ARBETSMARKNADS OCH SOCIALNÄMNDEN

ARBETSMARKNADS OCH SOCIALNÄMNDEN Verksamhet Arbetsmarknads- och socialnämnden (ASN) ansvarar för omsorg och service inom individ- och familjeomsorgen. Nämnden ansvarar för kommunens socialpsykiatriverksamhet, familjerättsliga frågor, budget- och skuldsanering, boutredning, familjerådgivning och är tillstånds- och tillsynsmyndighet för alkohol och tobak. Arbetsmarknads- och socialnämnden har det övergripande ansvaret för kommunens insatser mot arbetslöshet och fullgör kommunens uppgifter gällande den lokala arbetsmarknadspolitiken. Dessutom ansvarar nämnden förflyktingmottagning, tolkservice samt kommunens uppgifter enligt hemvärns förordningen. Viktigare händelser Nationella cannabisnätverket har under beviljats projektmedel för att arbeta med tidiga insatser. Målgruppen är ungdomar 16-20 år som använder eller riskerar att börja använda cannabis. Nätverket samordnas och administreras av förvaltningen. Efter beslut i ledningsgruppen hösten 2011 har förvaltningen under arbetat i fem olika grupper för att finna förslag till organisationsförbättringar inom områdena: Bostäder, Unga vuxna, Våld i nära relationer, Sysselsättning och Kontaktpersoner/kontaktfamiljer. Arbetet skall ha fokus på medborgarnas "fård" inom förvaltningen, så att den blir så smidig och effektiv som möjligt för den enskilde. Syftet är att uppnå en mer sammanhängande process, och där till hörande kompetens för att uppnå bästa möjliga utveckling. F örvaltningen har under våren tillsatt två personer med uppdrag att utreda förutsättningarna för att arbeta med metoden Bostad först i Karlstad. Bostad först handlar om att den egna bostaden är en förutsättning för att man skall kunna tillgodogöra sig samhällets resurser i övrigt. Personer som har svårt att komma in på bostadsmarknaden får en bostad och erbjuds därefter olika former av insatser för att komma till rätta med missbruk eller psykisk ohälsa. Utredarnas förslag till organisation av arbetet har godkänts av nämnden i augusti. Förvaltningen har beviljats bidrag från Socialstyrelsen till ett projekt inom sysselsättning. Målet är att genom samverkan skapa förutsättningar tilllönearbete och hållbara lösningar till egen försörjning för personer med psykisk funktionsnedsättning. Projektet ska vara helt individanpassat där personens egen önskan står i fokus. Projektet beviljades 2,7 mnkr att användas under år. Förvaltningen startade ett nytt boende för unga vuxna, 18-24 år med en omfattande social problematik. Det är ett tillfålligt boende med individuellt anpassat stöd i syfte att slussa ut unga vuxna från institution. Målet med boendeformen och boendestödet är att kvalificera sig till eget boende, ha en meningsfull sysselsättning och en fungerande vardag. Verksamheten har nu permanentats och har dygnetruntbemanning. Boendet har 10 boendeplatser och l akutplats. Förstärkt familjehemsvård har påbörjats på förvaltningen. Ett förstärkt familjehem innebär att familjen har en placering, att en vuxen är hemma på heltid och att familjen får extra stöd och utbildning. Förstärkta familjehem ska ersätta stiftelser och andra företag, samt i vissa fall kunna utgöra ett alternativ till institutionsvård. Fyra förstärkta familjehem har hittills tagits i bruk Unga vuxna med svår missbruksproblematik, psykisk ohälsa och i behov av behandling ökar. Under 2011 och har fler unga kvinnor varit omhändertagna enligt LVM än 1

tidigare. Förvaltningen ser att andelen unga kvinnor i åldersguppen 20-25 år med missbruklberoende har ökat markant. Antalet externa placeringar utifrån L VM (lagen om vård av missbrukare i vissa fall)har ökat i jämförelse med samma period föregående år 2011. Totalt har 15 personer varit placerade enligt L VM under januari - augusti. Motsvarande antal för 2011 var 8 personer. Driftbudget - ekonomiskt utfall och prognos Verksamheten Belopp i tkr. Utfall Jan-aug Utfall Jan-aug Prognos helår Prognos avvikelse 2011 Intäkter Kostnader 104050 337429 104832 332040 132653 513828 Nettokostnad 233379 227208 381175-2000 Kommunbidrag/ram 239472 252783 379 175 Resultat 6093 25575-2000 - 2 000 Jobbpaket 2 Belopp i tkr. Utfall Jan-aug Utfall Jan-aug Prognos helår Prognos avvikelse 2011 Intäkter Kostnader 5800 7400 8600 Nettokostnad 5800 7400 8600 Kommunbidrag/ram 10667 16000 16000 Resultat 4867 8600 8600 Jobbpaket 2 kommer att startas under och fortsätta under 2013. 2

Försörjningsstöd Budgetbelopp anges inklusive tilläggsanslag Belopp i tkr. Utfall Utfall Prognos Prognos Jan-aug Jan-aug helår avvikelse Intäkter 2011 Kostnader 60961 64317 96072-19000 Nettokostnad 60961 64317 96072-19000 Kommunbidrag/ram 40311 51 381 77072 O Resultat - 20 650-12936 -19000-19000 Kommentar utfall januari-augusti Det fortsatta inflödet avanmälningar och ansökningar till fårvaltningen visar att medborgarnas behov av stöd och insatser ökar. Kostnaderna får externa placeringar för vuxna orsakar ett underskott på 6500 tkr får. Kostnaden får externa placeringar var mycket höga även under år 2011. Budgeten överskreds då med 14 mnkr. Kostnaden för LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) avseende extern placering och assistent/ledsagare överskred budgeten med 2,5 mnkr. Kostnaderna för externa placeringar inom missbruklberoende och socialpsykiatri ligger kvar på samma höga nivå under, trots de åtgärder som sats in får att dämpa kostnadsökningen. Externa placeringar barn och unga När det gäller placeringskostnaderna får barn och unga har fårvaltningen lyckats dämpa kostnadsutvecklingen och redovisar nu ett nollresultat. Det är framfårallt satsningen på fårstärkta familjehem och satsningen på det nya boendet för unga vuxna med en omfattande social problematik som gett goda resultat. Satsningen på fårstärkta familjehem ska ersätta stiftelser och andra fåretag, samt i vissa fall kunna utgöra ett alternativ till institutionsvård. Fyra förstärkta familjehem har hittills tagits i bruk. Det nya boendet får unga vuxna är ett tillfälligt boende med individuellt anpassat stöd i syfte att slussa ut unga vuxna från institution. Antalet institutionsplaceringar barn och unga är betydligt lägre än får samma period 2011. Under augusti har 15 barn och ungdomar varit placerade, jämfårt med 26 under augusti 2011. Det innebär att fårvaltningen räknar med att hålla budgeten när det gäller placeringskostnaderna för barn och unga. Externa institutions placeringar inom missbruk/beroende och socialpsykiatri Kostnaderna får externa placeringarna har överskridit budget under 2011 och och fårväntas ligga på samma nivå även de kommande åren. Trots kostnadsökningen får externa placeringar vuxna har färre personer placerats. En orsak till de höga kostnaderna för externa placeringar är allt längre placeringstider i kostnadskrävande tvångsvård enligt LVM (Lagen om vård av missbrukare i särskilda fall). Vård med stöd av 13 L VM har en dygnskostnad på 3 950 kr. Tvångsvården övergår alltmer sällan i frivilliga placeringar och vårdbehovet enligt L VM ökar därför. 2009 var 19 % av samtliga placeringskostnader enligt LVM. Motsvarande andel 2011 är 30 %. Vård med stöd av 4 LVM har en dygnskostnad på 3275 kr. Denna kostnad kan jämfåras med kostnaden får behandlingshem som ger vård enligt Socialtjänstlagen. Där ligger den genomsnittliga dygnskostnaden på omkring 2 000-2 500 kr/dygn. 3

Kostnader för tvångsvård vuxna enligt LVM 2009-2011 tkr 5000 ~--------------------------------------~ 4500+---------------------------------------~ 4000 +-------------------------------- 3500+-------------------------------- 3000 +--------- 2500 +--------- 2000 +--------- 1500 1000 500 o 2009 2010 Kostnad I 2011 Tabellen visar den markanta kostnadsökningen/ör L VM; nära tredubbling 2009-2011. Vård enligt LVM beslutas i Förvaltningsrätten och verkställs av kommunens socialtjänst. Diagrammet nedan visar att antalet LVM har ökat väsentligt under. Under perioden januari till juli har antalet beslutade L VM ökat med 44 % jämfört med samma period 20 Il. Antal L VM u nder perioden 2009-14,---------------------------------------------, 12+---------------------------~----------------~ 10+---------------------~~--------------------~ s c et 8+-------------------~~----------------------~ 6 +- ~--------~L-----~--------------~~--~ - Antal 2009 -Antal 2010 - Antal 2011 - Antal 4 2+---~~--~~~----~~----~~---------------~ Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad Tabellen visar den stora ökningen av antalet L VM under Unga vuxna med svår missbruksproblematik, psykisk ohälsa och i behov av behandling tenderar att öka. Missbruksbilden har förändrats. Från heroin, amfetamin, cannabis och alkohol till en blandning aven mängd preparat vilket sker redan i tidiga tonår. Dämpande och smärtstillande mediciner finns med i stort sett hos alla ungdomar med missbruklberoende problematik. Även Subutex och Suboxon (ersättningsmedel för heroin som ges i läkemedelsassisterad behandling) har blivit vanliga som illegala droger. Drogerna är lätt tillgängliga bland annat på Internet och det finns även egentillverkade droger i omlopp. Tillgången och tillgängligheten till droger innebär att missbruk och beroendeproblematiken därmed ökar. Antalet personer, särskilt unga, i behov av behandlingsinsats för missbruk! beroende blir allt fler 4

KARLSTADS KOMMUN - DELARSBOKSL UT Ytterligare en orsak till de höga kostnaderna för externa placeringar är att beslut om särskilt boende har verkställts genom extern placering på grund av brist på platser i särskilt boende, i kombination med stort vårdbehov. Att kunna erbjuda egen lägenhet i särskilt boende för personer med psykisk funktionsnedsättning på hemorten är inte främst en kostnadsfråga. Dessa medborgare har lagstadgad rätt till boende på hemorten. (Kommunen kan åläggas särskilda avgifter för ej verkställda beslut enligt 16 kap. 6 a-h socialtjänstlagen.) Kostnader insutitutionsplaceringar, vuxna missbrukare, kr/inv 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 o Eskilstuna Gä'vie Karlstad Kristianstad Sundsvall I_ 2008 D 2009 0 2010 1 Växjö Siffrorna är hämtade från seb och SKL " Vad kostar verksamheten i din kommun ". Diagrammet ovan visar kostnader per invånare mellan jämförbara kommuner av~ende externa placeringar vuxna missbrukare. Karlstads kommun har i jämförelse relativt normala kostnader per invånare trots ökning Försörjning och sysselsättning Arbetslösheten ligger fortfarande på en något högre nivå i år jämfört med 2011. Arbetsmarknads- och socialnämndens budgetram ökas genom ett tillfålligt tillägg till års budget med 32 miljoner kronor för att möta den höga kostnadsnivån för försörjningsstöd. Inriktningen är att satsa på åtgärder för att skapa egen försörjning och därigenom begmnsa behovet av försörjningsstöd. Minst hälften av förstärkningen ska gå till jobbskapande åtgärder. I prognosen har ramen för Jobbpaket 2 särredovisats eftersom 8,6 mnkr av den tilldelade ramen kommer att föras över till 2013. Ramen för försörjningsstöd har ökats med 16 mnkr. I juni- augusti ökade kostnaderna för försörjningsstödet med 3,2 mnkr jämfört med samma period 2011. Prognosen visar en kostnad för år på 96 mnkr, ett underskott på 19 mnkr. Jämförelser med de andra kommuner som förvaltningen re1aterar till har samma utveckling. Kostnaden för försörjningsstöd (FS) var 92,4 mnkr 2011, det har inte varit så högt på tio år. Kostnaden för 2010 var 88,4 mnkr, vilket innebär en ökning med 4 mnkr eller 4,5 % under 2011. (Kostnadsökning till följd av prisökningar ligger på 3 %). 5

UTBETAL T FÖRSÖRJNINGSSTÖO Belopp i kr 95000000 90000000 85000000 Q. Q. O I- 80000000 75000000 F5 I 'ii - RAM al 70000000 65000000 60000000 55000000 50000000 2007 2008 2009 2010 2011 Ar Tabellen visar differensen mellan det faktiskt utbetaldaförsörjningsstödet (FS) och den budgeterade ramen för försörjningsstöd under perioden 2007-2011 75 % av alla hushåll som har försörjningsstöd har varit arbetslösa mer än ett år. Det innebär stora behov av rehabiliterande åtgärder, såväl sociala som arbetslivsinriktade. Med tanke på den svaga tillväxten i svensk BNP på 1,5 procent för och utfallet de åtta första månaderna så är förvaltningens prognos att kostnaderna för försörjningsstöd kommer att öka till 96 mnkr under. Ramen för försörjningsstöd är 61 mnkr för år (samt ett extra tillfälligt tillägg på 16 mnkr). Diagrammet visar att kostnaden låg på drygt 60 mnkr 2007 men då är det viktigt att känna till att från maj 2008 till januari 2010 fördubblades arbetslösheten i Karlstad. Arbetslösheten ligger fortfarande kvar på en hög nivå även under. Vi har också blivit 2 654 fler medborgare sedan 2007, vilket också ökar förvaltningens kostnader. Den ändrade tillämpningen och de ändrade reglerna i sjukförsäkringssystemet innebär fortfarande att ett stort antal medborgare som fått avslag på förlängd sjukersättning eller sjukpenning sökt försörjningsstöd. Under är det ca 20 % av kostnaderna för försörjningsstöd som beror på Försäkringskassans ändrade regler och tillämpningar. Det medför en kostnadsförskjutning från stat till kommun på cirka 19 miljoner kronor. 6

Sammanställning kostnadsökningar 2007-2011, utan hänsyn till konjunktur: Belopp (tkr) Försörjningsstöd 2007 63 124 Befolkningsökning 2007-2011 2 728 Kostnadsökningar enligt KPI Kostnadsförskjutning från staten till kommun (F örsäkringskassans ändrade regler och tillämpningar) Summa 4546 19000 89398 Kommentar Kostnad 1028 kr/kommun invånare enligt öppna jämförelser 2011 Prisökning 7,2% 2007-2011 I denna sammanställning ingår inte kostnadsökningen till följd av lågkonjunktur. Under samma period fördubblades arbetslösheten i Karlstad. Arbetslösheten ligger fortfarande kvar på en hög nivå även under (3 913 personer i augusti). Socialstyrelsens presentation "Öppna jämförelser av kommunernas utbetalningar av ekonomiskt bistånd" visar att i Karlstad ligger kostnaderna per kommuninvånare under genomsnittet i riket och är dessutom bland de lägre i en jämförelse med kommuner i samma kommuntyp enligt SKL:s definition. 65 procent av de kommuner som är klassificerade i samma grupp har högre kostnad per kommuninvånare. Öppna jämförelser 2011.il Socialstyrelsen Kostnads Indikatorer Bakgrundsmått mått 2: ~.. 2: ~' [!P.' ~ g" i- ~~ S fi».. ~ " ~ " ~ " c " I» "TI" I» "TI" I» "TI I» VI:J VI Vl :J < 0:< 0:< o: :J O OQ :J. i Iit.~ 1it.~Q.S'.::J 3 :J. CRll»iilOiilVliil a. lit. CRl~ l!l. ~ ~ " " ~0::J"0:8O: m.. :J :J ~" :J o _. :J :J a.~ a. :J a.~... a. ~;:;" ~ 2: ~ ~ <.::l. 1»:.::l. 1»'.::l. ~ S- Qjö~' ö: VI VI' I» ~ ~ o:: ~ ~ 2.~2 ' Ci 2. :J Xm ~ Kl ~ ~ ~ a ~ ~ ",CXJ ~. ~ ~~ ~ ~~ ä o :J r+ :r ;3. o I» iif 2: ~ ~".., :J _. ~... :J":J" :J" S!: :J" ~ 00 VI ~ _. -. _. < :J is :J. cm a [ ~. < 1». :J I :J 5. :J ~ " I» ~ a 'a "':J ~ ~ ~ <' r+ :J 1»0 ~!t ~!t 2:. ~ ~. a. 1»: ~ ~ 1». o @ ~ Il) Il).., i. i. i. a ~ g ~ VI :J... :J o o: :J o OQ OQ o ~ ä a. ~.., 3' V, 2 2 ~. OQ... ~ VI 1»0 o :J :J :J ~ VI.., :J Ä *' a. a. 1»0 a. I» Kommun/län ~.., a. Eskilstuna 37,9 24,8 10,9 17,4 21,3 2772 23,9 17,1 6,1 10,1 5,9 3,2 15,9 66,6 6,6 7,2 4,6 Växjö 34,1 17,5 5,1 8,9 8,1 1094 19,4 11,8 4,4 6,2 6,0 2,5 18,5 51,6 7,5 10,2 2,8 Halmstad 31,2 19,1 2,6 3,6 5,3 642 18,6 12,0 4,1 7,2 4,0 2,0 17,4 49,S 17,8 5,9 1,8 Karlstad 27,4 14,8 4,4 6,6 7,4 1028 20,3 13,4 4,5 6,0 3,4 2,0 18,8 50,0 11,2 13,5 2,6 Örebro 30,9 22,4 5,9 9,2 9,6 1409 21,1 13,6 5,1 7,5 4,4 2,5 17,8 53,2 11,0 16,6 3,2 Gävle 29,7 14,4 5,3 10,1 9,2 1045 19,0 14,3 4,5 9,5 4,6 2,0 16,8 61,9 9,1 1,5 2,6 Sundsvall 25,9 15,8 5,2 8,2 12,8 1170 17,2 14,2 5,1 9,8 3,5 1,5 15,3 51,0 10,8 11,6 3,2 Östersund 22,6 9,7 3,9 5,9 8,5 775 18,2 13,5 4,7 7,1 2,5 1,2 16,8 55,8 14,1 2,2 2,1 Stockholm 40,8 26,4 3,9 6,6 5,8 1117 19,7 9,8 4,6 6,9 7,6 3,5 13,3 51,4 19,6 14,5 3,3 Malmö 44,1 29,3 8,7 15,9 12,7 2276 33,3 13,7 5,5 7,3 12,0 5,5 15,4 46,2 11,1 11,8 5,2 Göteborg 37,6 23,S 7,3 11,9 10,1 2157 22,8 12,9 5,2 6,4 7,3 3,4 16,0 35,9 13,7 11,0 5,4 Riket 31,7 18,6 4,5 7,1 8,8 1074 20,1 11,8 4,3 8,7 5,2 2,4 15,6 47,3 13,1 10,2 1,9 Tabellen visar ett urval av de kommuner som är i samma kommuntyp som Karlstad, 7

Ekonomiskt bistånd är välfärdssystemens yttersta skyddsnät. Syftet är att det ska träda in tillfälligt och tillförsäkra enskilda en skälig levnadsnivå vid kortare perioder av försörjningsproblem. För de indikatorer som mäter långvarigt mottagande av ekonomiskt bistånd är det därför motiverat att säga att andelstalet bör vara så lågt som möjligt. Vissa kommuner eller kommundelar redovisar att över 30 procent av samtliga bidragsmottagare är aktuella mer än tre år. Jobbpaket Jobbpaketet följer den strategiska planen och vänder sig i första hand till unga under 30 år och i andra hand till familjer med barn som är under 15 år. Arbetsplatserna finns inom kommunens förvaltningar och bolag. Arbetsförmedlingen bekräftar att de som idag är långtidsarbetslösa och har en svag ställning på arbetsmarknaden även fortsättningsvis har svårt, eller till och med svårare att få fotfäste på arbetsmarknaden. För dessa målgrupper kanjobbpaketen vara en bra lösning. Av 300 personer som genomgått ett jobbpaket har 200 personer idag egen försörjning. Det vill säga att 66 % har en annan försörjning än försörjningsstöd. Förvaltningen räknar med att behovet av försörjningsstöd kommer att minska när Jobbpaket 2 får full effekt. Jobbpaket 2 startade under maj och anställningar görs kontinuerligt under resten av året. En ny del i jobbpaketet är en satsning på omvårdnadsprogrammet tillsammans med Komvux. Omvårdnadsprogrammet har i och med det ökat från 30 elever till 90 elever under denna termin. Utbildningen är en grund för kommande rekryteringar av vårdpersonal inom kommun och landsting. Förvaltningen samverkar med andra parter som Communicare, Lärling 2.0 och Samspelet för att finna bra lösningar för arbetslösa personer som inte medverkar i Jobbpaketen men uppbär försörjningsstöd. Kommentar helårsprognos samt åtgärder Verksamheten: Förvaltningen har dragit ner verksamhet för att möta kostnadsökningarna. Det är framförallt ökade kostnader som rör externa placeringar. Vård enligt L VM (Lagen om vård av missbrukare i särskilda fall) och L VU (lagen om vård av unga) beslutas i Förvaltningsrätten och måste verkställas av kommunens socialtjänst. Även kostnaden för övriga externa placeringar har ökat. Förvaltningen arbetar för att minska de externa placeringarna samt externt köpt öppenvård vilket leder till att interna behandlings insatser ökar. Förvaltningen har inte ekonomi att möta det ökade trycket med att anställa fler medarbetare utan har i stället minskat personalstyrkan i samband med neddragningar. Förvaltningen redovisar en prognos med ett underskott på 2 mnkr. Det är en sänkning med 7,5 mnkr från föregående prognos. Orsaken till den positiva utvecklingen är bland annat att: De besparingar förvaltningen beslutade inför 2011 och ligger kvar och ger nu full effekt. Förvaltningen har beviljats bidrag från Socialstyrelsen till ett projekt inom sysselsättning. Målet är att genom samverkan skapa förutsättningar tilllönearbete och hållbara lösningar till egen försörjning för personer med psykisk funktionsnedsättning. Projektet ska vara helt individanpassat där personens egen önskan står i fokus. Projektet beviljades 2,7 mnkr att användas under år. Inflödet till barn- och ungdomsvården har sedan 2007 ökat med 722 anmälningar eller med 83 %. De flesta anmälningarna gjordes av polis och skola. Det är i åldersgruppen 0-6 år som anmälningarna ökat mest procentuellt. Ökningen är 302 anmälningar eller 161 %. Förvaltningen har arbetat med åtgärder för att minska kostnaderna och har, trots denna 8

kraftiga volymökning, lyckats. När det gäller placeringskostnaderna för barn och unga har förvaltningen klarat av att dämpa kostnadsutvecklingen och räknar med att hålla budgeten. Det är framförallt satsningen på förstärkta familjehem och satsningen på det nya boendet för unga vuxna med en omfattande social problematik som gett goda resultat. Antalet institutionsplaceringar barn och unga är betydligt lägre än för samma period 20 Il. Under augusti har 15 barn och ungdomar varit placerade, jämfört med 26 under augusti 2011. En ny dom i högsta förvaltningsdomstolen har gjort att förvaltningen sökt och beviljats omprövning för ersättning av viss mervärdesskatt med 1,4 mnkr för åren 2009-. Staten ger ut stimulansmedel för psykisk hälsa barn och unga. Karlstads kommun får 0,7 mnkr under förutsättning att prestationerna är uppfyllda. Staten ger ut stimulansmedel för psykisk hälsa vuxna med omfattande behov. Karlstads kommun får 0,9 mnkr vid prestationsuppfyllelse. Det fortsatta samarbetet med Arbetsförmedlingen när det gäller arbetsmarknad s åtgärder fortsätter året ut och ger bidrag till verksamheten. Det är alltså cirka 6 mnkr som är tillfälliga pengar och kommer att försvinna nästa år. Nämndens samlade kommentar över åtaganden Förvaltningens prognos är att nämnden kommer att klara av att genomföra samtliga tillddande åtaganden inom avsatt tid. När det gäller åtagandet "Kommunens nämnder och förvaltningar ska se positivt på byggnation på landsbygden" har nämnden svårt att se hur verksamheten ska arbeta med uppgiften. Verksamheten har ingen/eller mycket liten möjlighet att påverka resultatet. 9

Nyckeltal och prestationer Utfall Utfall Prognos Budget Jan-aug Jan-aug helår helår Mått 2011 Försöriningsstöd Klienter till egen försörjning 241 153 F örsörjningsstödskostnad för perioden 60961 64317 96072 77072 Försörjningsstöd/hushåll, kr i 6964 7183 7000 7000 genomsnitt/månad Antal hushåll som uppbär antingen 1134 1177 försörjningsstöd eller introduktionsersättning i genomsnitt/månad Barn- och ungdomsvård Institutionsvård Arsp laceringar 22,5 16 18 21 Dygnskostnad 3536 3025 3050 3300 Familjehem Arsplaceringar 127 120 122 128 Dygnskostnad 684 774 750 659 Behovsprövad öppenvård Antal årsuppdrag kontaktpersoner/familjer 88 106 107 86 Socialusykiatri och missbruk/beroende Missbruksvård för vuxna Institutionsplaceringar Arsplaceringar 18,7 16 16 14,7 Dygnskostnad 1 936 2214 2200 2000 Socialpsykia tri Institutionsvård psyk funktionsnedsatta Årsplaceringar 7,7 6,7 7 5 Dygnskostnad 2416 2308 2300 2200 Institutionsvård psyk funktionsnedsatta + missbruk Årsplaceringar Dygnskostnad 2,8 2 2 2,7 2378 2147 2 100 2000 10

Investeringsbudget - ekonomiskt utfall och prognos Belopp i tkr. Utfall Prognos Budget Prognos Jan.. aug helår helår avvikelse Grundram 649 3973 3973 O Övriga projekt Summa 649 3973 3973 O 11