Rapport angående rekognoseringsresa till Andrapradesh, Indien.



Relevanta dokument
Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Den största erfarenheten i mitt liv

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

bjuder in till Lärstämma

Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten

Skolledarkonferens september 2016

Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever

1. När och hur har du lärt dig ett nytt språk senast? 2. Kommer du ihåg hur lång tid det tog innan du började kunna kommunicera på det nya språket?

2014 / Utvecklingsplan för Stage4you Academy

Beslut för förskoleklass och grundskola

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande

Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan

Lönekriterier för lärare

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

Höredaskolans arbetsplan Läsåret 2013/14

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Läraruppdraget UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN AUGUSTI I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Effektrapport Flickors Utbildning i Kamerun IDEELL FÖRENING

+ + Grundskola åk Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Grundskola åk 4-6. Ange ett alternativ. Grundskola åk 7-9

Till dig som funderar på VFU. i Upplands Väsby

Arbetsplan Fyrisskolan

Välkommen till Nya Bagarmossens skola!

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik

Kulturprojekt i Utsikter

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. May 26, LPP geografi vt.2016.

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever

En handbok från Kulturskolerådet. Från musikskola till kulturskola - tips på vägen

Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Jensen Gymnasium i Göteborg. Beslut. Skolinspektionen

Verksamhetsplan

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Till Kina med Confucius Classroom

Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor

Energisamverkans projekt

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola?

Verksamhetsberättelse

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Arbetsplan. för Paradisskolans gula arbetslag 7a, 7b, 8a, 8b. Läsåret 15/16

Verksamhetsplan för 2010

Yttrande över delbetänkande SOU 2016:12, Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR

1 För mer utförlig information se underlaget som togs fram i samband med Framtidskonferensen.

Kursplanen i svenska som andraspråk

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

BIG PAD Rätta känslan som penna på papper

Beslut för vuxenutbildning

Programkatalog. Uddevalla Öppet hus Torsdag 22 november NATUR NATUR SAMHÄLL SAMHÄLL. Natur Natur & samhälle Samhäll Beteendevetenskap

La bella Italia på Fyrisskolan!

Beslut för förskoleklass och grundskola

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Lämna skolbänken och ge en annan elev en plats i ett klassrum!

Utbildningsinspektion i Stockholms hotell- och restaurangskola

Montessoriförskolan Delfinen. Sollentuna kommun

Digitalisering i förskolans läroplan

Utbildning för hållbar utveckling

Beslut för gymnasieskola

Tionde skolåret - ett utvecklingsprojekt

fokus på anhöriga nr 10 nov 2008

Flerspråkighet en möjlighet!

Beslut. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av Påarps skola arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Helsingborgs kommun.

Skolenkät. Årskurs 8. Skolverket Stockholm

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Just så arbetar vi dagligen, där ingen annan dag är den andra lik.

TI-Nspire internationell forskning: Pilotprojekt

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2013.

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Centralt innehåll. Estetisk framställning. Material, redskap och tekniker. Estetisk verksamhet i samhället. Ämnesspecifika begrepp

Lokal pedagogisk planering - ett exempel. Inge-Marie Svensson

Välkomna! Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare

Beslut för förskoleklass och grundskola

Karlbergsskolan RO Läsårsplan

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Communicate your knowledge through action!

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Kvalitetsanalys för Pysslingen Grundskolor Parkskolan 2012/2013

Promemoria Nya skollagen Kap. 2 Huvudmän och ansvarsfördelning 36 Skolbibliotek 1 (7) Skolbibliotek

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Besök Thailand bortom turiststråken och ta chansen att uppleva en vardag fjärran från din egen i Laos! Resperiod: 14 till 29 mars 2015

Säffle kommuns Kvalitet i Korthet 2012

Förslag den 25 september Geografi

Särskilt stöd i grundskolan läsåret 2017/18

Verksamhetsberättelse WAiK 2012

Vårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering

SFI-elevers möjlighet att deltaga i visning av Stadshuset Motion av Juan Carlos Cebrián (s) (2000:59)

Följ med bortom turistkomplexen och upplev Dominikanska Republiken! Preliminär reseperiod: 7-21 november 2015

1. Inledning Förutsättningar... 3

Kupolstudien.se. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL LÄRARE. kupolstudien.se. Kupolstudien.

VERKSAMHETSPLAN Mogata skola

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

Rapport för Andrew Jones

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Dalkjusans skola

Plattform för välfärdsfrågor

ESTETISK KOMMUNIKATION

Munkfors kommun Skolplan

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Lärande om hållbar utveckling för barn & unga

Transkript:

Rapport angående rekognoseringsresa till Andrapradesh, Indien. Bakgrund Under tiden 19/10-29/10 2006 företog vi, Kaj Andersson och Karl-Gustav Boo från HTS samt Sofia Högstedt, Karin Persson och Joanna Titman från Bjärnums skola en tjänsteresa till regionen Andrapradesh i östra Indien. Medföljande var också Ewa Gislén från Kristianstads högskola, som undersökte möjligheterna för en av sina elever att genomföra ett arbete i trakten. För oss Hässleholmslärare finansierades resan av Programkontoret, vilket lyder under skolverket och i det här fallet administrerar ekonomiska medel från EU. Vi HTS-lärare hade syftet att studera huruvida den organisation, ASWRD, som vi skulle besöka, kunde vara en lämplig samarbetspartner beträffande Internationella programmets fältstudier under tredje läsåret. Anledningen till att vi valt just denna organisation var att Bjärnums skola under en följd av år, genom insamlingar och dagsverksprojekt, stöttat den ekonomiskt. Bjärnumslärarnas avsikt med resan var, förutom att bistå oss, att undersöka hur projektet fortlöpte, för att sedan rapportera detta vidare till lärare och elever i Bjärnum. Sofia Högstedt och Joanna Titman är sedan länge projektets drivkrafter. Vi var också alla intresserade av att hitta samarbetsmöjligheter mellan våra skolor. Ledarna för Association for Social Work and Rural Development (ASWRD) är paret Bagvad Mythili Kumari och Bagvad Ravinder Nath (Ravi). Under vår vistelse i Andrapradesh träffade vi endast Ravi, då hans maka befinner sig i London för att fullgöra det avslutande året i sin läkarutbildning. Ravi själv har två doktorsexamina i ekonomi. Andrapradesh är en fattig provins i östra Indien. Den har genom historien varit försummad ekonomiskt, socialt och politiskt. Den största staden, Visakhapatnam, har 1,8 miljoner invånare och även mindre städer finns, men större delen av det geografiska området består av skogar, där människor lever i byar och försörjer sig på småjordbruk och skiftesodling (svedjebruk). Flera olika stammar finns, några av dem invandrade i provinsen och därför utan egentliga rättigheter till skola och sjukvård. I dessa byar har man inte haft tillgång till skolor eller elementär hälsovård. ASWRD, som grundades 1996, har startat 26 grundskolor i dessa avlägsna byar och dessutom byggt en lokal sjukvårdscentral. Inom kort ska en mödravårdscentral invigas. Denna har också stötts av Bjärnums skola. Förutom detta har organisationen startat ett kvinnokooperativ, Kvinnokooperativ för självtillit och byutveckling. Här vill man engagera befolkningen i utvecklingsarbete, t.ex. uppbyggnad av skolor och vatten- och sanitetsanläggningar. Man driver också projekt inom miljöområdet.

Förutom Bjärnums skola bedrivs också samarbete med bl.a. Forum Syd och Skogsfolksstödet. I Indien samarbetar man med en sydindisk organisation, LEO. En utförligare beskrivning av organisationen och dess verksamhet finns på dess hemsida ( www.aswrd.org ). Ankomst Vid ankomsten till Vishakapatnam mottogs vi av Ravi och några av hans medarbetare, bl.a. Vanapalli Sri Ramana, Ravis närmaste medarbetare. Vi åt lunch i staden och träffade vid denna Sri Suryanarayna som är District Educational Officer. Ämbetet innebär att han är högsta chef för hela skolväsendet i Andrapradesh. Han var väldigt positiv till både ASWRD och ett samarbete mellan våra skolor och skolorna i provinsen. Det framgick också att ASWRD på olika sätt söker samarbete med governmental schools. Enligt Ravis senare kommentar var detta möte nyckeln till samarbete med olika skolor som kunde vara av intresse för oss, då D.E.O:s direktiv alltid åtlyddes av lokala skolledningar.

ASWRD:s högkvarter ligger ca 20 km utanför Vishakapatnam, i Bogapuram Village, och vi anlände dit efter ett par timmars bilfärd på vägar av högst varierande kvalitet. Vi mottogs med banderoll med våra namn över infarten, välkomstkransar runt halsen och rött märke mellan ögonen. Högkvarteret består av en stor patio med tak. Här konfererar, umgås och äter man. Runt denna förgård finns ett antal rum av varierande storlek samt två toaletter varav en har dusch. I trädgården som omger huset finns också tvättmöjligheter vid ett stort gjutet kar (tank). Aktiviteter Under vår vistelse i högkvarteret besökte vi fem skolor motsvarande våra låg-och mellanstadienivåer. Dessa skolor, som låg i omkringliggande byar, understöddes av ASWRD med lärarlöner och materiel och två av dem var direkt knutna till Bjärnums skola. Sofia Högstedt och Joanna Titman kunde jämföra tillståndet på skolorna med det de konstaterat vid sitt förra besök, tre år tidigare, och kunde se en klar utveckling. Besöken här, och även de senare, följde ett visst mönster. Vi betraktades som honoured guests och blev naturligtvis rejält uttittade, då få västerlänningar besöker området. Vid ankomsten till skolorna möttes vi, precis som vid högkvarteret, med banderoll där våra namn och skolor fanns skrivna. Vi blomsterkransades, fick röda märken i pannan, renades med rökelse och gavs blombuketter. Oftast placerades vi framför eleverna på utlagda tygstycken på marken eller på stolar. Ravi och ibland någon lokal skolledare ( mandel officer ) höll tal varefter vi svarstalade. I dessa skolor kunde vi kommunicera hjälpligt med en del lärare, men elevernas engelskkunskaper var mycket begränsade. I två av skolorna bjöds vi också på kulturella inslag i form av musik och dans. Vi deltog också till allmänt jubel. Vanligtvis var hela byn åskådare till aktiviteterna.

Den 23/10 förflyttade vi oss till Araku Valley, som ligger på ca 1000m höjd omgiven av skogklädda kullar och berg. På vägen besökte vi ett hus, där ASWRD ämnade starta ett sjukhus, samt en byskola i en fattig by: ett kalt litet cementhus med målad svart tavla på ena väggen och i övrigt i total avsaknad av utrustning. I dalen besökte vi två skolor på samma nivåer som tidigare men dessutom Government High School och Andhra Pradesh Tribal Welfare Residential School and Junior College. Vid de sistnämnda skolorna var lärarnas och elevernas engelskkunskaper jämförelsevis bättre och den sistnämnda skolan har det också ekonomiskt sett bättre ställt, då den stöds direkt av regeringen. Den materiella standarden på skolorna är, förutom den sistnämndas, mycket låg. Ofta saknas såväl skolbänkar och kateder som svart tavla. Klasserna är också mycket stora från ca 99 45 elever i varje klass. Datorer är mycket sällsynta i Araku Valley donerade ASWRD en (den första) till Government High School. Förutom skolor besökte vi också ett kvinnokooperativ för framställning av keramik. Här förde man vidare stamtraditioner inom tillverkningen och sålde för att kunna få ett drägligare liv.

Under alla våra besök bemöttes vi med stor vänlighet och nyfikenhet. Alla var också intresserade av att samarbeta med oss utan att känna till D.E.O: s inställning. Utvärdering Vi (Kaj Andersson och Karl-Gustav Boo) har vid våra överväganden tagit hänsyn till följande aspekter: Den unika erfarenheten Genom att ASWRD är en organisation som arbetar så nära befolkningen i byarna skulle våra elever få ett alldeles unikt tillfälle att möta ursprunglig kultur och dess människor en upplevelse långt ifrån turistresans. Elevens inställning ASWRD:s verksamhet är av bistånds- och utvecklingskaraktär. Elever som skulle kunna delta i fältstudier bör ha en intresseriktning åt detta håll. De bör också vara beredda att leva under förhållanden som skiljer sig avsevärt från europeisk hotellstandard. Därför bör vi ge dem noggrann information om förhållandena. Antal elever ASWRD:s högkvarter kan inte härbärgera mer än högst tio elever plus två lärare. I Araku Valley finns ett acceptabelt hotell och eventuellt andra framtida möjligheter till inkvartering. ASWRD:s medverkan Det är ytterst väsentligt att Ravi, Ramana eller någon annan som talar både engelska och telego, det lokala språket, finns med våra elever. Detta garanterades av Ravi.

Möjligheter till fältstudier Vi skisserade några av de möjligheter till fältstudier/projekt eleverna skulle kunna utföra: - Undersökning. Det finns utmärkta möjligheter att jämföra förhållanden i skola och vardag mellan Sverige och Indien, vilket ger fördjupad problemförståelse och vidgad kulturkunskap. Här kan även t.ex. familjeförhållanden och hälsovård studeras - Föreläsning/ Undervisning. Eleverna kan föreläsa om Sverige eller om andra ämnen. Här kan de samarbeta med både elever och lärare. Här kan både samhälls- och naturvetenskaplig linje tillgodoses. - Praktiskt arbete. Eleverna kan genomföra sitt eget biståndsprojekt, t.ex. genom att utrusta ett klassrum. I Sverige lär de sig vilka organisationer de kan samverka med, hur de kan organisera insamlingar etc. I Indien kan de studera hur deras insatser implementeras. - Miljöstudier. Dessa studier kan kopplas till hälsovård eller miljöarbete i regionen. ASWRD är också involverad i intressanta jordbruksprojekt. - Biologi. Då Araku Valley är ett skogsområde är flora och fauna naturligtvis av intresse. Sammanfattningsvis anser vi att ASWRD kan bli en värdefull partner för oss. Dock måste elever som ingår i detta samarbete väljas med omsorg. Då engelska inte är modersmålet för någon i provinsen, är skolorna på high school- och speciellt collegenivå lämpligast för fältstudier som kräver intensiv kommunikation. Positivt är också att samarbetet mellan HTS och Bjärnums skola kan utvidgas på ett naturligt sätt. Våra elevers erfarenheter skulle t.ex. kunna ge projektaktiva elever i Bjärnum en intressant återkoppling. Hässleholm 30/10 2006 Kaj Andersson och Karl-Gustav Boo