Sida 1 (50)
Sida 2 (50) Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Bakgrund 4 3. Syfte 4 4. Projektgrupp 4 5. Metod 4 4.1. Validitet och begränsningar 5 4.2 Val av gestaltningsprogram för pilotstudie 6 4.3 Tillämpning av utvärderingsmodell i Annedal 7 6. Resultat från pilotstudie Annedal 15 5.1 Reaktioner på specifika påståenden (från gåturer och fokusgrupper) 15 5.2 Öppen diskussion om kvalitativa mål (från fokusgrupper) 33 5.3 Intervjuer 34 7. Slutsatser per mål 35 8. Insikter kring utvärderingsmodellen och rekommendationer inför kommande utvärderingar 38 9. Källförteckning 40 10. Appendix 41 Appendix 1: Utvärderingsmodell 41 Appendix 2: Karta gåturer 45 Appendix 3: Frågeformulär för gåturer 46 Appendix 4: Samtalsguide fokusgrupper 47 Appendix 5: Samtalsguide intervju 1 (skolassistent på Mariehällsskolan) 49 Appendix 6: Samtalsguide intervju 2 (rullstolsburen person boende i Annedal) 49
Sida 3 (50) 1. Sammanfattning Flera av stadens styrande dokument, samt budgeten, lyfter fram vikten av kvalitet i gestaltning av allmän platsmark. I många av stadsutvecklingsprojekten tas gestaltningsprogram eller motsvarande handlingar fram här formuleras kvalitativa mål. Så var fallet i området Annedal i Bromma. Det skapades ett; program för stadens mark, här kallat gestaltningsprogram. I gestaltningsprogrammet beskrevs ett antal övergripande mål och gestaltningsprinciper för området. Under 2016 genomfördes en pilotstudie i Annedal som en del i arbetet med att förbättra exploateringskontorets arbetsmetoder kopplat till kvalitativa mål. Motivet för detta val var att det fanns ett gestaltningsprogram med mål för såväl gator och stråk, som platser/torg och parker, samt det faktum att området är nästintill färdigbyggt och inflyttat. Syftet med pilotstudien var att lägga grunden för att utveckla en process för utvärdering av kvalitativa mål för allmän platsmark i Stockholms stad, vilket gjordes genom att genomföra en utvärdering av de mål som definierats för området Annedal. Deltagarna i pilotstudien har varit boende i Annedal samt landskapsarkitekter, trafikplanerare och chefer från kontoret. Dels för att få dessa personers syn på hur väl de kvalitativa målen uppfyllts, men också för att inkludera deras olika perspektiv i själva utvärderingsprocessen. Resultaten från studien visade att flera av de kvalitativa målen från gestaltningsprogrammet kan anses vara uppfyllda, inte minst det övergripande målet barnen som målgrupp och områdets parker som kopplas till målet om olika miljöer. Samtidigt visade resultaten att det fanns områden som utvärderingsdeltagarna inte var tillfreds med, som området platser/torg. Studien har även genererat en rad insikter om själva utvärderingsprocessen av kvaliteten i allmän platsmark, vilka bör tas i beaktning vid framtida utvärderingsprojekt.
Sida 4 (50) 2. Bakgrund Exploateringskontoret ansvarar inom exploateringsprojekten för gestaltningen av allmän platsmark i form av gator, torg och parker. Många av stadens styrande dokument lyfter fram vikten av en hög kvalitet på denna gestaltning. Projekten låter även ofta ta fram gestaltningsprogram där kvalitativa mål för den allmänna platsen formuleras. Denna pilotstudie är en del i arbetet med att förbättra exploateringskontorets arbetsmetoder kopplat till kvalitativa mål. För pilotstudien valdes området Annedal i stadsdelen Bromma. Motiven för detta val var att det fanns ett program för stadens mark (hädanefter gestaltningsprogram ) med mål för såväl gator och stråk, som platser/torg och parker, samt det faktum att området är nästintill färdigbyggt och inflyttat. 3. Syfte Syftet med pilotstudien var att lägga en grund för att utveckla en process för utvärdering av kvalitativa mål för allmän platsmark inom Stockholms stad genom att genomföra en utvärdering av de mål som definierats för området Annedal. 4. Projektgrupp Huvudansvarig för projektet har Elisabeth Tornberg på Exploateringskontoret varit. Den övriga projektgruppen har bestått av Robin Billsjö, Inger Åberg, Birgitta Nylander och Hanna Lindh. I arbetet med studien har Exploateringskontoret använt United Minds som externt konsultstöd. De konsulter som arbetat med studien är Jakob Englund och Carl-Fredrik Teder. 5. Metod Metoden som tillämpats i detta projekt, för att utvärdera de kvalitativa mål som beskrivs i gestaltningsprogrammet för Annedal, bygger i grunden på de kvalitativa forskningsmetoder som beskrivs av bland andra Robert K. Yin (2011) och Joseph Maxwell (2009). I boken Kvalitativ forskning från start till mål (2011) konstaterar Yin att praktiskt taget alla händelser i verkliga livet [kan] bli föremål för en kvalitativ studie. Snarare än att ge en direkt definition på kvalitativ forskning använder Yin fem utmärkande drag. Han menar att kvalitativ forskning i någon utsträckning - studerar den mening som kan tillskrivas människors liv under verkliga förhållanden - återger de människors åsikter och synsätt som ingår i studien - täcker in de sammanhang och omständigheter människor lever i - ger insikter om rådande eller framväxande begrepp som kan förklara mänskligt socialt beteende - strävar efter att använda många källor i stället för en enda typ av belägg.
Sida 5 (50) Den här studien syftar till att undersöka hur olika personer upplever ett bostadsområde utifrån ett antal olika dimensioner, genom att låta dessa personer redogöra för sina intryck och erfarenheter, framför allt genom samtal. I någon utsträckning uppfylls alltså de utmärkande dragen ovan. Den sista punkten, rörande källor, beskrivs vidare av Yin som en av de viktigaste parametrarna för att en kvalitativ studie ska generera robusta insikter. Han beskriver hur triangulering av data från olika källor är ytterst viktig för alla former av empirisk forskning, inte bara kvalitativ forskning. I den här studien uppnås den trianguleringen genom att utvärderingen består av ett antal olika moment med olika typer av deltagare. Dels genomförs gåturer (gåturerna beskrivs närmre under punkt 4.3.6 på s. 11) i området, under vilken deltagarna besvarar påståenden, och dels genomförs (i direkt anslutning till gåturerna) fokusgrupper med deltagarna där frågeställningarna diskuteras i plenum. Deltagarna är dels personer som bor i området och har en personlig relation till de olika platserna, och dels tjänstemän inom Exploateringskontoret och således har en yrkesmässig relation till olika stadsbyggnadsfrågor. Dessutom genomförs individuella intervjuer med utvalda personer som har en särskild relation till platsen. Se avsnitt 4.1 för vidare resonemang kring validitet och den här studiens begränsningar. Kort sammanfattat består utvärderingsmodellen av sju steg: 1. Att identifiera de kvalitativa målen, i gestaltningsprogrammet, som ska utvärderas 2. Att omformulera målen till frågeställningar 3. Att identifiera de relevanta utvärderingsdeltagarna 4. Att definiera ett utvärderingsupplägg genom att kombinera olika utvärderingstekniker 5. Att förbereda utvärderingen 6. Att genomföra utvärderingen 7. Att analysera resultaten och dra slutsatser från dessa De olika stegen i modellen beskrivs i närmre detalj i appendix 1. 4.1. Validitet och begränsningar Principen om triangulering bygger på logik hämtad från navigation och handlar i grunden om att tre olika estimerade punkter ger en långt mer pålitlig slutsats om hur det
Sida 6 (50) verkligen förhåller sig, än om bara två punkter estimerats. Triangulering leder alltså till ökad validitet. I den här studien hade validiteten i slutsatserna ytterligare kunnat stärkas genom att genomföra fler individuella intervjuer. De tillgängliga resurserna gjorde dock att antalet intervjuer begränsades till två. 4.2 Val av gestaltningsprogram för pilotstudie För denna pilotstudie valdes gestaltningsprogrammet för området Annedal i stadsdelen Bromma. Området avgränsas av Bällstavägen i söder, Ulvsundavägen och Solvalla travbana i väster, Bällstaån i norr och Tappvägen i öster (se bild 1). Annedal ingår i stadsutvecklingsområdet Mariehäll-Brommafältet-Ulvsunda som utmärks av att de ligger i bra kollektivtrafiklägen på redan exploaterad mark, i detta fall industrimark. Bild 1: Karta (från gestaltningsprogrammet för Annedal)
Sida 7 (50) 4.3 Tillämpning av utvärderingsmodell i Annedal Detta avsnitt beskriver hur utvärderingsmodellen tillämpades för pilotprojektet i Annedal, steg för steg. 4.3.1 Kvalitativa mål Eftersom Annedal omfattas av ett särskilt gestaltningsprogram är det främst detta som utgjort källan för de kvalitativa mål som utvärderas i pilotstudien. Gestaltningsprogrammet för Annedal innehåller dels övergripande mål för hela området och dels mål kopplat till olika typer av miljöer. Bild 2 (från gestaltningsprogrammet för Annedal)
Sida 8 (50) De övergripande målen är indelade i barnen som målgrupp, tillgänglighet och trygghet, samt rekreation för alla. Barnen som målgrupp: o Barnens perspektiv [ska] finnas med i utformandet av samtliga platser och miljöer o Miljön som utformas ska vara trygg och säker och samtidigt kunna erbjuda lek, utveckling och lärande o Ett system av noder för lek utspritt över området Tillgänglighet och trygghet: o Annedals friytor ska vara tillgängliga och trygga för alla o Alla [ska] kunna färdas till fots, med cykel, barnvagn, rullator eller annat till samtliga målpunkter samt i områdets alla stråk o Trygghet för trafikanter skapas [ ] med en utformning som minimerar osäkerhetskänslor för såväl fotgängare, cyklister som bilister Rekreation för alla: o Utemiljön ska gestaltas så att den kan nyttjas av alla åldrar och så att det finns något av intresse för så många som möjligt o Torgen som har en [ ] stadsmässig karaktär kan erbjuda utomhusvistelse i form av utecaféer på sommarhalvåret och andra möten som hör torgen till o Parkerna ska fylla flera funktioner och ge både möjlighet till aktiviteter i form av bollspel, annan idrott och lek, gröna stora ytor att träffas, ha picnic och sola på o Naturupplevelser då befintlig naturmark sparas samt då en åpark skapas längs Bällstaån Målen kopplade till olika typer av miljöer är indelade i gator och stråk, platser/torg och parker. Förutom de mål som redan nämnts under något av de övergripande målen, som också rör dessa typer av miljöer, identifierades följande mål: Gator och stråk: o För att skapa en tydlig helhet i området gestaltas gator och stråk i Annedal på ett enhetligt sätt då det gäller markbeläggning, gatumöbler och armaturer o Gatorna utformas så att det skapas en tydlig visuell hierarki mellan [de olika gatutyperna] o [Det diagonala stråket] hålls samman genom markbeläggningen och stödjande trädplanteringar
Sida 9 (50) Bild 3: Beskrivning av det diagonala stråket (från gestaltningsprogrammet) Platser/torg: o Bällstatorget (idag Mariehällstorget) är det största torget och utformas med en stadsmässig karaktär o Både längs parkgatan och längs stråket skapas mindre platser av olika storlek. De flesta utformas som vistelseytor där man kan slå sig ner, vissa kan innehålla lekmöjligheter. Parker: o [Parkerna] i Annedal bidrar med stora upplevelsevärden och [ ] något för alla åldrar
Sida 10 (50) 4.3.2 Frågeställningar De generellt formulerade kvalitativa målen omformulerades till följande specifika frågeställningar: Barnen som målgrupp: o Har hänsyn tagits till barnens perspektiv i utformandet av Annedal? o Är miljön i Annedal trygg och säker för barn? o Erbjuder miljön i Annedal lek, utveckling och lärande för barnen som bor och vistas i området? o Finns det platser för lek utspridda över hela området? Tillgänglighet och trygghet: o Är Annedals friytor tillgängliga och trygga för alla? o Kan man med enkelhet färdas med alla sorters fordon till samtliga målpunkter och i områdets alla stråk o Känns det tryggt utifrån ett trafikperspektiv i Annedal, oavsett om man färdas till fots, till cykel, eller i bil? Rekreation för alla: o Är utemiljön gestaltad så att den kan nyttjas av alla åldrar? o Har Mariehällstorget en stadsmässig karaktär? o Erbjuder Mariehällstorget utomhusvistelse i form av till exempel utecaféer på sommarhalvåret? Gator och stråk: o Är gator och stråk i Annedal gestaltade på ett enhetligt sätt då det gäller markbeläggning, gatumöbler och armaturer? o Är gatorna utformade så att det finns en tydlig visuell hierarki mellan olika gatutyper? o Upplevs Det diagonala stråket hållas samman genom markbeläggningen och stödjande trädplanteringar? Platser/torg: o Har Mariehällstorget en stadsmässig karaktär? o Finns det platser och torg i olika storlek i området där man kan slå sig ner, och där vissa erbjuder lekmöjligheter? Parker: o Erbjuder parkerna i Annedal upplevelser för personer i alla åldrar?
Sida 11 (50) 4.3.3 Utvärderingsdeltagare För Annedal är den primära målgruppen för de kvalitativa målen i gestaltningsprogrammet brukarna de som bor i området. Deltagarna i utvärderingen bör i största möjliga mån representera den sammansättning av brukare som faktiskt bor i Annedal. Eftersom barnen som målgrupp är en central del av gestaltningsprogrammet var det viktigt att barnens perspektiv gavs stort utrymme i utvärderingen. Detta åstadkoms genom att en stor andel av deltagarna hade barn i olika åldrar. Utöver den primära målgruppen har det i denna pilotstudie även varit av intresse att uppfånga ett tjänstemannaperspektiv, från arkitekter, landskapsarkitekter, trafikplanerare och projektledare inom Exploateringskontoret. Dels för att få dessa personers syn på hur väl de kvalitativa målen uppfyllts, men också för att inkorporera deras olika perspektiv i själva utvärderingsprocessen. Tjänstemännen från Exploateringskontoret fick även representera personer som inte bor i området, men som skulle kunna vara potentiella brukare. För att kunna utvärdera tillgängligheten i Annedal beslutades att även inkludera en rullstolsburen person som deltagare. För att kunna utvärdera i vilken utsträckning skolorna i Annedal använder utemiljön i sin undervisning beslutades att även inkludera en anställd från en av skolorna som deltagare. Rekryteringen till gåturerna och fokusgrupperna med tjänstemännen på Exploateringskontoret gjordes av Elisabeth Tornberg. Rekryteringen till gåturerna och fokusgrupperna med brukarna gjordes av United Minds, dels med hjälp av en rekryteringsfirma och dels genom kontakt via Facebook-gruppen Vi som bor i Annedal. 4.3.4 Utvärderingstekniker Utifrån de frågeställningar som identifierats och utifrån den grupp av deltagare som valts ut, beslutades att fyra gåturer skulle genomföras två med brukare och två med tjänstemän från Exploateringskontoret. Var och en av dessa gåturer följdes av fokusgrupper. En av frågeställningarna som identifierades genom de kvalitativa målen var Är miljön i Annedal trygg och säker för barn?. Denna frågeställning kan delvis utvärderas genom att koppla ett påstående till en specifik plats under gåturer: Mariehällstorget känns tryggt och säkert för barn. Frågeställningen kan också utvärderas genom att gruppen
Sida 12 (50) tillsammans diskuterar, i mera generella termer, huruvida Annedal är ett tryggt och säkert område för barn. Utöver gåturerna och fokusgrupperna genomfördes två individuella intervjuer: en med en anställd på Mariehällsskolan och en med en rullstolsburen person. 4.3.5 Förberedelser Följande förberedelser gjordes för respektive utvärderingsteknik: Gåturer: För gåturerna togs dels ett analogt häfte fram, och dels förbereddes en digital mobilapplikation. Det analoga häftet innehöll en karta med den markerade rutten, instruktioner och ett frågeformulär (se appendix 2) med de olika påståendena och svarsalternativen. Bild 4: Rutt och instruktioner Instruktioner - Följ kartans blåmarkerade rutt - Vid varje numrerad grön punkt på kartan ska två påståenden bemötas, påstående a och b (1a och 1b på punkt 1 etc.) - Påståendena sitter uppe på lappar på varje punkt längs rutten och finns även på nästa sida i häftet - Påståendena besvaras på nästa sida i häftet - Ange där hur väl du instämmer i varje påstående, på en skala från 1 till 5, där 1= instämmer inte alls och 5= instämmer helt För det digitala alternativet användes konsultföretaget United Minds mobilapplikation Emotion Mapping, som bygger på att deltagaren följer en markerad rutt på en karta i appen, där deltagaren också kan se var han eller hon själv befinner sig. När deltagaren kommer fram till en av de utsatta punkterna på kartan kommer automatiskt påståendet och svarsalternativen upp. För större karta, se appendix 1.
Sida 13 (50) Fokusgrupper: För fokusgrupperna togs en samtalsguide fram (se appendix 3) Intervjuer: För intervjuerna togs samtalsguider fram 4.3.6 Utvärdering Gåturer: Gåturerna utgick från en överenskommen plats på Mariehällstorget, i anslutning till den första frågepunkten (se karta ovan). Deltagarna fick själva välja om de ville besvara frågeformuläret analogt eller i mobilapplikationen. Deltagarna fick instruktioner om att följa den angivna rutten på den medföljande kartan, samt om att genomföra gåturen individuellt och inte i samarbete med varandra. Deltagarna fick ingen strikt tidsbegränsning, men informerades om att en timme borde räcka, vilket det gjorde för samtliga deltagare. Fokusgrupper: Fokusgrupperna genomfördes direkt efter respektive gåtur, med samma deltagare. Fokusgrupperna inleddes med att var och en av deltagarna fick presentera sig, beskriva sin familjesituation och berätta kortfattat om sin relation till området Annedal, samt hur länge han eller hon bott i området (för brukargruppen). Därefter inleddes samtalen genom att de olika påståendena från gåturen diskuterades var och ett i tur och ordning. På så vis fick deltagarna möjlighet att förklara hur de uppfattat påståendena och hur de resonerat när de besvarat dem. Det gavs även möjlighet för deltagarna att diskutera sina olika upplevelser med varandra. Därefter inleddes en fas i vilken de olika kvalitativa målen diskuterades i mer generella termer, i öppet samtal i gruppen. Avslutningsvis fick var och en av deltagarna möjligheten att lyfta eventuella övriga ämnen kopplat till området, som utvärderingen inte berört. De fick också möjligheten att var och en berätta om hur de ser på sin egen framtid i området kommer de bo kvar eller inte och vilka är orsakerna till det? Intervjuer: Intervjuerna med de två intervjupersonerna genomfördes separat per telefon.
Sida 14 (50) 4.3.7 Analys: När utvärderingsresultaten från de olika utvärderingsteknikerna sammanställts inleddes analysfasen. För de olika frågeställningarna, som var och en var kopplade till ett eller flera av de kvalitativa målen, sammanvägdes svar från gåturerna med de resonemang som framkom under fokusgrupperna och intervjuerna. Syntesen av insikterna från de olika utvärderingsteknikerna sammanvägdes till slutsatser kring huruvida de olika målen i gestaltningsprogrammet kan bedömas vara uppfyllda eller ej.
Sida 15 (50) 6. Resultat från pilotstudie Annedal Resultaten presenteras i tre olika avsnitt. Det första avsnittet berör reaktionerna på de specifika påståendena, dels svaren från själva gåturerna och dels de resonemang som framkom under fokusgrupperna. Det andra avsnittet berör de mer övergripande diskussionerna om de olika kvalitativa målen som lyftes under fokusgrupperna, som inte var direkt kopplade till de 16 påståendena. Det tredje avsnittet presenterar insikter från de två intervjuerna. Resultaten presenteras som en samlad bild av gåturer och fokusgrupper för grupperna brukare och tjänstemän. Från gåturerna presenteras en fördelning av hur deltagarna besvarade de olika påståendena samt snittbetygen från dessa, och från fokusgrupperna presenteras de samlade intrycken, tillsammans med citat som belyser dessa. 5.1 Reaktioner på specifika påståenden (från gåturer och fokusgrupper) Brukarna var fördelade i två grupper, en som genomfördes på morgonen och en som genomfördes kvällstid. Gruppernas sammansättning var enligt tabellen nedan. Tabell 1 Brukare boende i Annedal Grupp 1 (morgon) Man, 39, sambo och två barn (3 och 5) Grupp 2 (kväll) Man, 30, ensamboende Man, 31, sambo Kvinna, 28, sambo Kvinna, 28, sambo och ett barn (1) Man, 39, sambo Man, 48, sambo och två barn (5 och 7) Man, 24, ensamboende Man, 46, sambo Man, 36, sambo Kvinna, 69, pensionär Man, 30, sambo Man, 31, sambo och ett barn (1) Kvinna, 28, sambo Kvinna, 70, pensionär Man, 42, sambo och ett barn (3) Man, 57, sambo
Sida 16 (50) Tjänstemännen var fördelade i två grupper, en med planerare och en med chefer. Gruppernas deltagare var enligt tabellen nedan. Tabell 2 Tjänstemän, Exploateringskontoret Grupp 1 (morgon) Man, projektledare Man, landskapsarkitekt Man, byggprojektledare Man, trafikplanerare Grupp 2 (kväll) Kvinna, chef Kvinna, chef Kvinna, chef Kvinna, chef Kvinna, projektledare Kvinna, byggprojektledare Man, projektchef Kvinna, landskapsarkitekt Man, projektledare Kvinna, miljösamordnare Man, trafikplanerare Man, trafikplanerare I stapeldiagrammen presenteras resultaten från gåturerna, påstående för påstående. De blåa staplarna visar hur brukarna svarade och de gröna staplarna visar hur tjänstemännen svarade. Brukargruppen bestod av sjutton personer och tjänstemannagruppen bestod av sexton personer. I tabellerna under stapeldiagrammen presenteras de samlade intrycken från fokusgrupperna, tillsammans med tillhörande citat.
Antal svar PM Sida 17 (50) 1. Mariehällstorget har en stadsmässig/urban karaktär 12 10 8 6 4 2 0 1-Instämmer inte alls 2 3 4 5-Instämmer helt Vet ej Brukare Tjänstemän Tabell 3 Flera upplevde att torget Torget känns urbant Flera beskrev torget som Det känns som ett hade en stadsmässig med tät bebyggelse, ett typiskt förortstorg. typiskt förortstorg karaktär, men att det men det saknas utbud. lite som att man har saknades saker att göra på En hård och stor yta Torget beskrevs som tagit en bit av stan torget. kalt, men att tätheten och lyft ut den Det finns ju utrymme, och byggnaderna bidrog Torget upplevs generellt men saknas något. Man till en stadsmässig Torget känns kalt som en plats man bara är bara där när man känsla. men i övrigt känns passerar, och inte en plats ska till ICA det nästan som en man uppehåller sig på. Tydligt att torget ses innerstadstäthet som den rektangulära ytan mellan Bällstavägen och Kamomillagatan.
Antal svar PM Sida 18 (50) 2. Jag upplever Mariehällstorget som en aktiv plats 14 12 10 8 6 4 2 0 1-Instämmer inte alls 2 3 4 5-Instämmer helt Vet ej Brukare Tjänstemän Tabell 4 Torget upplevs som Man passerar bara Torget upplevs inte som Det känns mest som aktivt i den mening att torget. Där finns en plats man vill en genomfart, snarare många människor ingenting att göra, uppehålla sig på, utan än en plats där man vill passerar det på väg till bara små stolar snarare som en vara. och från ex. ICA och genomfart. busshållplatsen på Det finns ingenting ICA är ju den enda Bällstavägen. på torget som lockar. ICA-butiken samt dragaren förutom Borde finnas en busshållplatsen på bussen det finns inga Dock är det ingen av de glasskiosk eller Bällstavägen ses som restauranger eller boende som någonsin torghandel torgets enda naturliga kaféer. vistas på torget, vilket dragningspunkter. sänker känslan av torget som en aktiv plats. I övrigt saknas kommersiella aktiviteter.
Antal svar PM Sida 19 (50) 3. Mariehällstorget känns tryggt och säkert för barn 14 12 10 8 6 4 2 0 1-Instämmer inte alls 2 3 4 5-Instämmer helt Vet ej Brukare Tjänstemän Tabell 5 Generellt tycker man att Det finns ingenting Torget saknar saker som Jag tänker att det torget hade kunnat vara som blockar från kan locka eller uppehålla finns en stor risk att betydligt mer säkert för torget mot vägen. Jag barn, vilket kan bidra till barn springer ut i barn. skulle inte släppa att barn lockas bort från gatan om det inte finns mina barn fritt där torget. något annat för dem att Det som främst sänker göra på torget trygghetskänslan är Det finns ju Barriärer mot vägarna avsaknaden av barriärer ingenting för barn- runt torget saknas, vilket Jag saknade en mot Bällstavägen och varför skulle man är det som främst barriär mot vägen Kamomillagatan. vilja vara där? försämrar torgets faktiskt det är inte trygghets- och tydligt att det blir en Dessutom upplever man säkerhetskänsla. gata där det kan att det saknas saker för komma bilar. barn att göra på torget, vilket kan bidra till att barnens uppmärksamhet dras till trafiken.
Antal svar PM Sida 20 (50) 4. Jag upplever att biltrafik på Kamomillagatan ska passera på fotgängares villkor 10 8 6 4 2 0 1-Instämmer inte alls 2 3 4 5-Instämmer helt Vet ej Brukare Tjänstemän Tabell 6 De flesta menar att det är Det är tydligt att Man saknar tydliga Jag höll själv på att tydligt att biltrafik ska bilarna ska köra på markeringar som bli påkörd av en bil passera på fotgängares fotgängarnas villkor, indikerar att där när jag skulle villkor, men flera men hur många gör gångfartsområdet är korsa den tog inte upplever att det inte det? överordnat bilvägen. hänsyn till mig alls efterlevs och att många bilar håller högre Nej jag tycker inte att Det var väldigt hastigheter än vad som bilar brukar ta hänsyn. otydligt markerat tillåts. Ofta när man kommer gångfartsområdet gående så måste man borde ha varit Situationen ska även ha lämna plats åt bilar överordnat blivit värre efter att andra Kamomillagatan på gator i området har ett mycket tydligare stängts av, vilket har lett sätt till en ökad trafikering av Kamomillagatan.
Antal svar PM Sida 21 (50) 5. Suddagummans gata ger tillräcklig plats för cyklister, fotgängare och barnvagnar 20 15 10 5 0 1-Instämmer inte alls 2 3 4 5-Instämmer helt Vet ej Brukare Tjänstemän Tabell 7 Det råder konsensus om Det finns väldigt Konsensus om att det Det fanns enormt att det finns gott om plats mycket plats, men det finns tillräckligt med mycket plats, det var ju för alla på är inte så tydligt vad plats på Suddagummans absurt. Men man visste Suddagummans gata. man ska göra där gata. inte vad man skulle använda den till. Det som några lyfter som Dock uttrycks åsikter om ett problem är att det ofta att den väl tilltagna står parkerade bilar i platsen är dåligt utnyttjad vägen, och att det finns och att det är otydligt en viss otydlighet kring vilken typ av trafikanter hur uppdelningen mellan som ska använda vilken fotgängare och cyklister yta. ska se ut.
Antal svar PM Sida 22 (50) 6. Korsningen mellan Suddagummans gata och Emils gata känns trygg och säker 12 10 8 6 4 2 0 1-Instämmer inte alls 2 3 4 5-Instämmer helt Vet ej Brukare Tjänstemän Tabell 8 Korsningen känns Det känns säkert. Korsningen ansågs Korsningen var säker, generellt säker i sin Övergångsstället är generellt säker. men övergångsstället utformning. bra placerat när kändes märkligt man ska korsa gatan Korsningen upplevs dock placerat, till vänster Några efterfrågar dock så har alla en chans som något rörig, främst liksom och det var fler och tydligare hinder att se varandra på grund av dessutom väldigt för att sänka bilarnas övergångsställets och smalt hastighet på Emils gata Bilar som ska till timglasets placeringar. ytterligare. skolan på morgonen Jag fick en känsla av kollar inte så mycket, att förträngningen gav därför behövs fler effekt jag tror inte att hinder det passerar några bilar i hög fart här, speciellt inte i kombination med övergångsstället.
Antal svar PM Sida 23 (50) 7. Markbeläggningar och trädplanteringar från Mariehällstorget fram till platsen vid ån, gör att det känns som ett sammanhängande stråk 12 10 8 6 4 2 0 1-Instämmer inte alls 2 3 4 5-Instämmer helt Vet ej Brukare Tjänstemän Tabell 9 Det råder en stark Det är väldigt Konsensus om att stråket De gröna samsyn om att det känns trevligt det där kändes armaturerna gör att det som ett stråket naturen gör sammanhängande. känns samman- sammanhängande stråk att det känns hängande från torget till ån, och sammanhängande Någon tyckte dock att stråket är ett väldigt det var armaturerna som Jag tycker att det uppskattat inslag bland Lamporna gör att fick stråket att hänga finns en brytpunkt och de boende i Annedal. det hänger samman samman, snarare än att stråket ändrar fint markbeläggningen och karaktär ungefär där Några nämnde att det träden. parken börjar även var armaturen som skapade en Vissa upplevde att det sammanhängande känsla fanns en brytpunkt vid på stråket. parken att det kändes som ett stråk före och ett efter.
Antal svar PM Sida 24 (50) 8. Å-parken uppmuntrar till vistelse och promenader längs ån 10 8 6 4 2 0 1-Instämmer inte alls 2 3 4 5-Instämmer helt Vet ej Brukare Tjänstemän Tabell 10 Flera tycker att det är Jag brukar springa Å-parken upplevs som en Det funkar nog trevligt att promenera där - det är trevlig plats, om än väldigt bra på varma eller jogga längs ån. trevligt! väderberoende. dagar men en lite mulen dag tror jag inte Dock efterfrågas bättre Vem är ansvarig Flera menade att det att det är där man vill belysning längs ån. för renhållningen? främst var träspängerna vara. Så mycket som uppmuntrade till Å-parken används i viss fågelspillning där! vistelse och promenader, Det känns ruffigt, inte utsträckning, men skulle medan övriga ytor var så inbjudande. kunna göras mer attraktiv kalla och hårda och genom bättre renhållning därmed inte inbjöd till och genom att utnyttja vistelse. även den andra sidan av ån.
Antal svar PM Sida 25 (50) 9. Det är tydligt att vissa gator i området är mer avsedda för fotgängare medan andra gator är mer avsedda för biltrafik 10 8 6 4 2 0 1-Instämmer inte alls 2 3 4 5-Instämmer helt Vet ej Brukare Tjänstemän Tabell 11 De flesta menar att det i Det går inte missa Konsensus om att det var Måtten var ganska grund och botten är att Pippi tydligt att det fanns olika tydliga men materialen tydligt att gatorna har Långstrumps gata är hierarkier mellan var inte tydliga. olika karaktär, men att en gågata, men gatorna. det inte efterlevs av de bilarna gör ändå lite Det hade hjälpt om som kör bil i området. som de vill Dock menade flera att det hade varit snarlik det fanns en viss gestaltning överallt, nu Många önskar därför en Jag skulle vilja se otydlighet i färgsättning blev det lite ökad tydlighet kring betydligt fler hinder och gestaltning förvirrande. gatornas karaktär, samt på den här gatan (osammanhängande). fler hinder som får jag tror att det är det bilarna att köra mer på enda som hjälper fotgängarnas villkor.
Antal svar PM Sida 26 (50) 10. Träden på Alfons Åbergs gata skapar en trädgårdskänsla 8 6 4 2 0 1-Instämmer inte alls 2 3 4 5-Instämmer helt Vet ej Brukare Tjänstemän Tabell 12 Ingen får en Nej det blir ingen Generellt fick man ingen Det var en trevlig trädgårdskänsla av träden trädgårdskänsla trädgårdkänsla av träden gata med träd på ena på Alfons Åbergs gata. möjligtvis på Alfons Åbergs gata. sidan, men absolut parkkänsla ingen Flera nämner att träden Den del av gatan som trädgårdskänsla skapar en trevlig känsla Trevligt att träden inte hade några träd på gatan, men att det inte finns, men jag förstår upplevdes som kal och Den sidan av gatan kan kallas för inte vad ni menar mörk. som saknade träd var trädgårdskänsla. med kal och mörk trädgårdskänsla
Antal svar PM Sida 27 (50) 11. Den här delen av Pippi Långstrumps gata känns trygg och säker för barn 10 8 6 4 2 0 1-Instämmer inte alls 2 3 4 5-Instämmer helt Vet ej Brukare Tjänstemän Tabell 13 Av några upplevs Pippi Den känns direkt De flesta upplevde gatan Det är en ganska Långstrumps gata som farlig för barn det som trygg och säker för oinspirerande gata. direkt farlig för barn, är en massa bilister barn. Det är inte möblerat framförallt av föräldrar. barn tänker inte på på ett sätt som trafiken när de jagar Dock tyckte man att den uppmanar till Avsaknaden av hinder Pokemons och allt inte uppmuntrade till umgänge och lek gör att många bilar håller möjligt umgänge och lek för barn. hög hastighet på gatan, Den kändes säker, vilket blir ett problem när Bilarna följer inte men inbjuder inte till gående och barn upplever skyltarna många lek det som en gågata. hämtar paket på Direkten (butik). Stora bilar kör där livsfarlig gata
Antal svar PM Sida 28 (50) 12. Jag upplever att biltrafik på denna del av Pippi Långstrumps gata ska köra på fotgängares villkor 10 8 6 4 2 0 1-Instämmer inte alls 2 3 4 5-Instämmer helt Vet ej Brukare Tjänstemän Tabell 14 Generellt upplever man Det ska inte De flesta tyckte att det Det fanns inga hinder att det är tydligt att det är behövas farthinder var tydligt att bilar ska men man fick ändå en en gågata, där bilarna ska på en gågata köra på fotgängares känsla av att man köra på fotgängarnas villkor. skulle samsas om villkor. Man måste kunna utrymmet leda bort trafiken Dock nämnde några att Dock menar många att därifrån varför ska det saknades hinder för Jag tycker att Pippis bilarna inte kör enligt man köra där? bilar, men att det ändå gata fungerade bra detta, och att det saknas kändes tydligt att man det var tydligt att den väghinder eller att inte skulle köra fort. tillhörde fotgängare trafiken bättre måste och inte trafiken. ledas bort från gatan.
Antal svar PM Sida 29 (50) 13. Annedalsparken erbjuder möjlighet till många olika aktiviteter 12 10 8 6 4 2 0 1-Instämmer inte alls 2 3 4 5-Instämmer helt Vet ej Brukare Tjänstemän Tabell 15 De flesta tycker att Det är en bra Konsensus om att parken Det finns något att parken erbjuder fotbollsplan och finns erbjuder många olika göra för de flesta möjlighet till många mycket olika aktiviteter. olika aktiviteter, speciellt aktiviteter, även med Det är väldigt inriktat med tanke på parkens skolgården och Dock menade flera att på mindre barn, och storlek. gungorna det främst är främst idrottsrelaterade idrottsrelaterade För barn och aktiviteter det finns aktiviteter ungdomar är det möjlighet till. suveränt
Antal svar PM Sida 30 (50) 14. Annedalsparken är attraktiv för alla åldrar 10 8 6 4 2 0 1-Instämmer inte alls 2 3 4 5-Instämmer helt Vet ej Brukare Tjänstemän Tabell 16 Parken upplevs främst Det är ju barnens Flera hävdar att Ett utegym hade erbjuda aktiviteter för park Jag är aldrig aktiviteterna främst riktar varit en höjdare! barn, men många menar där, men man skulle sig till yngre barn, och att att syftet med en park är ju kunna träna och det saknas saker att göra Det finns liksom att göra just det. göra annat där för tonåringar och yngre inga umgängesytor vuxna. för ungdomar och Det som efterfrågas för Det finns inget för tonåringar att göra parken mer mig att göra där Man saknar också attraktiv för andra åldrar jag vill gärna sitta umgängesytor för äldre är fler sittplatser samt någonstans. För barn personer. bättre möjligheter till är det bra men inte träning. för andra Konkreta saker som efterfrågades var utomhusgym och sittplatser med ryggstöd.
Antal svar PM Sida 31 (50) 15. Annedalsparken känns trygg och säker för barn 12 10 8 6 4 2 0 1-Instämmer inte alls 2 3 4 5-Instämmer helt Vet ej Brukare Tjänstemän Tabell 17 Överlag känns parken Jo det känns tryggt Stark konsensus om att Ja, jag tycker att alla väldigt trygg och säker och härligt parken känns trygg och delar av parken känns för barn. säker för barn. trygga och säkra I skogen är det inte Det som lyfts fram som säkert man lämnar osäkert är dels ölburkar och konstruktionen vid glasflaskor ugglan och dels att renhållningen kan bli bättre för att undvika att farliga föremål, exempelvis glassplitter, ligger fria i parken.
Antal svar PM Sida 32 (50) 16. Det är en bra balans mellan anordnad lekutrustning och möjlighet till fri lek i den vilda naturen i Annedalsparken 14 12 10 8 6 4 2 0 1-Instämmer inte alls 2 3 4 5-Instämmer helt Vet ej Brukare Tjänstemän Tabell 18 Det råder starkt Det är den De flesta var överens om Ja, parken verkar konsensus om att det är optimala att det är en bra balans fylla en funktion för en bra balans mellan barnparken mellan anordnad många. Härligt att anordnad lekutrustning lekutrustning och utforska allt som finns och fri natur. Parklivet i Annedal möjlighet till fri lek i där är fantastiskt. Man naturen. har växt upp 36 år för tidigt
Sida 33 (50) 5.2 Öppen diskussion om kvalitativa mål (från fokusgrupper) Överlag tycker de flesta att Annedal är ett barnvänligt område, som på ett tydligt sätt har barnen som primär målgrupp. Det som dock beskrivs som ett problem för vissa är att Annedal är så attraktivt för barnfamiljer att området inte klarar av att rymma alla barn i områdets dagis och skolor. Den begränsade tillgängligheten gällande dagis- och skolplatser gör att några till och med ser det som en anledning till att inte bo kvar i Annedal. Annedal beskrivs generellt som ett tryggt och säkert område. Det som av brukarna lyfts som den faktor som försämrar trygghetskänslan är trafiken. Dels menar flera att trafiken i många fall inte håller sig till angivna hastighetsgränser, och dessutom menar vissa att flödena av trafik är för stora på gator som egentligen främst är avsedda för gångtrafikanter. Det skapar en situation där några föräldrar beskriver att de känner en otrygghet för sina barn. När det gäller gator och stråk så lyfter brukarna fram tre huvudsakliga problem. För det första beskriver flera att vissa gator i området saknar hinder som förhindrar trafikanter att köra över tillåten hastighet. Det andra problemet som beskrivs är att vissa gator som främst är avsedda för gångtrafikanter är alltför trafikerade och att de därmed inte fyller den funktion som de är tänkta att fylla. Det tredje problemet är antalet parkeringsplatser i Annedal, där flera beskriver att svårigheten att hitta parkering gör att de inte bjuder hem gäster i den utsträckning de skulle vilja. Några påpekar även att bristen på parkeringsplatser är en faktor som skapar ett större trafikflöde, och därmed bidrar till en försämrad säkerhet i Annedal. Någon brukare menar till och med att parkeringsproblematiken kan göra att de väljer att flytta från Annedal. När det gäller tillgänglighet så beskrivs Annedal som ett område där man enkelt kan röra sig runt om i hela området. Några brukare beskriver dock att Annedal inte är så väl anpassat för cyklister, då det på flera platser saknas cykelbanor. Några menar även att tillgängligheten till och från Annedal kan förbättras, och efterfrågar bättre förbindelser med kollektivtrafiken. Den generella bilden av Annedal är att området främst erbjuder rekreation för barn, att det saknas saker att göra för vuxna utan barn. De flest tycker att parklivet i Annedal är väldigt rikt, och att området erbjuder flera parker av olika karaktär. Annedalsparken beskrivs som den mer barninriktade parken, medan Lönnebergaparken är mer attraktiv för vuxna. Dock menar flera att det saknas fler alternativ för utomhusvistelser på torg och andra platser i Annedal och att det skulle behövas ett rikare och bredare utbud av kommersiella verksamheter så som restauranger och butiker. De flesta brukarna beskriver att de trivs väldigt bra i Annedal, och att de ämnar bo kvar i området. Det som får några av brukarna att fundera på att flytta från Annedal är främst bristen på dagis- och skolplatser, men även trafiken och det begränsade antalet parkeringsplatser.
Sida 34 (50) 5.3 Intervjuer Intervju med skolassistent på Mariehällsskolan I gestaltningsprogrammet beskrivs att skolan i området (Mariehällsskolan) ska kunna utnyttja utomhusmiljön i Annedal i sin undervisning. I intervjun bekräftades att skolan använder flera delar av utomhusmiljön i undervisningen inom flera olika ämnen. Såväl Annedalsparken som skogen och ån utnyttjas. Främst vid den tid på året då vädret tillåter. Det är ingen uttalad strategi från Mariehällsskolan att utnyttja utomhusmiljön i området, utan det sker på lärarnas eget initiativ. Mariehällsskolan har klasser från förskola till årskurs 6, och alla åldrar använder sig av utomhusmiljön. Främst när det gäller undervisning i idrott, men även inom ämnen som matematik och biologi. Intervju med rullstolsburen person boende i Annedal Intervjuobjektet är en kvinna som bor med sambo och två barn i Annedal. I och med att framkomlighet och tillgänglighet är viktigt för en rullstolsburen person så var dessa faktorer avgörande vid val av bostadsområde, och det var av den anledningen som familjen valde att flytta till Annedal. På det stora hela trivs hon bra i Annedal, och hon är nöjd med framkomligheten i området. Faktorer som skulle kunna förbättras är att det inte är möjligt att ta sig upp och ned vid alla angöringar till strandpromenaden, samt att det i många hus saknas dörröppnare. Det finns även vissa delar i lekparker i området som är nedsänkta och därmed inte är möjliga att ta sig till med rullstol. Trafikläget beskrivs som bra, och framkomligheten på gator och stråk är god.
Sida 35 (50) 7. Slutsatser per mål Baserat på resultaten från gåturerna, fokusgrupperna och de två intervjuerna presenteras i detta avsnitt de främsta slutsatserna per kvalitativt mål från gestaltningsprogrammet. De två tabellerna visar med färgmarkeringar den sammantagna bilden som de två gruppernas deltagare tillsammans förmedlar, för de olika målen. De gröna markeringarna symboliserar en sammantaget övervägande positiv beskrivning. De gula markeringarna symboliserar en beskrivning som har ungefär till lika delar positiva som negativa element. De röda markeringarna symboliserar en beskrivning som är övervägande negativ. Slutsatserna presenteras i två olika avsnitt, ett för de övergripande målen och ett för målen för olika typer av miljöer. 4.2.1. Övergripande mål Barnen som målgrupp Annedal upplevs överlag som ett område där barnens behov har prioriterats högt. Annedalsparkens breda utbud av aktiviteter och balans mellan anlagda attraktioner och fria, skogsliknande miljöer, beskrivs som något unikt. Flera av de som bor i området omnämner denna unika blandning som den främsta enskilda orsaken till att de trivs med att bo i Annedal. Det finns dock förbättringsområden, som framför allt lyfts av brukarna i området. Trafiken utgör på vissa ställen ett hot mot barnens säkerhet, främst på Pippi Långstrumps gata, men även på Mariehällstorget. Säkerheten för fotgängare upplevs vara försämrad av att det finns en brist på parkeringsplatser, vilket leder till att onödigt många fordon är i cirkulation (då bilister tvingas köra runt i området för att hitta parkering). Tillgänglighet och trygghet Annedal upplevs i stort som ett tryggt och tillgängligt område. Det som dock omnämns som ett kritiskt problemområde är att trafiken på några platser påverkar säkerheten för barnen negativt, framför allt på Pippi Långstrumps gata. Intervjun med en rullstolsburen person boende i området gav en bild av Annedal som ett tillgängligt område där det är lätt att ta sig fram även i rullstol. Det som lyftes fram som negativt var avsaknaden av dörröppnare i många bostadshus, samt att det på vissa nedsänkta platser i Annedalsparken inte går att ta sig nära lekanordningarna i rullstol. Rekreation för alla
Sida 36 (50) Utifrån ett rekreationsperspektiv är det tydligt att Annedal upplevs som ett attraktivt område för barn och barnfamiljer och mindre attraktivt för tonåringar, vuxna utan barn, samt äldre personer. Till exempel anser många att Annedalsparken saknar utrymmen där äldre människor kan sitta och umgås utan att behöva befinna sig mitt i barnens lek. Brukarna beskriver också en avsaknad av mötesplatser som inte kretsar kring barnens aktiviteter, såsom barer och restauranger. Tabell 19 De gröna trafikljusen symboliserar en övervägande positiv beskrivning. De gula trafikljusen symboliserar en beskrivning som har ungefär till lika delar positiva som negativa element. De röda trafikljusen symboliserar en övervägande negativ beskrivning. 4.2.2. Tematiska mål Parker Parkerna i Annedal, framför allt Annedalsparken, beskrivs generellt som det som bidrar mest till att göra Annedal till ett trevligt bostadsområde. Utvärderingsdeltagarna är överens om att man lyckats väl med att hitta en balans mellan fri natur och anlagd park. Det finns förvisso en känsla av att Annedalsparken är mer till för barn än andra åldersgrupper, men parken bidrar trots det till en allmänt positiv upplevelse. Framför allt Annedalsparken, men även andra utomhusmiljöer används flitigt i undervisningen av Mariehällsskolan. Gator och stråk Det långa diagonala stråket som löper genom hela Annedal, från Mariehällstorget ner till Åparken upplevs som ett sammanhängande, trevligt promenadstråk. Flera deltagare understryker att de gärna väljer att gå längs med stråket även när det inte är den absolut kortaste vägen för att nå en destination. Den delen av det diagonala stråket som utgörs av Suddagummans gata och går mellan Mariehällstorget och Emils gata beskrivs dock av delar av tjänstemannagruppen som dåligt utnyttjad och som att ändamålet med det väl tilltagna utrymmet är otydligt.
Sida 37 (50) Hierarkin mellan olika gatutyper i området beskrivs överlag som tydlig, men av några tjänstemän som något spretig, i bemärkelsen att samma färger och material i större utsträckning hade kunnat användas för att markera hierarkin. Det enda reella problemet med gatorna och stråken i området är att brukarna upplever att det är onödigt mycket trafik. Det problemet är mest påtagligt på Pippi Långstrumps gata, där flera deltagare ifrågasätter huruvida biltrafik överhuvudtaget borde förekomma. Om det måste förekomma anser brukarna att det bör vara mycket tydligare att bilarna ska köra på fotgängarnas villkor. Dessutom anser brukarna att bristen på parkeringsplatser i Annedal gör att det cirkulerar mer fordon än det borde. Platser/torg De studerade platserna/torgen i Annedal upplevs överlag inte som särskilt inspirerande av utvärderingsdeltagarna. Den största platsen i Annedal, Mariehällstorget, beskrivs som en innehållslös yta där man sällan eller aldrig uppehåller sig. Det finns en stor efterfrågan på permanenta och temporära mat- och handelsplatser, såsom glasskiosker och marknadsstånd på Mariehällstorget. Platsen vid ån beskrivs i mer positiva ordalag men även den upplevs ha stor potential till förbättring. Det finns en allmän uppfattning om att det är för mycket stenbeläggning, vilket ger platsen en något kal och kall känsla. Även på platsen vid ån anser deltagarna att det vore trevligt med någon typ av bar eller kiosk för att skapa en mer aktiv plats. Tabell 20 De gröna trafikljusen symboliserar en övervägande positiv beskrivning. De gula trafikljusen symboliserar en beskrivning som har ungefär till lika delar positiva som negativa element. De röda trafikljusen symboliserar en övervägande negativ beskrivning.
Sida 38 (50) 8. Insikter kring utvärderingsmodellen och rekommendationer inför kommande utvärderingar Utifrån erfarenheterna från pilotstudien gör projektgruppen bedömningen att utvärderingsmodellen i stort fungerade. Ett antal lärdomar bör dock tas i beaktning inför kommande utvärderingsprojekt: Balansen mellan de olika utvärderingsteknikerna De olika utvärderingsteknikerna gåturer, fokusgrupper och intervjuer kompletterade varandra väl. Om resurser finns bör alla momenten genomföras även i framtida utvärderingar. I pilotstudien fick tjänstemannagruppen, utöver sitt tjänstemannaperspektiv, även representera ett perspektiv av personer icke boende i området. Finns tillräckliga resurser vore det dock för framtida utvärderingsprojekt intressant att inkludera en grupp av människor som varken bor i området eller arbetar med stadsbyggnadsfrågor, för att få ett mera externt perspektiv på de kvalitativa målen. De individuella intervjuerna med personer med ett särskilt perspektiv på området gav värdefulla insikter, dels på grund av deras särskilda perspektiv, men också för att de fick möjlighet att resonera utan att påverkas av andra personer. Inför kommande utvärderingsprojekt bör man överväga att genomföra fler intervjuer, dels med personer med ytterligare perspektiv (exempelvis personer som arbetar i området), men också med slumpvis utvalda brukare, för att få möjlighet att kunna gräva djupare i olika frågor. Genomförandet av de olika utvärderingsteknikerna Upplevelsen av gåturerna var positiv för såväl deltagare som av projektgruppen och de valda platserna fungerade väl för ändamålet. Det enda påståendet som skapade viss förvirring var Träden på Alfons Åbergs gata skapar en trädgårdskänsla. Eftersom deltagarna, framför allt i brukargruppen, inte alls instämde i påståendet blev flera osäkra på om påståendet verkligen åsyftade den delen av gatan som är kantad av träd på ena sidan. Inför kommande utvärderingar är det viktigt att reflektera över huruvida något påstående kan missuppfattas utifrån den plats där det ska besvaras. Antalet deltagare i varje fokusgrupp bör inte överstiga tio. Den ena tjänstemannagruppen bestod av tretton deltagare, vilket stundtals upplevdes som för många och resulterade i att det blev utmanande att låta varje deltagare komma till tals fullt ut.
Sida 39 (50) Frågestrukturen för fokusgrupperna fungerade väl enligt projektgruppen. Att börja med att gå igenom de olika påståendena från gåturen, följt av att diskutera de övergripande och tematiska målen skapar en god syntes och bidrar till att fånga upp ett brett spektrum av synpunkter. I fokusgrupperna med brukare fick deltagarna även resonera kring huruvida de sannolikt kommer att bo kvar i Annedal på sikt, vilket bidrog med ett ytterligare perspektiv eftersom deltagarna då tvingades lyfta blicken och faktiskt utvärdera sin relation till området och dess olika för- och nackdelar.
Sida 40 (50) 9. Källförteckning Annedal Program för stadens mark (2005), Landskapslaget, Stockholms stad Maxwell, Joseph A. (2009) Designing a qualitative study, The sage handbook of applied social research methods, Thousand Oaks, CA Andreas Persson (2016) Statistiska centralbyrån, Frågor och svar: om frågekonstruktion i enkät- och intervjuundersökningar Yin, Robert K. (2011) Kvalitativ forskning från start till mål, The Guilford Press, New York
Sida 41 (50) 10. Appendix Appendix 1: Utvärderingsmodell Pilotstudien bygger på en utvärderingsmodell som består av sju steg: 1. Kvalitativa mål: Första steget i utvärderingsmodellen är att identifiera de kvalitativa mål som ska utvärderas. Rör utvärderingen ett område som omfattas av ett gestaltningsprogram eller motsvarande, är det främst i programmet de kvalitativa målen bör vara formulerade. 2. Frågeställningar: Efter att de relevanta kvalitativa målen identifierats omformuleras dessa till konkreta frågeställningar som går att besvara. Detta steg i utvärderingen handlar alltså om att hitta specifika frågeställningar som fångar essensen av de mer generellt formulerade målen. 3. Utvärderingsdeltagare: När frågeställningarna är formulerade identifieras relevanta deltagargrupper, som i själva utvärderingsfasen ska ge sin syn på de kvalitativa målen genom de olika frågeställningarna. Detta görs genom en målgruppsanalys som baseras på gestaltningsprogrammet eller övriga styrande dokument för området. Primära och sekundära målgrupper identifieras. Den primära målgruppen för ett bostadsområde är brukarna de som bor i området, medan exempel på sekundära målgrupper kan vara personer som i framtiden skulle kunna överväga att bosätta sig i området, eller personer som av någon anledning vistas i området trots att de inte bor där. I vissa fall kan det även finnas anledning att insamla synpunkter från personer med ett särskilt perspektiv på området. Det kan till exempel röra sig om särskilda yrkesgrupper eller personer med särskilda behov (exempelvis funktionsnedsatta).
Sida 42 (50) 4. Utvärderingstekniker: Beroende på de olika frågeställningarnas och de olika respondentgruppernas karaktär kan olika utvärderingstekniker vara olika väl lämpade. a. Gåtur: Deltagarna följer en utmarkerad rutt i valt område och besvarar individuellt olika påståenden på olika platser genom att välja ett av sex svarsalternativ: från 1 till 5 för instämmer inte alls till instämmer helt och hållet samt vet ej. Påståendena är direkt kopplade till de olika frågeställningarna, som i sin tur är kopplade till de kvalitativa målen. Antalet svarsalternativ är satt till fem (exklusive vet ej ) eftersom forskning antyder att det ökar reliabiliteten att erbjuda respondenter ett mittenalternativ. Det finns dock även argument mot att erbjuda ett mittenalternativ, exempelvis att respondenter kan tendera att välja mittenalternativet på grund av bristande motivation, så kallad satisficing (SCB Frågor och svar: om frågekonstruktion i enkät- och intervjuundersökningar ). Gåturer lämpar sig främst för frågeställningar som går att knyta till specifika platser i området. b. Fokusgrupp: Deltagarna sitter tillsammans och diskuterar olika frågeställningar under ledning av en samtalsledare, som följer en mer eller mindre strukturerad frågeguide. Fokusgrupper tjänar framför allt syftet att deltagarna får möjligheten att tillsammans resonera sig fram till mer nyanserade och kvalitativa bedömningar. Om fokusgrupper görs i kombination med gåturer finns också möjligheten för deltagarna att utveckla sina åsikter med djupare resonemang kopplat till de i gåturen redan besvarade påståendena. c. Intervju: En enskild individ intervjuas beträffande en eller flera frågeställningar. Intervju lämpar sig särskilt väl om det finns enskilda individer med insyn i specifika aspekter av området och de mål som ska utvärderas.
Sida 43 (50) d. Enkät: En enkätundersökning skickas ut till deltagarna (antingen analogt eller digitalt), med ett antal påståenden som besvaras individuellt genom att välja ett av sex svarsalternativ: från 1 till 5 för instämmer inte alls till instämmer helt och hållet samt vet ej. Enkät lämpar sig väl om bedömningen görs att respondentgruppen känner till området så väl, och påståenden går att formulera på ett sådant sätt, att en gåtur i området inte är nödvändig. Enkät lämpar sig även väl om man vill nå ut till ett större antal människor. 5. Förberedelser: Beroende på vilka utvärderingstekniker som väljs krävs olika förberedelser. a. Gåtur: Förberedelserna inför en gåtur handlar i första hand om att koppla de olika frågeställningarna, som bedöms lämpliga att besvara genom en gåtur, till olika platser i området. När platserna är bestämda görs en bedömning av vilken rutt som ger bäst förutsättningar för att besvara de olika påståendena. Till exempel kan ett visst påstående kräva att deltagaren gått på en viss gata för att komma till punkten, eftersom påståendet handlar om gatan i fråga. I vissa fall kan flera påståenden placeras på samma punkt, något som kan underlätta för deltagaren som ska orientera sig i området. Antalet punkter och påståenden bör inte vara fler än att gåturen kan genomföras på mindre än en timme. b. Fokusgrupp: Förberedelserna inför en fokusgrupp handlar i första hand om att ta fram en frågeguide, för samtalsledaren att förhålla sig till under samtalets gång. Syftet med en fokusgrupp är att det ska bli ett öppet samtalsklimat, vilket kan motverkas av för mycket struktur. Samtidigt krävs en viss struktur för att kunna generera en förväntad mängd insikter. c. Intervju: Förberedelserna inför en intervju handlar i första hand om att ta fram en frågeguide. Då intervju sannolikt valts som utvärderingsteknik eftersom det finns ett specifikt frågeområde att utforska, bör det i utgångsläget finnas relativt tydliga frågor att strukturera en frågeguide kring. d. Enkät: Förberedelserna inför en enkätundersökning handlar i första hand om att formulera själva enkäten. Utöver detta bör beslut tas om huruvida enkäten ska skickas ut i analogt eller digitalt format. Fördelen med en analog enkät är att det kräver mindre teknisk kunskap och förarbete. Fördelen med en digital enkät är att det förenklar analysarbetet, i synnerhet om det rör sig om en stor deltagargrupp.
Sida 44 (50) 6. Utvärdering: De valda utvärderingsteknikerna genomförs. Om gåturer görs i kombination med fokusgrupper förs fokusgrupperna med fördel direkt efter gåturerna, för att kunna koppla fokusgruppsamtalen till de individuella upplevelserna från gåturerna. Intervjuer genomförs med fördel efter övriga utvärderingstekniker eftersom lärdomar från exempelvis gåturer eller fokusgrupper kan bidra till intervjuarens förståelse för de ämnen som intervjuerna berör. 7. Analys: Analysfasen inleds genom att resultaten sammanställs i diagram och tabeller. När utvärderingsresultaten från de olika utvärderingsteknikerna sammanställts inleds analysfasen. För de olika frågeställningarna, som var och en ska vara kopplade till ett eller flera av de identifierade kvalitativa målen, sammanvägs de inkomna svaren från de olika momenten, exempelvis gåturer och fokusgrupper. Därefter görs en bedömning av i vilken utsträckning de olika kvalitativa målen kan bedömas vara uppnådda.
Appendix 2: Karta gåturer PM Sida 45 (50)