Miljöpåverkan av svensk livsmedelskonsumtion PRINCE projektet

Relevanta dokument
Avtryck i miljön från den svenska livsmedelskonsumtionen

Miljöpåverkan från svensk matkonsumtion med fokus på klimat

Vilka miljöavtryck orsakar svensk konsumtion?

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?

Minskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna?

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Ekologiskt vs konventionellt jordbruk en onödig konflikt

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige


Hur påverkar vår köttkonsumtion klimatet? idag och i framtiden

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Jordbrukets utsläpp och trender

Trolla fram de osynliga aktörerna. Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

Hållbar livsmedelsförsörjning en lokalt global fråga som inte kan lösas med en enskild åtgärd

IPCC Guidelines for national greenhouse gas inventoriesi

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Hur äter vi hållbart?

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050

MER MILJÖSMART FODER. Kristina Bergman. 18 september Jordbruk och livsmedel. Research Institutes of Sweden

Styrmedel för en mer hållbar livsmedelskonsumtion. Elin Röös Biträdande lektor Institutionen för energi och teknik, SLU

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Klimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp?

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Skatt på importerat fulkött. Förslag till ny skatt för att främja minimal antibiotikaanvändning i djuruppfödningen inom EU och globalt

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

SP biogasar häng med!

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Frågor för framtiden och samverkan

Regional Carbon Budgets

Slutlig statistik Plant protection products in Swedish agriculture. Number of hectare-doses in 2014 Final statistics

Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON

Jordbrukets klimatpåverkan

Att mäta och bedöma miljöpåverkan som användning av pesticider i jordbruket orsakar

Värderingar om den hållbara maten

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON

Mervärden i svensk kycklingproduktion

Köttindustrin och hållbar utveckling

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Klimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp?

Teknikjusterade koldioxidfotavtryck som klimatpolitiskt verktyg

12 Jordbrukets miljöpåverkan

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Livscykelanalys av textilier. Sandra Roos, Tekn. Dr ,

Salmonella control in pig production in Sweden. Helene Wahlström, Zoonosiscenter, SVA

Därför ska du leta efter grodan på kaffe

8 Produktionsmedel inom jordbruket

Kemikalier i varor. Forskningsprogrammet Emissioner av organiska ämnen från varor i teknosfären (ChEmiTecs)

Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt

Vad är ett hållbart jordbruk?

14 Internationella uppgifter om jordbruket

Kan vi äta oss till den värld vi vill ha? Elin Röös Biträdande lektor miljösystemanalys livsmedel Institutionen för energi och teknik, SLU

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruk

Hållbar mat i offentliga kök

Klimatsmart utfodring Kol - sänka/källa i foderodlingen? Christel Cederberg, SIK Greppa Norrköping 17/1 2011

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, Johan Kuylenstierna Executive Director

240 Tabell 14.1 Åkerarealens användning i olika länder , tals hektar Use of arable land in different countries Land Vete Råg Korn Havre Ma

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

14 Internationella uppgifter om jordbruk Internationella uppgifter om jordbruk Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

216 Produktionen av grönsaker varierar mycket mellan olika länder, en skillnad som inte bara förklaras av skillnader i klimat. Italien, Spanien och Gr

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson,

Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts

Utveckling av samhällsindikatorer

Gården i ett livscykelperspektiv

Environment statistics and the System of Environmental and Ecconomic Accounts (SEEA)

Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Jordbrukets intäkter efter region och driftsinriktning 2013

Idisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

Framtidens styrmedel - morötter, skatter eller knuffar?


Transkript:

Miljöpåverkan av svensk livsmedelskonsumtion PRINCE projektet Christel Cederberg & Martin Persson Livsmedelsforum 11 oktober 2018

PRINCE (Policy-Relevant Indicators for National Consumption and Environment) Syftar till att utveckla ett system för att kunna följa den svenska konsumtionens miljöpåverkan även utanför Sveriges gränser genom att använda de senaste metoderna och statistisken inom området Utlysning av Naturvårdsverket och HaV Projekttid 2014-2018

Generationsmålet i den svenska miljöpolitiken Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser

Who? Deltagare i PRINCE projektet

Rapportering i projektet Naturvårdsverket 2018. Miljöpåverkan från svensk konsumtion nya indikatorer för uppföljning. Rapport 6842 Vi är mycket tacksamma om ni inte twittrar om eller sprider Cederberg, C., Persson, M., Schmidt, S., Hedenus, F., Wood, R., (2018). Beyond the borders - burdens of Swedish food consumption due to agrochemicals, greenhouse bilder på resultaten eftersom de gas emissions and land use change. Artikel under granskning för vetenskaplig publicering vetenskapliga artiklarna ännu inte är godkända och publicerade! Pendrill, F., Persson, M., Godar, J., Kastner, T., Moran, D., Schmidt, S., Wood, R., (2018). Emission transfers through trade in deforestation-risk commodities. Artikel under granskning för vetenskaplig publicering

Innehåll Om metoden för att mäta matkonsumtionens miljöpåverkan Matkonsumtionens avtryck på Veterinär antibiotikaanvändning Klimat Avskogning Pesticidanvändning Avslutande kommentarer

Om metoden för att möta matkonsumtionens miljöpåverkan

Att mäta konsumtionens miljöpåverkan Globala input-output modeller: Utvinning av råmaterial Recirkulering Utsläpp Avfall och utsläpp Fångar hela kedjan Konsistent Aggregering & homogenitet Utsläpp till miljön Tillverkning av produkter Intermediär konsumtion (insatsvaror) Global produktionskedja Slutlig användning

EXIOBASE3 (Stadtler et al. 2018) 44 länder + 5 RoW-regioner; 200+ ekonomiska sektorer Jordbruk: 8 gröd-sektorer, 6 djur-sektorer, 1 fisk Livsmedel: 11 sektorer (inkl. dryck) Miljödata för emissioner till luft, övergödning (N/P) samt vatten-, energi & resursanvändning Vi har adderat miljödata om agro-kemikalier & tropisk avskogning För övergödande ämnen och mark har vi använt svensk data, för övriga länder EXIOBASE

LEGEND Jordbrukssektorn i EXIOBASE FAOSTAT DATA SUPPLEMENTARY DATA Use of fertilizers and emissions: - Paddy rice - Wheat - Cereal grains nec - Vegetables, fruit, nuts - Oil seeds - Sugar cane, sugar beet - Plant-based fibers - Crops nec. - fodder (non-market feed) - pasture Breakdown of herds Crops balance AGRI MODULE Data breakdown - Dairy cow - Beef - Dairy sheep - Meat sheep Emissions of livestock categories for: - Manure storage - Manure excreted on pasture. Manure treatment emissions and avoided fertilizers Animal balance Manure treatment Dry matter intake. CH4 emissions and manure production: - Dairy cow - Beef - Dairy sheep - Meat sheep - Goat - Buffalos - Camel - Pig - Poultry - Other animals OUTCOME Livestock activities - Production and coproduction of - Dry matter intake - Manure production - Emissions Crops - Production - Use of nutrients (fertilizrs and manure) - Emissions Data set Alghoritm Flow of data Outgoing flow Incoming flow Junction of flows with common destination

Veterinär antibiotikaanvändning

Indikator för Vet-antibiotika Indikator: användning ton aktiv substans Data from EMA (ESVAQ) för EU-länder Indata total användning per land Fördelas i EXIOBASE per djursektor utifrån ekonomisk aktivitet Inom några år kommer ESVAQ rapportera användning per djurgrupp Länder utanför Europa, antagit användning som europeisk medel

Resultat vet antibiotika (2013) SE jordbruk använde Svensk matkonsumtion orsakade användning av 10 ton aktiv substans 45 ton aktiv substans Sannolikt underskattning eftersom länder utanför EU skattade lågt X 4,5

Regional fördelning av veterinär antibiotika användning pga svensk matkonsumtion 80% 70% 60% 50% 40% Viktiga länder Tyskland Danmark Nederländerna Spanien Italien 30% 20% 10% 0% Sweden Europe North America South America Asia Africa Middle East Australia

Klimat och avskogning

10 miljoner hektar skog om året försvinner i tropikerna orsakar utsläpp av ca 3 GtCO 2 /år & utgör största hotet mot biodiversitet globalt.

Vad orsakar CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning? De 4 stora: Biff & soja i Latinamerika Palmolja & skogsplantager i Asien

Resultat klimat Totalt klimat-avtryck: 18.6 MtCO 2 -ekv. / 2 tco 2 -ekv./cap. 40% inhemskt, 60% import. Animalier utgör ~70%. Avskogning utgör 11%.

Pesticidanvändning

Indikatorer för pesticider Indikator: användning ton aktiv substans uppdelat som herbicid, fungicid och insekticid Data FAOSTAT Indata är landets totala användning. Ej uppdelat enskilda substanser, ej indata användning per gröda Landets användning fördelades på grödorna efter deras ekonomiska värde. Bristfällig data i FAOSTAT för många länder

Resultat pesticider (2013) Svenskt jordbruk använde Svensk matkonsumtion orsakade användning av 1232 ton herbicider 316 ton fungicider 28 ton insekticider 2934 ton herbicider 1636 ton fungicider 659 ton insekticider X 2,4 X 5,2 X 24

Regional fördelning av pesticider orsakad av svensk matkonsumtion 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Sweden Europe North America South America Asia Africa Middle East Australia Herbicides Fungicides Insecticides

I Sverige följs risker med bekämpningsmedel genom data om användning och ett riskindex Hektardosen är kvoten mellan såld mängd och rekommenderad dos, i kg eller liter per hektar, och beräknas för varje preparat Riskindex (miljö&hälsa) beräknas av KemI

Global crop area and the distribution of regulatory threshold level (RTL) exceedance rates for reported measured insecticide concentrations (MICs, n = 10,659) aggregated in 1 grid cells. Data om hur ytvatten exponeras för emissioner av insektsmedel finns endast för drygt 10 % av världens åkermark. Regulatory Threshold Level (RTL) exceedance rates Sebastian Stehle, and Ralf Schulz PNAS 2015;112:18:5750-5755 2015 by National Academy of Sciences

Avslutande kommentarer

Viktigaste produkter (sektorer) Pesticider Frukt & grönt Livsmedel nec Grödor nec Vetantibiotika Animaliska livsmedel Övergödning Klimat Avskogning N & P till vtn Livsmedel nec köttprod Grödor nec NH3 till luft köttprod Grödor nec Mejeriprod Animaliska livsmedel (nötkött & mjölkprod.) Palmolja Nötkött Frukt & grönt Soja (indirekt) Nec = not else classified

Avslutande kommentarer Svensk matkonsumtion orsakar stor miljöpåverkan utomlands för alla typer av miljöaspekter, i synnerhet kemikalieanvändningen Brist på data försvårar uppföljning av kemikalier och övergödande ämnen Viktigt med en bred diskussion om åtgärder för att minska matens miljöpåverkan, inklusive möjliga styrmedel