Kopplingen mellan hälsan och användningen av digitala medier. Jenny Folkesson Folkhälsoutvecklare Region Kronoberg

Relevanta dokument
Kopplingen mellan hälsan och användningen av digitala medier. Jenny Folkesson Folkhälsoutvecklare Region Kronoberg

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE

Digitala medier & förhållningssätt. Camilla Edblad Skolkurator Elevhälsan

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

Barn och skärmtid inledning!

Surfplatta i förskolan

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Norrgårdens förskola 2017

LÄSGUIDE till Boken Liten

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan

LÄSGUIDE till Boken om Liten

Illustration: Ulla Granqvist. Till dig som är förälder till ett barn i åldern 0-5 år. Med inspiration från vägledande samspel

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Barnens Internet. Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog.

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015

Förskole-/familjedaghemsenkät 2015

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Mangårdens förskola Vår grundverksamhet:

Föräldraenkät förskolan i Kiruna kommun PROCENT

Fysisk aktivitet men också sömn, kultur och kärlek

Det är lätt att leka!

Lokal arbetsplan för förskolan

BARN PÅ NÄTET EN GUIDE FÖR FÖRÄLDRAR

Njut av tiden tillsammans TV och dator kan vänta!

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Trygg och säker på nätet. Lektionen handlar om att känna sig trygg och säker i olika situationer i vardagen. Trygg och säker på nätet

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Barnpassning. vid Vänsterpartiets arrangemang

Studieteknik. Använd hjälpmedel För att kunna lära dig på ett effektivt och roligare sätt måste du använda alla hjälpmedel som finns tillgängliga:

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Banta med Börje del 4 VILA

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Arbetsplan. Killingens förskola

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Trygg och säker på nätet

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål

Kvalitetsberättelse

Den digitala världen hot eller möjlighet för det lilla barnet? Fil Dr Susanne Kjällander

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

Sammanställning av 2014 års föräldramöten i skolor och på daghem

TRÄFF 1 VISA KÄRLEK. I ABC träffas föräldrar fyra gånger och pratar om fyra olika teman.

Äta, växa och må gott!

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Föräldrarnas fackförbund BARNverket

Hur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala Lena Mattsson, leg. logoped

Fysisk aktivitet en väg till psykisk hälsa

Barn och medier. En lättläst broschyr

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Arbetsplan för Östra förskolan

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!

Yttringe förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Östra förskolan

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande

Information om. Inskolning

Lek. Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar

Kvalitetsanalys. Åsalyckans förskola

Dagens innehåll Frågor från förra tillfället? VÄLKOMMEN TILL Föräldragrupp sömn 2. Habiliteringen

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Lyckan, Nattis

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

More to life-caféer. Projekt Unga vuxna år

SIFOs Telefonbuss 2010

Till dig som har ett syskon med adhd eller add

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

Tips från forskaren Semester

Hur ser ungas nätvardag ut?

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

STRESS. - Ett begrepp att försöka förstå sig på!

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan Handen Selektiv mutism

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Barn tycker till. Samtal om användning av digitala medier.

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Arbetsplan för Linneans förskola 2010/11 avd Myran

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg

Trygg förlossning Susanna Heli, Liisa Svensson och Gothia Fortbildning

Opalens måldokument 2010/2011

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskola/Område Björnen. Avdelning/grupp Lilla Björn

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Till dig som just fått barn. När barnet skriker se

3-ÅRSBESÖKET ANNA LUNDMARK LISA FRÖST BJÖRNSDOTTER VAD VI GÖR OCH HUR

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Rörelse för kropp och knopp Susanne Wolmesjö 2019

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Sömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Barn iakttar och tar efter det vi gör. Att fungera som familj, skoja och tillbringa tid tillsammans ger glädje och förstärker gemenskapskänslan.

UNG ONLINE En undersökning gjord på uppdrag av Cybercom juni 2018

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Villekulla Lesjöfors. Avdelning Masken

Information till föräldrar med dator- och TV-spelande barncc

LIKABEHANDLINGSPLAN

Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik

Förskolan. Mål och arbetsplan 2009/10

Transkript:

Kopplingen mellan hälsan och användningen av digitala medier Jenny Folkesson Folkhälsoutvecklare Region Kronoberg

87% av alla barnfamiljer har flera digitala medier hemma. Uppskattningsvis har var fjärde 2 till 5-åring tillgång till en egen smart mobiltelefon. 67% av 2-åringarna använder internet och var tredje av dem gör det dagligen.

Ett normalt användande av digitala medier har ingen negativ påverkan på individen - snarare tvärtom. Inte förrän man börjar märka symptom ska vi agera. Som förälder och vuxen behöver vi hjälpa barnet att reglera både omfattningen av och innehållet i skärmtiden.

Vad är hälsa? Våra levnadsvanor påverkar hälsan upp till 45-50%.

Vila och sömn Sömnen har stor betydelse för barnets normala utveckling och lärande. Ett barn som sover dåligt kan - Känna av dagtrötthet - Ha inlärningssvårigheter - Emotionella problem - Störande beteende - Etc

Barn sover olika Det finns inget som tydligt pekar på att tid framför bildskärm före läggdags kan göra det svårare att somna. Försök att begränsa ditt barns tid framför tv:n, datorn eller surfplattan en timme före läggdags om barnet brukar ha svårt att somna. Sänk tempot innan läggdags. Dämpa gärna belysningen någon timme före läggdags.

Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet är nödvändig för att utveckla motoriken och att stärka leder och muskler. Det är även positivt för hjärnans utveckling och för inlärning. Grunden för kondition och livsstil sätts redan i unga år. Vi blir dessutom mindre aktiva när vi blir äldre.

Barn 6-17 år Rekommendationen för fysisk aktivitet är 60 min/dag. Barn 0 5 år Daglig fysisk aktivitet hos barn 0 5 år ska uppmuntras och underlättas. Detta kan ske genom att erbjuda intressanta och motoriskt utmanande, lustfyllda och säkra miljöer och för åldern anpassad social interaktion.

Små barn behöver inte använda digitala medier mer än 30 min. Bryt stillasittandet! (ca 30 minuter med avbrott 1-2 minuter) Tänk på hållningen Kom ihåg att rörelse är bra för hela kroppen

Synen Filmen Ögon och digitala medier

Strålning När strålar en mobiltelefon? En mobiltelefon strålar när den sänder signaler. Däremellan skickar telefonen korta signaler för att hålla kontakt med närmaste basstation. Detta medför obetydlig exponering. Det finns dock en osäkerhet om möjliga långtidseffekter, framförallt när det gäller barn. Använda handsfree Ha god täckning vid samtal Hålla ut mobilen från kroppen när du pratar

Skärmtid Aktiv skärmtid Den tid som skärmar används till kreativa saker som räkneprogram, målarprogram, skapande etc. Passiv skärmtid Den tid som används till mer passivt nöjestittande ex se på film, sociala medier, Youtube etc. Den aktiva kreativa tiden är positivt och bör uppmuntras.

Förslag på diskussionsfrågor på förskolan Hur och när använder vi digitala medier i förskolans verksamhet? Låter vi barnen sitta med surfplatta i slutet på dagen när de är trötta och väntar på att föräldrarna ska komma? Låter vi barnen titta på en film istället för att läsa en bok?

Förslag på diskussionsfrågor med föräldrar Vad anser du om att ha skärmtid för barn? Hemma/ i förskolan? Hur och när använder vi digitala medier hemma? Skärmfria zoner? Gäller olika regler för olika familjemedlemmar?

Att bara vara Kreativitet kan födas ur att inte göra någonting! Det är bra att våga vara ensam med sina tankar och känslor ibland. Idag är det en konst att kunna stänga av, inte göra någonting och bara låta tankarna vandra fritt.

Kontakt och närhet När vi är nära någon, får en kram, sitter intill eller stryker över huden utsöndras oxytocin - vårt måbra-hormon. Blodtryckssänkande Blir avslappnad och lugn Klarar hantera stress bättre Skapar känsla av tillhörighet Minskar aggressivitet Ökar trygghet och tillit etc

DELA Barn behöver dela sina erfarenheter med vuxna för att kunna sätta ord på sina upplevelser, känslor och utveckla sitt språk. Ta dig tid och sitt med ditt barn framför skärmen. REFLEKTERA Barn behöver en förälder som reflekterar över barnets vardag, stimulans och behov så att barnet får balans mellan användandet av digitala medier och andra aktiviteter. Kartlägg familjens skärmtid.

VÄGLEDA Barn behöver vuxnas vägledning kring innehåll på skärmen för att förstå vad hen har sett. Låt barnet berätta vad hen gör/ser på skärmen. BEGRÄNSA Barn behöver tid för sociala kontakter tillsammans med andra för att utveckla bland annat språk och social kompetens. Inför regler tillsammans med barnet och skärmtid. UPPMUNTRA Barn behöver chans till utveckling och lärande. Digitala medier erbjuder många möjligheter.

Vad kan vi mer göra? Uppmuntra barn att leka med varandra även utan digitala medier. Hjälp till att utveckla nya intressen och förmågor. Stimulera barnet genom att vara i gröna miljöer. Ha måltiderna skärmfria det ska gälla alla. Ge av din tid och uppmärksamhet, gör saker tillsammans. Ge barnet beröm. Kramas, ha ögonkontakt var närvarande.

Tack för uppmärksamheten! Källor Småungar & medier 2017 Statens medieråd Den digitala barnvakten Patrik Wincent www.1177.se www.socialstyrelsen.se Sömn och psykiska symtom hos barn i förskole- och skolåldern E Aaronen, J Paavonen, H Huhdanpää ISS Internetstiftelsen i Sverige Strålsäkerhetsmyndigheten

Ett exempel hur materialet kan användas i förskoleverksamheten Föräldramöte Visa filmen Barn tycker till samt diskutera frågor som finns i samtalsstödet Visa filmerna Ögon och digitala medier och Kroppens rörelse och digitala medier Visa föräldrarna bildkorten från Statens Medieråd samt diskutera frågor som finns i handledningen kopplat till dessa bilder Material att dela ut till föräldrarna (t.ex. i samband med ett föräldramöte) Tips om appar 8 tips för användning av digitala medier kopplat till ögat och rörelse Material att hänga på en anslagstavla eller lik. Affisch barn och ungas användning av digitala medier