Movium SLU:s tankesmedja för hållbar stadsutveckling www.movium.slu.se Moviumsroll Utvecklaochkommunicera kunskapomurbana utemiljöerförbarn ochunga
Childperspective Child sperspective Barnsrätt till ight means 8 7 6 5 4 3 2 1 Hart barns delaktighet Barns initiativ gemensamt beslut Barns initiativ styr Vuxeninitiativ gemensamt beslut Barn är informerade och tillfrågade Barn är informerade vuxna beslutar Barn används som maskotar (symbolisk representation) Barn används som dekoration Barn manipuleras Arnstein medborgares delaktighet Medborgarkontroll Delegerad makt Kompanjonskap Legitimering Konsultation Information Sysselsättningsterapi Manipulation Grad av medverkan Medbestämmande Medinflytande och medansvar Medverkan Harry Shiers delaktighetsstege Värde Barn delar makt och beslutande med vuxna 5 Barn blir delaktiga i beslutsprocessen 4 Barns åsikter ska tas under övervägande 3 Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter 2 Barn blir lyssnade på 1 nivåer av delaktighet. Tabell 2. Shiers delaktighetsstege sammanställd med ovanstående Arnstein/Harts stegar för en jämförelse av
Grad av barns delaktighet (enligt Shier) 5 Barn delar makt och beslutande med vuxna 4 Barn blir delaktiga i beslutsprocessen 3 Barns åsikter ska tas under övervägande 2 Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter Projekt och metoder REBUS OMEP Samhällsplanering på riktigt Lokala skolprojekt Arkitekturpedagogik i Göteborg Tävling i Helsingfors Samhällsplanering på riktigt Gåtur Fotosafari eller upptäcktsfärd GIS Dataspel Mina kvarter Urbana dataspel 1 Barn blir lyssnade på Barnkonsekvensanalys Barns och ungas utemiljö Boverket regeringsuppdrag 2014: Vägledning för barns och ungas utemiljöer Boverket ska ta fram en vägledning för barns och ungas utemiljö. Vägledningen ska användas för planering, utformning, skötsel och förvaltning av urbana miljöer, med ett särskilt fokus på förskolegårdar och skolgårdar. Ska genomföras i samverkan med Movium Andra berörda myndigheter: Folkhälsomyndigheten och Statens skolverk Utmaningar: Konkurrensen om marken förtätningens konsekvenser, skolgårdar krymper Barnfamiljer väljer att bo kvar i staden Stadsmiljöer som främjar barns och ungas hälsa, utveckling och lärande Många berörda aktörer spelregler, samverkan och ansvarsfördelning Svagt stöd i plan- och bygglagen (PBL) 2014-11-18 Sida 1 2014-11-18 Sida 2
Stöd i PBL 2 kap, 9: En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att... Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta. Skolgården är mer än kvadratmeter! Det mesta av barnens dagliga rörelse och fysiska aktivitet sker I skolans utemiljö Kognitiva effekter: Utomhuspedagogik leder till ökad måluppfyllelse i skolarbetet Barnperspektiv i planering och planprocess metoder finns för barns delaktighet i beslut som rör deras miljö Förtätning och oroliga vuxna ger konsekvenser för barns möjligheter att leva fritt och utvecklas. Komplex situation. Många aktörer, olika regler och styrmedel. Varning för STUPRÖR! Stora skillnader kommuner: Goda exempel både strategisk nivå och gräsrotsnivå (även internationellt) Stort engagemang från olika aktörer. Uppenbar efterfrågan på stöd och riktlinjer (planarkitekter, samhällsbyggnadschefer) Förslag till Allmänna råd om placering och anordnande av friyta för fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet Vid placering och anordnande av friytor för lek och utevistelse bör särskilt beaktas friytans storlek, kvalitet och möjligheten att bedriva ändamålsenlig verksamhet. Friytan bör vara så rymlig att det utan olägenhet och utan risk för omfattande slitage går att ordna varierande terräng- och vegetationsförhållanden. 2014-11-18 Sida 3 2014-11-18 Sida 4 2014-11-18 Sida 5 På friytan bör eftersträvas goda sol- och skuggförhållanden, god luftkvalitet, god ljudkvalitet, samt att risker till följd av markföroreningar undviks. Tillgänglighet, hänsyn till pojkars och flickors lek (jämställdhet och inflytande) Friyta bör i första hand ordnas på den tomt där verksamheten ska bedrivas. För förskolor bör friytan ligga i direkt anslutning till byggnadsverket. För grundskolor bör friytan ligga i anslutning till byggnadsverket och eleverna bör självständigt kunna ta sig mellan byggnaden och friytan. ( utan praktiska inskränkningar eller fysiska hinder, Lunds kommun) Friytan bör inte senare kunna tas i anspråk för annat ändamål utan att ersättas med jämförbar friyta. 2014-11-18 Sida 6 2014-11-18 Sida 7 2014-11-18 Sida 8
1.Tillräckligtstorfriyta 2. Ändamålsenligverksamhet 3. Varierandeterrängoch vegetationsförhållanden 4. Godasolochskugg förhållanden? skolgården utvecklas till ett levande, pedagogiskt rum som väcker barns lust att lära vi skapar utemiljöer som stimulerar fysiskt aktiva lekar varje dag vi utvecklar en levande skolgård så att kan uppleva nature varje dag
Environment Education Ementucation å Vad händer när en traditionell ingskultur utmanas?
LEARNING TO CHANGE OUR WORLD The powerof outdoorexperiences Aaaaah! Ha-ha! CREATING PLACES FOR LEARNING PHOTO: SUSAN HUMPHRIES Aha! Centre for the Urban Environment Research, Consultancy & Information at SLU (Swedish University of Agricultural Sciences) www.movium.slu.se Lekensdrivkrafter (ElinSandseter,2011) Utforskahöghöjd klättra,hänga,hoppa,balanserapådetmesta Upplevahögfart gunga,glida,rutscha,springa,cyklaochskejtaifullfart
lippor,eld,djuptvatten,tunnis farligaverktyg älja,hugga,sågaknivar,sågar,yxor,rep Fysiskkamp:roughandtumble rottas,slåssochkämpamedochutanvapen försvinna kommavilse,varabortomvuxnaskontroll n där skolgården är aren Påvilkenfrågaär skolgården ettsvar?
Normalritningar till folkskoleträdgårdar jämte beskrivning och kortfattade anvisningar rörande trädgårdsskötsel såsom undervisningsämne i folkskolan (Stiftelsen Lars Hiertas Minne,1890) Skolan bör ej längre få göra barnen till både fysiska och moraliska krymplingar genom att proppa in dem hundradetals i små osunda kyffen och der göra minnesarbetet till en plåga och ett förderf på alla de andra sinnenas bekostnad Skolträdgården = skolgården, Skå folkskola, Ekerö, 1901 Skå folkskola, 2003
Huru skola barnens fysiska krafter kunna vårdas i skolan utan en skolgård, utan en lekplats så beskaffad, att barnen hvilken årstid som helst der kunna öfvas i de kroppsliga lekar, hvilka dock, man säge hvad man vill, äro de första och enda medlen för de yngsta skolbarnens rätta uppfostran, förutan hvilken hvarje annan art af uppfostran måste komma till korta? Skolan måste rätta sig efter barnens natur, och barnens natur ej efter mer eller mindre falska theorier 1862 Skolansuppgiftäratt främjalärandet sominteärsammasomatt förmedlakunskap Allasomarbetariskolanska främjaelevernasförmågaochvilja tillansvarochinflytandeöverden sociala,kulturellaochfysiska skolmiljön. [Lgr11,s.15] Skolansmålärattvarjeelev visarrespektförochomsorgom såvälnärmiljönsommiljöniett vidareperspektiv. [Lgr11,s.12]
Verkligheten? eten? Attityd
Det handlar om attityder och förebilder Trädgård eller skog? Insikten? Avsikten? Hela kroppen minns