Bäste Meddelare Lund 6 juni 2001



Relevanta dokument
Här får du veta mer om portionsmaten

Handledning. Sinnenas äventyr. Lektion 3. Måltiden mer än att bara bli mätt

Äldreomsorg & Hospice. Min levnadsberättelse. Namn

Kommunikationskort. Berätta om en drömresa som du har gjort eller skulle vilja göra. Berätta om en favoritleksak du hade som liten.

Namnuppgifter. Barndomen

Kultur och alkohol. Så startade Systembolaget. Systembolaget startade 1955 men historien börjar flera århundranden tidigare. ORDLISTA DISKUTERA

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Kultur och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Kultur och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA

Pizza Hut En kvalitativ Brand Character. 24 februari 2010

Vi söker Din berättelse!

Historien om mitt liv so far

Verksamhetsberättelse

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Lär känna mig! Min levnadsberättelse. Bild:

Hemkunskap Anki Demred och Martin Ekholm 2011

kroppkakor, stekt strömming med potatismos, mannagrynspudding, raggmunk, stekt sill med löksås, ärtsoppa, Janssons Frestelse, rotmos med fläsklägg

Hem DFU 289. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du:

Utdelade enkäter 110 st Inkomna enkätsvar 62 st. 40% Jag svarade själv på enkäten Jag har fått hjälp att fylla i enkäten 60%

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Samtalschema för värdering av stödbehov. Samtalschema

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Klimatsmart Mat. Juryns egna anteckningar. Tullâ ngsskolan. Not08Inde B. rebro. Fatta en platta! VälKommen till KöKet, husets hjärta

Så här beställer du catering från Malmborgs

Utvärdering deltagare

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur hade du det under din uppväxt?

Som medlem i Hälsoklubben får du:

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er.

Prov svensk grammatik

Föreläsningar med Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Höstmatsedel Äldreomsorgen Särskilda boenden Lunchrestauranger

INTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1

Detta kan göras imorgon

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du:

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr

Minskat matsvinn. Hållbara måltider i Örebro län Elsa Fries

Sjung om studentens lyckliga dar

Hotell- och restaurangprogrammet STUREGYMNASIET

Leverans av varm lunch. Matdistribution via hemtjänsten

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

DAGBOK FÖR MATSVINN SAKER ATT TÄNKA PÅ NÄR DU FYLLER I DAGBOKEN

I n f o r m a t i o n s b r o s c h y r o m p r a o

Höstmatsedel. Äldreomsorgen Vård- och omsorgsboenden Lunchrestaurang

På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl

Skolmåltiden - en måltidsupplevelse & mer än bara mat. Mia Prim

Vad är en perfekt matdag för dig?

3 dagar. Ingredienser v 28. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 28. Köp gärna med fler matvaror!

KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN

Tema: 24-timmarsdygnet

Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN:

Kvalitetsarbete Bergagården Avd blå

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.

Handlings plan RoM projektet för : Stattutgatan 4, avd 6 Datum: Förbättringsområde Delmål/Mål Hur gör vi? Klart/när?

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Ta vara på ögonblicken

Lingbo Julmatsedel Kyld mat

Lärjungaskap / Följ mig

Enkätundersökning om skolmat och matsalsmiljön 2008

Gammal kärlek rostar aldrig

Användarhandbok Mealman

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste.

Låt oss hållas starka!

Orkla Matbarometer Jeanette Bergquist

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa:

Äntligen skollunch! Vi vill bjuda dig på lunch.

kost vård 1. Smakar maten bra? Besvarad av: 206 (98%) Ej besvarad av: 4 (2%) 1 Ja 185 (90%) 2 Nej 21 (10%)

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne och Helsingborg SLF Strategisk samhällsplanering

Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet

Välkommen till Trähusets mathörna.

Kan du beskriva vilken relation ditt barn har till sociala medier och internet? Hur hanterar du besvikelser gentemot din familj?

Nätverka med hjärtat. och gör bättre affärer. Helene Engström. Smakprov fra n boken Nätverka med hjärtat, utgiven pa

Ingredienser v.45. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v.45. Köp gärna med fler matvaror!

Elevmaterial. Läsförståelse. Kapitel 1 Frågor på raden (Du kan läsa och hitta svaret i texten.) 1. Johan har svårt för något. Vad? 2. Vad hatar Johan?

FÄRS FISK JÄRN/LEVE R

Förbättra er måltidsmiljö -en tävling för vård- och omsorgsboenden i Ljusdals kommun- ljusdal.se

MÅLTIDSPOLICY för Bräcke kommun

Kommunstyrelsen. Ärende 14

Hälsotest. Namn: Telefon: Datum: /

Uppskatta hur många dagar i månaden du normalt pendlar till arbetet?

3 dagar. Ingredienser v 14. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 14. Köp gärna med fler matvaror!

1. Välj de lappar som passar er 2. Klipp ut 3. Lägg i en burk 4. Låt barnen dra en utmaning 5. Fråga gärna följdfrågor

Livsboken. Var dig själv hela livet ut!

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Frukt. och grönt på ditt sätt

Restaurang Stekoteket Målgrupp att kommunicera med: Lunchgäster Ton: Personlig, lättsam med lite humor

1 Utbildningsgruppens mål

Fikamästarens handbok. Fikamästarens handbok. Fairtrade Challenge Fairtrade Challenge 27 oktober 2010 DELTA I ÅRETS STORA FAIRTRADE-FIKA!

Levnadsberättelse för

TEMA JUL. Så tycker konsumenterna om julhandeln

Matlust i ord & bild. Tips och råd om matsituationen för dig som ger vård och omsorg till en person med demenssjukdom

Praktiskt prov i hem och konsumentkunskap

Kostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad

3 dagar. Recept. Ingredienser v 1. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 1. Köp gärna med fler matvaror!

Transkript:

Folklivsarkivet, Lunds Universitet Frågelista Luf 207 maj 2001 Bäste Meddelare Lund 6 juni 2001 Ätit har vi alltid gjort, och nya råvaror och rätter har i alla tider hittat fram till våra matbord. Detsamma gäller hur vi intar våra måltider. Under efterkrigstiden tycks emellertid dessa förändringar gått allt snabbare. Frys- och transportteknik, resor och invandring har utvecklat vårt ätande i en aldrig tidigare skådad hastighet. Vi har en relativt god bild av vad vi åt förr, i det gamla bondesamhället, men vår kunskap om och förståelse för dagens mat- och måltidsvanor är mer begränsad. Många rapporter visar att vi idag lägger allt mindre tid på matlagning och ätande. Samtidigt har vart och vartannat TV-program inslag om mat och matlagning, och kokböcker både med inhemsk och utländsk inriktning produceras säljs som aldrig förr. Hur går detta ihop? Härtill kommer det tilltagande uteätandet, och då gärna på restauranger med utländskt kök. Just den utländska influensen på svenska matvanor och svensk matsmak är föremål för Anna Burstedts avhandlingsskrivande här vid Etnologiska institutionen i Lund. Anna och jag ber Dig därför att med penna i hand och med hjälp av följande frågelista fundera lite grand över Dina egna erfarenheter och Ditt eget förhållande till mat och ätande. Vänliga hälsningar och Glad Sommar Anders Salomonsson Anna Burstedt 1

Mat- och restaurangvanor Barndomens matvanor Berätta kort om Din uppväxtmiljö (ort, tid, familjestruktur, föräldrars arbete osv.) Hur organiserades måltiderna i Ditt barndomshem? Vad åts? Vilka måltider åt man tillsammans och vilka utanför hemmet? Hur påverkade ekonomin maten och ätandet? Berätta såväl om vardag som fest. Fanns det familjer i grannskapet eller umgängeskretsen som åt annorlunda? Vad och hur? Vilka familjer var det? Att äta hemma Hur ser Din familjesituation ut idag? Hur många gemensamma måltider förkommer per dag? Vilket är huvudmålet? Äter Du/ni måltiderna på bestämda tider? Vilka? Hur lång tid går det som regel åt för de olika måltiderna? Är det skillnad i fråga om klockslag, deltagare och antal rätter beroende på olika veckodagar, vardagar, helgdagar, olika årstider? Vad äter ni vid olika måltider: vardag, lunch, middag, frukost, fest? Berätta om både vardagsmåltiden och kalaset! Hur skiljer sig måltiderna åt vad gäller antal rätter, tillbehör och måltidsdryck? Är matplatsen alltid densamma oavsett måltid och deltagarantal? Skillnad mellan vardag och fest, sommar och vinter? Hur ordnas det på bordet vid olika måltider? Servetter, ljus, blommor, olika porslin, glas, (ugns)formar, skålar, kastruller, fat, kryddor, såser osv. Äter Du något mellan målen? Är alla familjemedlemmar närvarande vid alla måltider? Vilka familjemedlemmar äter vissa mål på arbetsplatsen eller i skolan? Har Du/de då mat med sig hemifrån? Vilken typ av mat i så fall? Matvanornas förändring Vi har idag många olika matkulturer att välja mellan. Vilka föredrar Du i olika sammanhang? Rangordna gärna! Har detta förändrats för Dig under årens lopp? Hur tycker Du att bilden av olika matkulturer i media förändrats genom åren? Spelar orden autentisk och äkta, som ofta används i samband med utländsk mat, någon roll för Dig och vilken betydelse har de i så fall? Vilka andra matkulturer än den svenska (om Du är svensk, annars utgår Du från Din egen 2

matkultur) inspireras Du av i Din egen matlagning? Lagar Du utländsk mat? Vilken sort? Varför? I vilka sammanhang? Lagar Du hela maträtter med ursprung i andra matkulturer eller använder Du ingredienser med olika ursprung och gör Dina egna sammansättningar? Har de utländska matkulturerna påverkat innehållet i Ditt skafferi? Har förändrade matvanor inneburit nya köksredskap hemma? Vilka? Anser Du att maten Du äter till vardags förändrats sedan Du var liten? Berätta med tyngdpunkt på exempel från hur det ser ut idag! Har tillagningstiden förändrats? Har maträtterna, ingredienserna, tillbehören, dryckerna förändrats? Har maträtterna blivit mer internationella, dvs. influerade av andra kulturer? Har måltidernas längd förkortats/förlängts? Har du någon förklaring till detta? Har deltagande i gemensamma måltider ökat/minskat? Har dukningen förändrats? Vad betyder begreppet husmanskost för Dig? Vad uppfattar Du som svensk mat? Brukar Du äta svenskt på restaurang, i så fall vad och var? Många restauranger serverar något de brukar kalla internationell mat. Vad betyder begreppet för Dig? Brukar Du beställa mat ur denna kategori? Vad och varför? Att äta ute Vilka måltidssituationer innefattar för Dig begreppet att äta ute? Korvkiosk? Picknick? Restaurang? Skolmatsal? Arbetsplats? Lunchmöten? Medhavd mat till arbetet? Lunchmacka? Vad är det som skiljer dessa måltidssituationer åt? Om äta ute innefattar även andra situationer än restaurangbesök, vilka andra erfarenheter har Du av att äta ute? Skolmatsal? Arbetsplatsens matsal? Lumpen? Vad betyder det för Dig att gå på restaurang? Går Du ofta ut och äter? När? Av vilken anledning? Till vilka/vilken sorts restaurang? Går Du ensam eller gärna med sällskap? Med vem, i så fall? Vad äter Du helst på restaurangen? Husmanskost som köttbullar eller rotmos med fläsklägg? Regional mat från det egna landskapet eller regionen, t ex gås, kroppkakor, långkål, lax, sill, ostkaka eller äggakaka? Eller vill Du hellre ha något utländskt eller exotiskt när Du går ut och äter? Firar Du gärna t ex födelsedag, bröllopsdag eller annan familjehögtid på restaurang? Väljer Du olika restauranger för olika tillfällen? Vilket kriterium är viktigast för Dig när Du väljer restaurang? Vid vilka tillfällen och högtider passar det inte att gå på restaurang (julafton, midsommar t.ex.)? 3

Brukar Du hämta mat på restauranger? Skiljer sig orsaken till matinköpet och upplevelsen av maten från när Du väljer att äta på restaurangen? Brukar Du hämta mat till Din arbetsplats? Vad, varifrån och varför? Utländska restauranger Hur upplever Du dagens internationaliserade restaurangutbud? Vad innefattar och betyder de olika restaurangernas nationaliteter för Dig? Italiensk? Grekisk? Kinesisk? Indisk? Vilka restauranger finns där Du bor? Vilka restauranger brukar Du besöka? Vad tilltalar Dig på de olika restaurangerna? Vilka rätter beställer Du och varför just de/den? Använder Du menyn för att välja? Spelar inredningen någon roll för restaurangbesöket? Hur? Tycker Du att restaurangmiljön och/eller maträtterna anspelar på en geografisk plats och betyder detta något för Dig? Hur upplever Du att restaurangutbudet förändrats och vilken betydelse har denna förändring haft? Beskriv hur Du upplever och vad Du minns av etablerandet och utvecklandet av utländska restauranger! Ser Du restaurangutbudets förändring som en positiv eller negativ utveckling? Finns det viss utländsk mat och restauranger som försvenskats? Vilken/vilka och på vilket sätt? Vad skulle Du absolut inte kunna tänka Dig att äta? Vilka restauranger besöker Du aldrig och varför? Har Du några matminnen förknippade med internationaliseringen av maten? Kommer Du t ex ihåg Din första pizza? Smakar kinamaten idag likadant som när Du smakade den för första gången? Har Du andra speciella matminnen förknippade med restaurangbesök? T.ex. upplevelser utomlands, middagsbjudningar med vänner, restaurangbesök på annorlunda ställen osv? Vilka restauranger brukar Du besöka på resor? Vad avgör Ditt val? Berätta om hur Dina restaurangbesök utomlands brukar gå till: Vad brukar Du äta, vad avgör Dina val? Vad minns Du som positiva respektive negativa matminnen från utlandsresor? 4

Mat och media Läser Du restaurangrecensioner? Påverkar de Ditt val av restaurang? Hur tycker Du att media (mattidningar, kokböcker, radio, TV-program) har påverkat och påverkar Dina matvanor? Vilka matprogram på TV ser Du? Hur mycket läser Du om mat i relation till hur mycket mat Du verkligen lagar? Vilka kokböcker har Du i bokhyllan/köket? Vilka använder Du mest? Vilka är Dina senaste inköp? Har Du fått några kokböcker i present? Läser Du mattidningar? Vilka i så fall? Läser Du matsidor i dagspress? Läser Du receptbilagor i veckotidningar? Har Du en egen receptbok där Du klistrar in urklipp och skriver in recepttips? Var får Du recepttips ifrån? Använder Du Internet för att söka recept? Vilka recept för Du in i Din egen receptbok? Brukar Du samla på Dig recept från matvaruaffärer? Varför, och använder Du dem? Tack för Din medverkan! 5