VERKSAMHETSPLAN FÖR HUMANISTISK FAKULTET 2014-2015
Långsiktighet möjliggör högt risktagande 1.1.2 Fakulteten har implementerat tydliga och internationellt konkurrenskraftiga karriärvägar, inkluderande resursstabila tenure tracks Bakgrund: Se bifogad analys rubrikerna forskarutbildning och forskning Inom ett antal inriktningar kan sökfältet vara sådant att det är lättare och mer rimligt att rekrytera biträdande lektorer för att långsiktigt bygga forskningskompetens än att göra utlysningar av professorer. Utlysning av biträdande lektorer ska även användas som instrument för strategiska forskningssatsningar. Biträdande lektorer ska ges goda villkor och trygga anställningar enligt vår anställningsordning. Biträdande lektorer kan ses som en tidig rekrytering inför aviserade avgångar, där vi genom positionen som biträdande lektor får en väl kvalificerad universitetslektor inom ett antal år. Biträdande lektorat kan även ses som ett medel för strategiska forskningssatsningar. Målsättningen är att utlysningar ska resultera i en anställning som universitetslektor. Humanistisk fakultet ser behov för båda formerna av rekrytering i syfte att stärka kompetenser inom forskning och utbildning. Inför utlysningar på biträdande lektorat inhämtas underlag från intuitioner och enheter. En första analys kommer att vara färdig tidig höst 2013. Frågan kommer att beredas av forskningsstrategiska kommittén i samarbete med budgetkommittén. Ökade forskningsmedel enligt universitetets förändrade resurstilldelningssystem under perioden 2014 och 2016 går i första hand till rekrytering av biträdande lektorer. Även medel från vår tidigare pott för kvalitetsbaserad tilldelning används till detta. En första analys som genomförts av institutionerna visar på ett behov av rekryteringar av 14 biträdande lektorat. Beslut kan fattas först när fakulteten har ett tydligare grepp om punkt 1.1.3 nedan, samt budget för utlysning av kvalitetsbaserad resurs Ökade forskningsmedel enligt universitetets förändrade resurstilldelningssystem går i första hand till strategiska satsningar av X antal biträdande lektorat. Delar av befintligt fakultetsanslag kommer även att användas till detta ändamål. Ett antal biträdande lektorer med resurs utlyses för rekrytering av forskare inom strategiskt viktiga områden som kan vara både starka och svaga. Noggrann analys av omfattning och innehåll innan tillsättning av biträdande lektor. Resurspaket erbjuds vid tillsättning Internationell utlysning. Analys av hur många utlysningar samt till vilka områden dessa ska gå slutförs senast i samband med budgetbeslut december 2013. Beslut för resurs gällande 2015 tas ht 2014. En första sakkunnigbedömning av individens publikationer äger rum efter två år. Efter tre år sker utvärdering inför befordran till universitetslektor. Uppföljning/utvärdering gäller även deltagande i miljön.
1.1.2.1 Extra satsningar på biträdande lektorer görs under perioden 2015-2016 1.1.3. Fakulteten har implementerat ett system för högre lärarbefattningar (lektorat och professurer) med ekonomiskt stabila och långsiktigt goda förutsättningar. Institutionerna har tydligt argumenterat för behov av rekrytering genom biträdande lektorat. Merparten av dessa utlysningar ingår i en strategisk satsning i syfte att knyta till sig kompetenser som långsiktigt förstärker både forskning och undervisning. Ett mindre antal av de biträdande lektoraten förstärker primärt starka forskningsområden. I ett första skede handlar det om rekrytering av tolv biträdande lektorer. Fakulteten har medel 2014 för utlysning av två av dessa biträdande lektorer Fakulteten har idag 42 professorer anställda på 100 procent och målsättning är att alla professorer har goda anställningsförhållanden. Ett antal av dessa professorer ges genom anslagsmedel forskning omfattande minst 50 procent under en längre period. Omfattning av satsningen och vilka inriktningar som ska omfattas av den, avgörs efter noggrannare analyser som inbegriper strategiska överväganden samt storlek på inriktningarna inom framför allt avancerad nivå och forskarutbildning. Institutioner och enheter är involverade i denna process. Utlysning av biträdande lektorer måste skjutas till 2015 eller 2016, eftersom satsningen inte alls ryms inom nuvarande budgetramar Alla professorer har trygg anställning. I syfte att ge förutsättningar för nydanande forskning ges ett större antal professorer långsiktiga forskningsmöjligheter. Långsiktighet i forskningsuppdrag motsvarande minst 50 procent för, i normalfallet, en professor inom varje huvudområde inom forskarutbildningen. Eventuella satsningar utvärderas enligt 1.1.2 Utförd forskning utvärderas av särskilda sakkunniga år 2017. Ökad andel externa medel och publiceringar Ordinarie fakultetsanslag finansierar denna satsning Långsiktig kompetensförsörjningsplan 1.1.3.1 Fakultetens resurs för professor förstärks ytterligare perioden 2015-2016 Fakulteten genomför 2014 en modell där 16 professorer ges långsiktig forskning motsvarande 50 procent under fyra år. Resterande professorer kan för sin forskning söka externa medel eller tillsammans med andra disputerade lärare söka medel ur fakultetens resultatbaserade resurs där publikationer samt externa medel ligger till grund för tilldelning. Det är önskvärt med resurspaket för fyra ytterligare professorsatsningar åren 2015-2016 genom extern rekrytering. Medel för ytterligare professorsatsning saknas idag. Även satsning på gästprofessorsprogram saknas. Dessa satsningar måste därför skjutas fram till en tidpunkt där medel kan frigöras.
1.1.4 Fakultetens högre lärarbefattningar, lektorat och professurer, innehåller en dynamisk blandning av forskning och utbildning som främjar kvalitet i utbildningen likväl som i forskningen. Fakultetens institutioner önskar även medel för årliga gästprofessorsprogram som syftar till att knyta starka internationella forskare tydligare till fakultetens forskningsområden. Omfånget av satsningen motsvarar en helårsarbetstid för en professor. Tjugo procent av arbetstiden inom utbildning på grund- och avancerad nivå ska användas för kompetensutveckling. Det är eftersträvansvärt att lärare i huvudsak använder denna resurs för forskningsrelaterad verksamhet. Idag kan kompetensutvecklingstid användas till exempelvis administration och kursutveckling, vilket är olyckligt. Både professorer och biträdande lektorer deltar i redan undervisning. Deltagande kan dock variera över tid. I normalfallet deltar professorer idag främst inom utbildning på avancerad nivå och forskarnivå. Professorers medverkan i grundutbildning stärker dock utbildningens status och bidrar till att ge studenterna fördjupad kunskap. Medel för kvalitetsbaserad resurs avsätts för regelbundna utlysningar som ger möjligheter till minst 50 procent forskning under minst ett år. Medlen kan sökas av alla disputerade. Universitetslärare använder sin kompetensutvecklingstid strategiskt, i normalfallet till forskning, alternativt till pedagogiskt utvecklingsarbete. Professorers deltagande på grundnivå och avancerad nivå följs upp genom BPS. Redovisning av kompetensutvecklingstid på institutionsnivå återkoppling till dekan vid årliga dialoger. Se även uppföljning för delmål 4.1 Professorer deltar i normalfallet i undervisning på grund- och avancerad nivå. Aktivt arbete med kompetensutvecklingstiden på institutionerna. Kreativa miljöer stimulerar till dynamiska möten Universitetet har utvecklat interaktiva fokusmiljöer och lärmiljöer som redskap i ökad kvalitet i utbildningen ur ett
pedagogiskt, internationaliserings- och samverkansperspektiv Universitetet har utvecklat interaktiva fokusmiljöer så att gränsöverskridande mellan parter (forskare, forskarstuderande, studenter och externa samverkansparter) och vetenskapsområden främjar kvaliteten i forskningen Samverkan skapar utveckling och stärker kvalitet Universitetet har ett utvecklat meriteringssystem, som innefattar vetenskaplig meritering, pedagogisk meritering och samverkansmeritering. Universitetet har utvecklat ett system för befattningar som möjliggör och premierar en mobilitet mellan universitetet och andra offentliga och privata aktörer. Universitetet har ett effektivt innovationsstödssystem som vänder sig till alla vetenskapsområden. Universitetet har en välutvecklad modell för regionalt engagemang. Bakgrund: Se bifogad analys rubrik samverkan
Utbildning för gränslös kunskap Bakgrund: Se bifogad analys rubriker grundutbildning och avancerad nivå 2.1 Y st utbildningsprogram där utbildningen samordnas mellan campus och nät (nätbaserade delar nyttjas gemensamt av campus- och nätstudenter) har utvecklats. Samtliga utbildningsprogram som går både som campus och nät samordnas. Samordning av program ger möjligheter till kvalitetsförstärkningar för studenter inom båda inriktningarna. Det handlar dels om utveckling av kurser, dels om vissa effektivitetsvinster som kan göras som kommer studenterna till del. På lite längre sikt är det viktigt att ha stora nätbaserade inslag i undervisningen inte minst eftersom vi kommer att se ökad konkurrens inom detta område. Utbildningar som är kopplade till en webbplattsform ger högre grad av kontinuitet. Det är dock viktigt att påpeka att all undervisning inte kan äga rum via nätet samt att våra webbplattformar visserligen fungerar hjälpligt, men inte alls är så funktionella och lätta att arbeta med som krävs för en vision om en omfattande undervisning genom nätet. Idag finns inte resurser att göra allt det som vi önskar. Detta innebär att vi måste tillåtas att successivt utveckla våra utbildningar. En förutsättning för att kunna samordna utbildningsprogram som går på både campus och nät är att koppla utbildningarna till en lärplattform. Kartläggning samt åtgärdsplan under 2014. Antal utbildningsprogram som ges både på campus och på nät, samt andel program som samordnas, år 2015. 2.2 Andelen helårsstudenter på avancerad nivå har ökat till X procent. Andelen helårsstudenter på avancerad nivå har ökat till 10 procent av samtliga HST. Fakulteten har alltför många studenter som enbart läser fristående nybörjarkurser och alltför få studenter på avancerad nivå. De som läser kurser på avancerad nivå måste ges en inriktning som är bra både för anställningar utanför som inom universitetet. Fakulteten har i relation till andra humanistiska fakulteter i landet en mycket låg andel på avancerad nivå. Med högre genomströmning på grundnivå ökar antalet studenter som kan ta en kandidatexamen, vilket ger betydligt bättre förutsättningar för att fler studenter väljer att söka till avancerad nivå. Detta ger sammantaget ökad stabilitet i undervisningssystemet. Gynna ökad kvarvaro på fristående kurser, vilket ger bättre förutsättningar till fler studenter på avancerad nivå. Arbeta för en tydligare och programliknande struktur för all utbildning på avancerad nivå. Söktryck till avancerad nivå 2013 0 2015. Andel HST på avancerad nivå 2013 o 2015. 2.3 Andelen studenter som tar ut examen har ökat till X procent. Antalet helårsstudenter som tar ut examen har ökat med 10 procent. Undersökningar visar att studenter som tar ut examen generellt har lättare att få arbete. Vi har idag alltför få studenter som tar ut examen. Främst är det programstudenter som gör detta. Eftersom det är möjligt att ta ut dubbla examina, kan fler programstudenter ta ut en generell examen vid sidan av sin programexamen. Många som läser fristående kurser deltar i undervisningen under en lite längre tid och är svåra att följa. Även för dess är det viktigt att ta ut examen, både av Underlätta för programinslag på avancerad nivå. Prioritera programutbildningar och ämneskurser som leder till examen. Bättre information om examen till studenter inom Antal examina inom kandidat- och avancerad nivå 2013 respektive 2015.
arbetsmarknadsskäl och för att examen ger dem tillträde till avancerad nivå. program och fristående kurser. 2.4 Andelen inresande internationella studenter har ökat till X procent (andel av helårsstudenter som utgörs av inresande studenter). Antalet inresande internationella studenter håller nuvarande nivå. Humanistisk fakultet har idag många inresande studenter. Många av dem läser enbart förberedande kurser. Vi behöver utveckla kurser även på andra nivåer, något som kan vara intressant för inte minst studenter i länder inom EU som har höga eller mycket höga studentavgifter. Det bör också påpekas att vi även har ett antal inresande studenter som inte syns i vår statistik. Ett exempel på problem är att gemensamma satsningar med andra länder, där både parters studenter läser ett gemensamt nätprogram, inte kommer att synas som ett internationellt samarbete. En tydlig struktur för inresande studenter med tydligt och lättillgänglig information. Internationell koordinator anställs under 2014 för att genomlysa fakultetens internationalisering. Antal inresande 2013 respektive 2015. I dagsläget tror dock fakulteten att i det i första hand går att rekrytera internationella studenter till avancerad nivå. Men, givet pågående nationella nedskärningar av HST och fokusering av basutbud, är det i nuläget orimligt att öka antal inresande. 2.5 Antalet utresande studenter har ökat till Y antal. Fakulteten utarbetar en modell som mäter utresande studenter på ett tillfredsställande sätt. Fakulteten bedriver en rad program med utresande studenter, ibland i mycket hög utsträckning. Dessa studenter syns inte UmU:s system eftersom de reser ut inom programmets ram och inte inom ramen för utbytesavtal. Vi kan inte i detta läge sätta ett mått på ökning av antal utresande studenter, eftersom vår uppfattning är att Umeå universitet inte har tillräckligt bra kvaliteter i vår egen statistik, dvs. vi mäter inte alla utresande. En tydlig struktur för utresande studenter med tydligt och lättillgänglig information. Öka antalet utresande studenter, bland annat genom att enkelt åskådliggöra vad som studenter och institutioner behöver göra för delta i ett utbytesprogram. Förslagsvis andel kurspoäng tagna utomlands år 2013 respektive år 2015. 2.6 Andelen undervisning som utförs av disputerade lärare har ökat till X procent Andelen undervisning som utförs av disputerade lärare uppgår till 60 procent. Målet att öka andelen disputerade lärare kan till viss del vara svårt att kombinera med målet att ge utbildning som leder till så kallad anställningsbarhet inom olika yrken. Adjunkters och adjungerade lärares såväl teoretiska som praktiska kunskaper är helt oumbärliga för Internationell koordinator anställs under 2014 för att genomlysa fakultetens internationalisering. Samtliga institutioner använder BPS år 2014. Andel disputerade lärare, samt motsvarande på konstnärlig grund, enligt
2.7 Docenters och professorers andel av undervisningen uppgår till X procent. Docenternas och professorers andel av undervisningen uppgår till 10 procent. fakultetens utbildningar, framför allt inom de yrkesinriktade programmen. En ökad andel disputerade lärare kan emellertid på ett generellt plan bidra till både ökat kunskapsdjup och -bredd, och framför allt till en tydligare forskningsanknytning i utbildningen. År 2013 var andelen disputerade lärare i undervisningen 57 procent, dock med annan mätmetod än med BPS. På ett övergripande plan har vi inga anställda som är bemannade i forskning mer än 80 procent. På ett generellt innebär detta att flertalet docenter och professorer i någon mån deltar i undervisning. Men vi måste också ta hänsyn till historiska karriärvägar när vi beaktar relationen mellan forskning och undervisning. En del har fått en trygg anställning i huvudsak genom sin forskning. Andra har historiskt blivit inlasade genom mycket stora och långa insatser i utbildning på grundnivå. De sistnämnda har i bästa fall påbörjat sin forskningskarriär först efter många års arbete inom grundutbildning. Därför kan vi historiskt se att många anställda växlat mellan forskning och undervisning på så sätt att de under ett antal år i huvudsak har undervisat och andra år har de i huvudsak forskat, men att det inte har varit möjligt att utföra båda arbetsuppgifterna samtidigt i någon större utsträckning. I bilagan görs det tydligt att merparten av utbildningen inom fristående kurser ges som 30-poängskursen eller motsvarande på grundnivå. Våra forskare är mycket specialiserade och det är främst kurser på avancerad nivå som lämpar sig för undervisning om enskilda forskares forskningsinriktningar. Verka för att i första hand öka andelen disputerade lärare inom utbildningsområden med få sådana. Verka för att anställningar på konstnärlig grund fullt ut tillgodoräknas, samt för övrig översyn av tjänsteindelningar. Uppmana fler lektorer att söka docentur. Större andel av kursutbudet ges på avancerad nivå, vilket bör öka docenter och professors andel av undervisningen. BPS 2013 respektive 2015. Andel enligt BPS 2013 respektive 2015. Detta hindrar inte att det är viktigt att professorer och docenter deltat i undervisningen i större utsträckning, genom sina generella kompetenser. Men professorer och docenter kommer i stort utsträckning även i framtiden främst att delta i högre nivåer, exempelvis inom avancerad nivå. Det bör också tilläggas att undervisningen blir dyrare ju fler professorer som deltar i den, vilket kan vara kännbart för många av våra mindre huvudområden (se även där bilaga). Till vill vi även uppmuntra att fler universitetslektorer
söker docentur, vilket ökar antalet docenters deltagande i undervisningen. Idag uppgår andelen till 8 procent, dock med annan mätmetod än BPS. 2.8 Samtliga utbildningsprogram på grundnivå innehåller kurser som ges i samverkan med omgivande samhälle och/eller näringsliv. 2.9 Minst X procent av examensarbetena är externa Samtliga utbildningsprogram på grundnivå innehåller kurser som ges med samverkanspartner från omgivande samhälle och/eller näringsliv. Fakulteten ska mellan 2013 och 2015 öka andelen examensarbeten som är utförs i samarbete med extern partner till 10 procent. En stor del av våra program innehåller kurser som har samverkan med omgivande samhälle, exempelvis inom lärarutbildningarna och flertalet program som ligger inom Kultur- och medievetenskaper. Det finns kvalitetshöjande anledningar till denna samverkan utan bättre kvalitet är samverkan inte meningsfull. Det finns även arbetsmarknadsskäl för samverkan, genom att studenter då lättare kommer in i arbetslivet efter examen. Fakulteten har en särskild kurs med arbetsmarknadsanknytning HIPP-kursen som måste revideras för att kunna fungera som inkörsport för denna typ av samverkan. Humanistisk fakultet har idag inte full kunskap om antalet externa examensarbeten. Anledningen är att alla examensarbeten inte är inlagda i databasen DIVA och att de som är inlagda inte är tillräckligt kvalitetsgranskade. Ämneskategorierna som anges är inte tillämpade för fakultetens verksamhet; Design tillhör konstfältet, Education tillhör SamFak. Allt detta skapar i dagsläget osäkerhet hos sällandanvändarna på institutionerna. Frågan är inte prioriterade inom humanistisk fakultet, eftersom det inte finns en tydlig kvalitetsdrivande koppling. Å andra sidan är det dels bra för studenter med externa examensarbeten, ur ett anställningsperspektiv, dels utgör målet ett av UmU:s kriterier för tilldelning av medel till undervisning. Fakulteten kartlägger nuvarande programverksamhet i dialog med institutionerna under 2014. Samtliga utbildningsprogram har inför 2014 och 2015 tillskjutits strategimedel för att utveckla sina program. Humanistiska fakulteten ska verka för noggrannare inrapportering i Diva, mer gynnsamma definitioner av externa arbeten samt att institutionerna upparbetar kontakt med minst en extern partner som ger möjlighet till utvecklingar av externa examensarbeten. Procentuell andel av utbildningsprogram som innehåller kurser i samverkan med omgivande samhälle 2013 respektive 2015. Andel externa arbeten 2013 0 2015. 2.10 Minst X procent av de interna examensarbetena är knutna till pågående forskning. Fakulteten inväntar eller skapar egna definitioner av pågående forskning. Inom huvudområden som har en större mängd examensämnen kan problemet vara att hitta tillräckligt många uppsatsämnen som har en tydlig knytning till pågående forskning. Det är inte heller alltid möjligt att bemanna uppsatshandledare som bedriver forskning till alla studenter. Målsättningen är dock att merparten av examensuppsatser på kandidat-, magister- och masternivå ska vara knutna till pågående forskning. Humanistiska fakulteten jobbar, i samarbete med institutionerna, parallellt med Umeå universitet för att definiera vad pågående forskning innebär. Tydligt mål sätts därefter. På avancerad nivå skapar Humanistiska fakulteten profilkurser som är kopplade Examensarbetens koppling till pågående forskning 2013 0ch 2015. Uppföljning vid prefektdialog med dekan.
till starka forskningsområden. Institutionen registrerar vilka examensarbeten som är knutna till pågående forskning. 2.11 Vid universitetet finns minst Y antal utbildningsprogram som utvecklats tillsammans med, eller har ett formaliserat samarbete med liknande program vid utländskt lärosäte. Minst ett utbildningsprogram utvecklar formaliserat samarbete med utländskt lärosäte. Fakulteten har redan ett samarbete med universitetet i Wollongong som vi utvecklar. Innan ytterligare formella samarbeten utvecklas måste först detta samarbete tydligt formaliseras. Internationell koordinator anställs under 2014 för att genomlysa fakultetens internationalisering. Fakulteten ska verka för att utbildningsavtal skrivs med utländskt lärosäten. Tydlig förekomst av utbildningsutbyte i kursplaner. Forskning som spränger gränser Bakgrund: Se bifogad analys rubrikerna forskarutbildning och forskning 3.1 Universitetet har en välutvecklad rekryteringsprocess Som delmålet Idag rekryterar fakulteten läraranställningar genom utlysning och inlasning. Intern rekrytering är viktig i de fall där vi med stor säkerhet i förväg vet att vi kommer att få svårigheter med att få tillräckligt bra externa sökande, eller där vi riskerar att förlora en mycket lovande medarbetare. Extern rekrytering ska fortsättningsvis eftersträvas i högre grad än tidigare. Fakultetens rekryteringar ska alltid baseras på en långsiktig kompetensanalys, där eventuell kompetensväxling särskilt beaktas. Varje begäran om rekryteringar av anställningar ska åtföljas av en särskild analys. Innan en utlysning äger rum ska vi vara säkra på att vi får mycket duktiga sökande. Anställningsvillkoren för de nyanställda kan variera. Intervjuer och referenser tas alltid innan anställning. Välutvecklad och långsiktig kompetensförsörjningsplan. Välrenommerade forskare och lärare anställs. Fakulteten dokumenterar annonseringsmönster, antalet sökande lokalt, nationellt och internationellt och tid mellan utlysning och anställningskontrakt. Rapport till anställningskommittén. 3.2 Universitetet har system för strategiska rekryteringar inom flera Som delmålet Tillkommande medel från universitetsstyrelsen 2014 och 2016 används i huvudsak för utlysning av ett antal biträdande lektorat. Även medel från fakultetens tidigare kvalitetsbaserade resurs ska kunna användas till detta. Gästprofessorsprogram tidigast 2015. Omfattning av satsning analyserar i Gästprofessorssatsninga r utvärderas efter avslut alternativt efter två års anställning som
områden (anställningar och resurspaket) Vi vill också med tillkommande medel lämna möjligheter att knyta ett antal gästprofessorer till humanistisk fakultet. Dessa ska vistas vid fakulteten under period av ca en månad per termin, exempelvis i samband med att dessa internationella forskare har undervisningsfria perioder. Denna typ av anställningar är internationellt attraktiva och vi kan med satsningen knyta internationellt erkända forskare till fakulteten. Långsiktighet ska eftersträvas, genom att vi kan medräkna dessa forskares publiceringar i vår verksamhet genom affiliering till institutionen. Beroende på omfattningen av tillkommande medel från UmU centralt finns även behov på strategiska förstärkningar på professorssidan inom ett fåtal huvudområden. Dessa satsningar kan inte helt göras med fakultetsanslag. samband med budgetarbetet varje höst. Noggrann verksamhetsanalys innan anställningar utlyses Resurspaket erbjuds vid tillsättning Nationellt och internationell utlysning så långt det är möjligt gästprofessor. Särskilt beaktas publiceringar. Rapport till fakultetsnämnd. Se punkt 1.1.3.1 3.3 Andelen externa medel i nationell och internationell konkurrens har ökat till X procent av totala forskningsintäkter. Fakultetens forskningsintäkter ökar 10 procent till 2015. En översyn av kvalitetsbaserad resurs bör ge ett än tydligare och enkelt system. Kommande utlysningar bör användas mer strategiskt. Fakulteten har även strukturer för förgranskningar av externa forskningsansökningar samt bedriver diskussioner skrivande av forskningsansökningar i vår forskarskola, samt inom Junior Faculty (postdoktorander inom HumFak och SamFak). Fakulteten ger aktivt stöd för skrivande av forskningsansökningar. Detta organiseras på institutionsnivå. Fortsatt användning av fakultetens modell för kvalitetsbaserad resurstilldelning. Fakultetens nationella andel av projektanslag från VR/RJ motsvarande har ökat 2015. Ökat deltagande i EUfinansierade program 2015. Antal ansökningar totalt/antal granskade ansökningar/antal beviljade ansökningar.
3.3.1 Incitamentsstruktur för externa medel, samt för publicering, som gynnar fakultetens forskare och Umeå universitet. Fortsatt användning av fakultetens modell för kvalitetsbaserad resurstilldelning. Fakultetens nationella andel av projektanslag från VR/RJ motsvarande har ökat 2015. 3.4 Antalet internationella forskningssamarbeten rörande globala utmaningar har ökat Antalet internationella forskningssamarbeten rörande globala utmaningar har ökat Ökat internationellt samarbete för de forskare som ingår i forskningsfält som hanterar globala utmaningar. Globala utmaningar är i forskningsretoriken framför allt inriktade mot hållbarhetsfrågor. Humanistisk fakultet analyserar hållbarhetsfrågor ur ett vidare perspektiv, där vi menar att inte enbart miljöfrågor, social stabilitet och liknande frågor är viktiga för långsiktig hållbarhet. Även frågor om läskunnighet, skolutveckling, demokrati i relation till sociala och kulturella skillnader/likheter är högst väsentliga för att lösa problem som hör ihop med globala utmaningar. Det är högst väsentligt att även HumFak är med i arbetet inför stora forskningsansökningar kring globala utmaningar. Ett första steg är att kartlägga befintlig forskning och forskningskompetens inom området. Kartläggning av befintlig forskning och forskningskompetens inom området under 2014. Särskild handlingsplan utarbetas. Programutbildnings på avancerad nivå med arktisk inriktning Antal ansökningar totalt/antal granskade ansökningar/antal beviljade ansökningar Antal internationella publiceringar och deltagande i internationella konferenser med anknytning till globala utmaningar 3.5 Universitetet har ett system för att identifiera, prioritera och utveckla forskningsstödjande infrastruktur. Som delmålet Fakulteten behöver på ett övergripande plan utveckla kunskap om forskare som i sin forskning behöver forskningsstödjande infrastruktur. Vi måste också skapa klarhet om vilka typer av infrastrukturer som ska finansieras av UmU centralt, av HumFak centralt och av intuitioner och enheter. I framtiden kan också prioriteringar komma att krävas. Fakulteten tar fram en handläggnings-ordning som identifierar, prioriterar och utvecklar forskningsstödjande infrastruktur. Antal forskningsstödjande infrastrukturer. I dessa frågor vilar ett stort ansvar på forskningsstrategiska kommittén som bereder beslut till fakultetsnämnden. 3.6 Universitetet har av statligt forskningsråd/ motsvarande utsetts som nationell nod för några nationella forskningsinfrastrukturer.
3.7 Universitetet har gemensamma principer för fakulteternas rekrytering till forskarutbildning. Låg prioritet. Målet gäller inte under perioden 2013-2015. Motivering: Fakulteten har väl utvecklade principer för antagning Vi avvaktar universitets gemensamma principer. Frågan är inte prioriterad för HumFak som redan har utvecklat egna principer för antagning. Fakulteten bedriver sedan 2012 en forskarskola som har gemensam antagning modell med längre och noggrann process inkluderat intervjuer och referenstagning. Fakultetens uppgift är primärt kvalitetssäkra den pågående forskarskolan. Tydlig struktur inom forskarskolans ram 3.8 Universitetet har uppföljningsbara individuella lärandemål och försörjningsplaner som är tydliga redan vid antagning av en forskarstuderande till forskarutbildning. Låg prioritet. Målet gäller inte under perioden 2013-2015. Motivering: Fakulteten har redan utvecklat processen. Frågan är inte prioriterad för HumFak som redan har utvecklat egna principer för rubricerade frågor. Forskarskola leds av föreståndare tillsammans med studierektorer för forskarutbildning på resp. institution. Alla antagna doktorander deltar i gemensam forskarskola. Alla som antas till forskarutbildning ges doktorandtjänst fyra år. Individuell studieplan fastställs vid antagning. Doktoranderna har obligatoriska mittseminarier. Fakulteten kommer särskilt att uppmärksamma individuella lärandemål det kommande året genom revidering av allmänna forskarutbildningsplaner för anpassning till individuella lärandemål. Tydlig struktur inom forskarskolans ram 3.9 Alla doktorander ska ingå i ett nätverk och ha tillgång till ett handledarteam. Låg prioritet. Målet gäller inte under perioden 2013-2015. Motivering: Alla doktorander har minst två handledare samt deltar i forskarskola. Frågan är inte prioriterad för HumFak som redan har utvecklat egna principer för rubricerade frågor. Alla doktorander har minst två handledare samt deltar i gemensam forskarskola. Handledare följer tillsammans med studierektor för forskarutbildning gemensamt upp ISP. Mittseminarier eller motsvarande är obligatoriska. Fakultetsnämnd följer varje år upp hanteringen av ISP. HumFak menar att detta idag system fungerar fullt tillräckligt och först noggrant bör utvärderas innan annat system införs. Tydlig struktur inom forskarskolans ram 3.10 Antalet forskarstuderande i samverkan med parter utanför akademin ska öka. Som delmålet Bedömningen är att vi realistiskt får samverkan med parter utanför akademin genom aktivt arbete inom företagsforskaskolans ram. Med dessa erfarenheter som grund kan vi skapa en erfarenhetsbas som på annat sätt ger fler forskarstuderande som samverkar med partner utanför akademin. Aktivt arbete inom företagsforskarskolan Antalet doktorander i företagsforskarskolan år 2013 och 2015.
3.11 Doktorander ska under sin forskarutbildning ges internationell erfarenhet. Det goda och effektiva universitetet Låg prioritet. Målet gäller inte under perioden 2013-2015. Motivering: Alla doktorander får internationell erfarenhet. Detta regleras genom ISP. Frågan är inte prioriterad för HumFak som redan har utvecklat egna principer för internationalisering. Alla doktorander får internationell erfarenhet. Särskilda expensmedel går varje år till doktoranderna. Internationalisering regleras genom ISP. Tydlig struktur inom forskarskolans ram 4.1 Minst 30 procent av de anställa professorerna vara kvinnor. 4.2 Universitetet har ett systematiskt och integrerat arbete med lika villkor. Nytt delmål: Kompetenta sökande av båda könen. Könsperspektiv är en faktor vid befordran till professor. Nytt delmål: Fakulteten bedriver ett systematiskt och integrerat arbete med lika villkor. Inom humanistisk fakultet är i dagsläget 28 procent av professorerna kvinnor. Målsättningen är att aktivt bidra till att öka antalet kvinnliga professorer, dels genom att alltid få kompetenta sökande av båda könen som sökande, dels att könsperspektiv är en av flera faktorer vid befordran till professor. Fakultetsnämnden har en särskild kommitté som ansvarar för att utveckla arbetet inom området lika villkor. Detta arbete fortlöper i vanlig ordning. Aktiv rekrytering genom kompetenta sökande av båda könen till alla läraranställningar samt att könsperspektiv är en faktor vid befordran till professor. Tydligt uppdrag till fakultetens kommitté för lika villkor. Kommittén gör årliga kartläggningar och analyser av arbete med likabehandling och lägger förslag till åtgärder till fakultetsnämnden. Kommittén kan även ta egna initiativ gentemot institutionerna. Andel anställda kvinnliga professorer är 2015 minst 35 procent. Rapport om varje institutions arbete i fakultetsnämnden varje år. I samband med att Umeå universitet fastställer en ny plan för lika behandling för perioden 140430-151231, konkretiserar fakultetens likabehandlingskommitté sitt arbete ytterligare
4.3 Universitetet har en uttalad och förankrad värdegrund 4.4 Universitet har ett systematiskt och integrerat arbete med kompetensförsörjning Nytt delmål: Fakulteten bedriver ett systematiskt och integrerat arbete med kompetensförsörjning Alla anställdas kompetenser tas tillvara. Kompetensförsörjning tillfredsställs både genom internt arbete med kompetensutveckling och extern rekrytering. Båda åtgärderna krävs. Intern kompetensförsörjning handlar om att varje medarbetare ges möjlighet till kompetensutveckling. Varje ny uppgift som medarbetare utför, bidrar samtidigt till successiv kompetensutveckling. Den kompetensutvecklingstid som lärare har medför också kompetensutveckling. En viktig del i kompetensförsörjningsarbetet utgörs av regelbundna analyser av långsiktig kompetensförsörjning för utbildning, forskning och administrativt arbete. Frågor om internrekrytering och extern rekrytering samt eventuell kompetensväxling måste belysas och tydliggöras. Fakulteten har överlag ett gott grepp kring dessa frågor, men behöver arbeta mer aktivt med dem. Medarbetarsamtal används som underlag för systematisk och integrerat arbete med kompetensutveckling. Analys och åtgärder efter medarbetarenkäter (NMI) är systematiserade. Aktivt arbete med kompetensförsörjningsplaner Skriftlig rapport från institutionerna varje år. Uppföljning i samband med årliga dialoger mellan prefekt och dekan. 4.5 Universitetets arbetsoch studiemiljöer för anställda och studenter ger förutsättningar för kreativitet, framgång och konkurrenskraft och främjar samtidigt en god hälsa 4.6 Verksamhetsstödet vid universitetet utgör ett bra stöd åt ledare på alla organisatoriska nivåer och verkar i ett sammanhäng ande system. Anställdas arbetsuppgifter anpassas till kunskap och erfarenhet. Högre beläggning inom nybyggda lokaler av studenter och lärare. Nytt delmål: Ändamålsenligt verksamhetsstöd på institutioner och enheter. En kreativ lärandemiljö skapas av många fler faktorer än moderna lokaler och teknik, men ombyggnationen av Humanisthuset och ökad tillgång till digitala plattformar kommer att innebära ökade möjligheter till kreativa inslag i undervisning och forskning. Med de renoverade lärandemiljöerna i Humanisthuset kan lärare utveckla undervisningen ytterligare exempelvis genom att använda moderna digitala plattformar på ett mer omfattande sätt än tidigare. Det ombyggda Humanisthuset ska även l underlätta för forskares seminarier, workshops och konferenser, inte minst när digital teknik krävs. Vid institutionssammanslagningarna år 2008 organiserade fakultetsnämnden genom sitt beslut en organisationsordning för institutionerna. Prefektuppdrag, uppdrag för studierektor, administrativ samordnare, principer för ledning och beslut samt beredande organ (Råd för utbildning, forskarutbildning och forskning) är några av de strukturer som kan sägas utgöra verksamhetsstöd för prefekterna. Till detta måste läggas alla system och all expertis p central nivå som finns som stöd för ledare. Det är viktigt att genomföra noggranna verksamhetsanalyser vid all rekrytering av administrativ Utvecklade kreativa miljöer som tas i bruk i början av ht 2014 används systematisk vid undervisning och forskning. Anställningar av teknisk och administrativ personal föregås av fakultetsgemensam verksamhetsanalys. Alla chefer har tillgång till kompetent administrativt stöd Kvalitativ analys av medarbetarenkät (NMI). Analys av använda lokaler. Tas fram på universitetsgemensam nivå
4.7 Universitetets prefekter och chefer har ett tydligt uppdrag och har förutsättningar för att utöva ett strategiskt ledarskap. och teknisk personal, så att kompetensnivån i rekryteringen blir tillräckligt hög. 4.8 Universitets tillgänglighet och ändamålsenlighet för medarbetare och studenter när det gäller information och lokaler har ökat i jämförelse med 2012. Nytt delmål: Ombyggnation av Humanisthuset 4.9 Universitetets klimatoch miljöpåverkan har minskat i jämförelse med 2012. 4.10 Universitet har ett systematiskt och integrerat arbete med systematiskt arbetsmiljöarbete 4.10.1 Humanistisk fakultet bedriver ett arbetsmiljöarbete som baseras på en struktur där det finns arbetsmiljöombud på alla institutioner och enheter som arbetar enligt arbetsmiljölagens riktlinjer. Särskilt uppmärksammas problem som uppkommer i samband med ombyggnation av humanisthuset under år 2013 och 2014. Humanisthusets ombyggnation står färdigt i början av ht 2014. Det är viktigt att bevaka att arbetsmiljö- och tillgänglighetsfrågor i samband med ombyggnation av humanisthuset får en tillfredsställande lösning. Likabehandlingskommittén bevakar brister i tillgänglighetsfrågor för Humanisthuset. Fakultetsledning ansvarar särskilt för att det genomförs dialoger och information i samband med ombyggnation av Humanisthuset. Aktiv analys och diskussion av NMI på institutionsnivå används som verktyg för att minska arbetsmiljöproblematik. Kvalitativ analys av tillgänglighet presenteras av likabehandlingskommittén senast mars 2015. Fakulteten följer upp felärende och klagomål som rapporteras till Akademiska Hus. Fakulteten analyserar särskilt NMI-enkät till anställda.
Lärares arbetsbelastning uppmärksammas särskilt.