Behov och önskemål om införande av ny teknik i de nationella miljöövervakningsprogrammen. Umeå 3-5 december 2012

Relevanta dokument
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18

Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet. Lunchseminarium 29 januari 2015

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet

REMISSVERSION. God havsmiljö Del 2: God miljöstatus och miljökvalitetsnormer. Remissversion

BILAGA. till. kommissionens direktiv

Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet

Skydd av hav, exempel Hanöbukten

Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen,

Information från Länsstyrelsen. Miljögifter Övergödning Nya VISS Marina direktivet Miljömål och åtgärder

"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)"

Europeiska unionens råd Bryssel den 25 januari 2017 (OR. en)

Vad gör Länsstyrelsen?

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

DIREKTIV. (Text av betydelse för EES)

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten

God havsmiljö Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön

Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Underlag till inledande bedömning 2018 inom havsmiljöförordningen. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:18

(Ert Dnr HaV )

Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Europeiska unionens råd Bryssel den 19 januari 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Mälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Bilaga 4 Bristanalys kust- och övergångsvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister

Sammanvägd bedömning av miljötillståndet i havet. Per Moksnes

Operativa övervakningsstationer vad skall vi rapportera till EU? Ragnar Lagergren

Havsförvaltningsplan: om havsmiljöns tillstånd och åtgärder + finansiering för en god havsmiljö

Syftet med havsmiljöövervakningen är att: beskriva tillståndet i havsmiljön följa förändringar i havsmiljön följa upp effekter av insatta åtgärder

Övergödning. och effekterna. Philip Axe

Fisk - Åtgärder för a1 skydda akva4ska miljöer. Ulf Bergström Hav och samhälle Marstrand

Laboratorier CALLUNA AB Linköping Ackrediteringsnummer 1959 A Beräkning Havsvatten/Brackvatten Nej Nej Beräkning Sötvatten Nej Nej

Bilaga. God havsmiljö Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Åtgärdsprogram för havsmiljön. Bakgrund och förutsättningar Dnr:

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Miljösituationen i Malmö

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

SAMMANFATTNING AV MILJÖGRANSKNING

Yttrande över förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, bakgrund och förutsättningar

Information om Bohuskustens vattenvårdsförbund, hösten 2018 Del 1 om förbundet och kontrollprogrammet.

Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön (Svarstid 30 april)

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Vattendirektivet i Sverige

Fyra år och åtta åtgärder för Östersjön

Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin

Aktuellt från Havs- och vattenmyndigheten

Svenska Björn SE

Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Miljötillståndet i Hanöbukten

God havsmiljö Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:30

Miljögifter i fisk. Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning

Övervakning av miljögifter i marin och limnisk biota

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet

Nordisk IBPES-liknande studien av kustekosystem. Status och trender i biodiversitet och ekosystemfunktion

ALLMÄN INFORMATION BALTIC PIPE PROJEKTET

- Mölndalsåns stora källsjö

Anneli Sedin Länsstyrelsen i Västerbotten

VATTEN16 Nästa steg för åtgärder i Hanöbukten

OM MILJÖTILLSTÅNDET I SVENSKA HAVSOMRÅDEN

En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015

x Stockholms läns landsting i (s)

Nord Stream 2 Miljöredovisning

Ackrediteringens omfattning

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd

Remissvar om Förslag till havsplaneringens inriktning och avgränsning av miljöbedömningen

Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Välkommen! Havs- och vattenpolitiken. Björn Sjöberg Havs- och vattenmyndigheten Uppstartskonferens Halland och Båstad

Miljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Beskrivning av använda metoder

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 ( Bakgrund

Åtgärdsprogrammet God havsmiljö 2020: Utvärdering av uppfyllelse av miljömålspreciseringar

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER

Svensk författningssamling

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Anders Tysklind, nationalparkschef Kosterhavets nationalpark

Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (

Samverkan och samråd

Vattenmyndigheternas beslut om åtgärdsprogram och normer - kommunernas roll. Anneli Sedin Västerbottens beredningssekretariat

Skriv ditt namn här

Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet. Bra verktyg trots brister

Modul 3: Ekologi Deadline: fre 15.1

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom?

Transkript:

Behov och önskemål om införande av ny teknik i de nationella miljöövervakningsprogrammen

Den nationella övervakningen utgörs av ett referensprogram vars syfte är att beskriva miljötillståndet i ett översiktligt perspektiv. Övervakningen bedrivs i områden med liten mänsklig påverkan.

KRAVSTÄLLARE Nationella miljömål Vattenförvaltningsförordningen Havsmiljöförordningen EU:s kommissionsbeslut OSPAR, HELCOM M fl

Miljöförvaltningens behov av information Tidsserieövervakning som underlag för långsiktig uppföljning av miljötillstånd och miljömål Ekologisk status enligt Vattendirektivet God miljöstatus enligt Marina direktivet Bevarandeplaner och status för skyddade områden samt naturtyper och arter enligt Habitatdirektivet

Tre fokusområden Näringsstatus Bottenfauna Vegetation Pelagialen (fys/kem) Kustfisk (bestånd) Metaller o miljögifter Biol. effektövervakning Metaller o miljögifter i marin biota Kustfisk (hälsa) Toppkonsumenter (hälsa) Sediment Arter o livsmiljöer Bottenfauna Vegetation Pelagialen (biologi) Kustfisk (bestånd) Toppkonsumenter (bestånd)

Havsmiljödirektivets kvalitetsbeskrivningar (deskriptorer) för fastställande av god miljöstatus 1. Biologisk mångfald bevaras 2. Främmande arter förändrar inte ekosystemen 3. Kommersiellt nyttjade fiskar och skaldjur inom säkra biologiska gränser 4. Alla delarna av de marina näringsvävarna förekommer i normal omfattning 5. Eutrofiering reduceras till ett minimum 6. Havsbottens egenskaper påverkas ej negativt 7. En bestående ändring av de hydrografiska villkoren påverkar ej ekosystemen negativt 8. Koncentrationer av främmande ämnen ger inga föroreningseffekter 9. Främmande ämnen i livsmedel överskrider inte fastställda nivåer 10. Marint avfall orsakar inga skador på kustmiljön 11. Tillförsel av energi inklusive buller påverkar inte den marina miljön negativt

11 deskriptorer, 29 kriterier & 56 indikatorer 1. Biologisk mångfald 2. Främmande arter 3. Fisk och skaldjur 4. Marina näringsvävar 5. Eutrofiering 6. Havsbottnens integritet 7. Hydrografiska villkor 8. Främmande ämnen 9. Främmande ämnen i fisk och skaldjur 10. Marint avfall 11. Tillförsel av energi

DESKRIPTOR 1: BIOLOGISK MÅNGFALD 1.1 Arternas utbredning 1.1A Utbredning av tumlare 1.1B Utbredning av sälar 1.2 Populationernas storlek 1.2A Abundans av tumlare 1.2B Abundans av övervintrande sjöfåglar 1.2C Abundans av häckande sjöfåglar 1.2D Abundans/biomassa av nyckelart av fisk i kustvatten 1.2E Abundans av sälar 1.3 Populationernas tillstånd 1.3A Produktivitet hos havsörn 1.3B Späcktjocklek hos säl 1.3C Dräktighetsfrekvens hos säl 1.3D Tillväxthastighet hos marina däggdjur 1.3E Storleksstruktur hos nyckelart av fisk i kustvatten 1.4 Livsmiljöns utbredning Indikator saknas 1.5 Livsmiljöns utsträckning 1.5A Djuputbredning av makrovegetation i kustvatten 1.6 Livsmiljöns tillstånd 1.6A Storleksstruktur i fisksamhället i kustvatten 1.6B Andelen stora individer i fisksamhället i utsjövatten 1.6C Bottenfaunaindex (BQI) för kustvatten 1.6D Bottenfaunaindex (BQI) för utsjövatten 1.6E Abundans/biomassa av viktiga funktionella grupper av fisk i kustvatten 1.7 Ekosystemets struktur 1.7A Trofisk nivå inom fisksamhället i kustvatten 2012 Metod GES-gräns x(gråsäl ) ja ja x(gråsäl ) ja ja(gråsäl) x(nordsjön) ja ja(nordsjön) 7 kriterier 20 indikatorer

DESKRIPTOR 5: EUTROFIERING 5.1 Näringsämnesnivåer i vattenpelaren 5.1A Koncentrationer av kväve och fosfor i kustvatten 5.1B Koncentrationer av kväve och fosfor i utsjövatten 5.2 Direkta effekter av tillförsel av näringsämnen 5.2A Biomassa växtplankton i kustvatten (klorofyll a- koncentration och biovolym) 5.2B Klorofyll a-koncentration i utsjövatten 5.2C Siktdjup i kustvatten 5.2D siktsjup i utsjövatten 5.3 Indirekta effekter av tillförsel av näringsämnen 5.3A Djuputbredning av makrovegetation i kustvatten 5.3B Syrebalans i kustvatten 5.3C Syrebalans i utsjövatten (Bottniska viken) 5.3D Syrebalans i utsjövatten(egentliga Östersjön) 5.3E Bottenfaunaindex (BQI) för kustvatten 5.3F Bottenfaunaindex (BQI) för utsjövatten 2012 Metod GES-gräns 3 kriterier 12 indikatorer

DESKRIPTOR 8: KONCENTRATIONER AV FRÄMMANDE ÄMNEN 8.1 Koncentrationer av föroreningar 8.1A Kvicksilver (Hg) 8.1B Hexaklorbensen (HCB) 8.1C Trend för ackumulerande farliga ämnen i biota (Hg, Cd,Pb,HCB,HBCD, PBDE, perfluorerade föreningar, HCH, ej dioxinlika PCBer, dioxiner, dibensofuraner, dioxinlika PCBer) 8.2 Verkningar av förorenande ämnen 8.2A Skaltjocklek hos ägg från havsörn och sillgrissla 8.2B Produktivitet hos havsörn 8.2C Dräktighetsfrekvens hos säl 8.2D Antal upptäckta olagliga utsläpp av olja per år 2012 Metod GES-gräns ja(fisk, x(fisk, sillgrissle musslor) ägg) ja x(gråsäl ) ja ja(gråsäl) 2 kriterier 7 indikatorer

Kan miljöövervakningen bidra med underlag till deskriptorerna? 1. Biologisk mångfald bevaras 2. Främmande arter förändrar ej ekosystemen 3. Fisk och skaldjur inom säkra biologiska gränser 4. Marina näringsvävar förekommer normalt 5. Eutrofiering reduceras 6. Havsbottens egenskaper påverkas ej 7. Hydrografiska förändringar påverkar ej 8. Främmande ämnen ger inga effekter 9. Främmande ämnen i livsmedel under nivåer 10. Marint avfall ger inga skador 11. Energi/buller påverkar ej negativt Ja Knappast Nej Ja Ja Ja Nej Ja Ja Nej Nej

Vilka deskriptorer och kriterier saknar flest indikatorer? Följande deskriptorer saknar i stort sett indikatorer: D 11: Buller D 10: Skräp D 4: Näringsvävar D 2: Främmande arter D 1: Biologisk mångfald saknar indikatorer på följande kriterienivå: Arternas utbredning Populationernas storlek Livsmiljöernas utbredning och utsträckning Ekosystemens struktur

Stort arbete kvar att utveckla indikatorerna! Havsmiljödirektivet har pekat ut 56 indikatorer Sverige har fastställt 30 funktionella indikatorer Ytterligare 20 indikatorer kan fastställas 2014 Övriga till 2018

För diskussion: Öka användningen av autonoma system (bojteknik, ferrybox, satellitdata, modelldata - kan ge högre upplösning i tid och rum. Nätverk finns uppbyggda på Östersjö- och Europaskala (ex GMES Marine Core Service, Emodnet, GOOS, BOOS) Lägre frekvens av den fartygsbaserade övervakningen med fokus på kartläggning av afotiska zonen inklusive bottnarna kan tillgodose kartläggning av bottenmiljöer samt vattenpelaren i afotiska zonen där tidsskalan är något långsammare.

Kustradarsystem Mäter ytströmmar i realtid över större havsområden Vattentransporter Oljedriftsprognoser SAR-operationer Val av rutter för sjöfarten

DESKRIPTOR 2: FRÄMMANDE ARTER 2.1 Fastställande av abundans och tillstånd för främmande arter, särskilt invasiva arter 2.1A Antal nya utsättningstillstånd av främmande arter som kan hota den biologiska mångfalden 2.2 Miljöpåverkan av invasiva främmande arter Indikator saknas DESKRIPTOR 3: KOMMERSIELLT NYTTJADE FISKAR OCH SKALDJUR 3.1 Nivå av påverkan från fiskeriverksamhet 3.1a Fiskeridödlighet 3.1B Kvot mellan fångst och biomassa 3.1C Storleksstruktur i fisksamhället i kustvatten 3.1D Andelen stora individer i fisksamhället i utsjövatten 3.2 Beståndets reproduktiva kapacitet 3.2A Lekbiomassa (SSB) för alla kommersiella arter/bestånd som bidrar >0.1% till landningar 3.2B Biomassaindex 3.3 Populationens ålders- och storleksfördelning Indikator saknas 2012 Metod GES-gräns 2012 Metod GES-gräns x(nordsjön) ja ja 2012 Metod GES-gräns

DESKRIPTOR 4: MARINA NÄRINGSVÄVAR 4.1 Produktivitet (produktion per mängd biomassa) för nyckelarter eller trofiska nyckelgrupper 4.1A Produktivitet hos havsörn 4.1B Tillväxthastighet hos marina däggdjur 4.2 Andelen av utvalda arter högst upp i näringsvävarna 4.2A Storleksstruktur hos nyckelart av fisk i kustvatten 4.2B Storleksstruktur i fisksamhället i kustvatten 4.3 Abundans/utbredning av trofiska nyckegrupper/arter 4.3A Abundans/biomassa av viktiga funktionella grupper av fisk i kustvatten 4.3B Trofisk nivå inom fisksamhället i kustvatten 4.3C Abundans av övervintrande sjöfåglar 2012 Metod GES-gräns x(gråsäl ) ja ja(gråsäl)

DESKRIPTOR 6: HAVSBOTTENS INTEGRITET 6.1 Fysiska skador som berör substratets egenskaper Indikator saknas 6.2 Det bentiska samhällets tillstånd 6.2A Bottenfaunaindex (BQI) för kustvatten 6.2B Bottenfaunaindex (BQI) för utsjövatten DESKRIPTOR 7: BESTÅENDE FÖRÄNDRINGAR AV HYDROGRAFISKA VILLKOR 7.1 Rumslig karaktärisering av bestående ändringar 7.1A Temperatur och salthalt DESKRIPTOR 9: FÖRORENANDE ÄMNEN I FISK OCH SKALDJUR 9.1 Nivåer, antal och frekvens av förorenande ämnen 9.1A Substanser som regleras i förordning 1881/2006/EG 2012 Metod GES-gräns 2012 Metod GES-gräns x 2012 Metod GES-gräns

DESKRIPTOR 10: EGENSKAPER HOS OCH MÄNGDER AV MARINT AVFALL 10.1 Egenskaper hos avfall i marin miljö och kustmiljö 10.1A Mängd avfall på referensstränder 10.1B Mängd avfall som deponeras på havsbotten 10.2 Avfallets påverkan på marina organismer Indikator saknas DESKRIPTOR 11: TILLFÖRSEL AV ENERGI,INBEGRIPET UNDERVATTENSBULLER 11.1 Fördelning över tid och plats för impulsljud på starka, låga och medel frekvenser Indikator saknas 11.2 Kontinuerliga lågfrekventa ljud Indikator saknas 2012 Metod GES-gräns 2012 Metod GES-gräns

Delområde Övergödning Programmet ska: Ge en robust beskrivning av trender av närsalter, planktonförekomst och produktionsförhållanden i alla de större havsbassängerna, Ge aktuell information om utbredningen av syreförhållanden/svavelväte i alla de större havsbassängerna, Ge aktuell information om utbredningen av större algblomningar i egentliga Östersjön och i Västerhavet, Tillhandahålla underlag för validering av modeller och satellitbildsinformation, Dokumentera förändringar av det fria vattnets och bottensamhällenas struktur och normala variation i representativa kust- och utsjöområden som är fria från lokal belastning av gödande ämnen.

Hydrografi, hydrokemi, pelagisk biologi

Makrofauna mjukbotten

Vegetationsklädda bottnar

Kustfisk

Delområde Metaller och miljögifter Programmet ska: Övervaka förekomsten av prioriterade och särskilda förorenande ämnen i marin biota och sediment i alla de större havsbassängerna, Dokumentera nivåer och normal variation i halter av prioriterade substanser vid representativa kust- och utsjöstationer, Dokumentera hälsotillstånd och reproduktionsframgång hos ett urval av evertebrater, kustfisk, fågel och marina däggdjur som indikation på långsiktiga effekter av metaller/miljögifter, Ge underlag för uppföljning av effekterna av regleringar i användningen av metaller och organiska miljögifter.

Miljögifter i biota

Metaller och miljögifter i utsjösediment

Metaller och miljögifter i utsjösediment

Biologiska effekter av organiska tennföreningar

Embryonalutveckling vitmärla

Programmet ska: Delområde Arter och livsmiljöer Dokumentera den normala variationen i struktur och utbredning hos det fria vattnets och bottnarnas organismsamhällen i representativa kust- och utsjöområden, Tillhandahålla underlag för att fastställa gynnsam bevarandestatus, Tillhandahålla underlag för utveckling av indikatorer för biologisk mångfald.

Hydrografi, hydrokemi, pelagisk biologi

Makrofauna mjukbotten

Vegetationsklädda bottnar

Kustfisk