REV Infrmerar Dagvatten December 2014
REV Infrmerar Inledning Under senare år har fkus ökat på frågr kring hantering av dagvatten ch dräneringsvatten. Bakgrunden till detta är bl.a. de prgnser sm gör gällande att klimatförändringar kmmer att ge ett varmare ch regnrikare klimat. Likaså spås dessa klimatförändringar ge ett högre medelvattenstånd än vad sm är nrmalt idag, vilket i sin tur även kmmer kunna medföra högre grundvattennivåer. Dagvatten är tillfälligt förekmmande rinnande vatten på markytan. I begreppet dagvatten innefattas såväl regnvatten, smältvatten ch tillfälligt framträngande grundvatten. Dagvatten i tätbebyggd miljö fångas nrmalt upp av särskilda dagvattenbrunnar ch avleds via ledningar, även m öppen avledning ckså kan förekmma, vidare till närmaste recipient, t.ex. en bäck eller havet. Prblemrientering I äldre bebyggelsemråden saknas fta huvudman för förekmmande dagvattenanläggningar. Vid nyexplatering är ibland ansvarsfördelningen mellan kmmunen, explatören, väghållaren ch fastighetsägarna klar vad gäller dagvattenhanteringen. Klimatförändringar kmmer kunna leda till mer regnande ch mer fta förekmmande skyfalls regn (50- ch 100-års regn) samt höjning av vattenstånd i sjöar ch hav. Det finns en tendens till allt fler hårdgjrda ytr inm befintliga planmråden, sm försvårar lkalt mhändertagande av dagvatten. Den ökade explateringsgraden i en kmmun. Dålig uppföljning utav explateringsavtalen. I gamla detaljplaner beaktas inte dagvattenhanteringen. Dålig kmmunikatin Kmmun Explatör-Väg/ samfällighetsförening.
REV Infrmerar Regler ch ansvarsfrågr Dagvattenanläggning Till den enskilda väghållarens uppgifter hör inte att ta hand m dagvatten från tmterna längs de vägar väghållaren har att sköta, m det inte särskilt föreskrivs i det för väghållaren gällande anläggningsbeslutet att förutm vägar ckså sköta en sådan dagvattenanläggning. Det är inte särskilt vanligt att en enskild väghållare med äldre förrättningsbeslut 1 har gjrts ansvarig för en dagvattenanläggning till förmån för avvattningen av tmtmark inm ett planmråde. Däremt är det relativt vanligt, att det inm gamla byggnadsplanemråden finns dagvattenanläggningar, sm varken sköts av kmmunal huvudman eller har någn annan särskild utsedd förvaltare. Ofta har detta sin förklaring i att när mrådet explaterades så irdningställdes en dagvattenanläggning till förmån för de blivande tmterna av explatören, utan att en särskild samfällighet för dess skötsel bildades. Om en sådan herrelös anläggning kräver underhållsåtgärder kan det uppstå prblem, eftersm det inte finns någn sm kan begäras sköta ch beksta underhållet. I ett mråde sm helt saknar dagvattenanläggning kan det ckså uppstå prblem, när dagvatten från tmtmark av lika skäl inte tas m hand inm respektive tmt, vilket t.ex. kan vara fallet när en större del av tmterna bebyggs eller förses med täckande material, exempelvis stenplattr, sm inte släpper igenm regnvatten ch därmed försvårar infiltreringen av dagvattnet inm tmtmarken. Ett sätt att lösa van beskriva prblem är genm att uppmärksamma kmmunen på saken. I lagen m allmänna vattentjänster finns nämligen regler bl.a. för hur avlpp kan rdnas i ett större sammanhang, ch kmmunens ansvar att detta sker, m det behövs med hänsyn till skyddet för människrs hälsa eller miljön. Med avlpp enligt lagen förstås bl.a. brtledande av dagvatten ch dränvatten från ett mråde med samlad bebyggelse. Lagen förser kmmunen med verktyg för att bl.a. kunna rdna med en dagvattenanläggning i ett mråde med samlad bebyggelse ch föreskriver hur avgifterna för en sådan anläggning skall fördelas mellan fastighetsägare ch väghållaren ch den ansvarige för den allmänna platsmarken. Om kmmunen inte frivilligt vill åta sig ansvaret för dagvattenfrågrna så finns det en möjlighet att påkalla prövning av ansvaret för dagvattenfrågrna i Statens va-nämnd. För påkallande av kmmunens ansvar för dagvatten ch/eller bildande av en gemensamhetsanläggning för dagvattenhantering, se nedan under rubriken Tips ch möjliga åtgärder. 1) Förrättning = planmässigt avgränsat uppdrag.
REV Infrmerar Förhållandet mellan huvudman för dagvatten ch väghållaren Om kmmunen tar ansvaret för dagvattenhanteringen ch sköter brtledandet av dagvatten från ett bebyggelsemråde, så finns det i lagen m allmänna vattentjänster en gränsdragning mellan det ansvar sm huvudmannen för dagvatten har ch det ansvar sm väghållaren har. I lagen föreskrivs nämligen, att den kmmunala huvudmannen inte har ett ansvar för funktinen av vägdiken, rännstensbrunnar ch ledning sm förbinder dessa med den allmänna dagvattenanläggningen. Vägdiken ch rännstensbrunnar är nämligen alltid att anse sm en del av de väganrdningar, sm väghållaren har att sköta. Den kmmunala huvudmannen för dagvattenhantering får ta ut kstnaderna för avledning av dagvatten från allmänna ch enskilda väghållare enligt den självkstnadsprincip sm lagen m allmänna vattentjänster bygger på. Ansvar för ytvatten Enligt Jrdabalken skall var ch en vid användandet av sitt eget eller annans markmråde ta skälig hänsyn till mgivningen. Vad gäller ytvatten sm ansamlas inm en fastighet innebär denna allmänna hänsynsregel att en fastighetsägare, eller nyttjanderättshavare, inte aktivt får leda vatten från fastigheten, skötsel- eller vägmrådet in på annans fastighet, till skada för annan. Däremt framgår av rättspraxis, att en fastighetsägare är skyldig tåla ett naturligt ytvattenflöde från ett högre beläget markmråde. En ägare av en tmt lägre belägen än en högre belägen granntmt, angränsande högre beläget vägmråde eller grönmråde, kan således inte begära att ägaren av det högre belägna mark/vägmrådet skall vidta åtgärder för att hindra naturligt ytvattenflöde från detta mråde ner på den lägre belägna tmten, eller få ersättning för skada sm sådant vattenflöde rsakar. Om det inte är fråga m ett naturligt ytvattenflöde, utan istället ett vattenflöde sm rsakats av en aktiv åtgärd, t.ex. avvattning av ett hustak, eller hårdgjrd tmtyta, sm samlas in för att sedan genm aktiv åtgärd ledas vidare, har den sm är utfört åtgärden ansvar för de lägenheter/skadr sm vattnet kan rsaka. Ett skadeståndsansvar förutsätter dck vårdslöst vållande eller vårdslös underlåtenhet i enlighet med huvudregeln i svensk skadeståndsrätt. Om en väghållare vidtagit de åtgärder sm skäligen kan begäras för att hindra ytvatten från nrmal nederbörd att skada mgivningen, kan väghållaren inte anses ha förfarit vårdslöst ch bör därmed inte heller kunna hållas ansvarig för eventuella skadr sm ytvattenflöde från vägmrådet rsakar sin mgivning. Det kan alltså inte anses ingå i en väghållares skyldigheter att vidta sådana förebyggande åtgärder sm kan hindra ytvattenflöde från vägmråde sm bidrar till översvämningar sm kan uppstå vid enstaka tillfällen, såsm t.ex. vid 10- eller 50-års regn.
REV Infrmerar Tips ch möjliga åtgärder för fastighetsägare ch enskild väghållare i ett mråde sm har undermålig dagvattenhantering Om det i ett mråde med samlad bebyggelse inte finns någn sm har skötselansvaret för dagvattenhanteringen från tmtmarken: Kntakta kmmunen ch rådgör m möjligheterna att kmmunen tar på sig ansvaret Om kmmunen krånglar, ta hjälp av teknisk knsult ch/eller advkat för bedömning m det är möjligt påtvinga kmmunen ansvaret Statens va-nämnd prövar m kmmunen skall tvingas ta ansvar för dagvattenhanteringen Kmmunen får fördela kstnaderna för dagvattenhanteringen mellan de fastighetsägare sm finns i mrådet ch väghållaren/ansvarig för skötseln av den allmänna platsmarken. Är mrådet inte tillräckligt tätbebyggt, för att kmmunen skall påföras ansvaret, eller m fastighetsägarna/den enskilda väghållaren av andra skäl vill försöka lösa prblemställningen själva: Bilda en arbetsgrupp; kartlägg nutida ch framtida behv Ta hjälp av teknisk knsult ch samråd med kmmunen ch/eller länsstyrelse hur en vattenavledning lämpligen kan rdnas Är en gemensam dagvattenhantering till nytta för flera fastigheter i mrådet kan en ansökan m inrättande av en gemensamhetsanläggning hs lantmäteriet göras Om en gemensamhetsanläggning för dagvattenhanteringen kan inrättas så skall kstnaderna för utförande ch drift av anläggningen fördelas mellan de fastigheter sm har nytta av att vara delaktiga i anläggningen (Mark- ch miljööverdmstlen har i en dm i nvember 2013 klargjrt att anläggningslagen kan tillämpas för inrättade av en sådan dagvattenanläggning, mål F514-13. Skall dck påpekas att i vissa situatiner kan behvet av markavvattning istället regleras enligt reglerna i Miljöbalken). Den enskilda väghållaren skulle kunna ta hand m skötseln av anläggningen sm en särskild sektin i verksamheten, m detta befinns lämpligt. Råd till den enskilda väghållaren att hantera vatten i ch brt från vägmrådet. Oavsett m det finns en huvudman för dagvattenhantering inm det mråde vägföreningen verkar eller inte, ska väghållaren alltid se till att nggrant sköta vägdiken, vägslänter ch vägtrummr, så att vattnet kan rinna ifrån vägmrådet. Skötseln av dessa anrdningar är alltid väghållarens ansvar Eventuell kstnadsmedverkan i den vidare avledningen av vatten från vägmrådet ch brt mt närmaste recipient förutsätter antingen föreskrift i anläggningsbeslutet, eller att kstnaden får anses sm en nödvändig utgift för väghållningen, t.ex. då en avsaknad av åtgärd direkt skulle kunna leda till skadr i det uppströms belägna vägmrådet.
REV Infrmerar Exempel på anläggningar för avledning ch mhändertagande av Dagvatten, på fackspråk benämnt LOD (lkalt Omhändertagande av Dagvatten) Fördröjning nära källan sker ftast på allmän platsmark ch genm slitlager med genmsläpplighet, infiltratin på gräsytr, infiltratinsmagasin, översvämningsytr, diken, dammar eller våtmarker. Trög avledning på allmän platsmark kan bestå av svackdiken, kanaler, bäckar ch diken. Samlad fördröjning inm allmän platsmark sker genm dammar eller våtmarksmråden. Vanlig naturmark tar ftast på ett bra sätt hand m dagvatten med naturlig infiltratin ch perklatin Nyplanering grönytr görs på sätt sm främjar lkalt mhändertagande av dagvatten, anlägg grönytr i lågstråk. Källa; Tyrens.se / klimatanpassning.se / www.sudswales.cm Avdunstning i öppna dammar Öppen dagvattenavledning till diken ch naturliga bäckar/åar Källa; rent-dagvatten.se
REV Infrmerar Fördröjningsmagasin/Stenkistr Källa; dinbyggare.se / byggfakta.se Trög avledning, infiltratin Eklgisk dagvattenhantering Källa; vegtech.se / dagvattenguiden.se
REV Infrmerar Helena Sellgren, Rut ch jag Källa: Peter Riddarstlpe, WRS Uppsala AB Kmmunal anslutning Rännstensbrunn Stuprör kpplat till det kmmunala nätet Källa; rent-dagvatten.se / staffanstrp.se
REV Infrmerar Växtlighet på tak kan fördröja/förhindra snabb avrinning från taket Källa; tyrens.se / nsd.se Principskisser lkalt mhändertagande / avledning från fastighet Figur 1 källa; Vellinge.se
REV Infrmerar Figur 2 Källa; Vellinge.se Begreppsförklaringar Statens Va-nämnd Specialdmstl, sm prövar alla tvister sm kan uppstå mellan de kmmunala va-huvudmännen ch enskilda brukare av vattentjänster. ABVA Bestämmelser för allmänna vatten & avlppsanläggningar. Dränvatten Vatten sm avleds genm dränering, dike alt rörledning. Splvatten Vatten sm används för rengöring av Exvis tak, fasader. Brrvatten Exvis ifrån installatin av bergvärmepumpar innerhåller brrkax sm skall tas mhand i en särskild reningsprcess. Avlppsvatten Gemensam benämning för spillvatten dagvatten ch dränvatten Spillvatten Förrenat vatten ifrån hushållen Dagvatten Regn ch smältvatten sm rinner av från hårdgjrda ytr Grundvatten Det vattnet sm finns i en del av marken Infiltratin Vattnets narturliga inträngning i markytan. Perklatin Vattnets frtsatta transprt genm marklagren. Recipient Är det mttagande vattendrag sm tar emt dagvatten/ytvatten t.ex. en bäck, en å, sjö eller hav. Spygatt Glvbrunn utan vattenlås. Stenkista Nergrävd infiltratinsanläggning för dagvatten. Duplikatsystem Avlppssystem där spillvatten ch dagvatten avleds i separata ledningar
REV Infrmerar Lästips ch vidare hänvisningar Tyrens.se Götebrgs kmmun Götebrgs kretslppssystem Swec.se Länstyrelsen.se Vellinge kmmun Per Juhlin Staffanstrps kmmun Lmma Kmmun Svenskt vatten Dagvatten plicy Härryda kmmun Dagvatten plicy Oxunda Vettensamverkan Dagvattenutredning Liner Nrränga ch Råbylund Dagvattenutredning Vellinge.se Dagvattenguiden.se WRS Uppsala, wrs.se Rentvatten.se Vegtech.se e-pst: kansliet@revriks.se Tel: 08-20 27 50 Hemsida: www.revriks.se