2. Minnesanteckningar från föregående möte Förra gångens minnesanteckningar lägges till handlingarna.



Relevanta dokument
Praoverksamhet. Saxnäs skola Mål

Vägledning för framtida utbildningar och yrken

Handlingsplan för studie- och yrkesvägledning i Hofors kommun

Plan för studie- och yrkesvägledning Adolfsbergsskolan F-6

Vad behöver jag veta inför mitt gymnasieval?

Handledning för dig som tar emot elever TOPP TROLLHÄTTAN. Trollhättans PRAO-modell. Ge elever i årskurs 8 och 9 inblick i arbetslivet

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

Till föräldrar och elever i årskurs 8

SKOLA & ARBETSLIV SYFTE OCH MÅLSÄTTNING

Plan för studie- och yrkesvägledning

molndal.se Skola- arbetsliv Sinntorpsskolan 4-9 Läsåret 2013/2014

En handbok för företaget

Lokal SYO-plan för Fornängsskolan och Västerbyskolan Götene maj 2009

VÄLKOMNA till frukostmöte!

Gymnasieskolan och småföretagen

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR

Strategi 1 (7) Lärandeförvaltningens strategi för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning

Svar på motion - Humanistiskt gymnasieprogram - inlämnat av L

82 Svar på motion - Humanistiskt gymnasieprogram (KSKF/2017:572)

Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning

Bilaga 1. Rapport Dnr :3033. Rapport. efter kvalitetsgranskning av studie- och yrkesvägledningen

Plan för Studie- och yrkesvägledning 2013/2014 Gumaeliusskolan

Utbildningsförvaltningen Sida 1 (6) Bäckahagens skola PLAN FÖR STUDIE-OCH YRKESVÄGLEDNING

Brukarråd Minnesanteckningar i blått

Agneta Hägglund (S), ordförande Birgitta Persson, Håbo företagare Harry Lövstav, Håbo företagare Petra Forsström, HQF

STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING

Regeringsförslag obligatorisk prao åk 8 och åk 9

PRAO - PRaktisk ArbetslivsOrientering, en del av skolans undervisning om arbetsliv och omvärld

Våra viktigaste utvecklingsmål (med de övergripande målen för kommunen som rubrik och följt av anknytande rubriker i läroplanerna inom parentes).

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun

En studie om samverkan mellan skola och näringsliv

4/ Uppföljning av beslutet ang ansökan från KMV. 7/ Information ang det fortsatta arbetet med styrdokumentet för Ungdomsmottagningen/Susanne.

TILL DIG SOM ARBETSGIVARE. PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever

Samverkan Skola - Arbetsliv

Lokal Aktivitetsplan för. Studie- och Yrkesorientering vid. Björknäsgymnasiet

PRAO Årstaskolan vecka 11 (11-15 mars) = praktisk arbetslivsorientering

Aktivitetsplan för den studie- och yrkesvägledande verksamheten F-9

Skinnskattebergs Företags Nätverk. Samarbete mellan kommunen och näringslivet: Från idé till realisering

Måldokument. En väg in, många vägar ut! FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN

RIKTLINJER FÖR NÄRINGSLIVSRÅD

Lär känna ett yrke ÅRSKURS: Gymnasiet KURSER: Svenska 1

Ove Svenson, utvecklingsstrateg Mötesanteckningar Barn och Ungdomsberedningen (BoU)

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv

Bergskolan i Luleå År 7-9. Skola arbetsliv. Författare: Carina Thingvall. Åsa Sandström. Maria Jonsson. Eva-Lena Landström.

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015

Varför PRAO och praktik? Samverkan för framtiden

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

AVSIKTSFÖRKLARING. avseende kvalitetskriterier för elevernas arbetslivspraktik i ungdomsskolan och inom vuxenutbildningen

Äppelkriget i kommunhuset, den 13 mars 2015, kl

PROGRAMRÅDSGUIDEN. Elbranschens Centrala Yrkesnämnd

VÄLFÄRDSSEKTORNS LÅNGSIKTIGA KOMPETENSFÖRSÖRJNING. högskolan + offentlig sektor = sant

Riktlinjer för styrdokument

Sjukanmälan Om eleven blir sjuk under prao-perioden ska detta anmälas både till prao-platsen och till skolan.

Enkät i gymnasieskolan. Totalresultat för gymnasiet i årskurs 2 i Stockholms stad, kommunala och fristående gymnasieskolor

Bildningsförvaltningen

Tack för att Du/Ni ställer upp som handledare för våra elever.

Skola-arbetsliv. foto:leif Johansson, bildarkivet.se. Handlingskraft Nyskapande Stolthet

, kommunhuset. Underskrifter Sekreterare Paragrafer: Li Merander Ordförande Arvid Persson Justerare Alejna Pllava

1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning. Handlingsplan. Grund- och grundsärskola

SENAST EN VECKA INNAN DIN PRAO LÄMNAS PRAOLAPPEN TILL SYV.

Ej tjänstgörande ersättare Tjänstemän Övriga deltagande Carina Schön (S) Kristina Pettersson (S) Sekreterare Paragrafer 1-7 ANSLAG/BEVIS

Plan för Studie- och yrkesvägledning Adolfsbergsskolan 7-9 specialenheten läsåret 15/16

SYV 2019/2020. Plan för att tillgodose elevens behov av studie- och yrkesvägledning

Beslut för förskoleklass och grundskola

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Dalarna

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten

Studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun.

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen

Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4.

Branschrekommenderad skola - Fastighet

PROTOKOLL. 60 Öppning Ordförande Ulla Kalander-Karlsson öppnar sammanträdet och hälsar samtliga välkomna.

Rapport om läget i Stockholms skolor

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Handlingsplan för ny översiktsplan. Inriktning. Upplägg av ny översiktsplan. Strukturbild i ny översiktsplan

Sammanfattning Lättläst version

Välkomna till. En konferens i 3 delar. Från modeller till mainstream. Del 1 VAD behöver göras? Del 2 Pedagogisk marknad

Handlingsplan för Studie- & yrkesvägledning inom grundsärskolan

Sammanträdesprotokoll

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Branschrekommenderad skola - Fastighet

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

PRAO årskurs 8 Vårterminen Åstorp

Beslut för vuxenutbildning

Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta

Planeringsmaterial för prao inom vård och omsorg

Näringslivsrådets reglemente

Plan för studie-och yrkesvägledningför Abrahamsbergsskolan F-9

Arbetsplan. Studie- och yrkesvägledning

Företagarens vardag i Sundsvall

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3)

Sävsjö kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1 Välfärdsrådet

Folkvaldas villkor i fullmäktige

Riktlinjer för Mariestads kommuns styrdokument

Det företagsamma Sverige Lektionsmaterial för årskurs 7-9

SSA-plan Brunnsboskolan 7-9

MEDBORGARPANEL Nummer 8 februari 2015 Dialog med landstingets politiker

Plan för studie-och yrkesvägledning för Abrahamsbergsskolan F-9)

Eskilstuna kommun. Det kommunala uppföljningsansvaret

Transkript:

Näringslivsråd 2014-02-20 Plats: Stora sammanträdesrummet, 09.00-11.00 Skinnskattebergs kommun Plats och tid för sammanträde: 1. Välkommen Närvarande: Lars Andersson, (s) kommunalråd Carina Sandor, (fpl) Jan Jäder, sektorchef näringsliv och utveckling Katarina Sohlman, nämndsekreterare Andreas Ahlsén, styrelseledamot Företagarna Norra Västmanland Marnix Bijl, Färnas Hjärta Susanne Kalliga, Bergslagens Mattleasing Tord Pettersson, VD Systemair Eira Olofsson, studie-och yrkesvägledare 2. Minnesanteckningar från föregående möte Förra gångens minnesanteckningar lägges till handlingarna. 3. Information från Eira Olofsson, studie-och yrkesvägledare i Skinnskattebergs kommun Eira Olofsson, studie-och yrkesvägledare i Skinnskattebergs kommun informerar om praoverksamheten i skolan. Från skollagen och andra styrdokument framgår det att skolan ska arbeta för att eleverna får en bra förankring till arbetslivet och en inblick i det omgivande arbetslivet. De flesta av eleverna från kommunen väljer gymnasieutbildningar i närliggande städer exempelvis i Fagersta via NVU, Köping, Örebro eller Västerås. Information som eleverna får är att resor till andra orter kan vara påfrestande och därmed påverka studierna. Det har även visat sig att de som pendlar till exempelvis Västerås, i större utsträckning än andra elever hoppar av sitt gymnasieprogram. Problemet som finns är att gymnasieskolan inom NVU har för få gymnasieprogram, vilket gör att elever som vill läsa andra program som inte finns i Fagersta blir tvungna att pendla längre sträckor för att läsa det de vill. Det har ingen betydelse ekonomiskt för Skinnskattebergs kommun om elever väljer att studera via NVU eller i en annan stad. Det har även visat sig att betygen blir bättre för de elever som läser via NVU.

Praoverksamheten är upplagd på olika nivåer beroende på elevernas årskurser. Studiebesök på exempelvis bondgårdar och inom räddningstjänsten genomförs samt så kan elevernas föräldrar informera om sina yrken i elevernas klassrum. Eleverna på Skogsmästarskolan anordnar även en dag där de ger information om möjliga jobb och utbildningar inom sitt område. I årskurs åtta genomförs prao med en vecka på våren och en vecka på hösten. I årskurs nio genomförs praon med två veckor i nian, där den ena veckan är en prao på en vanlig arbetsplats, medan den andra veckan är besök på en gymnasieskola för att se vad gymnasieprogrammet innebär och hur skolan ser ut. I samband med tekniklektioner genomförs även studiebesök vid Systemair. Det har även pågått ett projekt i samarbete mellan Kopparberg, Skinnskatteberg, organisationen Bergskraft och en forskare vid Örebro universitet om gruvnäringen. Det finns planer att genomföra en så kallade företagsmässa där en årskurs i skolan anordnar mässan. Företag och elever kan då mötas på mässan. En annan plan är att införa jobbskugga, det vill säga att eleven får följa en person i dennes arbetsliv under några dagar för att se vad yrket innebär. När det kommer till att hitta praoplatser uppmanas eleverna att själva söka och kontakta arbetsplatser. Rådet anser att entreprenörskap och möjligheten att skapa egna företag borde få större utrymme i skolan och vid val av praktikplats. Eleverna borde kunna skugga en egenföretagare inom olika branscher för att se hur skillnaderna ser ut mellan olika företag. Detta kan påverka den negativa bilden som upplevs gentemot företagare i Skinnskatteberg samt förändra synen att det är svårt att skapa ett eget företag. Diskussion uppstår om vilken årskurs som borde anordna företagsmässan. I årskurs åtta kan det upplevas som att det inte händer särskilt mycket förutom skolarbetet vilket gör att anordning av mässan kan ge en uppiggande effekt. Däremot påpekas det att mängden skolarbete i just årskurs åtta gör att det vore lämpligare med att anordna mässan i årskurs sju då arbetsbelastningen ses som lägre i denna årskurs. Studie-och yrkesvägledaren ska ta med sig åsikterna från näringslivsrådet.

4. Information om näringslivspolicy Arbetet med näringslivspolicyn fortgår. Policyn utgår från fyra U, uppmärksamma, utbilda, umgås och underlätta, som är fyra aktivitetsområden. Utifrån dessa områden skapas sedan aktiviteter som såväl företagare, politiker och tjänstemän kan beröras av. Exempelvis kan målområdet utbilda syfta på en förändring av fördomsbilden av företagare vilket kan innefatta aktiviteter hos såväl kommunen som företagarna. Skinnskattebergs kommuns slogan är Kulturriket i Bergslagen. Innebörden av begreppet kultur ses i denna kontext som bearbetning, odling och bildning. Begreppet omfattar all mänsklig aktivitet vilket företagande blir en naturlig del att innefattas i. Därför är kultur en av de fyra principerna som näringslivspolicyn bygger på. Företagande, hållbar och utveckling är de tre återstående principerna. Näringslivspolicyn ska utgå från de kommunövergripande målen som sätts politiskt. De nuvarande målen ska revideras vilket innebär att en politisk process fortgår om detta. För att arbetet med näringslivspolicyn ska gå vidare anser rådet att arbetet ska fortsätta efter de mål som den arbetas fram ifrån idag. Detta för att de nya politiska målen för näringslivet inte kommer att skilja sig nämnvärt från de mål som finns i dagsläget, samt så kommer målen vara formulerade väldigt brett vilket ger möjligheten att passa in näringslivspolicyns mål i dessa. Arbetet med näringslivspolicyn ska alltså fortgå utifrån de mål som företagare och sektorchefen för näringsliv och utveckling anser passar då dessa personer är insatta i ämnet. Därefter lämnas förslag till politiken som tar ställning till näringslivspolicyn. Det som rådet anser om policyn är att det lokala näringslivet bör gynnas och få utrymme i policyn. Även om företagen har en global marknad så ska det finnas en målbild att lokaliseringen av företag sker till Skinnskattebergs kommun. Vidare framkommer det att varje år kan få en egen inriktning där exempelvis ökat kvinnligt företagande kan vara målsättningen ett år. Genom detta skulle det kunna bli lättare med uppföljning och en enkelhet i att se ifall målen nås eller inte. Det framkommer även åsikter att uppföljning kan genomföras i verksamhetsberättelsen vid årets slut. Diskussion om begreppet näringslivsklimat uppstår där det kan vara bättre att använda begreppet näringslivskultur eftersom klimat syftar på något statiskt som inte går att förändra. - Näringslivsrådet beslutar att sektorchefen för näringsliv och utveckling till nästa möte rapporterar om hur arbetet med näringslivspolicyn fortgår.

5. Aktuellt från kommunen Arbetet med budget 2015 har påbörjats. Det ekonomiska ramarna har utökats till att bli 215 miljoner kronor istället för 209 miljoner kronor. Statistik från SCB visar även att invånarna ökar vilket gör att de ekonomiska ramarna beräknas på en befolkning i kommunen på 4400 personer. Den nya tekniska chefen börjar sin tjänst den 3 mars 2014. Han heter Tomas Lenell och kommer närmast från Västerås stad. Rekryteringen av ny socialchef pågår där intervjuer ska hållas inom den närmaste tiden. Kommunmedlemmarna har blivit uppmanade att lämna in intresseanmälningar till kommunen för bredbandsutbyggnad där 150 svar har inkommit. Intresseanmälningar för just bredbandsutbyggnad upplever rådet borde bli fler. Många ser inte nyttan i eller behovet av att anmäla intresse ifall den enskilda individen själv är nöjd med sin situation. Dessutom är intresseanmälan inte bindande vilket det kan råda stor okunskap om. Bredbandsutbyggnad är även väldigt viktigt för Skinnskattebergs kommun i stort, samt så kan fastighetens värde öka i och med bredbandsanslutningen. Det ses även som viktigt att viljan finns lokalt då fler vill delta om personerna i omgivningen gör det. Översiktsplanen för Skinnskattebergs kommun har nu bearbetats utefter de förslag som inkommit under utställningsperioden. Efter beslut i kommunstyrelsen den 11 mars 2014 ska den ställas ut på nytt i några månader, för att därefter behandlas politiskt fram till det slutgiltiga beslutet i kommunfullmäktige i september 2014. Folkhögskolan diskuteras och det klarläggs att Landstinget Västmanland äger fastigheten samt att en diskussion pågår om bland annat försäljning. Kommunen har haft ett möte med Systemair om bland annat samrekryteringar, vilket innebär att om någon rekryteras till kommunen så kan det finnas medföljande som då kan rekryteras på Systemair. Kommunchefen ska även träffa företaget regelbundet.

Turismen ökar i Skinnskattebergs kommun. Att ha en politik för turismen saknas däremot oftast i Örebro- och Västmanlandsområdet, trots att denna sektor omsätter mycket pengar. I samband med detta uppkommer åsikter att näringslivspolicyn även ska poängtera turismsektorn. Det framgår också att kommunen själv inte har så många gäster till konferenser eller liknande som övernattar i kommunen. Inom turismsektorn i kommunen upplevs det som att det blir mycket pengar kvar i området, då exempelvis maten som köps in till frukostar och liknande kommer från närområdet samt att tips på aktiviteter till turisterna gynnar andra företag inom sektorn. Dessutom upplevs en dålig koll på hur många övernattningar som olika företag har, samt att kommunens invånare inte säkert vet vad som finnas att göra i kommunen. En tidning planeras ges ut nästa år där inventerade turistaktiviteter presenteras. Generellt så finns det dålig kunskap om de företag som är inom turistbranschen, vilka aktiviteter som finns samt vilka språk som talas, anser rådet. Detta påvisar behovet av en inventering. Dessutom vidhålls att starta ett företag inom turism så som fiskeguidning eller inom ett annat intresse upplevs som relativt enkelt. Förslag på att inventeringen av företag inom turistbranschen kan genomföras som en aktivitet för ett år i näringslivspolicyn framkommer. 6. Aktuellt från Företagarna Företagarna delar ut sitt aktivitetsprogram för 2014. Detta är aktiviteter för såväl medlemmar som icke-medlemmar. Vid vissa träffar inbjuds utomstående experter och olika träffar har olika teman. Fokus i år från Företagarna är att uppmärksamma det stöd som organisationen erbjuder samt den möjlighet till expertkunskap som Företagarna har kontaktnätverk till, och därmed erbjuder sina medlemmar. I samband med en av aktiviteterna, som rör kvinnligt företagande, diskuteras jämställdhet. Om betoningen av exempelvis kvinnliga företagare görs så utgår man ifrån att det som inte nämns, det vill säga mannen, är normen. Ett tips som framkommer, för att öka jämställdheten och få fler kvinnor att starta företag, är att inte betona just kvinnor som företagare. På de ställen som har detta tankesätt har resultatet blivit att fler kvinnor startat eget företag. En kort reklamfilm för Företagarna visas där det framgår att 4 av 5 jobb skapas inom småföretag.

7. Mötestider för 2014 Förslag till datum för möten med näringslivsrådet för år 2014 diskuteras. Datumen för årets möten blir 22 maj, 3 september och 20 november. 8. Övriga frågor En inbjudan till ett framtidsmöte i Västerås från Svenskt Näringsliv delas ut till rådets medlemmar. Träffen riktar sig till företagare och politiker och äger rum den 31 mars. Den som vill delta anmäler sig själv. Den 4 mars 2014 i Kulturhuset Korpen anordnas en debatt med partiordföranden i Skinnskattebergs kommun. Fem partier har anmält sig och två väntas inkomma med svar. Debatten ska bland annat belysa vad politikerna vill med Skinnskattebergs kommun. Moderatorn är från Stockholm och så många som möjligt uppmanas att lyssna på debatten. Information om Skinnskattebergs företagsnätverk får gärna spridas då de gärna vill bli fler medlemmar. Frågan om kommunen har planer på att placera ut hjärtstartare i centralorten och i byarna uppkommer. Sysemair uppger att företaget har hjärtstartare samt att räddningstjänsten har det. Rådet upplever det som att det vore bra om detta fanns i kommunen samt att kunskap om hur den ska användas finns. Uppfattningen om att en app håller på att utvecklas som visar var närmaste hjärtstartare finns diskuteras. 9. Avslutning Nästa möte: Torsdagen den 22 maj kl 09.00-11.00.