Aptit och mättnad 2008 10 28 Maria Lennernäs Professor mat- och måltidskunskap Hushållslärare (Göteborg 1979) 1
Innehåll Påverkan på ätande Hunger, aptit, mättnad Sömn Stress Sammanfattning 2
Skriv ned några ord som bekriver - känslan av hunger - känslan av mättnad - känslan av aptit 3
Ätande är ett beteende som resulterar i energi- och näringsintag Vad påverkar ätbeteendet? 4
kunskap prispolitik, jordbrukspolitik, näringsdeklaration hälsokommunikation normer värderingar etik religion kostnad årstid behov känslor smak mättnad 5
Culutre is a major determinant of what we eat Determinants Human foodways Geographical Social Psychological Religious Economic Political.. Food selection Methods of eating Food preparation Number of meals Time Portion sizes 6
Hunger Aptit Fysiologiskt behov Psykologiskt begär Medveten handling Omedveten aktivitet Bakomliggande, påskjutande orsak Framåtdragande orsak 7
Mat och måltider Mat är bränsle för kroppen Måltiden är en ritual 8
Synen på mat hos olika forskare - Jag är intresserad av existentiella frågor kring mat. Varför äter vi? Varför är begäret att äta större än behovet? Samhällsvetare humanist Hermeneutik - Varför vi äter trodde jag i min enfald som fysiker var självklart - material måste in liksom energi för att kunna konstruera komplexa strukturer Teoretisk fysiker naturvetare Positivism 2007 12 17 9
Äta.. Låta sig väl smaka Få sig något till livs Sitta till bords Frukostera Dinera Supera Livnära sig Smaska Snaska Sörpla Frossa Proppa 10
Karin Johannisson, professor idé- och lärdomshistoria angående vetenskapens krig mot villfarelser DN 050318 Det är inte så att individen väljer det rätta bara för att hon vet det rätta. Det är en gammaldags syn på informationens makt 11
Att äta eller avstå - vad betyder mest för vårt beteende? Akut och konkret "belöning : njutning, stillad hunger, road aptit, mättat "sug, välbefinnande eller Avlägsen, osäker, diffus respons : nutritionsstatus, hälsofördelar, normalvikt, ett evigare längre liv efter 80 Om detta tänker vi och agerar olika.. 12
Hypothalamus - centra för hunger, törst, mättnad, lust, olust, hormonkontroll, dygnsrytm 13
Regulation & Modification of food intake Long term regulation is related to the size of body mass (increased demand = increased intake) Short term modification is strongly related to light-dark cycle Human beings are diurnal (day acitve) 24.18 hr circadian rhythm 14
Kroppens prioritering 1. Mängd energi Motverka viktnedgång Återta förlorad kroppsvikt 2. Tidpunkt i förhållande till dygnsrytmen 15
Hunger fysiologiskt behov Stresshormoner Otålighet Nedstämdhet Rastlöshet Sämre arbetsprestation 16
17
Quick-fix Vad äter vi som quick-fix vid hunger? 18
Bodil Jönsson, 2004 Vunnet och försvunnet. Om rytmen i livet. Fysiska behov kan du omedelbart avläsa (hunger, köld) Du känner inte lika tydligt att du är övermätt, eftersom du är bättre anpassad för att klara dig vid överskott än vid underskott. 19
Mättnad 20
Mättnad Lugn Låg puls Eufori - välbefinnande Anti-stress 21
Mättnad Information från mage, tarm, organ och vävnader till hjärnan Mättnadscentra påverkas av matens kemiska innehåll, temperatur, volym Cirkulerande nivåer av näringsämnen Kroppens energibalans Måltidens kontext 22
Mättnad Olika system i kroppen mättas av protein, fett respektive kolhydrater Vad händer om man äter ensidigt? 23
Pre-absorptiv mättnad sluta äta (satiety) Ögat Insida av mun och magtarmkanal känner av protein, fett, kolhdyrater Stretchreceptorer i magsäcken Gastrointestinala hormoner meddelar CNS Protein och fett bidrar till mättnadskänsla från tarmen Startar 10-20 minuter efter måltidens start 24
Börja äta igen absorptiv mättnad (satiation) Cirkulerande glukos, fettsyror, aminosyror Kroppstemperatur 1-4 timmar efter måltid 25
Post-absorptiv mättnad Mängd fettväv påverkar hjärnans känslighet för mättnadshormoner Viktbalans påverkar våra portioner 26
Stärk mättnadskänslan TITTA på maten Tugga Ät långsamt Ät mat med volym Välj mättande livsmedel 27
Beröring och mat aktiverar kroppens antistress-system Hormonet oxytocin bildas - avstressande - välmående - mentalt lugn - lust till social samvaro - ökat näringsupptaget - sänkt smärtkänslighet Läkartidningen 2004:(101);2634-2639 28
29
Vi äter mat när vi hungrar efter något annat 30
Aptit psykologiskt begär Lockelse Mat, dryck, pengar, sexuella relationer Begär > behov = övervikt 31
Belöningssystem Dopamin frisätts i nucleus accumbens vid stimulans - mat, sex, droger, spel, motion, arbete, shopping Ändamål: driva överlevnadsbeteende Upprepad onormalt hög frisättning minskar normal dopaminproduktion Brist på stimulansbeteende ger depression, håglöshet, brist på initiativkraft och motivation Källa SvD Vetenskap 15/4 2007 32
Sömnbrist Aptiten ökar Mättnadssignalerna minskar Risk för övervikt ökar Kapaciteten att reglera blodsocker efter måltid minskar Risken för typ II diabetes ökar Speigel et al. (1999) The Lancet 353: 1435-39. van Cauter et al 2002 33
SAD Seasonal Affective Disorder 34
Hösten = minskat ljus Melatonin ökar Sämre sömn (utsträckt melatoninsignal) Serotonin minskar Årstidsbunden depression SAD - Ökad aptit - Ökad fettinlagring - Ökad dåsighet -Nedstämhet - Ökad aptit 35
Stress 36
Stress påverkar hjärnan Risk för minskad vikt Stresshormoner aktiverar belöningssystemet Aptiten ökar Vikten ökar över utgångsläget Stressbaserat belöningsätande Adam et al Phys & Beh 91(2007)449-458 37
Cortisol Basfunktion Vid stress Upprätthålla energitillförsel under sömn, stress, svält Ökat sötsug (hunger) Undertrycker GH Undertrycker könshormoner Ökad risk för centralfetma och det metabola syndromet 38
Sammanfattning 39
Åsa Nilsonne ur Smärtbäraren Pocketutgåva 2002 sid 35 Att förse en ( ) kropp med rätt mat är ett stort och svårt projekt därför att styrsystemen är så sårbara. En hjärna som inte får korrekt information kan ju inte vägleda kroppen beträffande vad den behöver äta, hur mycket den skall äta och när den skall sluta äta 40
41