De anser sig dock ha fått ökad kunskap inför kommande upphandlingar. Ytterligare initiativ under införande är bonusmodell, servicefönster och samverkansformer. Underhåll, övrigt (underhåll som inte utförts inom ramen för ett baskontrakt) Infranord och Strukton dominerar, men det finns en bred leverantörsbas (olika nischer) med 45 företag som tillsammans har 8 procent av inköpsvolymen. Medeltalet för anbud är omkring 3. Nyckeltal 213 214 215 Inköpsvolymer, Miljoner kronor Om- och nybyggnation exkl. BEST Om- och nybyggnation BEST Underhåll, baskontrakt Underhåll, övrigt Antal leverantörer som motsvarar 8% av volymvärdet Om- och nybyggnation exkl. BEST Om- och nybyggnation BEST Underhåll, baskontrakt Underhåll, övrigt Antal anbud per upphandling (genomsnittligt) Om- och nybyggnation exkl. BEST Om- och nybyggnation BEST Underhåll, baskontrakt Underhåll, övrigt 6 999 1 932 2 899 3 839 34 13 3 35 3,8 3,7 2,3 2,5 7 539 2 122 3 246 4 281 31 16 2 37 3,3 3,3 2,3 3,2 8 262 2 92 3 351 3 834 26 11 2 46 3,4 3,3 2,3 3, MARKNADSANALYS 215 13
Tekniska tjänster och konsulter Studera nedanstående text tillsammans med tabellen på sidan, och läs även om företagens marknadsandelar i bilaga 6. Koncentrationen av företag har ökat, speciellt inom järnväg där 12 företag nu har 8 procent av inköpsvolymen, jämfört med 3 för 2 år sedan. Det har sin grund i uppköpstrenden. Företagen är nu större och i allmänhet en del i en internationell koncern. Trafikverket använder i högre grad ramavtal, vilket är en förklaring till det minskade antalet anbudslämnare som framgår av tabellen nedan. Tekniska konsulter väg Sweco, ÅF, WSP och Tyréns dominerar. Tekniska konsulter järnväg Sweco, ÅF, WSP och Tyréns dominererar. Nyckeltal 213 214 215 Inköpsvolymer, Miljoner kronor Tekniska tjänster och konsulter, väg Tekniska tjänster och konsulter, järnväg Antal leverantörer som motsvarar 8% av volymvärdet Tekniska tjänster och konsulter, väg Tekniska tjänster och konsulter, järnväg Antal anbud per upphandling (genomsnittligt) Tekniska tjänster och konsulter, väg Tekniska tjänster och konsulter, järnväg 1 813 1 926 21 3 1 777 1 814 24 25 1 6 2 225 Tabellen ovan avser inköpskategorin tekniska konsulter. Notera att Trafikverket gått över till ramavtal för mindre upphandlingar under 213 215, vilket innebär att jämförbarheten är begränsad. 4,8 4, 4, 3,9 24 12 4,4 3,6 Tekniskt godkänt material konkurrens och prisutveckling Nuvarande konkurrenssituation Marknaden för tekniskt godkänt material kännetecknas av god konkurrens mellan många svenska och utländska leverantörer. Undantaget är reservdelar till redan installerade system, där Trafikverket lider av monopolsituation. I de stora upphandlingarna, som representerar cirka 8 procent av köpvolymen för tekniskt godkänt material, får Trafikverket i genomsnitt 4,5 anbud. För det volymmässigt allra största materialet räler råder köparens marknad till följd av överkapacitet i Europa. I de mindre upphandlingarna, som representerar en stor andel av artiklarna inom tekniskt godkänt material, är konkurrensen mer begränsad. Detta beror i många fall på avsaknad av konkurrensneutrala tekniska specifikationer. Kostnadsutveckling 215 De råvaror som påverkar kostnadsnivån för tekniskt godkänt material är framför allt järnmalm (som främst påverkar prisnivån på banmaterial) och koppar (som främst påverkar prisnivån på elkraftmaterial). Under 215 gick priserna ner rejält på dessa råvarumarknader. Orsaken är att efterfrågan i Kina har minskat kraftigt, samtidigt som gruvbolag över hela världen har ökat sin kapacitet. Järnmalmspriset gick ner med över 4 procent och kopparpriset med cirka 15 procent under 215. Just nu, under våren 216, syns dock en vändning för järnmalm. I diagrammet nedan visas kostnadsutvecklingen sedan 25 för Trafikverkets BEST-material i en typisk mil järnväg (materialprisindex) jämfört med marknadsprisutvecklingen enligt SCB (skuggindex). Man kan se att materialet är cirka 15 procent dyrare än för tio år sedan. En femtedel av denna ökning beror på att ett kraftigare kontaktledningssystem och kraftigare betongsliprar har införts under perioden. Man kan även se att prisnivån har minskat med cirka tre procentenheter sedan våren 215, till följd av råvaruprisnedgångarna. Eftersläpningen i materialprisindex jämfört med marknaden (skuggindex) beror på att det finns flera materialavtal som inte har råvaruklausuler. 14 MARKNADSANALYS 215
35% 3% 25% Skuggindex Materialprisindex 2% 15% 1% 5% % dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11 mar-12 jun-12 sep-12 dec-12 mar-13 jun-13 sep-13 dec-13 mar-14 jun-14 sep-14 dec-14 mar-15 jun-15 sep-15 dec-15 El marknad, konkurrens och prisutveckling Trafikverket köper varje år cirka 2,6 TWh el för både Trafikverkets och hela järnvägsbranschens behov, varav 83 procent debiteras vidare till externa kunder, merparten järnvägsföretag. För 215 blev elkostnaden inklusive nätkostnader cirka 1 21 miljoner kronor. All el köps in via de nordiska elbörserna Nordpool Spot för den fysiska leveransen och Nasdaq Commodities för finansiella prissäkringar. Börshandeln gör att vi får maximal konkurrens, eftersom alla marknadens aktörer har möjlighet att vara med. Handeln kräver daglig hantering och görs därför med hjälp av externa portföljförvaltare, eftersom det blir billigare. Prisutvecklingen på elmarknaden har varit ytterst gynnsam det senaste året, och det gör att dagens priser är lägre än de någon gång varit sedan marknaden avreglerades. Trafikverkets kategoristrategi för el säger att vi ska prissäkra upp till 5 år i förväg med cirka 2 procent per år, så när vi går in i ett nytt år ska vi vara säkrade till 9 procent. Vi har regelbundna möten med vårt kategoriteam som består av Trafikverkets elgrupp (ILvte) och de järnvägsföretag som har valt att delta. Dessa är för närvarande SJ AB, Green Cargo, Hector Rail, LKAB och Arriva. Målet med vår elhandel är att vi aldrig ska överstiga det budgetpris som vi sätter upp i kategoriteamet, och för 216 har vi satt ett budgetpris på 36,2 öre/kwh. Priset ska heller inte variera med mer än 2 öre/kwh mellan två budgetår. MARKNADSANALYS 215 15
It marknad, konkurrens och prisutveckling Trafikverket har en strategi för sourcing, med syfte att skapa balans mellan interna och externa it-leveranser, med fokus på långsiktig stabilitet där tillgången på kritisk kompetens säkras över tiden. Trafikverket gör i egen regi sådant som bedöms kräva kritisk kompetens ur ett Trafikverksperspektiv. Externa leverantörer upphandlas för sådant som inte kräver kritisk kompetens och som anses kunna genomföras mer effektivt av en extern leverantör. I första hand används Trafikverkets ramavtal och i andra hand statliga ramavtal, och i tredje hand genomförs en objektspecifik upphandling. CGI har vunnit en större upphandling som gäller arbetsplatsservice och it-konsulter. Det innebär att de nu med stor marginal toppar listan över de 1 största it-leverantörerna. En ökad andel av it-inköpen sker genom Trafikverkets ramavtal samt statliga ramavtal, vilket minskar antalet genomsnittliga anbud se tabell nedan! Nyckeltal 213 214 215 Inköpsvolymer, Miljoner kronor IT inköpsvolym Totalt varav: IT Hårdvara IT Mjukvara inkl. It drift IT konsulter IT Telekom IT Datakom 1 38 25 248 534 189 312 1 364 29 39 539 298 189 1 52 Antal leverantörer som motsvarar 8% av volymvärdet IT inköpsvolym Totalt 59 49 38 Antal anbud per upphandling (genomsnittligt) IT Totalt 2,5 2,4 1,8 IT inköpsvolymen för IT definieras utifrån IT-konton. Trafikverkets resultatenheterna ingår i inköpsvolymen. 6 325 615 278 242 Marknadsandelar 213 214 215 IT Totalt 1 största leverantörer: CGI Eltel Atea Viati Nethouse Telia Invid Ciena Nokia Alcatel 31 8 114 83 42 52 11 76 39 2 77 89 113 53 53 45 15 42 41 4 218 118 17 87 44 44 39 37 35 32 16 MARKNADSANALYS 215
MARKNADSANALYS 215 17
Bilaga 1 Snabba fakta om Trafikverkets inköpsvolym Trafikverkets totala inköpsvolym år 215 uppgick till 39 588 miljoner kronor (i nivå med föregående år). Trafikverkets inköpsvolym 215 av ny- och ombyggnationer och underhållsåtgärder 215 uppgick till 35 681 av totalt 39 588 miljoner kronor (9 procent). Inköpsvolymen för Trafikverkets 1 största leverantörer uppgick till 21 175 miljoner kronor (cirka 53 procent av den totala inköpsvolymen år 215). * Sweco förvärvade Grontmij, ÅF köpte EQC Group och Bilfinger Construktion såldes till Implenia under 215, vilket påverkar volymen. 4 5 4 4 248 4 249 4 219 Trafikverkets största leverantörer, total volym Från vem köper Trafikverket ifrån? 3 5 3 3 517 2 728 3 316 3 17 3 12 3 1 3 8 3 36 2 839 3 234 2 844 2 655 2 5 2 1 5 1 429 1 56 1 223 1 337 1 248 Period 213.1-213.12 Period 214.1-214.12 Period 215.1-215.12 1 5 797 834 64 53 512 526 556 495 454 Svevia NCC Peab Infranord Skanska Strukton Rail Sweco ÅF Bombardier Implenia Källa: Agresso 2131-21512 Marknadsandelar 213 214 215 Trafikverkets 1 största leverantörer: Svevia NCC Peab Infranord Skanska Strukton Rail Sweco ÅF Bombardier Implenia 4 248 3 1 3 517 3 36 3 234 797 1 248 53 526 4 249 2 728 3 17 3 8 2 655 1 429 1 223 512 495 454 4 219 3 316 3 12 2 839 2 844 1 56 1 337 834 64 556 18 MARKNADSANALYS 215
Bilaga 1 Snabba fakta om Trafikverkets inköpsvolym Inköpsvolym period 2151-12 i Mnkr 39 588 Hur fördelas inköpsvolymen i Trafikverket - Totalt antal leverantörer i Trafikverket 1 16 st. -Trafikverkets 1 största leverantörer motsvarar ca 83% av total inköpsvolym. -Trafikverkets 1 största leverantörer motsvarar ca 53% av total inköpsvolym. Region Nord 3 65 Mnkr 9% Inköpsvolym per trafikslag jan-dec 215, Mnkr Region Mitt 4 659 Mnkr 12% 17 972 19 62 Järnväg Trafikslagsövergripande Väg Region Väst 7 418 Mnkr 19% Region Stockholm/Öst 12 97 Mnkr 33% 2 554 varav Om- och nybyggnationersåtgärder Underhåll Övrig verksamhet 18 147 Mnkr 17 534 Mnkr 3 97 Mnkr Hela riket Nationella åtgärder 3 25 Mnkr, 8% Region Syd 4 996 Mnkr 12% Hela riket Centrala Funktioner 2 69 Mnkr, 7% MARKNADSANALYS 215 19
Bilaga 2 Europakonjunkturen Den ekonomiska situationen avgör villkoren för anläggningsbranschen, vilket gör att potentialen för tillväxt är intimt förknippad med återställningsprocessen bland Euroconstructs 19 medlemmar. År 213 uppgick anläggningsproduktion i Euroconstruct-länderna till 286 miljarder euro, vilket är 22 procent av den totala summan på 1292 miljarder euro för hela byggmarknaden. Jämfört med bostäder och yrkesbyggnader är anläggningsmarknaden klart en mindre del. Före den europeiska krisen var växlingarna i anläggningsmarknaden mindre än för andra byggverksamheter. Anläggningsarbeten hade en dämpande effekt på konjunkturcykeln, medan bostäder och yrkesbyggnader tenderar att öka svängningarna i ekonomin. De flesta av anläggningsprojekten finansieras av det offentliga och har en lång varaktighet. Dessutom brukar regeringar ofta öka utgifterna i infrastrukturprojekt för att stabilisera ekonomin i svåra ekonomiska situationer. Men sedan 21 har nedgången i anläggningsmarknaden varit mycket allvarligare än i de andra två byggsektorerna. Fram till 213 sjönk produktionen med 15 procent. I bostadsbyggandet var nedgången bara 4 procent och i yrkesbyggnader minskade volymerna med 8 procent. Från 213 till 217 kan vi förvänta en vändning eftersom anläggningsmarknaden beräknas växa med 9 procent, jämfört med 7 procent för de två andra sektorerna. Enligt prognoser från Euroconstruct nåddes botten i den europeiska byggsektorn förra året för alla tre sektorerna. Uppgången i anläggningsmarknaden kommer att vara bred, och endast i Frankrike, Belgien och Finland verkar den negativa utvecklingen fortsätta. I Italien och Schweiz är den förväntade negativa tillväxten i år och nästa år tillfällig. Den högsta tillväxten kommer att ske i centrala Östeuropa och till en något mindre grad i de länder som drabbats av nedgången i de senaste åren: Irland, Portugal och Spanien. Av de återstående länderna är det bara i Norge som anläggningsmarknaden visar en liknande ökning av produktionen. Trots svagare ekonomiska prognoser från Europeiska kommissionen, är villkor och perspektiv för anläggningsprojekt något ljusare än i tidigare prognoser. Efter nedgången kan nästan alla länder förvänta sig en positiv tillväxt av den totala ekonomin de följande åren. Det finns bara två undantag Finland och Italien som får förvänta sig en liten minskning i BNP. Tillväxten för nya byggentreprenader varierar vanligtvis mer än utgifterna för reparations- och underhållsarbeten. Detta är också fallet för de nuvarande prognoserna. Fram till 217 beräknas den sammanlagda tillväxten av nya projekt vara 8,7 procent. Å andra sidan kommer graden av reparations- och underhållsarbeten 217 att överstiga 214 års nivå med 6,2 procent. De senaste åren har skillnaderna var mycket mer uttalade: nya anläggningsutgifter har krympt med nästan 15 procent sedan 211, medan minskningen av reparations- och underhållsutgifterna bara var 3,5 procent. 2 MARKNADSANALYS 215
Bilaga 3 Samband konjunktur och prisutveckling Upp- och nedgångar för de totala bygginvesteringarna påverkar starkt anläggningsmarknadens prisutveckling. Studera prisutvecklingen för investeringsindex nedan (röda siffror ovanför staplarna) och jämför med konjunktursvängningar för totala bygginvesteringar (konjunktursvängningar kan läsas som variation på stapelhöjden). Notera konjunkturtoppar kring 199 och 26/27 som visar på en indexutveckling som nästan är tvåsiffrig. Trots en kraftig tillväxt 214 215, för totala bygginvesteringar, har prisutvecklingen varit fortsatt återhållsam det senaste året (minus 3 och plus 2 procent för investeringsindex väg respektive järnväg). En del av förklaringen är sjunkande priser på insatsvaror som stål och olja se figur längst ned! Totala bygginvesteringar i Sverige 1984-215 5 4 6 9 8 7 2 1 2 6 6 4 2 1 4 5 3 3 5 4 11 6 7 2 5 5 3 1 1 2 3 2 1 Totala anläggningsinvesteringar Totala bygginvesteringar Källa: Bearbetad statistik från Sveriges Byggindustri feb 215/Jan-Olof Andersson, Trafikverket. Den högre stapeln visar totala bygginvesteringar i Sverige (bostäder, lokaler och anläggningar) 1984-213 (fasta priser). Den lägre stapeln visar totala anläggningsinvesteringar i Sverige. Figuren visar konjunkturen för totala bygginvesteringar och anläggningsinvesteringar uttryckt i miljarder kronor. Upp- och nedgångar påverkar starkt anläggningsmarknadens prisutveckling. Entreprenadindex (E11) som speglar prisutvecklingen 27.1-215.9 24 22 Index jan 27=1 2 18 16 14 12 1 8 141 Armeringsstål 167 Handelsfärdigt stål 171 Bitumen 711 Dieselolja, MK 1 Källa: SCB Bygg MARKNADSANALYS 215 21
Bilaga 4a Om- och nybyggnation, väg, marknadsandelar Trafikverkets totala inköpsvolym av om- och nybyggnation av väg, år 215, uppgick till 6 855 miljoner kronor (-14 procent jämfört med 214). Inköpsvolymen för de 1 största leverantörerna uppgick till 3 939 miljoner kronor (cirka 57 procent av den totala inköpsvolymen). Koncentrationen inom ny- och ombyggnation av väg har minskat över åren och visar på en breddning av marknaden. * Sweco förvärvade Grontmij, ÅF köpte EQC Group och Bilfinger Construktion såldes till Implenia under 215, vilket påverkar volymen. Mnkr 1 4 1 största leverantörer inom om och nybyggnation väg 1 2 1 146 1 17 1 76 1 911 956 Period 2131 21312 8 688 714 84 75 85 Period 2141 21412 Periodr 2151 21512 6 53 476 4 2 388 197 417 34 289 257 25 259 257 248 245 43 348 224 19 1 NCC Peab Svevia Skanska JV Marieholmstunneln HB JV Sundsvallsbron HB ÅF Sweco Veidekke Implenia Construction Källa: Agresso 2131 21512 Marknadsandelar 213 214 215 Om- och nybyggnation 1 största leverantörer: NCC Peab Svevia Skanska JV Marieholmstunneln HB JV Sundsvallsbron HB ÅF Sweco Veidekke Implenia Construction 1 146 1 76 1 17 75 476 34 289 43 688 956 84 85 197 417 259 248 348 1 911 714 53 388 257 25 257 245 224 19 22 MARKNADSANALYS 215
Bilaga 4a Om- och nybyggnation, väg, marknadsandelar Trafikverkets inköpsvolym period, år 215 Om- och nybyggnation väg. Total volym 6 855 miljoner kronor Hur fördelas inköpsvolymen i Trafikverket Region Nord 424 Mnkr 6% Region Mitt 784 Mnkr 11% Region Väst 2 21 Mnkr 3% Region Stockholm/Öst 2 732 Mnkr 4% Hela riket Nationella åtgärder 127 Mnkr, 2% Region Syd 765 Mnkr 11% Hela riket Centrala Funktioner 2 Mnkr MARKNADSANALYS 215 23
Bilaga 4b Underhåll baskontrakt, väg, marknadsandelar Trafikverkets totala inköpsvolym av underhåll baskontrakt väg, år 215, uppgick till 3 917 miljoner kronor (+36 procent jämfört med 214). Inköpsvolymen för de 1 största leverantörerna uppgick till 3 93 miljoner kronor (cirka 99 procent av den totala inköpsvolymen). Baskontrakten domineras i stort av några få leverantörer, och den totala volymen för kontrakten har ökat med 56 procent jämfört med 212. Svevia är starkt dominerande genom åren och har under 215 tagit yttterligare marknadsandelar se stapeldiagram nedan. Mnkr 2 5 1 största leverantörer inom underhåll baskontrakt väg 2 2 36 1 5 1 455 1 375 År 213 1 5 783 654 598 654 551 511 272 267 291 År 214 År 215 3 49 6 32 34 41 26 3 26 1 4 6 4 4 4 Svevia NCC Peab Skanska Mesta Sandahls BDX Företagen Green Landscaping Ramböll WSP Källa: Agresso 2131 21512 Marknadsandelar 213 214 215 Baskontrakt 1 största leverantörer: Svevia NCC Peab Skanska Mesta Sandahls BDX Företagen Green Landscaping Ramböll WSP 1 455 654 551 272 3 32 26 1 375 598 511 267 49 34 3 1 6 4 2 36 783 654 291 6 41 26 4 4 4 24 MARKNADSANALYS 215
Bilaga 4b Underhåll baskontrakt, väg, marknadsandelar Trafikverkets inköpsvolym period, år 215 Underhåll baskontrakt väg. Total volym 3 917 miljoner kronor Hur fördelas inköpsvolymen i Trafikverket Region Nord 81 Mnkr 21% Region Mitt 839 Mnkr 21% Region Väst 773 Mnkr 2% Region Stockholm/Öst 769 Mnkr 2% Region Syd 726 Mnkr 18% MARKNADSANALYS 215 25
Bilaga 4c Övrigt underhåll, väg, marknadsandelar Trafikverkets totala inköpsvolym av övrigt underhåll väg, år 215, uppgick till 6 432 miljoner kronor (-1 procent jämfört med 214). Inköpsvolymen för de 1 största leverantörerna uppgick till 4 586 miljoner kronor (cirka 71 procent av den totala inköpsvolymen). Mnkr 2 1 största leverantörer inom övrigt underhåll väg 1 8 1 717 1 6 1 4 1 2 1 8 1 417 1 287 96 1 128 88 893 83 86 996 1 8 672 År 213 År 214 År 215 6 4 2 276 232 32 123 145 21 188 158 144 143 88 81 13 111 6 77 72 84 Svevia NCC Skanska Peab Lemminkäinen BDX Företagen Sandahls Entreprenad Sweco Vattenfall Cleanosol Källa: Agresso 2131 21512 Marknadsandelar 213 214 215 Övrigt underhåll 1 största leverantörer: Svevia NCC Skanska Peab Lemminkäinen BDX Företagen Sandahls Entreprenad Sweco Vattenfall Cleanosol 1 417 96 893 996 276 123 88 21 6 77 1 717 1 128 83 1 8 232 145 81 188 13 72 1 287 88 86 672 32 158 144 143 111 84 26 MARKNADSANALYS 215
Bilaga 4c Övrigt underhåll, väg, marknadsandelar Trafikverkets inköpsvolym period, år 215 Övrigt underhåll väg. Total volym 6 432 miljoner kronor Hur fördelas inköpsvolymen i Trafikverket Region Nord 1 78 Mnkr 17% Region Mitt 1 18 Mnkr 17% Region Väst 1 37 Mnkr 21% Region Stockholm/Öst 1 58 Mnkr 23% Hela riket Nationella åtgärder 427 Mnkr, 7% Region Syd 884 Mnkr 14% Hela riket Centrala Funktioner 57 Mnkr, 1% MARKNADSANALYS 215 27
Bilaga 5a Om- och nybyggnation exklusive BEST, järnväg, marknadsandelar Trafikverkets totala inköpsvolym av om- och nybyggnation exklusive BEST, järnväg, år 215, uppgick till 8 262 miljooner kronor (+9 procent jämfört med 214). Inköpsvolymen för de 1 största leverantörerna uppgick till 4 73 miljoner kronor (cirka 57 procent av den totala inköpsvolymen). Koncentrationen inom ny- och ombyggnation av järnväg har ökat över åren och visar på en ökad koncentration av marknaden, men företag som Implenia, Svenska Entreprenad i Mälardalen och Svevia har dock ökat sina marknadsandelar. ÅF uppvisar en stor volymökning mot tidigare år som innefattar till största delen projektering och förberedande arbeten på Västlänken. * Sweco förvärvade Grontmij, ÅF köpte EQC Group och Bilfinger Construktion såldes till Implenia under 215, vilket påverkar volymen. Mnkr 1 4 1 största leverantörer inom om och nybyggnation exkl BEST järnväg 1 247 1 2 1 8 77 745 År 213 År 214 År 215 647 6 4 452 416 569 515 523 49 488 428 354 365 34 326 382 474 271 273 276 2 176 163 139 119 Skanska PEAB NCC Sweco ÅF Skanska MTH Implenia Marieholmsbron HB Construction GmbH, 187 14 Svenska Entreprenad i Mälardalen 58 Svevia Norrströmstunneln Källa: Agresso 2131 21512 Marknadsandelar 213 214 215 Om- och nybyggnation exkl Best; järnväg 1 största leverantörer: Skanska PEAB NCC Sweco ÅF Skanska-MTH Marieholmsbron HB Implenia Construction GmbH, Svenska Entreprenad i Mälardalen Svevia Norrströmstunneln AB 1 247 416 119 515 139 187 58 382 745 452 176 49 163 271 354 14 273 474 77 647 569 523 488 428 365 34 326 276 28 MARKNADSANALYS 215
Bilaga 5a Om- och nybyggnation exklusive BEST, järnväg, marknadsandelar Trafikverkets inköpsvolym period, år 215 Om- och nybyggnation exklusive BEST järnväg. Total volym 8 262 miljoner kronor Hur fördelas inköpsvolymen i Trafikverket Region Nord 157Mnkr 2% Region Mitt 453 Mnkr 5% Region Väst 1 398 Mnkr 17% Region Stockholm/Öst 4 966 Mnkr 6% Hela riket Nationella åtgärder 338 Mnkr, 4% Region Syd 95 Mnkr 12% MARKNADSANALYS 215 29
Bilaga 5b Om- och nybyggnation BEST, järnväg, marknadsandelar Trafikverkets totala inköpsvolym av om- och nybyggnation BEST, järnväg, år 215, uppgick till 2 92 miljoner kronor (+37 procent jämfört med 214). Inköpsvolymen för de 1 största leverantörerna uppgick till 2 269 miljoner kronor (cirka 78 procent av den totala inköpsvolymen). Koncentrationen inom ny- och ombyggnation av BEST järnväg har ökat över åren, delvis beroende på att Trafikverket Materialservice tillhandahåller tekniskt godkänt material i större omfattning än tidigare år. Trafikverket köper tekniskt godkänt material av cirka 23 leverantörer. Tekniskt godkänt material anvisas eller tillhandahålls av Trafikverket till omoch nybyggnation BEST järnväg och till underhåll baskontrakt järnväg. Sedan beslutet om att tillhandahålla material togs 213 har andelen tillhandahållet material ökat i och med att modellen används i fler kontrakt. Mnkr 6 1 största leverantörer inom om och nybyggnation BEST järnväg 5 483 4 333 49 373 328 År 213 År 214 År 215 3 2 1 116 191 Trafikverket Materialservice 132 13 148 221 193 185 111 191 146 153 146 38 55 125 17 17 93 1 41 13 169 63 58 Peab Strukton Infranord Bombardier Siemens NCC Goodtech Projects Eltel Svensk Järnvägsteknik Källa: Agresso 2131 21512 Marknadsandelar 213 214 215 Om- och nybyggnation Best; järnväg 1 största leverantörer: Trafikverket Materialservice Peab Strukton Infranord Bombardier Siemens NCC Goodtech Projects Eltel Svensk Järnvägsteknik 116 333 13 17 1 13 193 185 146 38 191 132 148 221 111 153 55 17 41 169 483 49 373 328 191 146 125 93 63 58 3 MARKNADSANALYS 215
Bilaga 5b Om- och nybyggnation BEST, järnväg, marknadsandelar Trafikverkets inköpsvolym period, år 215 Om- och nybyggnation BEST järnväg. Total volym 2 92 miljoner kronor Hur fördelas inköpsvolymen i Trafikverket Region Nord 383 Mnkr 13% Region Mitt 367 Mnkr 13% Region Väst 482 Mnkr 17% Region Stockholm/Öst 887 Mnkr 31% Hela riket Nationella åtgärder 164 Mnkr, 5% Region Syd 566 Mnkr 19% Hela riket Centrala Funktioner 53 Mnkr, 2% MARKNADSANALYS 215 31
Bilaga 5c Underhåll baskontrakt, järnväg, marknadsandelar Trafikverkets totala inköpsvolym av underhåll baskontrakt järnväg, år 215, uppgick till 3 351 miljoner kronor (+3 procent jämfört med 214). Inköpsvolymen för de 1 största leverantörerna uppgick till 3 286 miljoner kronor (cirka 98 procent av den totala inköpsvolymen). 2 1 8 1 887 1 854 1 783 1 6 1 4 1 2 1 År 213 8 6 349 8 83 År 214 År 215 4 2 225 259 48 123 155 165 2 23 27 37 9 12 1 4 6 23 4 14 4 7 1 3 1 1 2 Infranord Strukton VR track Infratek NCC Rail Weld Railcare Sweco Peab Svensk järnvägsteknik Svevia Källa: Agresso 2131 21512 Marknadsandelar 213 214 215 Baskontrakt Järnväg 1 största leverantörer: Infranord Strukton VR track Infratek NCC Rail Weld Railcare Sweco Peab Svensk järnvägsteknik Svevia 1 783 349 225 123 2 6 37 7 1 1 887 8 259 155 23 9 1 23 14 1 1 1 854 83 48 165 27 12 4 4 4 3 2 32 MARKNADSANALYS 215
Bilaga 5c Underhåll baskontrakt, järnväg, marknadsandelar Trafikverkets inköpsvolym period, år 215 Underhåll baskontrakt väg. Total volym 3 351 miljoner kronor Hur fördelas inköpsvolymen i Trafikverket Region Nord 523 Mnkr 16% Region Mitt 647 Mnkr 19% Region Väst 667 Mnkr 2% Region Stockholm/Öst 1 16 Mnkr 3% Region Syd 498 Mnkr 15% MARKNADSANALYS 215 33
Bilaga 5d Övrigt underhåll, järnväg, marknadsandelar Trafikverkets totala inköpsvolym av övrigt underhåll, järnväg, år 215, uppgick till 3 834 miljoner kronor (-1 procent jämfört med 214). Inköpsvolymen för de 1 största leverantörerna uppgick till 1 769 miljoner kronor (cirka 46 procent av den totala inköpsvolymen). Infranord dominerar fortfarande som största leverantör inom området, men har tappat volymer det senaste året, eftersom fler nischade företag kommit in på marknaden. Mnkr 1 största leverantörer inom Övrigt underhåll järnväg 9 837 848 8 7 6 År 213 5 461 424 År 214 År 215 4 369 3 2 1 319 276 274 23 27 154 177 165 145 17 121 123 8 88 73 7 83 64 64 63 6 34 2 16 Infranord Strukton Sweco Speno Leonard Weiss GmbH Segermo Entreprenad Bombardier Svensk Järnvägsteknik ELTEL Railcare Källa: Agresso 2131 21512 Marknadsandelar 213 214 215 Övrig underhåll Järnväg 1 största leverantörer: Infranord Strukton Sweco Speno Leonard Weiss GmbH Segermo Entreprenad Bombardier Svensk Järnvägsteknik ELTEL Railcare 837 369 121 145 6 88 319 16 34 848 424 154 165 27 2 123 17 83 64 461 276 274 23 177 8 73 7 64 63 34 MARKNADSANALYS 215
Bilaga 5d Övrigt underhåll, järnväg, marknadsandelar Trafikverkets inköpsvolym period, år 215 Övrigt underhåll järnväg. Total volym 3 834 miljoner kronor Hur fördelas inköpsvolymen i Trafikverket Region Nord 21 Mnkr 5% Region Mitt 48 Mnkr 11% Region Väst 577 Mnkr 15% Region Stockholm/Öst 885 Mnkr 23% Hela riket Nationella åtgärder 941 Mnkr, 25% Region Syd 544 Mnkr 14% Hela riket Centrala Funktioner 278 Mnkr, 7% MARKNADSANALYS 215 35
Bilaga 6a Tekniska tjänster och konsulter, väg, marknadsandelar Trafikverkets totala inköpsvolym av tekniska tjänster och konsulter väg, år 215, uppgick till 1 6 miljoner kronor (-1 procent jämfört med 214). Inköpsvolymen för de 1 största leverantörerna uppgick till 1 12 miljoner kronor (cirka 7 procent av den totala inköpsvolymen). De stora konsultföretagen har ofta en omfattande verksamhet och arbetar på en bred marknad. Verksamheten spänner över flera trafikslag och kategorier, huvudsakligen inom tekniska tjänster och konsulter men även inom exempelvis entreprenader, underhåll och it. Trafikverket fördelar sin totala inköpsvolym i olika kategorier. Kategorin tekniska tjänster och konsulter omfattas i huvudsak av projektering, bygg- och projektledning samt mätningstjänster. Sweco förvärvade Grontmij (1/1) och ÅF köpte EQC Group 215 (1/6), vilket påverkar volymen. Mnkr 1 största leverantörer tekniska tjänster och konsulter väg 45 419 4 35 354 3 25 31 33 274 262 2131 21312 2141 21412 2 176 27 2151 21512 15 1 5 152 94 118 111 82 83 72 35 35 127 85 36 39 32 27 32 17 14 56 43 26 25 Sweco ÅF WSP Tyréns Ramböll Cowi Grontmij Struktor Faveo EQC Källa: Agresso 2131 21512 Marknadsandelar 213 214 215 Tekniska tjänster och konsulter, väg 1 största leverantörer: Sweco ÅF WSP Tyréns Ramböll Cowi Grontmij Struktor Faveo EQC 419 33 152 94 82 35 127 27 17 43 354 274 176 111 83 35 85 39 14 56 31 262 27 118 72 36 32 32 26 25 36 MARKNADSANALYS 215
Bilaga 6a Tekniska tjänster och konsulter, väg, marknadsandelar Trafikverkets inköpsvolym period, år 215 Övrigt underhåll väg. Total volym 1 6 miljoner kronor Hur fördelas inköpsvolymen i Trafikverket Region Nord 17 Mnkr 1% Region Mitt 187 Mnkr 12% Region Väst 386 Mnkr 24% Region Stockholm/Öst 624 Mnkr 39% Hela riket Nationella åtgärder 55 Mnkr, 4% Region Syd 173 Mnkr 11% Hela riket Centrala Funktioner 5 Mnkr MARKNADSANALYS 215 37
Bilaga 6b Tekniska tjänster och konsulter, järnväg, marknadsandelar Trafikverkets totala inköpsvolym av tekniska tjänster och konsulter järnväg, år 215, uppgick till 2 225 miljoner kronor (+23 procent jämfört med 214). Inköpsvolymen för de 1 största leverantörerna uppgick till 1 746 miljoner kronor (cirka 78 procent av den totala inköpsvolymen). ÅF uppvisar en stor volymökning mot tidigare år som innefattar till största delen projektering och förberedande arbeten på Västlänken. De stora konsultföretagen har ofta en omfattande verksamhet och arbetar på en bred marknad. Verksamheten spänner över flera trafikslag och kategorier, huvudsakligen inom tekniska tjänster och konsulter men även inom exempelvis entreprenader, underhåll och it. Trafikverket fördelar sin totala inköpsvolym i olika kategorier. Kategorin tekniska tjänster och konsulter omfattas i huvudsak av projektering, bygg- och projektledning samt mätningstjänster. Sweco förvärvade Grontmij (1/1) och ÅF köpte EQC Group 215 (1/6), vilket påverkar volymen. Mnkr 7 1 största leverantörer tekniska tjänster och konsulter, järnväg 6 614 5 516 493 472 2131 21312 4 2141 21412 2151 21512 3 2 1 178 151 155 152 133 131 126 18 16 94 79 84 72 68 65 33 43 49 44 42 44 33 14 1 7 29 Sweco ÅF WSP Tyréns Atkins Bombardier Cowi Ramböll Rejlers EnviroPlanning Källa: Agresso 2131 21512 Marknadsandelar 213 214 215 Tekniska tjänster och konsulter, järnväg 1 största leverantörer: Sweco ÅF WSP Tyréns Atkins Bombardier Cowi Ramböll Rejlers Enviro Planning 516 33 18 133 43 33 94 131 44 1 493 178 16 155 49 14 84 126 42 7 614 472 151 152 79 72 68 65 44 29 38 MARKNADSANALYS 215