VARFÖR. finns det så stora sysselsättnings- och löneskillnader mellan invandrade och infödda?

Transkript

1 VARFÖR finns det så stora sysselsättnings- och löneskillnader mellan invandrade och infödda? Lena Schröder Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier, SULCIS

2 Andel sysselsatta i befolkningen år 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 Inrikes födda kvinnor Utrikes födda kvinnor Inrikes födda män Utrikes födda män 30,0 20,0 10,0 0,0 Källa: SCB, AKU

3 Sysselsättningsindex (inrikes födda minus utrikes födda) 30,0 25,0 20,0 15,0 kvinnor män 10,0 5,0 0,0 Källa: SCB, AKU

4 80 Andel sysselsatta i befolkningen, utrikes födda efter födelseregion och vistelsetid , år, kvinnor. Procent vistelsetid 0-4 år 80 vistelsetid minst 20 år Asien och Oceanien Afrika Latinamerika Övriga Europa Norden utomsverige EU15 utomnorden Asien och Oceanien Afrika Latinamerika Övriga Europa Norden utomsverige EU15 utomnorden

5 Varför större genderskillnader bland utrikes födda än bland inrikes födda? Invandrade kvinnor dubbelt diskriminerade, både som invandrade och som kvinnor? Invandrade kvinnor har ett lägre arbetskraftsutbud pga. mer traditionella familjevärderingar? Vad säger den kvantitativa forskningen (nationalekonomi och sociologi)? Endast ett fåtal studier

6 Löneskillnaderna mindre mellan inrikes och utrikes födda kvinnor än mellan inrikes och utrikes födda män, när hänsyn tas till en mängd bakgrundsfaktorer. För invandrade kvinnor minskar nackdelen med att vara invandrad över tid, men nackdelen att vara kvinna kvarstår över tid. För invandrade män kvarstår nackdelen med att vara invandrad över tid. Inget stöd för mer traditionella familjevärderingar. (Edin & Åslund 2001, legrand & Szulkin 2002, Nekby 2003, Rashid 2004)

7 Sysselsättningsgrad för kvinnor respektive män födda i Afrika med olika vistelsetid, kvinnor män vistelsetid 0-4 år vistelsetid >20 år Källa: Integrationsverket 2007

8 VARFÖR skillnader?

9 Utbudssidan Forskningstradition: Tidigare : Låg utbildning, främmande kultur, söker inte jobb. Ännu tidigare: Underlägsen ras. Ny tradition: Religion (=islam), normer.

10 Utbudssidan Låg utbildning Söker inte jobb Kultur, religion, ras, normer Otillräckliga kunskaper i svenska Små och resurssvaga nätverk

11 Utbudssidan Låg utbildning Söker inte jobb Kultur, religion, ras, normer Nej Otillräckliga kunskaper i svenska Små och resurssvaga nätverk Ja

12 Rekryteringskanaler De flesta jobb tillsätts via informella kanaler

13 Rekryteringskanaler De flesta jobb tillsätts via informella kanaler Gäller i synnerhet för inrikes födda

14 Rekryteringskanaler De flesta jobb tillsätts via informella kanaler Gäller i synnerhet för inrikes födda Informella jämfört med formella kanaler: högre lön för inrikes födda

15 Rekryteringskanaler De flesta jobb tillsätts via informella kanaler Gäller i synnerhet för inrikes födda Informella jämfört med formella kanaler: högre lön för inrikes födda lägre lön för utrikes födda

16 Rekryteringskanaler De flesta jobb tillsätts via informella kanaler Gäller i synnerhet för inrikes födda Informella jämfört med formella kanaler: högre lön för inrikes födda lägre lön för utrikes födda Utrikes födda har mindre omfattande nätverk, med en svagare ställning på arbetsmarknaden

17 Efterfrågesidan Olika behandling, dvs diskriminering på arbetsmarknaden samhällets institutioner

18 Diskriminering: Skillnader i sysselsättning och lön mellan infödda ungdomar med föräldrar födda i Sverige och föräldrar födda utanför Europa (kontrollerat för bl.a. betyg i svenska).

19 Diskriminering: Skillnader i sysselsättning och lön mellan infödda ungdomar med föräldrar födda i Sverige och föräldrar födda utanför Europa (kontrollerat för bl.a. betyg i svenska) Skillnader i sysselsättning mellan adoptivbarn med europeiskt och icke-europeiskt utseende.

20 Diskriminering: Skillnader i sysselsättning och lön mellan infödda ungdomar med föräldrar födda i Sverige och föräldrar födda utanför Europa (kontrollerat för bl.a. betyg i svenska) Skillnader i sysselsättning mellan adoptivbarn med europeiskt och icke-europeiskt utseende. Utrikes födda hade högre risk att förlora sina jobb än inrikes födda under 90-talskrisen (kontrollerat för bl.a. anställningstid på företaget).

21 Vad betyder efternamnet? (Arai & Skogman Thoursie 2007) Utrikes födda med ett efternamn som låter afrikanskt, asiatiskt eller slaviskt har en högre benägenhet att byta till ett svenskklingande namn.

22 Vad betyder efternamnet? (Arai & Skogman Thoursie 2007) Utrikes födda med ett efternamn som låter afrikanskt, asiatiskt eller slaviskt har en högre benägenhet att byta till ett svenskklingande namn. Detta gäller särskilt efternamnet Mohammed.

23 Genomsnittliga årsinkomster för Namnbytare och en kontrollgrupp av Icke-namnbytare Före året för namnbytet Efter året för namnbytet Namnbytare Tusentals kr Icke namnbytare År Källa: Arai m.fl. (2006)

24 Platsbanken på internet (Eriksson & Lagerström 2007) Arbetssökande med icke-nordiska namn, får nästan en tredjedel färre svar än arbetssökande med svenska namn (kontrollerat för utbildning, arbetslivserfarenhet mm mm). Detta gäller män i högre utsträckning än kvinnor.

25 Fältexperiment Correspondence testing: skriftliga ansökningshandlingar till samma lediga arbete från personer med likvärdiga meriter, den ene med ett utländskt den andre med ett svenskt klingande namn.

26 Fältexperiment resultat Carlsson & Rooth (2006) Unga män med ett arabiskt klingande namn kallas till intervju i mindre utsträckning än unga män med svenskt klingande namn och likvärdiga meriter. Bursell (2007) Unga kvinnor och män med ett arabiskt eller afrikanskt klingande namn kallas till intervju i mindre utsträckning än unga kvinnor och män med svenskt klingande namn och likvärdiga meriter.

27 Tabell 5 Relativ frekvens att bli kallad till intervju för arbetssökande med svenskt klingande namn respektive arabiskt eller afrikanskt klingande namn. Kvalificerade arbeten: Relativ frekvens Gymnasielärare (1,2) Sjuksköterska 1,3 Förskollärare 1,5 IT-personal 1,9 Ingenjör 2,0 Mindre kvalificerade arbeten: Receptionist (1,4) Kock 1,4 Försäljare 1,9 Lagerarbetare 2,1 Snickare 2,3 Chaufför 2,6 Städare 3,0 Kassör 3,1 Vårdbiträde 3,6 Källa: Bursell (2007), min översättning.

28 Fältexperiment Situation testing: samma lediga arbete söks av personer med likvärdiga meriter: hela kedjan från första telefonkontakt till tillsättning. Resultat: Unga infödda män och kvinnor med bakgrund Mellanöstern diskrimineras i samtliga led, och i synnerhet i steget från CV till intervju. (Taran 2007)

29 Gender aspekter på etnisk diskriminering Endast ett fåtal studier (Arai, Bursell & Nekby 2009, Ahmed 2004, Eriksson & Lagerström 2007). Utrikes födda män löper större risk att bli diskriminerade än utrikes födda kvinnor Inrikes födda män diskriminerar mer än inrikes födda kvinnor.

30 Integrationspolitiken och dess institutioner

31 Perspektivförskjutning Överflyttning av ansvar för nyanlända invandrare 1985 från AMS till Invandrarverket resursperspektivet ersattes med problemperspektivet, där den enskilde invandraren är ett problem som måste hanteras, motiveras och rustas av experter på människor med problem

32 Perspektivförskjutning Mångåriga försök att vända på perspektivet. Bristande kunskap om resultatet.

33 Svarte Petterspel Bollande av individen mellan kommun, arbetsförmedling, försäkringskassa, vuxenstudier och olika projekt. Incitament kan vara att flytta kostnaden till någon annan myndighets eller kommuns plånbok. Eller att slippa ofördelaktig statistik.

34 Id? Arbetsförmedlingen Tillgång till attraktiva program? Tidigare evidens att vissa grupper av utrikes födda är underrepresenterade i program som ligger nära arbetsmarknaden (subventionerade anställningar på den ordinarie arbetsmarknaden).

35 Arbetsförmedlingen, Incitamentsstrukturen: Utformningen av mål för verksamheten. Andelen arbetssökande som är i arbete eller reguljär utbildning efter avslutad jobb- och utvecklingsgaranti ska uppgå till minst 3,9 procent per månad. Andelen personer med funktionshinder som går till arbete eller reguljär utbildning ska uppgå till minst 5,72 procent per månad. Andel nyanlända invandrare med uppehållstillstånd som går till arbete, arbetslivsinriktade insatser/program eller reguljär utbildning ska uppgå till minst 7,07 procent. Källa: Arbetsförmedlingens årsredovisning 2010

36 Samband mellan mål och utfall? Ungefär 93 % av nyanlända har eller har haft arbetsmarknadspolitiskt program/arbetsförberedande insatser. Den absolut vanligaste aktiviten i denna kategori är förberedande eller orienterande utbildning. Källa: Arbetsförmedlingen 2011, Nyanländas etablering reformens första 7 månader

37 Påminner om i inskrivna vid Arbetsförmedlingen, december 2004 Kategori Antal utr. födda % av samtliga Öppet arbetslösa ,6 Kat. 14 Övriga ,3 Starta eget ,5 Subv. anställn ,6 Div. och praktik ,4 AMU ,7 Förbered. utb ,3 Källa: Integrationsverket (2006b)

38 Påminner om i inskrivna vid Arbetsförmedlingen, december 2004 Kategori Antal utr. födda % av samtliga Öppet arbetslösa ,6 Kat. 14 Övriga ,3 Starta eget ,5 Subv. anställn ,6 Div. och praktik ,4 AMU ,7 Förbered. utb ,3 Källa: Integrationsverket (2006b)

39 I kategorierna Övriga och Förberedande utbildning fanns: högskoleutbildade utrikes födda som varit i Sverige i två år eller längre

40 Incitamentsstrukturen Lotsarna: Ersättning utgår om individen får arbete eller studerar på eftergymnasial nivå. + styr bort från utdragna Komvux-studier - Ingen matchning utbildning/erfarenhet och arbete.? Resursperspektiv.

41 Attityder Uppfattning att invandrade är lågutbildade, annorlunda personer med problem. Arbetsförmedlingen Nyanländas etablering mycket uppmärksamhet åt de nyanländas problem. Lång (6 sidor) redovisning av prestationsbedömning, dvs förmånga att klara etableringsinsatser på heltid (gäller 37 personer?). Ingen redovisning av de nyanländas kompetens, tabeller indelade efter ABO, EBO etc. I några enstaka fall efter utbildningsnivå, uppdelat i mindre än 6 års utbildning och 6 år och längre. Resurs- eller kompetensperspektiv enbart i målformuleringar.

42 Attityder Arbetsförmedlingen 2011 Arbetsmarknadspolitiska program redovisar deltagande i program uppdelat på utrikes födda och svenskar!!! (Regleringsbrevet kräver uppdelning på utrikes och inrikes födda)

43 Vad kan göras? Evidensbaserad förändring: Minska gapet (avgrunden?) mellan politiska deklarationer och politikens genomförande. Skyldighet för kommuner och andra som bedriver invandrarprojekt att leverera utvärderingsbara data. Oberoende uppföljning av kvantitativa data från myndigheter och kommuner.

44 Vad kan göras? Systematisk utvärdering av vad som fungerar och vad som inte fungerar och för vem, dvs gedigna effekt- och implementeringsutvärderingar. Samlat ansvar och kompetens för att beställa och ta emot utvärderingsresultat. Systematisk analys av incitamentstrukturen hos myndigheter och kommuner.

45 Vad kan göras? Förstärk antidiskrimineringsarbetet: Antidiskrimineringsklausuler i offentlig upphandling? Skyldighet för myndigheterna att motverka diskriminering i sin verksamhet? Antidiskriminering i kollektivavtalen? Kvoterade anställningsintervjuer?

46 REFERENSER Ahmed, A. M. (2004), What's in a Name? An Experimental Study of How Information about Ethnicity Can Affect Economic Behavior., licentiatsavhandling, Växjö university. Andersson Joona, P. och L. Nekby, TIPping the Scales towards Greater Employment Chances? Evaluation of a Trial Introduction Program (TIP) for Newly Arrived Immigrants based on Random Program Assignment, Working Paper 2009:05, Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier (SULCIS), ( Arai, M., M. Bursell & L. Nekby (2008), Between Meritocracy and Ethnic Discrimination: The Gender Difference, Stockholm University Linnaeus Center for Integration Studies (SULCIS), WP 2008:2. Arai, M. & P. Skogman Thoursie, "Renouncing Personal Names: An Empirical Examination of Surname Change and Earnings", Journal of Labor Economics Vol. 27, No. 1, pp: Arai, Mahmood, Schröder, Lena, Skogman Thoursie, Peter & Thoursie, Anna (2006), Måste alla heta som Svensson? Landsorganisationen och Integrationsverket. Behtoui, A. (2006) Unequal Opportunities, akademisk avhandling, Linköping Studies in Arts and Science No Bursell, Moa (2007) What s in a name? A field experiment test for the existence of ethnic discrimination in the hiring process, Working Paper 2007:07, Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier (SULCIS), ( Carlsson, Magnus & Rooth, Dan-Olof (2006), Evidence of Ethnic Discrimination in the Swedish Labor Market Using Experimental Data, Institute for the Study of Labour (IZA), Discussion Paper No ( Edin & Åslund 2001, legrand & Szulkin 2002, Rashid 2004 Ekberg, Jan & Rooth, Dan-Olof (2004), Yrke och utbildning på 2000-talets arbetsmarknad skillnad mellan inrikes och utrikes födda personer, expertbilaga till Rapport Integration 2003 ( Eriksson, Stefan & Lagerström, Jonas (2007), Detecting discrimination in the hiring process: evidence from an Internet- based search channel, Institutet för arbetsmarknadspolitiska utvärderingsstudier, Working Paper 2007:19 (finns även i svensk version, Rapport 2007:17) (

47 REFERENSER, forts. Integrationsverket (2003, 2004, 2006, 2006a), Rapport Integration 2002, 2003 och 2005, Statistikkrapport 2006 ( Nekby, Lena (2003), How long does it take to integrate? Employment convergence of immigrants and natives in Sweden. in Empirical Studies on Health Insurance, Employment of Immigrants and the Gender Wage Gap, PhD Thesis, Stockholm University, Dissertation in Economics 2003:2. Olli Segendorf, Å. (2005), Wage Effects of Search Methods for the Nordic and the Non-Nordic Born i Job Search Strategies and Wage Effects for Immigrants. Institutet för social forsknings avhandlingsserie, nr 65, Stockholms universitet Rashid, S., 2004, Immigrants Income and Family Migration. Umeå Economic Studies nr PhD thesis. Umeå: Umeå University. PhD thesis. Statistiska centralbyrån (SCB) Arbetskraftsundersökningarna (AKU), Taran, P, (2007) Discrimination against native Swedes of immigrant origin in access to employment", International Migrations Papers: 2, Geneva, International Labour Office. Åslund, O. and Johansson, P. (2006), Virtues of SIN effects of an immigrant workplace introduction program, the Institute for Labour Market Policy Evaluation (IFAU), Working Paper 2006:7.