Kävlinge kommun årsredovisning 2011
Innehåll och textbearbetning: Ekonomiavdelningen Layout: Joanna Bladh Foto: sidan 46 - Anneli Nilsson, sidan 58 - Patrik Lund, övriga - Joanna Bladh Tryck: Elanders
Innehållsförteckning Inledning Kommunstyrelsens ordförande har ordet 5 Organisation 6 Viktiga händelser 9 Omvärldsanalys 10 Jämförelse med andra kommuner 15 Så fördelades skattepengarna under 2011 16 mål och god ekonomisk hushållning Kävlinge med segel mot framtiden 18 God ekonomisk hushållning 19 Kommunövergripande mål 20 Förvaltningsberättelse Finansiell analys 29 Personalredovisning 35 Verksamhetsberättelser Fritid och kultur 39 Förskoleverksamhet 41 Grundskoleverksamhet 43 Handikappomsorg 46 Hemvård 48 Individ- och familjeomsorg 50 Infrastruktur och teknisk service 52 Ledning och samhällsutveckling 55 Miljö och hälsa 58 Samhällsbyggnad 60 Utbildning och arbete för ungdomar och vuxna 62 Räkenskapsmaterial Utveckling i korthet 65 Resultaträkning 66 Sammanställd redovisning särskild upplysning 66 Balansräkning 67 Kassaflödesanalys 68 Driftbudgetavräkning 69 Ombudgeteringar under året 70 Nämnder och bolag 72 Sammanställd redovisning 76 Investeringsbudget 77 Exploateringsredovisning 79 Redovisningsprinciper 80 Noter 82 Direktiv och uppdrag 86 Resultatenheter 90 VA-verksamhet 91 Diagram 92 Ekonomisk ordlista 93 Revisionsberättelse 94
4 Inledning
Kommunstyrelsens ordförande har ordet genomförts en medarbetarenkät och en kulturmätning Resultaten är i huvudsak väldigt bra. Vår personal trivs och ger goda omdömen om sina arbetsplatser, men det framkommer också att det finns förbättringspotential. Det är nästan det viktigaste. Det ska vi ta till oss, bearbeta och sedan vidta åtgärder för att kunna bli ännu bättre. En engagerad personal är den viktigaste byggstenen för en god medborgarservice. Vi måste veta vart vi ska En god medborgarservice ställer höga krav. Vi politiker måste ge visioner och en tydlig färdriktning för organisationen. Under året har det förekommit ett gediget arbete för att styrningen ska nå igenom hela verksamheten. Våra chefer har tagit fram en ny styrmodell som ger förutsättningar för att verksamheten hänger ihop och går i önskad riktning. År 2011 Omväxlande och lärorikt Ännu ett bra ekonomiskt år Med 2011 års bokslut i handen kan vi konstatera att vi för 13e gången i rad når ett ekonomiskt positivt resultat. Det blev till slut 52,5 mkr. Sverige gick starkt under 2011 och det påverkade våra skatteintäkter i positiv riktning. I ett sent skede fick vi också veta att premierna för våra avtalsförsäkringar sänkts. Detta är positiva externa faktorer, men årets resultat är också en effekt av att våra verksamheter håller sig inom givna ekonomiska ramar. Satsning på skolan Inledningen på året var tuff. Turbulensen kring Tolvåkerskolan var fortsatt hög. Såväl skolinspektion som arbetsmiljöverket var inblandade liksom ledning, personal, elever och föräldrar. Jag är dock övertygad om att det kommer något gott ut av detta. Skolutveckling står högt på agendan. Projektet Framtidens skola och höjning av elevbidragen för samtliga grundskoleelever är två viktiga inslag i den positiva utveckling som startat under året och kommer att fortsätta framöver. Målet topp 20 är satt! Ny näringslivsstrategi Ett gott förhållande mellan kommun och näringsliv är mycket betydelsefullt. Lyhördhet är ett viktigt ord i sammanhanget. En ny näringslivs- och tillväxtstrategi togs fram och det är bra, men ännu bättre är sättet det gjordes på. En strategiverkstad med representanter för både kommun och näringsliv lade grunden. Dialog har sedan varit ett ledord under hela processen. Det bådar för ett väl förankrat resultat, liksom ett fortsatt stort engagemang såväl bland våra företagare som i den egna organisationen. Personalen viktig Kommunens största resurs är våra medarbetare. För att nå goda resultat krävs att vi lyssnar på och tar tillvara personalens kompetens. Under året har det Dags att ropa vargen kommer? I backspegeln ser det bra ut. Vi har ett gott resultat och många goda omdömen om våra verksamheter Tack för det alla ni förtroendevalda och anställda som sett till att det blivit så. Bistra vindar blåser dock i vår omvärld. I eurokrisens spår ser vi att byggandet minskar, befolkningstillväxten avtar och arbetsmarknaden börjar vackla. Är det dags att ropa vargen kommer? Ja i vart fall känner jag en viss oro, men jag tycker också att vi ha ett gott utgångsläge. Förtroendevalda och anställda som kan och vill och en god ekonomi att luta sig mot. Det ger goda förutsättningar och det behövs för vi har många stora uppgifter och projekt framför oss under 2012. Låt våra värdeord öppenhet, engagemang och utveckling leda oss framåt och till sist glöm inte: Det är tillsammans vi når framgång! Pia Almström Kommunstyrelsens ordförande inledning 5
Organisation Kommunfullmäktige Kommunala bolag KKB Fastigheter AB Samverkan Finsam Gemensam nämnd Geoinfo Kommunassurans Syd Försäkrings AB Räddningstjänsten Syd Sydvatten AB SYSAV kommunstyrelsen styrelseordförande Pia Almström kommundirektör Mikael Persson Verksamhetsområden Ekonomi/IT Exploatering Kansli Kommunledning Näringsliv/Turism Personal Säkerhet Valberedningsnämnd Revisionen Valnämnd Överförmyndarnämnd samarbetsnämnd Teknisk nämnd MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNd BILDNINGSNÄMND socialnämnd Nämndsordförande Nämndsordförande Nämndsordförande Nämndsordförande Johan Ericsson Lars Lundström Charlotte Lindblad Leif Skytte Nämndsansvarig chef Nämndsansvarig chef Nämndsansvarig chef Nämndsansvarig chef Göran Sandberg Göran Sandberg Carina Serbinsson Anette Fäldt Verksamhetsområden Verksamhetsområden Verksamhetsområden Verksamhetsområden Avfall Bygglov Arbetsmarknadsprogram Handikappomsorg Drift och underhåll Exploatering Fastighet Kollektivtrafik Miljö- och hälsoskydd Mätverksamhet Planfunktion Fritid Förskola Gymnasieskola Kultur Hemvård Individ- och familjeomsorg Kostenhet Markförvaltning Skola Räddningstjänst Vuxenutbildning Vatten och avlopp Väghållning, park och grönområden inledning 6
Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige (kf) är Kävlinge kommuns högsta beslutande organ. Under sig har kommunfullmäktige en kommunstyrelse (ks) och nämnder som ska bereda och verkställa fullmäktiges beslut. Kommunfullmäktige beslutar i ärenden som är av principiell beskaffenhet eller på annat sätt är av större vikt. Besluten gäller vanligtvis frågor som rör kommunens organisation, övergripande planer, de ekonomiska ramarna, val till nämnderna samt vad dessa nämnder ska arbeta med. Exempel på ärenden i kommunfullmäktige är budget och utdebitering, bokslut och ansvarsfrihet, reglementen för nämnder, övergripande taxor, översikts- och detaljplaner samt verksamhetsplaner. Kommunfullmäktige består av 49 ledamöter och 30 ersättare. mandatfördelning parti 1995 1998 1999 2002 2003 2006 2007 2010 2011 2014 Moderaterna 10 12 9 12 16 Socialdemokraterna 23 18 20 17 15 Folkpartiet 2 2 5 4 5 Sverigedemokraterna 4 6 4 Centerpartiet 3 2 2 3 3 Kävlingebor 2 Miljöpartiet 2 2 1 1 2 Kristdemokraterna 1 2 1 1 Vänsterpartiet 2 1 1 1 Sveriges Pensionärers Intresseparti 1 1 M-demokraterna 1 Kommunens väl 8 5 inledning 7
Koncernen KKB Fastigheter AB Kävlinge kommun har ett dotterbolag, KKB Fastigheter AB, KKB. Kommunens ägarandel i KKB uppgår till 100 procent. KKB är ett så kallat allmännyttigt bostadsbolag och hyr främst ut lägenheter men även verksamhetslokaler. Samägda och samverkande bolag och organisationer Kävlinge kommun samäger bolag och samverkar i kommunalförbund med andra kommuner. I följande organisationer har Kävlinge kommun mindre andelar: Kommunassurans Syd AB, Sydvatten, Räddningstjänsten Syd, SYSAV och Finsam. FINSAM Finsam Samordningsförbundet Finsam-Kävlinge-Lomma är ett kommunalt förbund som svarar för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Region Skåne samt Lomma och Kävlinge kommun. ommunassurans Syd Försäkrings AB Kommunassurans Syd AB Kommunförbundet Skåne beviljades 2005 koncession för ett skadeförsäkringsbolag, Kommunassurans Syd Försäkrings AB. Bolaget har 40 delägande kommuner i Skåne, Småland, Blekinge, Halland och delar av Västra Götaland och ska verka som försäkringsbolag för dessa. Ägarandelen uppgår till 1,97 procent. Räddningstjänsten Syd Räddningstjänsten Syd är ett kommunalförbund mellan kommunerna Burlöv, Eslöv, Kävlinge, Lund och Malmö. Verksamhetsområdet ska vara inriktat på att ge människors liv, hälsa och egendom samt miljön ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Ägarandelen uppgår till 8,9 procent. Sydvatten Sydvatten är ett kommunägt företag som producerar vatten och ägs av 15 delägarkommuner. Ägarandelen uppgår till 3,41 procent. inledning Sysav Sysav, Sydskånes avfalls aktiebolag, är ett kommunägt bolag med uppgift att svara för den regionala avfallshanteringen åt de 14 kommunerna i södra Skåne. Företaget ansvarar för att projektera, bygga och driva de regionala behandlings- och avfallsanläggningar som behövs för att kunna omhänderta, återvinna och behandla avfall. Detta regleras i det konsortialavtal som gäller till och med 2025. Ägarandelen uppgår till 3,85 procent. 8
Viktiga händelser Under våren färdigställdes ombyggnationen av Västergatan i Kävlinge. Situationen på Tolvåkerskolan Året inleddes turbulent. Situationen på Tolvåkerskolan föranledde tillsyn av såväl Skolinspektionen som Arbetsmiljöverket. Detta ledde i sin tur till riktade uppföljningar och åtgärdsprogram. Kommunstyrelsen har tillsammans med bildningsnämnden beslutat om vidare skolutveckling via projektet Framtidens skola och höjning av elevbidragen för samtliga grundskoleelever. Vidtagna åtgärder har haft positiv inverkan, men det är för tidigt att bedöma effekterna långsiktigt. Gemensam styrmodell Framtagandet av en gemensam styrmodell har ägnats mycket tid i organisationen. Styrmodellen kompletterar och konkretiserar den målkedja som omfattar kommunens verksamhet från kommunfullmäktiges vision till olika enheters mål. Härigenom har skapats en koppling från de politiska målen till verksamheten. Detta skapar också möjlighet till uppföljning och resultatförbättring Vinterväghållning och asfalt För andra året i rad var vintern extrem och ännu ett år blev de normala vinterarbetena med beskärning och trädfällning eftersatta. Under våren färdigställdes ombyggnationen av Lödde kors samt Västergatan. Satsningen på lekplatser fortsatte och lekplatsen på Ramshögsvägen i Dösjebro byggdes om helt och ett flertal andra lekplatser rustades upp. Tack vare extraanslag och låga priser kunde omfattande asfalteringsarbeten utföras under hösten. Bland annat har stora delar av cykelvägsnätet norr om Nyvångsskolan och delar av gatorna på handelsplats Center Syd asfalterats om. Nybyggnation Under året har förskolan Kompassen i Löddeköpinge färdigställts, likaså den nya idrottshallen på Korsbackaområdet. På Dösjebro IP har en ny konstgräsplan anlagts och på Högalids IP har en ny byggnad med omklädningsrum och tillhörande utrymmen börjat byggas. Omoch tillbyggnaden på Ljungenskolan i Furulund har påbörjats under året. Kävlinge östra centrum Den första planen, Sandhammaren 1 med flera, inom det samlade området Kävlinge Östra Centrum har vunnit laga kraft. Härutöver har ytterligare två planer i området fortsatt med utställning respektive samråd. Frans Möllergymnasiet Gymnasieförbundet Landskrona-Kävlinge-Svalöv upplöstes vid halvårsskiftet 2011 och Kävlinge kommun blev då huvudman för Frans Möllergymnasiet. Organisatorisk tillhör Frans Möller Kävlinge Lärcentrum. Samtidigt med denna förändring ägnades stor kraft åt implementeringen av den nya läroplanen för gymnasieskolan. Det individuella programmet - IV - har ersatts med fem introduktionsprogram. Kvalitetsarbete inom socialtjänsten Kvalitetsarbetet inom socialtjänsten har fortsatt och alla verksamheter arbetar nu vidare med fokus på mål och resultat. Den genomgång och analys av 2010 års verksamhet som genomfördes för första gången för alla fyra verksamheterna ledde fram till två strategiska frågor att fokusera på i syfte att förbättra. De strategiska frågorna handlade om uppföljning av insatser för enskilda samt förbättrat arbete i gränslandet mellan verksamheter både internt och externt. inledning 9
Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter kan komma att påverka Kävlinge kommun. Några av de faktorer som kan påverka är konjunkturutvecklingen, den allmänna pris- och löneutvecklingen i samhället och riksdagsbeslut som berör det kommunala verksamhetsområdet. inledning skuldkrisen i västvärlden dämpar tillväxten Skuldkrisen i Europa fördjupades under 2011 och osäkerheten om den fortsatta utvecklingen förväntas vara fortsatt stor framöver. Särskilt oroväckande är att räntorna på lån till Spanien och Italien har stigit. Det finns en rad nya förslag på hur euroländerna ska lösa de akuta finansieringsproblemen som finns men det är svårt att sia om hur lång tid det kommer att ta för att fatta ett gemensamt beslut. Det är dock inte bara länder i eurozonen som har statsfinansiella bekymmer, både Storbritannien och USA har en mycket hög skuldsättning. Den nuvarande marknadssituationen kombinerat med västvärldens höga skuldsättning skapar sämre förutsättningar för tillväxt. Hushåll och företag förväntas i större utsträckning avvakta med konsumtion och investeringar på grund av osäkerheten. USA:s tillväxt var något starkare under det andra halvåret 2011 jämfört med det första halvåret som bjöd på mycket svaga siffror. tillfälligt ökad tillväxt i japan efter Återuppbyggnaden BNP föll det första halvåret i Japan efter tsunamin och kärnkraftsolyckan som kom till följd efter den stora jordbävningen utanför Japans kust. Uppbyggnaden som skett efter förstörelsen har bidragit till att Japans tillväxt har ökat under en period. Det förväntas dock inte vara ihållande på grund av en minskad efterfrågan från Europa samt en starkare yen. avmattning i tillväxtländerna Kinas BNP har dämpats under 2011 vilket till stor del beror på en lägre exporttillväxt än tidigare. Exportförsämringen beror dels på den försvagade konjunkturen för omvärlden och dels på högre lönekostnader och starkare valuta. Brasiliens tillväxt har mattats av rejält under 2011 jämfört med förra året. Det är ett resultat av den svaga globala konjunkturen och en åtstramande ekonomisk politik. Åtstramningarna har skett mycket på grund av den stigande inflationen samt på grund av den höga löneökningstakten. I Indien har inte tillväxten mattats av lika kraftigt som i Brasilien men det har skett en dämpning som delvis beror på en lägre investeringstakt. Indien har också haft problem med en för hög inflationstakt vilket har resulterat i en mer åtstramande räntepolitik. lägre tillväxt i norden Danmarks BNP försvagades under 2011 bland annat på grund av ett rekordstort fall i den offentliga konsumtionen. Nedgången mildras något av en stark export till Sverige och Tyskland som tillsammans står för cirka 30 procent av dansk export. Utvecklingen på bostadsmarknaden har varit svag under 2011 jämfört med 2010 som gav ett uppsving efter det stora fallet under finanskrisen. Norges tillväxt i BNP har gått mot strömmen eftersom utvecklingen har varit positivt jämfört med förra året. Det beror till stor del på en fortsatt stark 10
export av olja och gas. Övriga branscher har börjat visa mer försiktighet och likaså den privata konsumtionen, även i Norge. Den svenska konjunkturen har börjat försvagas till följd av turbulensen på de internationella finansiella marknaderna och den dämpade efterfrågan hos viktiga handelspartner. Oron för den internationella utvecklingen innebär att svenska hushåll och företag är försiktiga. För att stimulera efterfrågan förväntas riksbanken sänka reporäntan under våren. Trots svag tillväxt i Europa har exporten dock varit stark under 2011, det beror till stor del på exporten till tillväxtländer. Risken kring den europeiska krisens utveckling framöver gör att även exportmarknadens tillväxt blir osäker framöver. Den svenska valutan har försvagats av krisen under 2011 men bedömningen är att det är en tillfällig nedgång. PRISUTVECKLING på RÅVAROR försvagas Priserna på råvaror har sjunkit under 2011 vilket delvis förklaras av sämre utsikter för tillväxt. Oljeproducerande länder i Mellanöstern och Nordafrika står för en nämnvärd del av världsproduktion av olja. Under 2011 har det varit stor politisk oro i regionen och det bidrar till att hålla uppe oljepriset. Om den politiska oron kommer att minska kommer den svaga tillväxten i västvärlden att verka dämpande på oljepriset framöver. kommunernas positiva resultat minskar För 2011 visar kommunerna ett positivt resultat på 6,3 miljarder (8) före extraordinära poster. Efter en period med sammantaget starka resultat i landets kommuner har antalet kommuner med underskott ökat under 2011. Det beror delvis på två faktorer: statsbidragen har varit på en lägre nivå än tidigare och beräkningsmetoden för pensionskostnader har förändrats. SKL beslutade i höstas att sänka räntan som används för att nuvärdesberäkna pensionsskulden vilket gav en större pensionsskuld. Förändringen gav kommunerna en ökning av pensionskostnaderna 2011 på cirka två miljarder kronor. Skatteintäkterna har däremot ökat under 2011 som en naturlig följd av den snabba återhämtningen efter finanskrisen men eftersom konjunkturstödet håller på att avvecklas har ökningen totalt sett blivit marginell. Dessutom har kostnaderna överlag ökat i en högre takt jämfört med intäkterna. Källa: Sveriges kommuner och landsting BNP-tillväxt i procent avmattning i befolkningsökningen Befolkningsökningen i kommunen förväntas att mattas av de närmaste åren. Det har varit en kraftig befolkningsökning i kommunen de senaste tre åren där nivån har varit över kommunens uppsatta mål med en befolkningsökning på 1,5 procent per år. Under prognosperioden 2012 2020 beräknas folkmängden öka i kommunen med totalt 2 538 invånare vilket ger en ökning med cirka 290 invånare per år och motsvarar en ökning på ungefär 1,1 procent per år. Utvecklingen i de olika åldersklasserna indikerar att Kävlinge de kommande åren får en ökning i åldrarna 6 12 år och 65 79 år samt en avmattning i åldersgrupperna 0 5 år och 25 44 år. Under 2011 ökade befolkningen med 248 invånare som är en ökning på 0,9 procent. Det blev något lägre än den prognostiserade siffran på 1,2 procent enligt befolkningsprognosen för 2010 2020. 2010 2011 2012 2013 Världen 5,1 3,8 3,4 4,1 Euroområdet 1,8 1,6-0,2 1,3 Sverige 5,3 4,4 1,0 3,0 Danmark 1,3 0,8 0,4 1,7 Norge 0,7 1,6 1,9 2,3 Finland 3,6 2,8 1,4 1,8 Oväntat låg inflation i slutet av 2011 Inflationen på 2,3 procent i december ligger på en överraskande låg nivå i Sverige vilket till stor del beror på att kostnadstrycket varit lågt samt att den svenska valutan har stärkts de senaste åren. Nivån på efterfrågan i Sverige och i omvärlden bidrar till att inflationen kan fortsätta att hållas nere de kommande åren. Prisökningstakten har dock varit något högre på konsumtionsvaror i produktionsledet men det har inte slagit igenom till konsumentledet. Nivån på efterfrågan kan ha bidragit till att producenterna inte har haft utrymme att föra prisökningarna vidare till konsumenterna. Tyskland 3,6 3,0 0,3 1,5 USA 3,0 1,7 1,7 2,3 Kina 10,3 9,0 8,3 9,0 Indien 10,0 7,1 6,9 7,8 Brasilien 7,6 3,0 3,3 4,0 Källa: Konjunkturinstitutet, december 2011. Inflation i procent 2010 2011 2012 2013 USA 1,6 3,2 1,7 1,5 Kina 3,3 5,4 4,2 4,0 Euroområdet 1,6 2,7 1,4 1,1 Sverige 1,9 1,3 1,0 1,3 Källa: Konjunkturinstitutet, december 2011. inledning 11
Befolkning per tätort och ort Ort 2007 2008 2009 2010 2011 Barsebäcksby 521 526 514 512 540 Barsebäckshamn 401 406 412 421 421 Dösjebro 833 847 851 849 848 Furulund 3 954 4 089 4 125 4 181 4 253 Hofterup/Ålstorp 3 300 3 346 3 414 3 432 3 419 Kävlinge 8 654 8 724 8 780 8 930 9 081 Lilla Harrie 272 288 315 328 332 Löddeköpinge 6 528 6 719 6 821 6 856 6 932 Stora Harrie 106 107 109 110 115 Södervidinge 141 141 138 137 134 Vikhög 80 87 86 83 99 Västra Karaby 201 209 211 217 209 Ålstorp 5 181 186 194 184 186 Landsbygd 2 574 2 580 2 668 2 773 2 692 Totalt 27 746 28 255 28 638 29 013 29 261 Källa: SCB och Kävlinge kommuns prognos 2011 2015. Befolkningsutveckling 2000 2011, prognos 2012 2020 33 000 3 % 32 000 31 000 2,5 % 30 000 2 % 29 000 28 000 1,5 % 27 000 1 % 26 000 25 000 0,5 % 24 000 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 0 inledning Antal invånare (vänster axel) Årlig % förändring (höger axel) 12
Jämfört med de övriga skånska kommunerna ligger Kävlinge bland de tio kommuner som haft den största ökningen. Det har skett ett trendbrott då det tidigare varit kranskommunerna kring Malmö som växt mest, nu är det de större städerna i Skåne som har de stora ökningarna. Källa: SCB och Kävlinge kommuns prognos 2012 2020 aktiva planer i Bostadsbyggandet Kävlinge kommun arbetar aktivt med mark- och planfrågor för att tillgången på byggbar mark inte ska bli ett framtida hinder för den planerade befolkningstillväxten. Efterfrågan på bostäder i Kävlinge kommun har varit god under flera år. De kommande åren väntas dock byggmarknaden bli lite svagare än tidigare i stora delar av Sverige och likaså Kävlinge. De två största faktorerna och indikatorerna på ett lägre bostadsbyggande framöver är framförallt den osäkra ekonomin som råder i Europa. Kävlinge kommun har ett stort utbud av bostäder och en bra andrahandsmarknad då mycket byggts de senaste åren. Av detta kan slutsatsen dras att kommunens bostadsbyggande följer hur samhället och ekonomin i övrigt utvecklas. Översiktsplanen 2010 för Kävlinge kommun ligger till grund för mark- och planfrågor och ska vara vägledande för kommunens fortsatta utbyggnad. I Löddeköpinge har äldreboendet med 24 lägenheter på två plan färdigställts och blivit inflyttningsklara vid årsskiftet 2011/2012. Ytterligare ett flerbostadshus med 39 hyreslägenheter har färdigtställts av KKB vid idrottsplatsen. Totalt i kommunen har ett antal småhus byggts, dock i mindre utsträckning än vad det gjorts de senaste åren. Östra Gryet i Kävlinge är det område som haft störst ökning av småhusbebyggelse under 2011. Under 2012 kommer 29 bostadsrätter att vara inflyttningsklara vid idrottsplatsen i Löddeköpinge samt 40 stycken hyreslägenheter på Kapellvägen i Kävlinge. Det pågår ett flertal intressanta planeringar av bostadsområden i kommunen med olika boendeformer. Till exempel i Kävlinge tätort kan nämnas Trehörningen, Östra Gryet och Midrocs planer på Kävlinge Östra Centrum där upp till 1 500 bostäder kan komma att byggas. Hos KKB Fastigheter AB, är det fortsatt fler bostadssökande i kö än antalet lediga lägenheter. Nya satsningar på näringslivet Året inleddes med en strategiverkstad där ett 70-tal företagare mötte politiker och tjänstemän i en fruktbar dialog. Resultatet redovisades under våren i samband med en frukostträff för näringslivet. Efter en remissrunda antogs näringslivs- och tillväxtstrategin i september av kommunstyrelsen. Årets företagare 2010 utsågs i januari 2011. Anders Bergman med företaget Funfood Equipment tog emot utmärkelsen vid den välbesökta festkvällen på Barsebäck Resort. Samverkan med Nyföretagarcenter Syd har inneburit fler utvecklingsmöjligheter för företagen i kommunen. Seminarier för företagsutveckling kommer även att äga rum i 4Yes kommunerna. Svenskt näringslivs ranking av företagsklimatet i kommunerna innebar en tillbakagång för Kävlinge med 20 placeringar till plats 67 av 290. I analysen finns en tydlig försämring av hur företagen dels upplever massmedias bild av företagandet i kommunen och dels hur företagen generellt uppfattar företagsklimatet i kommunen. I arbetet med ny näringslivs strategi har dessa frågor varit i fokus. Sommarlovsentreprenör är en satsning som erbjuder sommarlovslediga ungdomar ett verktyg för att kunna starta ett hobbyföretag eller ett projekt under sommaren. Verksamheten är uppskattad och 2011 hade vi nio ungdomar som deltog. Under året avslutades den lyckade förtagsutvecklingssatsningen i 4Yes Skåneakademier. Över 300 medarbetare och 90 företagsledare från 4Yes kommunerna har kompetensutvecklats och därmed ökad sin konkurrenskraft. Effekten så här långt har blivit ökad omsättning ibland företagen. Näringslivsenheten har under året varit projektägare för Lundalands Filharmoniska Orkester vars konserter i Hög och Hjärup blev enorma succéer. Med 240 personer på scenen och soliststjärnor från S:t Petersburg och Stockholm lockade vi över 1 500 personer till de två galakonserterna. Ett bra exempel på samverkan mellan offentliga, ideella och privata aktörer som möjliggör ett unikt arrangemang i nytänkande konsertmiljöer. den positiva trenden på arbetslöshet och sysselsättning har mattats av Arbetsförmedlingen ser utifrån statistik från SCB allt tydligare tecken på att förstärkningen av arbetsmarknaden är över. Det finns till och med tendenser till att utveckling kommer att bli negativ framöver. Exempel på detta är statistiken över antalet varslade, övergångarna till arbete och nyinskrivningarna av arbetslösa på Arbetsförmedlingen. Om man bortser från ferieplatserna syns även en förändring när det gäller efterfrågan på arbetskraft. Trots att det totala antalet inskrivna arbetslösa ännu är något lägre än vid samma tid förra året, står det klart att nivån kommer att stiga. I december 2011 hade Sverige en arbetslöshet på 6,6 procent (6,8) vilket innebär en marginell minskning från förra året samma tid. I Skåne är statistiken oförändrad 7,4 procent (7,4) vilket innebär att den regionala skillnaden är kvar. I Kävlinge är statistiken också nästan oförändrad på 4,1 procent (4,2) vilket är betydligt lägre än det nationella snittet. Ungdomsarbetslösheten var på nationell nivå december 2011 10,4 procent (10,9) vilket är minskning från förra året. I Skåne ligger nivån marginellt högre 11,4 procent (11,1) jämfört med samma tid förra året. I Kävlinge har ungdomsarbetslösheten på 7,3 procent (6,7) ökat från förra året men nivån är lägre än både snittet på nationell nivå och i Skåne. Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer som ligger utanför dess egen kontroll. Ett sätt att tydliggöra detta är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. Några av de viktigaste faktorerna visas i tabellen nedan inledning 13
ARBETSLÖSHET (16-64 ÅR) KÄVLINGE 2010-12 SKÅNE 2010-12 RIKET 2010-12 procent antal procent antal procent Antal Arbetslösa 2,1 371 4,1 32 414 3,6 216 020 I program med aktivitet stöd 2,1 376 3,3 25 701 3,2 190 588 Totalt 4,2 747 7,4 58 115 6,8 406 608 KÄVLINGE 2011-12 SKÅNE 2011-12 RIKET 2011-12 procent antal procent antal procent antal Arbetslösa 2,4 422 4,2 33 186 3,6 214 304 I program med aktivitet stöd 1,7 303 3,2 25 699 3,0 178 267 Totalt 4,1 725 7,4 58 885 6,6 392 571 ARBETSLÖSHET (18 24 ÅR) KÄVLINGE 2010-12 SKÅNE 2010-12 RIKET 2010-12 procent antal procent antal procent Antal Arbetslösa 2,5 52 4,0 4 729 4,1 35 528 I program med aktivitet stöd 4,2 87 7,1 8 281 6,8 58 968 Totalt 6,7 139 11,1 13 010 10,9 94 496 KÄVLINGE 2011-12 SKÅNE 2011-12 RIKET 2011-12 procent antal procent antal procent antal Arbetslösa 2,5 54 4,1 4 896 4,0 35 802 I program med aktivitet stöd 4,8 105 7,3 8 750 6,4 57 597 Totalt 7,3 159 11,4 13 646 10,4 93 399 Källa: Arbetsförmedlingen. Känslighetsanalys +/- mkr +/- MKR 2010 2011 1 kronor förändring i utdebitering 52,0 55,5 Löneförändring med 1 procent 6,4 6,7 Generell prisförändring med 1 procent 4,0 4,2 10 heltidstjänster 3,8 3,9 Upplåning 10 mkr 0,4 0,4 Nettokostnadsförändring med 1 procent 10,6 11,2 inledning 14
2008 2009 2010 Genomsnittligt resultat 3 år Skattefin. av investeringar Lång sikt, kapacitet 5 4 3 2 1 Skattesats Soliditet Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Jämförelse Resultat med Resultat andra kommuner Resultat före Finansiella extra- profiler Finansiella för Kävlinge före extra- Finansiella kommun... före extra- ord. poster nettotillgångar Genomsnittligt resultat 3 år Skattefin. av investeringar ord. poster Lång sikt, kapacitet 5 4 3 2 1 Skattesats Soliditet nettotillgångar Genomsnittligt resultat 3 år Skattefin. av investeringar ord. poster Lång sikt, kapacitet 5 4 3 2 1 Skattesats Soliditet Risk Finansiella nettotillgångar Budget- Finansiella följsamhet Kort profiler sikt, likviditet för Kävlinge kommun följsamhet beredskap Kassa- Budget- Kort sikt, beredskap Kassalikviditet Budgetföljsamhet Kort sikt, beredskap Kassalikviditet... i förhållande till Skåne län 4-Yes, Sveuner, igt en kning koms som ingen finner i förgångsnsiella komrspeksiktig bered-...i förhållande till Skåne län skap.. och. i kontroll förhållande över den finansiella till utvecklingen. Varje nyckeltal graderas från Kan Kävlinge, trots det rådande fi- 1 till 5, där 5 är bäst 2008 och 3 är medeltal. 2009 2010 2010 4-Yes handlingsberedskap oförändrad. nansiella läget, hålla sig på en resultatnivå på runt 2 procent Lång sikt, och kombinera Kommunerna poängsätts 2008 utifrån inbördes 2009 2010 Lång sikt, relation för respektive kapacitet nyckeltal och resultatet Skattefin. investeringar kapacitet Skattefin. av Lång sikt, den med Skattefin. en av 5 kontrollerad Lång sikt, investeringsvolym, kommer kommunens kapacitet Skattesats 5 åskådliggörs av i 4 nedanstående polärdiagram som bygger Skattefin. investeringar kapacitet Skattesats av investeringar 4 4 Skattesats 4 investeringar Skattesats långsiktiga finansiella handlingsutrymme 33 Soliditet att Genomsnittligt 33 på 2007, 2008 och Soliditet Genomsnittligt Genomsnittligt resultat 3 år 2009 års räkenskaper. Soliditet Genomsnittligt resultat 3 år 2 2 Soliditet resultat 3 år 2 resultat hållas 3 oförändrat år inför 2 framtiden. Med 1 1 I en avslutande kommentar i rapporten står följande att läsa om Kävlinge 1 rådande konjunkturläge 1 blir det dock Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk en Kontroll utmaning att lyckas med detta Risk under Resultat 2011, men med en aktiv styrning kommun. Resultat före Kävlinge extra- har under den studerade Finansiella före extra- Finansiella ord. Resultat poster nettotillgångar Finansiella där ord. Resultat ekonomin poster hela tiden ställs nettotillgångar mot Finansiella de perioden före extra- redovisat en svagt förbättrad nettotillgångar resultatnivå. Budget- Detta innebar att Kassa- kommunen Budget- Kassa- före extraord. poster verksamhets behoven har ord. poster ökande nettotillgångar Kävlinge goda möjligheter att upp rätthålla följsamhet lyckades Budget- Kort sikt, förbättra Kort sin sikt, långsiktiga Kassalikviditet följsamhet Kort sikt, handlingsberedskap och beredskap hålla sin kortsiktiga Budgetföljsamhet Kort beredskap sikt, likviditet likviditet Kassa- följsamhet beredskap likviditet ett sådant resultat." beredskap likviditet Kassalikviditet Lång sikt, kapacitet Skattefin. av Lång 5 sikt, Skattefin. investeringar av kapacitet 44 investeringar Genomsnittligt 33 Genomsnittligt resultat 3 år 2 resultat 3 år 2 1 1 Kontroll Kontroll Resultat före extraord. Resultat poster före extraord. poster Budgetföljsamhet Kort sikt, Budgetföljsamhet Kort beredskap sikt, beredskap Skattesats Skattesats Soliditet Soliditet Risk Risk Finansiella nettotillgångar Finansiella nettotillgångar Kassa-... i förhållande till 4-Yes förhållande till riket KÄVLINGE...i KOMMUN förhållande I FÖRHÅLLANDET till riket TILL RIKET Genomsnittligt resultat 3 år Skattefin. av investeringar Kontroll Resultat före extraord. poster Budgetföljsamhet 2008 2009 2010 2010 Lång sikt, kapacitet 4 3 2 1 Kort sikt, beredskap Skattesats Kassalikviditet Soliditet Risk Finansiella nettotillgångar Genomsnittligt resultat 3 år Skattefin. av investeringar Kontroll Resultat före extraord. poster Kassalikviditet Budgetföljsamhet Lång sikt, kapacitet 4 3 2 1 Kort sikt, beredskap Skattesats Soliditet Risk Finansiella nettotillgångar Skattefin. av investeringar Skattefin. av investeringar Genomsnittligt resultat 3 år Genomsnittligt resultat 3 år Kontroll Kontroll Risk Finansiella nettotillgångar Finansiella nettotillgångar Kassalikviditet Kassalikviditet Resultat Resultat före extraord. extra- poster före ord. poster Budgetföljsamhet Budgetföljsamhet Lång sikt, kapacitet Lång 4 sikt, kapacitet 53 4 2 3 1 2 1 Kort sikt, beredskap Kort sikt, beredskap Skattesats Skattesats Soliditet Soliditet Risk... i förhållande till riket Kävlinge kommun tillsammans med 4-Yes kommunerna, Lomma, Staffanstorp, Svedala och ytterligare ett 140-tal kommuner, genomför en finansiell analys enligt en modell framtagen av Kommunforskning i Västsverige. Analysen som är ett komplement till den finansiella analys som återfinns längre fram i årsredovisningen beskriver var Kävlinge kommun befinner sig finansiellt och hur vi utvecklas i förhållande till jämförelsegruppen. Utgångspunkt för analysen är åtta olika finansiella nyckeltal som speglar de analyserade kommuner- 19 nas ekonomi utifrån fyra perspektiv. De fyra perspektiven är långsiktig kapacitet, kortsiktig beredskap, riskberedskap och kontroll över den finansiella utvecklingen. Varje nyckeltal graderas från 1 till 5, där 5 är bäst och 3 är medeltal. Kommunerna poängsätts utifrån inbördes relation för respektive nyckeltal och resultatet åskådliggörs i nedanstående polär diagram som bygger på 2008, 2009 och 2010 års räkenskaper. I en avslutande kommentar i rapporten står följande att läsa om Kävlinge kommun. Kävlinge bör bibehålla en resultatnivå på minst runt 2,5 procent 2010 de kommande åren för att möta framtida utmaningar i form av bland annat Lång förväntade sikt, volymökningar och ökade 5 kapacitet Skattefin. av investeringar pensionskostnader Skattesats 4 till följd av ökade utbetalningar för den Genomsnittligt 3 så kallade gamla pensionsskulden Soliditet resultat 3 år upparbetad för 1998. 2 1 Kontroll Med rådande läge blir det en utmaning att lyckas med detta framöver, men Risk Resultat med före en extraaktiv styrning där ekonomin hela ord. tiden poster ställs mot de ökande verksamhetsbehoven Budget- har Kävlinge Kassa- möjligheter att upprätthålla ett sådant följsamhet Kort sikt, likviditet resultat. beredskap Finansiella nettotillgångar inledning 19 15
Så fördelades skattepengarna under 2011 26,58 kronor till grundskoleverksamhet 15,22 kronor till hemvård 14,28 kronor till förskoleverksamhet 11,10 kronor till gymnasie- och vuxenutbildning 7,35 kronor till handikappomsorg 5,84 kronor till kommunövergripande verksamhet 4,72 kronor till individ och familjeomsorg 4,72 kronor till teknisk verksamhet 4,48 kronor till årets resultat 3,65 kronor till fritids- och kulturverksamhet inledning 1,51 kronor till räddningstjänst 0,54 kronor till miljöverksamhet 16
mål och god ekonomisk hushållning 17
Kävlinge med segel mot framtiden Kommunfullmäktige har antagit visionen Kävlinge med segel mot framtiden. Genom att måla upp en tvärpolitisk vision för framtiden vill Kävlinge fortsätta vara en välmående kommun med möjlighet att ligga steget före. mål och god ekonomisk hushållning Visionens övergripande syfte En bättre, attraktivare och mer medborgarengagerad kommun, som står rustad mentalt, ekonomiskt, socialt och strategiskt inför framtidens utmaningar. Visionen har vuxit fram genom förslag, tankar och idéer som kommit in via allmänna möten mellan politiker och medborgare, medborgarrådet och via hemsidan. Dialogen med medborgarna har varit en viktig förutsättning för att utforma visionen. Den förmedlar en känsla av att vi alla, kommunen och kommuninvånarna, har ansvar för hur livet i Kävlinge kommun ska vara i framtiden. Visionen bygger på en stark gemenskap och kommuninvånarnas delaktighet i de beslut som fattas. Tre huvudtankar Enligt visionens tre övergripande delar ska Kävlinge: vara en attraktiv boendekommun med balans mellan tätort och landsbygd förbättra förutsättningarna för att driva och starta företag ha en dialog med sina medborgare. Kävlinge kommun - med segel mot framtiden 18
God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning beaktar både det finansiella- och verksamhetsmässiga perspektivet och ställer högre krav på resultat än vad balanskravet anger. De finansiella målen utgör den yttre ramen för inom vilken verksamheterna ska bedrivas. Hushållningen utifrån verksamhetsperspektivet innebär att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestation, resultat och effekter. Målen har även en tidsdimension där både ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv beaktas där dagens skattebetalare betalar för sin konsumtion och inte övervältra detta ansvar på kommande generationer. FINANSIELLA MÅL De finansiella målen är en del av målen under perspektiv Ekonomi. Värderingssystem målet är uppnått Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna mäts under en rullande fyraårsperiod. Målet innebär att positiva resultat ska uppnås för att användas till att finansiera investeringar, framtida satsningar och möta konjunktursvängningar. Investeringarna självfinansieras med egna medel under en rullande fyraårsperiod. Detta sätter tillsammans med målet, att ingen extern upplåning ska ske, ett tak för investeringsvolymerna. En skattesats på högst 18,51 kronor. Ovanstående mål följs upp i den finansiella analysen. indikatorn är oförändrad eller förbättrad jämfört med föregående år. en försämring har skett jämfört med föregående år eller att ett mål inte uppnåtts vid satt tidpunkt. måluppfyllelse kan ej bedömas eftersom mål eller resultat saknas VERKSAMHETSMÅL De verksamhetsmässiga målen framgår av de kommunövergripande målen och beskrivs under respektive perspektiv. VÄRDERING Målen är en del av styrsystemet och det kommer att krävas kontinuitet och långsiktighet i arbetet för att lyckas. Flera av målen är av strävanskaraktär och det innebär att det även är en framgång att närma sig målet trots att det inte är uppfyllt. Signalsystemet som vi arbetar med syns i tabellen nedan. mål och god ekonomisk hushållning 19
Kommunövergripande mål mål och god ekonomisk hushållning Med visionen som utgångspunkt har fem olika perspektiv med kommunövergripande mål identifierats. För att konkretisera de fem kommunövergripande målen har ett antal framgångsfaktorer identifierats. Måluppfyllelsen för de olika framgångsfaktorerna stäms av regelbundet mot ett antal indikatorer som uttrycker förväntat resultat under tidsperioden 2010 2014. De olika perspektiven är viktiga för styrningen av verksamheterna. Graden av måluppfyllelse ligger också till grund för att bedöma om god ekonomisk hushållning uppnås i Kävlinge kommun. Till de kommunövergripande målen kopplas en nämndsplan som stöd för den löpande uppföljningen och för att säkerställa att målen förverkligas. I respektive förvaltningsdels verksamhetsplaner framgår hur måluppfyllelse ska uppnås och respektive nämndsansvarig chef skriver kontrakt med enhetscheferna kring deras uppdrag och måluppfyllelse. Uppföljning 2011 Måluppfyllelsegraden för de olika framgångsfaktorerna på fullmäktigenivå bedöms utifrån indikatorernas utfall och värderas enligt värderingssystemet på föregående sida. Resultaten för indikatorerna finns redovisade under respektive perspektiv på sidorna 38 63. I verksamhetsberättelserna redovisar de olika verksamheterna hur de har arbetat för att förverkliga fullmäktiges mål. Kävlingebon Perspektivet Kävlingebon innehåller följande framgångsfaktorer: 1. Engagerade Kävlingebor 2. God kvalitet 3. Attraktivt boende och livsmiljö 4. Lättillgängliga kommunikationer Framgångsfaktorerna mäts med indikatorer från medborgarundersökningen men ingen mätning har genomförts under 2011. Det pågår flera olika förbättringsåtgärder inom de olika nämnderna i syfte att uppnå en högre måluppfyllelse. Kävlinge kommuns vår- och höstmarknad med representanter för politiker och förvaltning är tillfällen som kommunen kan ge information och få till stånd en bra medborgardialog. Olika mätningar och kommunjämförelser visar mestadels på goda resultat för våra verksamheter och hemvårdens brukarundersökningar visar på fortsatt goda resultat både inom äldreboende och hemtjänst. Lite sämre resultat visar mätningar avseende tillgänglighet och bemötande varför dessa frågor framgent måste sättas i fokus i en rad olika sammanhang. Ett nytt äldreboende i Löddeköpinge och en ny sporthall i Kävlinge är båda investeringar som bidrar till ett attraktivt boende och en god livsmiljö. Våren 2012 kommer kommunen att vara med i nästa medborgarundersökning och i nuläget är bedömningen att kommunen kommer att uppnå högre resultat. Pågående aktiviteter indikerar att uppsatta mål för 2014 ska kunna uppfyllas och den senaste mätningen får utgöra grunden för årets värdering av måluppfyllelse. Måluppfyllelsen för 2011 bedöms vara delvis uppfylld. Utveckling Perspektivet utveckling innebär att styra med framförhållning och följande framåtsyftande framgångsfaktorer förväntas vara uppfyllda till 2014: 1. Nytänkande och framåtanda 2. God samverkan 3. Livslångt lärande 4. Befolkning, tillväxt och bra företagsklimat 5. Produktivitet och effektivitet 6. Social trygghet Resultaten på indikatorerna visar att flera av indikatorerna redan är uppfyllda men planerade aktiva åtgärder måste vidtas för en del av framgångsfaktorerna för att de ska kunna bedömas vara uppfyllda till 2014. Under året har särskilt fokus varit kring livslångt lärande med projektet Framtidens skola vilket kommer att pågå också under hela 2012. Resultaten på de nationella ämnesproven i skolår 3 och 9 är goda med undantag för ämnet matematik i skolår 9. En strategiverkstad har genomförts för att få igång dialogen mellan näringslivet och kommunen för att kunna ta fram en ny näringslivs- och tillväxtstrategi. För att uppnå målet avseende befolkningstillväxt arbetas det 20
kontinuerligt med nya bostadsområden. Mest aktuellt under 2011 är planeringen kring Kävlinge Östra Centrum. Måluppfyllelsen för 2011 bedöms vara delvis uppfylld. MEDARBETARE Kävlinge kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med kompetens och engagerad personal, där människor växer och tar ansvar i en uppmuntrande miljö som främjar hälsa, effektivitet och resultat. För att uppnå detta finns fem beslutade framgångsfaktorer: 1. Förståelse för uppdraget 2. Öppet förhållningssätt 3. Aktivt ledarskap 4. Tillvarata och utveckla kompetens 5. Tydlig lönepolitik Under 2011 genomfördes en medarbetarenkät där samtliga medarbetare fick chansen att ge sin syn på Kävlinge kommun som arbetsplats och arbetsgivare och en avstämning mot målen kan göras. Sedan föregående enkät har resultaten genomgående förbättrats och sammantaget gav medarbetarna ett gott omdöme i enkäten. Resultaten visar att samtliga mål är uppfyllda förutom målet kring en tydlig lönepolitik samt att frisknärvaron ännu inte uppgår till målsättningen att 40 procent inte ska ha någon sjukfrånvaro alls. Måluppfyllelsen för 2011 bedöms vara delvis uppfylld. Ekonomi Framgångsfaktorerna för ekonomiperspektivet är indelade i tre olika områden: 1. Helhetssyn och långsiktighet 2. Styrning och kontroll 3. Vårda våra tillgångar Årets uppföljning visar på mycket goda resultat för alla framgångsfaktorerna och kommunens finansiella ställning ser god ut. Den höga investeringsnivån under 2011 innebär dock att utrymmet för investeringar under kommande period har minskat om målet för självfinansiering ska uppnås. Årets måluppfyllelse visar att samtliga mål är uppfyllda. Miljö Perspektivet miljö mäts för första gången 2011 och målsättningen är att kommunens verksamhet präglas av en långsiktig hållbar utveckling. Fem olika framgångsfaktorer finns inom området miljö: 1. Ansvarsfullt resursanvändande 2. Beredskap att möta klimatförändringar 3. Värna den biologiska mångfalden och naturmiljön 4. Verka för god boende- och livsmiljö Kävlinge kommun har gått från plats 228 till plats 159 i MiljöAktuellts kommunranking. Medvetna insatser har inneburit att andelen ekologiska livsmedel har ökat och att större andelen av alla nyinköpta eller leasade bilar under året är klassade som miljöbilar. Fler skolor är certifierade enligt Grön Flagg och energianvändningen i kommunala lokaler minskar. I ett pågående arbete tillsammans med Kävlinge kommunala bostadsbolag, kommer en handlingsplan att tas fram för att ytterligare energieffektivisera det kommunala fastighetsbeståndet. Möjligheten att sortera ut sitt matavfall har påbörjats i kommunen. Måluppfyllelsen för 2011 bedöms vara delvis uppfylld. GOD EKONOMISK hushållning Kommunen har i grunden en stark ekonomi och en stark finansiell ställning. Verksamhets- och kvalitetsmässigt visar årets uppföljning att det är mycket att glädjas åt men även på en del områden som kräver mer fokus för att utvecklas och förbättras. Sammanfattningsvis visar årets bedömning av måluppfyllelsen på en god ekonomisk hushållning samt att det har skett en positiv utveckling som har lett till allt fler och fler mål uppfylls för varje år. Detta indikerar på att kommunen är på god väg att nå uppsatta mål för 2014 men att aktiva åtgärder är nödvändigt för de områden där målen ännu inte är uppfyllda. Målkedjan Övergripande mål Kävlingebon Visionen Kävlinge med segel mot framtiden Övergripande mål Övergripande mål Övergripande mål Utveckling Medarbetare Ekonomi Nämndsmål Nämndsplan Förvaltningsdelen Verksamhetsplan chefer chefsuppdrag Övergripande mål Miljö mål och god ekonomisk hushållning 21
Kävlingebon Målet med perspektivet Kävlingebon är: Att alla upplever fördelar med att bo, växa upp, utbilda sig, verka och åldras i Kävlinge kommun. Vi har lyckats när: Kävlinge kommun når upp till följande betygsindex år 2014 i SCB:s medborgarundersökning. Framgångsfaktorer Indikatorer RESULTAT 2010 RESULTAT 2011*) Värdering ENGAGERADE KÄVLINGEBOR Kävlinge kommun är en medborgarengagerad kommun där invånarna har en god dialog med kommunen och känner att de har goda påverkansmöjligheter. Nöjd inflytandeindex uppgår till 45. Betyget för påverkan uppgår till 43. 43 41 Nöjd medborgarindex uppgår till 60. 57 GOD KVALITET Kävlinge kommun är en kommun, där medborgaren upplever ett gott bemötande och att förväntade och erbjudna tjänster kännetecknas av kvalitet, kompetens och service. Betyget för bemötande/tillgänglighet uppgår till 65. NöjdKundIndex för Socialstyrelsens nationella brukarundersökning avseende både äldreboenden och hemtjänst ligger över medelvärdet för riket. 62 Äldreboende: Kävlinge 72 Skåne 72 Hemtjänst: Kävlinge 78 Skåne 75 Äldreboende: Kävlinge 78 Riket 69 Hemtjänst: Kävlinge 78 Riket 73 mål och god ekonomisk hushållning ATTRAKTIV BOENDE- OCH LIVSMILJÖ Kävlinge kommun erbjuder ett varierat utbud av bostäder för alla, med vackra, trygga och välkomnande miljöer. Kävlinge kommun ger möjligheter till berikande kulturupplevelser och meningsfulla fritidsaktiviteter som bidrar till god livskvalitet och folkhälsa. Lättillgängliga kommunikationer Kävlinge kommun vidareutvecklar infrastruktur och kommunikationer, vilket främjar möjligheter till handel, pendling och boende. Nöjd regionindex uppgår till 72. 68 Betyget för bostäder uppgår till 60. 55 Betyget för fritid uppgår till 68. 64 Betyget för kommunikationer uppgår till 55. * 2011 har det inte genomförts någon medborgarundersökning. Statistiska centralbyrån (SCB) erbjuder varje år alla Sveriges kommuner att delta i en medborgarundersökning. Kävlinge kommun har deltagit tre gånger; våren 2006, våren 2008 och våren 2010. Frågorna berör tre huvudområden: Nöjd-Region-Index, Nöjd-Medborgar-Index och Nöjd-Inflytande-Index. Våren 2012 kommer kommunen att vara med nästa gång och då får vi se om kommunens pågående förbättringsarbetet visar sig i bättre omdömen från kommuninvånarna. 51 22
utveckling Målet med perspektivet utveckling är: Kävlinge kommun ska ha en jämn befolkningstillväxt, en kommunal verksamhet i utveckling och ett attraktivt näringslivsklimat. Framgångsfaktorer Indikatorer RESULTAT 2010 RESULTAT 2011 Värdering Nytänkande och framåtanda Kävlinge kommun inspirerar till och verkar för ett varierat verksamhetsinnehåll. Antalet enheter inom förskola och skola med en uttalad profilering ökar. 3 enheter 4 enheter 1 enhet 1 enhet God samverkan Kävlinge kommun främjar gränsöverskridande samverkan inom alla områden i syfte att utveckla och effektivisera. Genomsnittsvärdet för antalet institutionsplaceringar per månad är högst 15. Delmål: till år 2012 är institutionsplaceringarna högst 20. 16,6 15,8 Minst 95 procent av föräldrarna uppger sig nöjda med förskolans verksamhet enligt Qualis brukarenkät. 90 % 91 % Åk 3: Ma 92 % Åk 3: Ma 93 % Sv 93 % Sv 92 % Livslångt lärande Kävlinge kommun erbjuder utbildning med god kvalitet som utmanar till nyfikenhet och lust att lära allt efter ålder och mognad. Utbildningen ger förutsättningar för fortsatta studier samt tillträde till arbetslivet. Minst 95 procent av eleverna uppnår godkända resultat på de nationella proven i skolår 3, 5 och 9. Skollagens övergripande mål är att alla elever upplever sig trygga i skolan och att inte någon känner sig mobbad eller kränkt. Delmål: minst 98 procent av eleverna uppger sig trygga och högst 2 procent upplever sig mobbade eller kränkta enligt mobbingenkäten senast år 2012. Andel elever i procent (exkluderat elever på IV-programmet) som fullföljer sin gymnasieutbildning inom fyra år ökar. Åk 5: Ma 91 % Ej åk 5 2011 Sv 93 % Ej åk 5 2011 En 90 % Ej åk 5 2011 Åk 9: Ma 82 % Åk 9: Ma 76 % Sv 95 % Sv 96 % En 97 % En 96 % Uppger trygghet och trivsel Uppger trygghet och trivse Åk 1 3: 99 % Åk 1 3: 99 % Åk 4 6: 96 % Åk 4 6: 94 % Åk 7 9: 95 % Åk 7 9: 98 % Upplevt mobbning Upplevt mobbning Åk 1 3: 6 % Åk 1 3: 6 % Åk 4 6: 4 % Åk 4 6: 5 % Åk 7 9: 6 % Åk 7 9: 5 % 88 % 85 % mål och god ekonomisk hushållning 23
Framgångsfaktorer Indikatorer RESULTAT 2010 RESULTAT 2011 Värdering Befolkning, tillväxt och bra företagsklimat Kävlinge kommun skapar, tillsammans med andra aktörer, förutsättningar för en jämn befolkningstillväxt. Kävlinge kommun verkar, tillsammans med näringslivet, för ett gott företagsklimat som leder till tillväxt och ökad sysselsättning. Kävlinge kommun utvecklar, tillsammans med andra aktörer, besöks- och turistnäringen. En genomsnittlig befolkningstillväxt på 1,5 procent per år mellan åren 2000 2014. Tillbaka till 10-i-topp på Svenskt Näringslivs ranking. Årlig tillväxt av turistkronan i TEM-mätningen. 1,6 % 1,6 % 47 plats 67 plats 290 mkr 185 mkr Produktivitet och effektivitet Kävlinge kommun bedriver verksamheten kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det finns ett klart samband mellan resursåtgång, prestation, resultat och effekter. Andelen grundskoleelever som är behöriga till gymnasieskolan är minst 95 procent. 95 % Nya intagningsregler till gymnasiet Social trygghet Kävlinge kommun skapar förutsättningar för social delaktighet, goda livsvillkor och goda utvecklingsmöjligheter genom hela livet. Den enskilde ges möjlighet att utifrån sina resurser ta ansvar för sig själv och andra. Medelvärdet för betygen i Äldreguidens (Socialstyrelsen) kommunenkät ligger bland de 5 främsta i Skåne. Nivån för ekonomiskt bistånd är samma nivå som år 2007 eller lägre, det vill säga högst 214 kronor per invånare. Delad plats 2 Inget resultat från socialstyrelsen 319 kr/inv Resultat saknas Antalet ej verkställda beslut inom Handikappomsorgen som ger sanktionsavgift är 0. 0 0 mål och god ekonomisk hushållning 24