REV Informerar DAGVATTEN RIKSFÖRBUNDET ENSKILDA VÄGARS INFORMATIONSHÄFTE

Transkript

1 REV Informerar RIKSFÖRBUNDET ENSKILDA VÄGARS INFORMATIONSHÄFTE DAGVATTEN Inledning Under senare år har fokus ökat på frågor kring hantering av dagvatten och dräneringsvatten. Bakgrunden till detta är bl.a. de prognoser som gör gällande att klimatförändringar kommer att ge ett varmare och regnrikare klimat. Likaså spås dessa klimatförändringar ge ett högre medelvattenstånd än vad som är normalt idag, vilket i sin tur även kommer kunna medföra högre grundvattennivåer. Dagvatten är tillfälligt förekommande rinnande vatten på markytan. I begreppet dagvatten innefattas såväl regnvatten, smältvatten och tillfälligt framträngande grundvatten. Dagvatten i tätbebyggd miljö fångas normalt upp av särskilda dagvattenbrunnar och avleds via ledningar, även om öppen avledning också kan förekomma, vidare till närmaste recipient, t.ex. en bäck eller havet. Problemorientering I äldre bebyggelseområden saknas ofta huvudman för förekommande dagvattenanläggningar. Vid nyexploatering är ibland ansvarsfördel ingen mellan kommunen, exploatören, väghållaren och fastighetsägarna oklar vad gäller dagvattenhanteringen. Klimatförändringar kommer kunna leda till mer regnande och mer ofta förekommande skyfallsregn (50- och 100-års regn) samt höjning av vattenstånd i sjöar och hav. Det finns en tendens till allt fler hårdgjorda ytor inom befintliga planområden, som för svårar lokalt omhändertagande av dagvatten. Den ökade exploateringsgraden i en kommun. Dålig uppföljning utav exploateringsavtalen. I gamla detaljplaner beaktas inte dagvatten hanteringen. Dålig kommunikation Kommun Exploatör- Väg/ samfällighetsförening.

2 REGLER OCH ANSVARSFRÅGOR DAGVATTENANLÄGGNING Till den enskilda väghållarens uppgifter hör inte att ta hand om dagvatten från tomterna längs de vägar väghållaren har att sköta, om det inte särskilt föreskrivs i det för väghållaren gällande anläggningsbeslutet att förutom vägar också sköta en sådan dagvattenanläggning. Det är inte särskilt vanligt att en enskild väghållare med äldre förrättningsbeslut har gjorts ansvarig för en dagvattenanläggning till förmån för avvattningen av tomtmark inom ett planområde. Däremot är det relativt vanligt, att det inom gamla byggnadsplaneområden finns dagvattenanläggningar, som varken sköts av kommunal huvudman eller har någon annan särskild utsedd förvaltare. Ofta har detta sin förklaring i att när området exploaterades så iordningställdes en dagvattenanläggning till förmån för de blivande tomterna av exploatören, utan att en särskild samfällighet för dess skötsel bildades. Om en sådan herrelös anläggning kräver underhållsåtgärder kan det uppstå problem, eftersom det inte finns någon som kan begäras sköta och bekosta underhållet. I ett område som helt saknar dagvattenanläggning kan det också uppstå problem, när dagvatten från tomtmark av olika skäl inte tas om hand inom respektive tomt, vilket t.ex. kan vara fallet när en större del av tomterna bebyggs eller förses med täckande material, exempelvis stenplattor, som inte släpper igenom regnvatten och därmed försvårar infiltreringen av dagvattnet inom tomtmarken. Ett sätt att lösa ovan beskriva problem är genom att uppmärksamma kommunen på saken. I lagen om allmänna vattentjänster finns nämligen regler bl.a. för hur avlopp kan ordnas i ett större sammanhang, och kommunens ansvar att detta sker, om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön. Med avlopp enligt lagen förstås bl.a. bortledande av dagvatten och dränvatten från ett område med samlad bebyggelse. Lagen förser kommunen med verktyg för att bl.a. kunna ordna med en dagvattenanläggning i ett område med samlad bebyggelse och föreskriver hur avgifterna för en sådan anläggning skall fördelas mellan fastighetsägare och väghållaren och den ansvarige för den allmänna platsmarken. Om kommunen inte frivilligt vill åta sig ansvaret för dagvattenfrågorna så finns det en möjlighet att påkalla prövning av ansvaret för dagvattenfrågorna i Markoch miljödomstolen. För påkallande av kommunens ansvar för dagvatten och/eller bildande av en gemensamhetsanläggning för dagvattenhantering, se nedan under rubriken Tips och möjliga åtgärder.

3 FÖRHÅLLANDET MELLAN HUVUDMAN FÖR DAGVATTEN OCH VÄGHÅLLAREN Om kommunen tar ansvaret för dagvattenhanteringen och sköter bortledandet av dagvatten från ett bebyggelseområde, så finns det i lagen om allmänna vattentjänster en gränsdragning mellan det ansvar som huvudmannen för dagvatten har och det ansvar som väghållaren har. I lagen föreskrivs nämligen, att den kommunala huvudmannen inte har ett ansvar för funktionen av vägdiken, rännstensbrunnar och ledning som förbinder dessa med den allmänna dagvattenanläggningen. Vägdiken och rännstensbrunnar är nämligen alltid att anse som en del av de väganordningar, som väghållaren har att sköta. Den kommunala huvudmannen för dagvattenhantering får ta ut kostnaderna för avledning av dagvatten från allmänna och enskilda väghållare enligt den självkostnadsprincip som lagen om allmänna vattentjänster bygger på. ANSVAR FÖR YTVATTEN Enligt Jordabalken skall var och en vid användandet av sitt eget eller annans markområde ta skälig hänsyn till omgivningen. Vad gäller ytvatten som ansamlas inom en fastighet innebär denna allmänna hänsynsregel att en fastighetsägare, eller nyttjanderättshavare, inte aktivt får leda vatten från fastigheten, skötsel- eller vägområdet in på annans fastighet, till skada för annan. Däremot framgår av rättspraxis, att en fastighetsägare är skyldig tåla ett naturligt ytvattenflöde från ett högre beläget markområde. En ägare av en tomt lägre belägen än en högre belägen granntomt, angränsande högre beläget vägområde eller grönområde, kan således inte begära att ägaren av det högre belägna mark/vägområdet skall vidta åtgärder för att hindra naturligt ytvattenflöde från detta område ner på den lägre belägna tomten, eller få ersättning för skada som sådant vattenflöde orsakar. Om det inte är fråga om ett naturligt ytvattenflöde, utan istället ett vattenflöde som orsakats av en aktiv åtgärd, t.ex. avvattning av ett hustak, eller hårdgjord tomtyta, som samlas in för att sedan genom aktiv åtgärd ledas vidare, har den som är utfört åtgärden ansvar för de olägenheter/skador som vattnet kan orsaka. Ett skadeståndsansvar förutsätter dock vårdslöst vållande eller vårdslös underlåtenhet i enlighet med huvudregeln i svensk skadeståndsrätt. Om en väghållare vidtagit de åtgärder som skäligen kan begäras för att hindra ytvatten från normal nederbörd att skada omgivningen, kan väghållaren inte anses ha förfarit vårdslöst och bör därmed inte heller kunna hållas ansvarig för eventuella skador som ytvattenflöde från vägområdet orsakar sin omgivning. Det kan alltså inte anses ingå i en väghållares skyldigheter att vidta sådana förebyggande åtgärder som kan hindra ytvattenflöde från vägområde som bidrar till översvämningar som kan uppstå vid enstaka tillfällen, såsom t.ex. vid 10- eller 50-års regn.

4 TIPS OCH MÖJLIGA ÅTGÄRDER FÖR FASTIGHETS-ÄGARE OCH ENSKILD VÄGHÅLLARE I ETT OMRÅDE SOM HAR UNDERMÅLIG DAGVATTEN- HANTERING Om det i ett område med samlad bebyggelse inte finns någon som har skötselansvaret för dagvattenhanteringen från tomtmarken: - Kontakta kommunen och rådgör om möjlig heterna att kommunen tar på sig ansvaret - Om kommunen krånglar, ta hjälp av teknisk konsult och/eller advokat för bedömning om det är möjligt påtvinga kommunen ansvaret - Mark- och miljödomstolen prövar om kom munen skall tvingas ta ansvar för dagvattenhanteringen - Kommunen får fördela kostnaderna för dag vattenhanteringen mellan de fastighetsägare som finns i området och väghållaren/ansva rig för skötseln av den allmänna platsmarken. Är området inte tillräckligt tätbebyggt, för att kommunen skall påföras ansvaret, eller om fastighetsägarna/den enskilda väghållaren av andra skäl vill försöka lösa problemställningen själva: - Bilda en arbetsgrupp; kartlägg nutida och framtida behov - Ta hjälp av teknisk konsult och samråd med kommunen och/eller länsstyrelse hur en vattenavledning lämpligen kan ordnas - Är en gemensam dagvattenhantering till nytta för flera fastigheter i området kan en ansökan om inrättande av en gemensamhetsanlägg ning hos lantmäteriet göras - Om en gemensamhetsanläggning för dag vattenhanteringen kan inrättas så skall kost naderna för utförande och drift av anlägg ningen fördelas mellan de fastigheter som har nytta av att vara delaktiga i anläggningen (Mark- och miljööverdomstolen har i en dom i november 2013 klargjort att anläggningslagen kan tillämpas för inrättade av en sådan dagvattenanläggning, mål F Skall dock påpekas att i vissa situatio ner kan behovet av markavvattning istället regleras enligt reglerna i Miljöbalken). - Den enskilda väghållaren skulle kunna ta hand om skötseln av anläggningen som en särskild sektion i verksamheten, om detta befinns lämpligt. Råd till den enskilda väghållaren att hantera vatten i och bort från vägområdet. - Oavsett om det finns en huvudman för dag vattenhantering inom det område vägfören ingen verkar eller inte, ska väghållaren alltid se till att noggrant sköta vägdiken, vägslänter och vägtrummor, så att vattnet kan rinna ifrån vägområdet. Skötseln av dessa anord ningar är alltid väghållarens ansvar - Eventuell kostnadsmedverkan i den vidare avledningen av vatten från vägområdet och bort mot närmaste recipient förutsätter an tingen föreskrift i anläggningsbeslutet, eller att kostnaden får anses som en nödvändig utgift för väghållningen, t.ex. då en avsaknad av åtgärd direkt skulle kunna leda till skador i det uppströms belägna vägområdet.

5 EXEMPEL PÅ ANLÄGGNINGAR FÖR AVLEDNING OCH OMHÄNDERTA- GANDE AV DAGVATTEN, PÅ FACKSPRÅK BENÄMNT LOD (LOKALT OM- HÄNDERTAGANDE AV DAGVATTEN) Fördröjning nära källan sker oftast på allmän platsmark och genom slitlager med genomsläpplighet, infiltration på gräsytor, infiltrationsmagasin, översvämningsytor, diken, dammar eller våtmarker. Trög avledning på allmän platsmark kan bestå av svackdiken, kanaler, bäckar och diken. Samlad fördröjning inom allmän platsmark sker genom dammar eller våtmarksområden. Vanlig naturmark tar oftast på ett bra sätt hand om dagvatten med naturlig infiltration och perkolation Nyplanering grönytor görs på sätt som främjar lokalt omhändertagande av dagvatten, anlägg grönytor i lågstråk. Källa; Tyrens.se / klimatanpassning.se / Avdunstning i öppna dammar Öppen dagvattenavledning till diken och naturliga bäckar/åar Källa; rent-dagvatten.se

6 Fördröjningsmagasin/Stenkistor Källa; dinbyggare.se / byggfakta.se Trög avledning, infiltration Ekologisk dagvattenhantering Källa; vegtech.se / dagvattenguiden.se

7 Helena Sellgren, Rut och jag Källa: Peter Riddarstolpe, WRS Uppsala AB Kommunal anslutning Rännstensbrunn Stuprör kopplat till det kommunala nätet Källa; rent-dagvatten.se / staffanstorp.se

8 Växtlighet på tak kan fördröja/förhindra snabb avrinning från taket Källa; tyrens.se / nsd.se Principskisser lokalt omhändertagande / avledning från fastighet Figur 1 källa; Vellinge.se

9 Figur 2 Källa; Vellinge.se BEGREPPSFÖRKLARINGAR Mark- och Mark- och miljödomstolen prövar alla tvister som kan uppstå mellan de miljödomstolen kommunala va-huvudmännen och enskilda brukare av vattentjänster. ABVA Bestämmelser för allmänna vatten & avloppsanläggningar. Dränvatten Vatten som avleds genom dränering, dike alt rörledning. Spolvatten Vatten som används för rengöring av Exvis tak, fasader. Borrvatten Exvis ifrån installation av bergvärmepumpar innerhåller borrkax som skall tas omhand i en särskild reningsprocess. Avloppsvatten Gemensam benämning för spillvatten dagvatten och dränvatten Spillvatten Förorenat vatten ifrån hushållen Dagvatten Regn och smältvatten som rinner av från hårdgjorda ytor Grundvatten Det vattnet som finns i en del av marken Infiltration Vattnets narturliga inträngning i markytan. Perkolation Vattnets fortsatta transport genom marklagren. Recipient Är det mottagande vattendrag som tar emot dagvatten/ytvatten t.ex. en bäck, en å, sjö eller hav. Spygatt Golvbrunn utan vattenlås. Stenkista Nergrävd infiltrationsanläggning för dagvatten. Duplikatsystem Avloppssystem där spillvatten och dagvatten avleds i separata ledningar

10 LÄSTIPS OCH VIDARE HÄNVISNINGAR Tyrens.se Göteborgs kommun Göteborgs kretsloppssystem Sweco.se Länstyrelsen.se Vellinge kommun Per Juhlin Staffanstorps kommun Lomma Kommun Svenskt vatten Dagvatten policy Härryda kommun Dagvatten policy Oxunda Vettensamverkan Dagvattenutredning Linero Norränga och Råbylund Dagvattenutredning Vellinge.se Dagvattenguiden.se WRS Uppsala, wrs.se Rentvatten.se Vegtech.se