Sysselsättningen: invandrare på arbetsmarknaden Mycket väsen men lite verkstad lena schröder
lena schröder, docent i ekonomisk historia, var tidigare forskningsledare vid Integrationsverket och är nu knuten till Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier (SULCIS). Invandrare på arbetsmarknaden Mycket väsen men lite verkstad Lena Schröder, 2008 Grafisk form: Anekdot Text & Form Omslagsillustration: Anna Windborne Communication Drottninggatan 83, 111 60 Stockholm www.arenagruppen.se Bokförlaget Premiss ingår i Arenagruppen den radikala sfär som bland annat består av Bokförlaget Atlas, tidskriften Arena, Dagens Arena, tankesmedjan Agora och seminarieverksamheten Arena Program N59 20 21 E18 03 37 : Sveavägen 68, 111 34 Stockholm 2 l invandrare på arbetsmarknaden mycket väsen men lite verkstad
Mycket väsen men lite verkstad I internationell jämförelse förefaller befolkningen i Sverige ha en mer positiv syn på invandrare och en större medvetenhet om etnisk diskriminering än vad som är fallet i de flesta andra EU-länder (Europeiska kommissionen 2007). Sådana opinioner kan svänga snabbt. Därför måste integrationspolitiken fortsatt ha likabehandling som överordnad princip. Alla individers lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter oavsett etnisk och kulturell bakgrund har länge varit det övergripande målet för integrationspolitiken. Målet har kritiserats för att vara alltför intetsägande och luddigt för att ge vägledning i den konkreta politiken. Även om begreppen etnicitet och kultur är svårdefinierade är det viktigt att hålla fast vid denna likabehandlingsprincip som ju utgår från Sveriges grundlag och de deklarationer om mänskliga rättigheter som Sverige ratificerat. Anledningen till denna kanske självklara inledning är den förändring i synen på invandrare och deras barn och barnbarn, som kan iakttas i många europeiska länder. Främlingsfientliga partier växer i styrka och deras politik anammas av de etablerade politiska partierna. Invandrare generaliseras till arbetsovilliga välfärdsutnyttjare och muslimer utmålas generellt som så främmande att de inte passar in i ett modernt europeiskt land. Det finns bidragsfuskare och personer med oacceptabla normer i såväl invandrare på arbetsmarknaden mycket väsen men lite verkstad l 3
den infödda som i den invandrade befolkningen. Självklart ska fusk och brott bekämpas och bestraffas. Problemet är att fusk och brott generaliseras till etniska egenskaper när de begås av en individ med utländsk bakgrund, medan de för andra ses som individuella problem och avvikelser. Den här typen av uppfattningar har medfört att likabehandlingsperspektivet i flera länder, till exempel i vårt grannland Danmark, skjutits åt sidan till förmån för en politik med olika regler för infödda och för dem som invandrat. I internationell jämförelse förefaller befolkningen i Sverige ha en mer positiv syn på invandrare och en större medvetenhet om etnisk diskriminering än vad som är fallet i de flesta andra EU-länder (Europeiska kommissionen 2007). Sådana opinioner kan snabbt svänga, varför det är viktigt att slå fast att integrationspolitiken fortsatt måste ha likabehandling som överordnad princip. En stor del av rapporten ägnas därför åt en kritisk granskning av den forskning, som förefaller ge stöd åt uppfattningen att personer med utomeuropeisk bakgrund, i synnerhet muslimer, är så främmande och annorlunda att de inte passar in på moderna västerländska arbetsmarknader och kanske inte i det västerländska samhället över huvud taget. En annan utgångspunkt i rapporten är det stora avståndet mellan målet och det som händer ute i verkligheten. Diskriminering på arbetsmarknaden står i direkt konflikt med det integrationspolitiska målet. Offentliga institutioner bedriver i många fall sin verksamhet på ett sätt som snarare förhindrar än underlättar inträdet på arbetsmarknaden för dem som är födda utomlands. Dessa problem varit uppmärksammade i årtionden, politiska Offentliga istitutioner bedriver i många fall sin deklarationer har utfärdats och mängder av utredningar har tillsatts, men verksamhet på ett sätt som snarare förhindrar än underlättar inträdet på arbetsmarknaden för mycket litet har förändrats. Uppfattningen att de som invandrat har egenskaper som inte passar dem som är födda utomlands. på svensk arbetsmarknad och att de främst ses som problem av kommuner och myndigheter bidrar tillsammans till att skapa svårigheter på arbetsmarknaden. De skillnader i löner och sysselsättning som visats i en mängd forskningsrapporter är också ett tecken på ett stort avstånd mellan målet lika möjligheter och verkligheten. För att vända utvecklingen krävs först och främst ett perspektivskifte så att de som invandrat ses och behandlas som resurser och inte som problem. Därutöver behövs en kulturförändring i politiken så att nödvändiga förändringar baseras på ett gediget och systematiskt inhämtat kunskapsunderlag. 4 l invandrare på arbetsmarknaden mycket väsen men lite verkstad
Sysselsättningsnivå och löner Den tidigare socialdemokratiska regeringen hade målet att minst 80 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år skulle vara sysselsatt. Detta mål har varit uppfyllt varje år för inrikes födda män, med undantag för några år i början av 1990-talet. Inrikes födda kvinnor ligger nära målet de flesta år och några år också över målet. Utrikes födda män och kvinnor har däremot inte något år sedan slutet av 1980-talet haft en sysselsättningsnivå i närheten av eller över 80 procent. Att förbättra möjligheterna på arbetsmarknaden för utrikes födda borde således vara en högt prioriterad politisk uppgift. Det finns en kritik mot att ha med födelseregion i statistisk redovisning, eftersom det bidrar till att skapa ett vi och dem -tänkande. Utan statistik är det dock omöjligt att följa och värdera utvecklingen på arbetsmarknaden och dessutom lämnas fältet öppet för oseriösa spekulationer. Det viktiga är att redovisningen inte utgår från att det finns skilda arbetsmarknader och arbetsmarknadsbeteenden för olika etniska grupper, det vill säga en arbetsmarknad för finländare och en annan arbetsmarknad för turkar. Ett genomgående resultat från all nationalekonomisk forskning om invandring och arbetsmarknad är att tiden i det nya landet har avgörande betydelse. Det finns dock en lång tradition att redovisa arbetsmarknadsstatistik från en etnisk utgångspunkt, där de som invandrat indelas enbart efter födelseregion. Konsekvensen blir att det som avspeglar en hög andel nyligen invandrade från en viss del av världen i ställer ger sken av enorma arbetsmarknadsskillnader mellan olika etniska grupper. Vikten av att ta hänsyn till vistelsetiden i Sverige framgår tydligt av figur 1, sidan 6. I den övre figuren visas andelen sysselsatta kvinnor, som varit i Sverige endast upp till fyra år. Sysselsättningsnivåerna är generellt mycket låga och skillnaden mellan dem med den högsta och den lägsta sysselsättningsnivån var 25 procentenheter år 2004. Den undre figuren, med sysselsättningsnivåer för kvinnor som varit i invandrare på arbetsmarknaden mycket väsen men lite verkstad l 5
Sverige i 20 år eller längre, visar en helt annan bild. Sysselsättningsnivåerna är generellt mycket högre och skillnaderna mellan dem med den högsta och lägsta sysselsättningsnivån har krympt till drygt 10 procentenheter. Eftersom andelen nyanlända är avsevärt mycket högre bland kvinnor födda i länder i Afrika eller Asien än bland kvinnor födda i ett nordiskt land, skulle en redovisning enbart efter födelseregion ge intryck av att de som kommer från avlägsna länder inte passar in på den svenska arbetsmarknaden. Utbildning, ålder, bostadsort och andra viktiga bakgrundsfaktorer De enkla statistikserier som visas nedan tar inte hänsyn till att en mängd andra faktorer än vistelsetiden har betydelse på arbetsmarknaden. Konjunk- Figur 1. Andel sysselsatta i befolkningen utrikes födda efter födelseregion och vistelsetid 1987 2004, 20 64 år, kvinnor. Procent. Källa: SCB Asien och Oceanen Övriga Europa Afrika Norden utom Sverige Latinamerika EU 15 utom Norden Asien och Oceanen Övriga Europa Afrika Norden utom Sverige Latinamerika EU 15 utom Norden Källa: integrationsverket (2006a) 80 70 60 50 40 30 20 10 0 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 Figur 1. Vistelsetid 20 år och längre. 80 70 60 50 40 30 20 10 0 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 6 l invandrare på arbetsmarknaden mycket väsen men lite verkstad
turläget, ålder, egen utbildning, bostadsort, civilstånd, barn, föräldrarnas utbildning och ställning på arbetsmarknaden har till exempel avgörande betydelse för möjligheten att få ett arbete och för vilken lön arbetet ger. Det finns en omfattande forskning som beaktar sådana viktiga bakgrundsfaktorer, det vill säga de jämför personer med samma utbildningsnivå, samma ålder mm. När det gäller sysselsättnings- och lönenivåer är de huvudsakliga resultaten enstämmiga. Det finns skillna- det viktiga är att redovisningen inte utgår från att det finns skilda arbetsmarknader och der mellan inrikes och utrikes födda. Skillnaderna är alltid störst för dem som arbetsmarknadsbeteenden för olika etniska nyligen kommit till Sverige, men finns grupper, det vill säga en arbetsmarknad för även för dem som varit här mycket lång tid. Oavsett konjuntur och hur länge individen bott i Sverige är skillnaderna turkar. finländare och en annan arbetsmarknad för alltid störst för personer från länder i Afrika och Asien. Liknande, fast mindre, skillnader finns även mellan personer som själva är födda i Sverige men vars föräldrar är födda i olika delar av världen (Österberg 2000, Lund et al. 2002, Behtoui 2004, Rooth & Ekberg 2003, Nilsson 2004, Hammarstedt & Palme 2006, Behrenz et al. 2007). Mycket tyder också på att möjligheten till en permanent anknytning till arbetsmarknaden i form av ett fast heltidsjobb är ett större problem än löneskillnaderna för dem som har arbete (Edin & Åslund, 2001), (Le Grand & Szulkin, 2002, Nekby 2003). Utbildning lönar sig Dessa resultat kan dock inte tolkas som att utbildning inte lönar sig för utrikes födda. Detta har tydligt framkommit i en studie av Rooth & Åslund (2006). De positiva effekterna av en hög utbildning på sannolikheten att få ett arbete är högst för män födda utanför Europa. En annan indikation på att högre utbildning är av stor betydelse finns i Nekby & Özcan (2006), som inte finner några skillnader i löner eller sysselsättning mellan högutbildade infödda ungdomar med svensk respektive utomeuropeisk bakgrund. Sådana skillnader finns däremot mellan lågutbildade ungdomar. invandrare på arbetsmarknaden mycket väsen men lite verkstad l 7
Akademiker Sverige har en hög andel akademiker i den invandrade befolkningen, i synnerhet bland dem som kommit under de senaste decennierna. På så sätt skiljer sig Sverige från de flesta länder i det kontinentala Europa och liknar mer de anglosachsiska länder som har särskilda program för att aktivt rekrytera högutbildad arbetskraft från resten av världen. I figur 2 visas andelen akademiker i den inrikes och utrikes födda befolkningen i 15 OECD-länder. Av figur 2 framgår att i Österrike, Tyskland, Nederländerna och Danmark Figur 2. Andel med högskoleutbildning, inrikes födda och utrikes föda med kort och lång vistelsetid, ca år 2000. Procent. Vistelsetid 0 9 år Vistelsetid minst 10 år Inrikes födda Källa: SCB 55,030 % 50,0 25 % 45,0 20 % 40,0 35,015 % 30,0 10 % 25,0 5 % 20,0 15,0 0 % 10,0 5,0 Källa: OECD (2007) 0,0 aut ger ned den USA FRa FIn Nor Bel nzl Swe Aus gbr can irl 8 l invandrare på arbetsmarknaden mycket väsen men lite verkstad
är det bara runt 20 procent eller lägre bland dem som nyligen invandrat som är högskoleutbildade. I Sverige är drygt 35 procent av dem som nyligen invandrat akademiker, vilket är nästan exakt samma andel som i Nya Zeeland och Australien. Avståndet till Kanada är endast drygt sex procentenheter. Med dessa förutsättningar är det en viktig fråga hur väl vi lyckas ta tillvara de utrikes födda akademikernas kompetens. I en studie av Ekberg och Rooth (2004) analyseras matchningen mellan utbildning och yrke för utrikes och inrikes födda akademiker. Resultaten visar att 80 procent av inrikes födda och 60 procent av utrikes födda akademiker har ett kvalificerat arbete. Tiden i Sverige har stor betydelse. För alla utrikes födda gäller att de som varit i Sverige i mer än 15 år har betydligt högre andelar med ett kvalificerat arbete än de som varit här kortare tid. Det är dock anmärkningsvärt det är dock anmärkningsvärt att även akademiker som varit i Sverige i över 15 år har att även akademiker som varit i Sverige i över 15 år har lägre andelar med ett kvalificerat arbete än inrikes födda. Den största lägre andelar med ett kvalificerat arbete än skillnaden finns för män födda i ett land i inrikes födda. Afrika och kvinnor födda i ett land i Asien (exklusive Mellanöstern), där endast omkring hälften av akademikerna har ett kvalificerat arbete. Skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda kan inte förklaras av sedvanliga humankapitalvariabler och inte heller av skillnader i utbildningens inriktning. Ett ytterligare intressant resultat i Ekberg & Rooth (2004) är att kvinnliga akademiker från länder i Afrika, Mellanöstern och Latinamerika har ett kvalificerat arbete i betydligt högre grad än männen. För kvinnliga akademiker från alla andra regioner (inklusive Sverige) är förhållandet det motsatta. Traditionella könsmönster när det gäller utbildningens inriktning är också mindre uttalade bland de utrikes födda akademikerna än bland de inrikes födda. Det är betydligt mer vanligt att utrikes födda män har en utbildning inom hälso- och sjukvård än vad som är fallet för inrikes födda. De utrikes födda kvinnliga akademikerna har utbildningar inom naturvetenskap och teknik i mycket högre utsträckning än de inrikes födda kvinnorna. Endast drygt åtta procent av de infödda kvinnorna har en naturvetenskaplig/teknisk utbildning att jämföra med 19 procent av kvinnorna från Mellanöstern och 25 procent av kvinnorna från övriga Asien. invandrare på arbetsmarknaden mycket väsen men lite verkstad l 9
Varför dessa skillnader? Att flytta från ett land till ett annat innebär för de flesta en initial förlust av humankapital. Det tar till exempel tid att lära sig ett nytt språk och utbildningen från ursprungslandet behöver ofta kompletteras. Det är därför ganska självklart att det finns skillnader i sysselsättning och lön mellan dem som nyligen kommit till Sverige och dem som är födda här. Visserligen minskar dessa skillnader med tiden i Sverige, men den stora frågan är varför de kvarstår även för dem som varit i Sverige mycket lång tid och till och med finns för deras barn. Vad ligger bakom de skillnader som inte kan förklaras av vistelsetiden i Sverige eller av skillnader i ålder, utbildning, bostadsort och andra bakgrundsfaktorer? Den kvantitativa nationalekonomiska forskningen kan här delas in i tre huvudsakliga områden. En inriktning är att söka förklaringar på arbetsmarknadens utbudssida, det vill säga i egenskaper hos den invandrade befolkningen och deras barn. En annan tradition är att undersöka om problemet finns på arbetsmarknadens efterfrågesida, det vill säga i uppfattningar och beteenden bland dem som rekryterar, befordrar och avskedar arbetskraft. Det tredje området handlar om funktionssättet hos alla de institutioner som påverkar individens chans att få ett arbete. Utbudssidan Utbildning och kunskaper i svenska språket Integrationsdebatten och forskningen handlade länge om svårigheterna för lågutbildade invandrare att få jobb på västerländska arbetsmarknader, där kraven på kvalifikationer är höga och växande. Sedan information om utbildning för utrikes födda blev tillgänglig i svenska dataregister har en mängd ekonometriska studier visat att utbildningsnivån inte kan förklara 10 l invandrare på arbetsmarknaden mycket väsen men lite verkstad
skillnaderna på arbetsmarknaden mellan utrikes och inrikes födda (Rooth 1999, Österberg 2000, Edin & Åslund 2001, Vilhemsson 2002, Arai et al. 2000, Behtoui 2004 och 2006b, Nekby 2002, Nekby & Özcan 2006, legrand & Szulkin 2002). Kunskaper i svenska språket är självklart viktiga på en svensk arbetsmarknad. Rooth & Åslund (2006) har sammanställt resultaten från fyra intervjuundersökningar och funnit mycket stora skillnader mellan undersökningarna när det gäller hur stor andel av de utrikes födda som har goda kunskaper i svenska språket. Andelen med goda kunskaper i svenska varierar mellan 34 och 88 procent. Den analys de genomför visar ett starkt samband mellan goda kunskaper i svenska språket och chansen att vara sysselsatt vid intervjutillfället. Forskarna ser det som mest sannolikt att det är kunskaperna i svenska som resulterat i bättre sysselsättningschanser, men öppnar också för det motsatta orsakssambandet, det vill säga att de som har jobb därigenom har fått bättre möjligheter att lära sig och utveckla sin svenska. Sökbeteende Det finns flera typer av förklaringar som kan inordnas under rubriken skillnader i sökbeteende. En sådan förklaring är att det är skillnader i hur intensivt olika individer söker jobb. Uppfattningen att utrikes födda skulle söka jobb i lägre utsträckning än infödda baseras på den höga andelen socialbidragstagare bland utrikes födda kopplat till incitamentsproblem och fattigdomsfällor (i korthet att den ekonomiska vinsten från att gå från bidrag till arbete är obefintlig eller mycket låg). En del av de reformförslag som för närvarande den enda undersökning som gjorts ger diskuteras ryms inom denna förklaringsmodell. Kravet att utrikes födda måste ha inget som helst stöd för att skillnader i tillräcklig inkomst och en tillfredsställande sökbeteende skulle kunna ligga bakom bostad för att få återförenas med sina anhöriga, presenteras som en åtgärd för att de utrikes föddas svårigheter på arbetsmarknaden. stärka arbetslinjen. Utgångspunkten är att de utrikes födda inte söker jobb tillräckligt aktivt och väljer att bosätta sig på orter där det är ont om arbete. När det gäller hur aktivt utrikes och inrikes födda söker jobb är det empiriska underlaget synnerligen bristfälligt. Den enda undersökning som gjorts (Arai et al. 1999) ger inget som helst stöd för att skillnader i sökbeteende skulle kunna ligga bakom de utrikes föddas svårigheter på arbetsmarknaden. Undersökningen avser ett urval av arbetslösa, födda i Sverige eller utomlands (i huvudsak utanför Europa). Resutaten visar att de som är födda utomlands söker arbete minst lika intensivt som inrikes födda. invandrare på arbetsmarknaden mycket väsen men lite verkstad l 11
Chanserna på arbetsmarknaden påverkas också av skillnader i tillgången till nätverk över huvud taget och även av skillnader i dessa nätverks sammansättning. Rekryteringen till lediga platser sker i stor utsträckning via kontakter: genom släktingar och vänner eller genom att den arbetssökande kontaktas av arbetsgivaren. Inrikes födda har fått sina jobb via dessa informella kanaler i betydligt större utsträckning än personer födda i icke-västliga länder. Arbetssökande som är födda i Sverige får högre eller åtminstone samma lön när de använt informella kanaler, jämfört med dem som använt formella kanaler. För personer födda i icke-västliga länder leder användningen av informella kanaler till jobb med lägre löner. Olikheten i lönsamheten av att använda informella kanaler beror på skillnader i de nätverk som omger inrikes födda jämfört med personer från icke-västliga länder. Inrikes föddas nätverk är inte bara större utan innehåller också i högre utsträckning personer med en starkare ställning på arbetsmarknaden (Olli 2005, Behtoui 2006 b och c). Kultur, religion, ras och normer Kulturen De skillnader på arbetsmarknaden som inte kan förklaras av sedvanliga humankapitalvariabler som utbildning, ålder och tid i Sverige har också tolkats som ett resultat av kulturella skillnader. Dessa skillnader anses innebära att personer med utomeuropeiskt ursprung inte är fullt ut produktiva på moderna västerländska arbetsmarknader. En anledning uppges vara att en del språk är så linguistiskt avlägsna från svenskan att kommunikativa svårigheter lägger hinder i vägen. En annan anledning anses vara normer och värderingar som försvårar kommunikationen och samarbetet på arbetsplatsen (se bl.a. Ekberg & Andersson 1995, Broomé et För personer födda i icke-västliga länder al 1996 och 1998, Scott 1999, Lundh m.fl. 2002, Rosholm m.fl. 2001). leder användningen av informella kanaler Endast ett fåtal forskningsrapporter till jobb med lägre löner. har försökt att empiriskt pröva sambandet mellan kultur och arbetsmarknadsproduktivitet, men resultaten är långt från övertygande. Broomé et al. 1996 har funnit att det kommer att vara låg efterfrågan i framtiden på invandrad arbetskraft med mycket låga kvalifikationer och dåliga kunskaper i svenska. Deras resultat kan möjligen vara relevanta för arbetsmarknadsutsikterna för lågutbildade som nyligen invandrat till Sverige, men kan inte generaliseras till att gälla gruppen utrikes födda i sin helhet. 12 l invandrare på arbetsmarknaden mycket väsen men lite verkstad
Scott (1999) visar ett tidsmässigt samband mellan USA:s export av halvledare till resten av världen och försämrad arbetsmarknadsposition i Sverige för personer från fyra av fem kulturellt avlägsna länder. Undantaget är personer från Vietnam. Här är det svårt att förstå på vilket sätt USA:s export av halvledare hänger ihop med låg produktivitet hos invandrade från avlägsna länder. Att vietnameserna avviker anses utan källhänvisning bero på att de är flitigare än andra. En tredje studie (Rosholm et al. 2001) jämför Sverige och Danmark och finner att, oavsett konjunkturutvecklingen, hade sysselsättningen försämrats i båda länderna för män födda i Norge, Polen och Turkiet. För män födda i Iran hade sysselsättningen däremot förbättrats i Sverige. Av detta drar författarna slutsatsen att strukturella förändringar på efterfrågesidan medfört minskad efterfrågan på arbetskraft från avlägsna länder. Religionen På senare år har de kulturalistiska förklaringarna dykt upp i ny tappning. Nu är det inte längre utomeuropeisk kultur som står i fokus utan normer, attityder och värderingar hos personer med muslimsk trosuppfattning. Enligt min uppfattning kan denna forskning ses som försök att empiriskt bevisa Huntingtons (2002) teser om civilisationernas krig och att muslimer inte passar in i västerländska samhällen. Den grundläggande utgångspunkten i denna forskning är att muslimer generellt sett har helt andra värderingar än majoritetsbefolkningen i länder med en kristen tradition, det vill säga den som varje vecka går till fredagsbönen i moskén är väsensskild från den som går i kyrkan varje söndag och en sekulär muslim har mer gemensamt med en muslimsk fundamentalist än med en sekulär kristen. Det är viktigt att kritiskt granska denna nya variant av kulturalistiska förklaringar, eftersom den kan användas som underlag för att späda på tendenserna till växande islamofobi. De drar också långtgående invandrings- och integrationspolitiska slutsatser. De empiriska underlagen är data med uppgifter om individens religion och i vilken grad han eller hon känner tillhörighet till ursprungslandet respektive invandringslandet. Ursprungslandet är det land individen eller hans/hennes föräldrar är född och invandringslandet det land de bor i. Att ha en utomeuropeisk eller muslimsk identitet anses inte bara innebära låg produktivitet på västerländska arbetsmarknader. En del studier sätter också muslimsk identitet i samband med mord och terror. Bisin et al. (2007) menar att terrorattentaten i Madrid och London, upploppen i de franska förorterna och mordet på den holländske filmaren van Gogh ställer frågan om muslimer kan och vill anpassa sig i ett västerländskt invandrare på arbetsmarknaden mycket väsen men lite verkstad l 13
samhälle. Författarna använder en brittisk undersökning och dess frågor om religion, blandäktenskap och etnisk blandning i barnens skolor. Hur viktigt religion anses vara påstås minska i betydligt snabbare takt för icke-muslimer än för muslimer. Problemet med denna slutsats är själva forskningsmetoden. Det är väl etablerat inom forskningen att det inte går att dra några slutsatser om anpassningsprocesser med den typ av data som använts 1. Författarna finner också att personer i segregerade och fattiga bostadsområden fäster mindre vikt vid religion än de som bor i blandade och mer välbärgade bostadsområden. Det finns ingenting i data som över huvud taget kan belysa om det finns ett samband mellan synen på religionens vikt och terrordåd, kravaller och mord. Trots detta avslutar författarna med att det är starka och motsatta identiter (dvs. muslimsk religion) som ger upphov till denna typ av sociala konflikter. De ifrågasätter därför också lämpligheten i den integrationspolitik som syftar till att bryta boendesegregationen. Även i Zimmermann et al. (2006) är den internationella terrorismen utgångspunkt för att studera hur och varför invandrare väljer att identifiera sig med sin egen eller med den nya etniska gruppen. Data avser Tyskland i början av 2000-talet. Här finner författarna att den etniska identiteten i första hand påverkas av utbildning innan migrationen och inte av hur länge man bott eller vilken utbildning man genomgått i Tyskland. Problemet med detta är, enligt författarna, antingen att invandrarna inte vill ha någon anknytning till Tyskland eller att det tyska samhället inte vill att invandrarna ska integreras. Resultaten har enligt författarna stor integrationspolitisk betydelse. Om det är invandrarnas ovilja som ligger bakom resultaten så är de ansträngningar som invandringslandet gör för att främja integrationen helt verkningslösa. Lösningen är att mer noggrant välja ut vilka som får invandra, men också bättre åtgärder för att underlätta integrationen. I sina slutsatser gör författarna ingen koppling tillbaka till sin utgångspunkt i den internationella terrorismen. De nämner inte heller med ett enda ord sitt resultat (endast redovisat i tabellform) att män med muslimsk eller annan icke-kristen trosuppfattning har högre sannolikhet att identifiera sig som tyskar än män med andra trosuppfattningar. Inte heller förs någon diskussion om varför integration likställs med upplevd etnisk identitet. Utan några kopplingar till terrorism, upplopp eller mord är det den etniska identiteten, i synnerhet hos muslimer, som är forskningsfrågan också i Constant et al. (2006a). Studien är gjord på data från Tyskland. Resulaten av de ekonometriska skattningarna anges även här ha stor betydelse för invandringspolitiken. Religion är nämligen en kraftfull indikator på etnisk identitet, där muslimer har låg sannolikhet att samtidigt identifiera sig med både Tyskland och ursprungslandet. Inte heller i denna rapport förs någon som helst diskussion om varför den etniska identifieringen är viktig för in- 14 l invandrare på arbetsmarknaden mycket väsen men lite verkstad
vandringspolitiken eller om etnisk identifiering möjligen också kan hänga samman med hur en invandrad person blir bemött och behandlad i mottagarlandet. Det finns också studier som redovisar helt andra resultat när det gäller muslimsk trosuppfattning och civilisationernas kamp. Manning & Roy (2007) analyserar i vilken mån personer med bakgrund från andra länder uppfattar sig som brittiska och om det finns några skillnader i synen på grundläggande rättigheter och skyldigheter. Resultaten är helt motsatta jämfört med vad som framkom i den tidigare studien på brittiska data Bisin et al. (2007). De finner inget stöd för att muslimer skulle ha en särskilt stark icke-brittisk identitet. Den enda trosuppfattning som avviker från den brittiske protestanten är katoliker från Nordirland. Samma sak gäller synen på rättigheter och skyldigheter. Muslimers värderingar skiljer sig inte i någon större utsträckning från den vita infödda befolkningens. Författarna antar att detta resultat kan bero på att synen på rättigheter och skyldigheter skiljer sig mindre mellan olika delar av världen än vad som framförs i debatten, Liknande resultat redovisas från Kanada i Soroka et al. (2007). De enda som uppger sig känna lägre tillhörighet till Kanada är fransktalande personer från Quebec och i viss mån den indianska ursprungsbefolkningen. Personer muslimers värderingar skiljer sig inte med ursprung från Sydasien och Mellanöstern och muslimer uppger samma eller i någon större utsträckning från den högre tillhörighet till Kanada som resten vita infödda befolkningens. av befolkningen. Värt att notera är också att påståendet att samhället skulle vara bättre om fler kvinnor stannade hemma med barnen avfärdas av alla oavsett urspungsregion och särskilt starkt av dem med muslimsk trosuppfattning. Författarnas slutsatser är att de klyftor som finns i det kanadensiska samhället inte har något samband med invandringen utan med gamla motsättningar mellan den dominerande befolkningsgruppen med ursprung i Storbritannien och Nordeuropa å ena sidan och de fransktalande från Quebec och den indianska ursprungsbefolkningen å andra sidan. Ovanstående studier har enbart intresserat sig för trosuppfattning och etnisk identitet. Det finns också några studier som efterforskar om det finns ett samband mellan muslimsk trosuppfattning och arbetsmarknaden. Contstant et al. (2006b) inleder med att ett stort antal personer med från tyskarna starkt avvikande religiösa uppfattningar nu bildar minoriteter som står inför problemet med clashing cultures. Sambandet mellan religiös uppfattning och individens ställning prövas inte empiriskt. I stället är utgångspunkten att religion har betydelse för arbetsmarknaden, eftersom den kan påverka arbetsmoralen. Hypotesen är att invandrare med muslimsk invandrare på arbetsmarknaden mycket väsen men lite verkstad l 15
trosuppfattning förblir mer etniska än kristna invandrare. Detta anses särskilt gälla muslimska kvinnor, där traditionella familjevärderingar leder till att de stannar inom hemmets väggar och skyddas från påverkan från den tyska omgivningen. För att belysa hypoteserna görs separata analyser på invandrare med muslimsk och med kristen trosuppfattning, det vill säga det görs ingen direkt jämförelse muslimer och kristna. I stället är frågan hur olika bakgrundsfaktorer, som till exempel kön och ålder vid invandring, påverkar individens etniska självuppfattning. En mycket långt gående tolkning av skillnader i hur dessa bakgrundsfaktorer påverkar etniciteten läggs till grund för att muslimer är ett problem och att det är angeläget att förbättra deras anpassning till Tyskland 2. Någon koppling till den inledande utgångspunkten om religion och arbetsmoral görs inte. Läsaren får tänka själv. I en senare studie Constant et al. (2006c) är däremot den empiriska forskningsfrågan vilken betydelse etnisk identifiering har för individens anknytning till arbetsmarknaden. Hypoteserna är att både en stark tysk identitet och en stark identitet med ursprungslandet har positiva effekter på arbetsmarknaden. Invandrade kvinnor antas har särskilt lågt arbetskraftsdeltagande på grund av traditionella familjevärderingar. Resultaten visar att muslimska män, i likhet med män från alla andra trosuppfattningar, har högre sannolikhet att arbeta än män som inte har någon religiös tro. Till författarnas förvåning har muslimsk trosuppfattning (eller någon annan religion) ingen som helst betydelse för kvinnors sannolikhet att arbeta. När det gäller identiteten med Tyskland och/eller med ursprungslandet finner författarna att de som har en stark tysk identitet har högre sannolikhet att arbeta, oavsett om de samtidigt har en stark identitet med ursprungslandet. Slutsatsen är att invandrare som inte vill investera i tysk kultur har en sämre ställning på arbetsmarknaden än de som uppskattar och anpassar sig till det tyska samhället. Det problematiska med analysen är att författarna ser tillhörighet till det tyska samhället som en envägsprocess och ett resultat av individens val. Till skillnad mot vad som är brukligt i vetenskaplig litteratur förs ingen diskussion om kausaliteten. Det är ju möjligt att det finns ett omvänt samband, nämligen att de som har arbete har därigenom också bättre kunskaper i tyska språket och en högre grad av identitet med Tyskland. Rasen Flera av dessa studier kan ses som ingående i en lång västerländsk tradition. Det finns en djupt rotad och seglivad uppfattning att personer från andra länder, i synnerhet utomeuropeiska, inte har samma värde på arbetsmarknaden som den infödda befolkningen. Grunden finns i den biologiska rasis- 16 l invandrare på arbetsmarknaden mycket väsen men lite verkstad
men som värderar människor efter deras hudfärg, hårfärg och ansiktsdrag. Rasbiologiska argument har ersatts av idéer att personer från framför allt utomeuropeiska länder har inneboende, oföränderliga och framförallt främmande kulturella egenskaper. De har sin grund i 1930-talets Frankrike där de användes som ett alternativ till de rasbiologiska idéer som av många inte längre ansågs som rumsrena. Syftet var dock detsamma, nämligen att särskilja olika etniska gruppers möjligheter att assimileras i det franska samhället. De kulturellt närstående skulle helt och hållet förfranskas, vilket inte var möjligt för de kulturellt avlägsna (House 1995). Normerna En annan typ av teorier som hävdat att problemen främst finns på utbudssidan utgår från att attityder och beteenden påverkas av de rådande normerna i omgivningen. Enligt denna teori föreskriver sociala normer hur individen bör agera för att tillhöra en given grupp. Gruppens normer påverkar hur framförallt unga människor upplever kostnaden och nyttan av olika beslut och handlingar. De ungdomar vars föräldrar, släktingar rasbiologiska argument har ersatts av och grannar är arbetslösa kanske på grund idéer att personer från framför allt utomeuropeiska länder har inneboende, oför- av diskriminering ser ingen anledning att satsa på utbildning eller söka arbete. Dessa ungdomar väljer mellan social identitet med umgänge i kamratkretsen och å änderliga och framför allt främmande andra sidan att investera i utbildning och kulturella egenskaper. karriär på arbetsmarknaden. Många ungdomar med utländsk bakgrund bor i bostadsområden med hög arbetslöshet. Teorin anses därför särskilt tillämplig som förklaring till varför ungdomar med utländsk bakgrund har lägre lön och sysselsättning än andra ungdomar. Denna etniska normteori är inspirerad från forskning i USA som menar att svarta elever som är duktiga i skolan anses bete sig som vita (acting white) och därmed utesluts från den kamratgemenskap som finns i det omgivande samhället (se Sjögren & Zenou 2007 för en presentation). Det borde dock, utifrån samma förutsättningar med segregerade bostadsområden och diskriminering på arbetsmarknaden, vara möjligt att formulera en motsatt hypotes, nämligen att dessa ungdomar och deras föräldrar strävar efter att övervinna hindren genom att satsa extra mycket på utbildning och på att söka arbete. Eventuella skillnader mellan ungdomar med utländsk och med svensk bakgrund när det gäller attityder till utbildning och arbete går naturligtvis inte att avgöra teoretiskt. Frågan måste studeras empiriskt. Det är inte själv- invandrare på arbetsmarknaden mycket väsen men lite verkstad l 17
klart att resultat från forskning om förhållanden i USA är direkt överförbara till Sverige. Det enda empiriska underlag från Sverige som framförts för att stödja denna etniska normteori finns i en Brännpunktsartikel (Zenou 2007). Artikelförfattaren hävdar att en avgörande orsak till invandrares problem på arbetsmarknaden i Sverige är de normer och värderingar som minskar viljan att utbilda sig, söka arbete och stå för sin egen försörjning. Som stöd för att det finns ett sådant mönster i Sverige åberopas (och nästan direkt citeras) boken Exit Folkhemssverige, som i artikeln presenteras som en undersökning av fyra akademiker. Bokens författare är emellertid mer kända som främlingsfientliga debattörer än som akademiker. Att Exit Folkhemssverige hyllas av Sverigedemokraterna, Nationaldemokraterna, Blågula frågor och tusentals främlingsfientliga bloggare, att två av dess författare stod på valsedlarna för Det nya partiet, (grundat av Ian Wachtmeister inför valet 1998), borde vara en varningssignal, men utesluter naturligtvis inte att det kan finnas korrekta uppgifter i boken. Det kapitel som handlar om de nya invandrarnas ovilja att arbeta och deras hat mot svenskarna och Sverige (kapitel 5 av docent Ingrid Björkman) ligger dock helt under gränsen för vad som kan anses som akademisk forskning. Kapitlet det kapitel som handlar om de nya invandrarnas ovilja att arbeta och deras hat mot utom till att gälla för hela den invandrade är uppbyggt kring ett stort antal citat utan källhänvisning. Citaten generaliseras dess- svenskarna och Sverige (kapitel 5 av docent befolkningen, deras barn och kanske även deras barnbarn. Den enda identifierbara Ingrid Björkman) ligger dock helt under källan är vad som kallas en sociologisk gränsen för vad som kan anses som akademisk forskning. undersökning vid Göteborgs universitet av John Järvenpää. Denna undersökning visar sig vara en underkänd 10-poängsuppsats i sociologi. Uppsatsförfattaren är trumslagare i vitmaktbandet Heroes, tidigare Dirlewanger (källa Metapedia, som är den nationalistiska efterapningen av Wikipedia). Bandet var uppkallat efter Oskar Dirlewanger, en ökänd SS-ledare, vars Sonderkommando av frigivna kriminella stod för flera av de mest bestialiska massakrerna på civila under andra världskriget (Oxford Reference Online). Självklart finns det i storstädernas förorter enskilda individer med utländsk bakgrund som varken vill arbeta eller studera. Men sådana enskilda individer står säkert att finna litet här och var i Sverige, fast med svensk bakgrund sedan många generationer. Den empiriska frågan är om bristande vilja eller motivation att satsa på arbete och studier är särskilt utbrett bland den invandrade befolkningen. Här har forskningen inte mycket att säga. Den lilla evidens som finns 18 l invandrare på arbetsmarknaden mycket väsen men lite verkstad
pekar dock i riktning mot en kompenserande hypotes. De som invandrat och deras barn förefaller att värdera utbildning högre eller lika högt som inrikes födda och deras föräldrar (Behtoui 2006b, Jonsson 2001, Skolverket 2006). Efterfrågesidan Empirisk forskning om efterfrågesidan har använt olika metoder för att studera om arbetsgivarnas anställningsbeslut påverkas av deras föreställningar och uppfattningar om kompetens hos olika grupper av individer. Det fanns starka indikationer på att det förekommer diskriminering i ett flertal studier över ungdomar som antingen alla är födda i Sverige eller kommit till Sverige innan de fyllde sju år (Arai m.fl. 2000, Vilhemsson 2002, Behtoui 2006b, Nekby & Özcan 2006 3 ). Dessa studier jämför ungdomar som alla gått igenom det svenska skolsystemet och som enligt skolbetygen har samma kunskaper i svenska språket. Trots detta visar resultaten att ungdomar med utomeuropeisk bakgrund har lägre sysselsättning och/eller löner än ungdomar med svensk bakgrund. En annan stark indikation på förekomsten av diskriminering gavs av Rooth (2002) som jämför arbetslöshetsrisker mellan adoptivbarn med ett sannolikt europeiskt och ett sannolikt icke-europeiskt utseende. Resultaten visar att de adoptivbarn som sannolikt har ett icke-europeiskt utseende löper större risk att vara arbetslösa än andra adoptivbarn. Ytterligare indikationer fanns i Arai & Vilhemsson (2004), som studerade risken att förlora jobbet under krisen i början av 1990-talet. Trots samma anställningstid i företaget (och samma ålder, utbildning, bransch m.m.) hade utrikes födda högre risk att förlora sina jobb än inrikes födda. Den allra högsta arbetslöshetsrisken hade personer födda i länder utanför Europa. På senare år har dessa starka indikationer på diskriminering stärkts av nya typer av studier. Arai & Skogman Thoursie (2007) studerar inkomstutvecklingen för personer som bytt från utländskt till svenskt klingande efternamn med inkomstutvecklingen för dem som behållit sina utländskt klingande namn. Innan de blivande namnbytarna bytte bort sina utländskt klingande namn var inkomstutvecklingen densamma för båda grupperna. Efter namnbytet ökar dock inkomsterna betydligt snabbare för namnbytarna än för dem som behållit sina ursprungliga efternamn. Den årliga inkomstökningen är i genomsnitt 15 procent och störst för de relativt lågavlönade. Eriksson & Lagerström (2007) använder data från Platsbanken på internet, där arbetssökande kan lägga in sina meriter. Oavsett bakgrundsfaktorer som utbildning och arbetslivserfarenhet får arbetssökande med icke-nordiska namn nästan en tredjedel färre svar från arbetsgivare än arbetssökande med invandrare på arbetsmarknaden mycket väsen men lite verkstad l 19
svenska namn. Detta gäller män i högre utsträckning än kvinnor. En annan metodologisk ansats är att i experiment direkt studera arbetsgivares beteenden under rekryteringsprocessen. En sådan metod är correspondence testing, där par av individer med likvärdiga meriter söker samma lediga jobb. Carlsson & Rooths (2006) studie avser unga män med svensk skolutbildning, där den ene har ett namn som låter svenskt och den andre ett som låter arabiskt. Bursell (2007) har med både män och kvinnor, alla med svensk skolutbildning, i sitt experiment. Kombinationen är här en person med ett namn som låter svenskt och en person med ett namn som låter arabiskt eller afrikanst. I båda studierna skickades över 3 000 ansökningar till mer än 1 500 arbetsgivare. Diskriminering anses förekomma om enbart en av de två meritmässigt likvärdiga arbetssökande kallas till intervju. För att bli kallad till intervju i Bursells (2007) experiment, måste den som har ett arabiskt/afrikanskt namn skicka in mer än dubbelt så många ansökningar som den med ett svenskt namn. I Carlsson & Rooths (2006) studie är skillnaderna lägre. En ung man med ett arabiskt namn måste skicka in 50 procent fler ansökningar än den som har ett namn som låter svenskt. FN:s International Labour Organisation, ILO (Taran 2006) har använt en något annorlunda metod, nämligen situation testing eller praktikprövning för att mäta diskriminering på svensk arbetsmarknad. Skillnaden mot correspondence testing är att med ILO-metoden så testar paren alla stegen i en rekryteringsprocess, från en telefonförfrågan om det utannonserade jobbet till en eventuell anställning. Fördelen med denna uppläggning är att experimentet avser hela rekryteringskedjan, men svårigheten är att det inte går att kontrollera att de två individerna i det likvärdiga paret uppför sig identisk lika när de ringer och när de blir intervjuade. Paren var sammansatta av inrikes födda ungdomar med likvärdiga meriter, men där den ena hade svensk bakgrund och den andra bakgrund från Mellanöstern. Även detta experiment visade att diskriminering förekommer på den svenska arbetsmarknaden och att ungdomar med bakgrund från Mellanöstern främst sållas bort i det steg när arbetsgivaren beslutar vilka sökande som ska kallas till intervju. Institutionell ineffektivitet Invandrades möjligheter att få ett arbete och helst ett som motsvarar deras kvalifikationer handlar inte bara om arbetsmarknadens utbuds- och efterfrågesida. Även politiken och hur den genomförs är av betydelse. Att integrationspolitiken är misslyckad är en utbredd upppfattning bland både politiska beslutsfattare och forskare. Det finns ingen genomgripande analys av hur detta misslyckande upp- 20 l invandrare på arbetsmarknaden mycket väsen men lite verkstad