TCO GRANSKAR: UTBILDNING LÖNAR SIG

TCO GRANSKAR: UTBILDNING LÖNAR SIG #5/09 En undersökning om utbildningens lönsamhet. 2009-04-12

Författare: Jana Fromm, utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO e-post: jana.fromm@tco.se tel: 08 782 91 10 Lena Orpana, utredare och statistiker Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO e-post: lena.orpana@tco.se tel: 08 782 92 94

Innehållsförteckning Förord 4 Sammanfattning 6 Inledning 9 Forskning inom området 10 Utbildningens lönsamhet för individen 10 Utbildningens lönsamhet för samhället 13 Undersökningen 16 Resultat 18 Utbildningsnivå i befolkningen 18 Utbildning och lön 19 Utbildning och arbetslöshet 22 Slutsatser 26 Referenser 29 utbildning lönar sig 2009 3

Förord Kunskapskraven i arbetslivet har ökat väsentligt under de senaste decennierna och det skapas ständigt fler jobb för dem med högre utbildning. Kravet att de anställda ska kunna utföra fler möjliga arbetsuppgifter med hög kvalitet har blivit allt mer centralt. Utbildning blir därmed allt viktigare för företagens möjligheter att utveckla sin verksamhet. I den globala, starkt konkurrensutsatta ekonomin är välutbildade människor således en förutsättning för att nå ökad produktivitet, hållbar tillväxt, bevarad och utvecklad välfärd samt en fördjupad demokrati. Trots dessa behov finns det röster som säger att vi utbildar för många och att utbildning inte lönar sig för individen. Denna rapport visar, liksom mycket svensk forskning, att detta är helt felaktigt. Reallönerna för högutbildade har ökat i snabbare takt än antalet högutbildade i Sverige de senaste femton åren. Utbildningspremien, det vill säga den ekonomiska avkastningen per extra utbildningsår, har ökat sedan 1990-talet samtidigt som utbudet av högskoleutbildade har ökat. Det tyder på att ekonomins utveckling de senaste åren har lett till en så stark ökning av efterfrågan på akademiker och andra med längre utbildning att inte ens det starkt ökade utbudet motsvarat efterfrågan. Högre utbildning är ett viktigt bidrag till samhällsutvecklingen. Sänker vi ambitionsnivån riskeras Sveriges internationella konkurrenskraft, regioner med svag studietradition riskerar att förlora i växtkraft och den sociala rörligheten minskar. Självklart är utbildning inte bara en viktig samhällsekonomisk satsning. För individen innebär en utbildning på universitet eller högskola en språngbräda till ett bättre liv och en större möjlighet till aktivt deltagande i formandet av samhället. Den här rapporten visar att personer med en längre utbildning inte bara tjänar på utbildningen genom en högre lön. Högutbildade är i genomsnitt arbetslösa under en kortare period än personer med en kortare utbildning och löper också lägre risk för att faktiskt bli arbetslösa. Vår slutsats är därför att vi i Sverige inte utbildar för många utan för få. Det är hög tid att vi samlar oss till en stor gemensam satsning på högre utbildning. Låt oss använda tider av lågkonjunktur till att vidareutveckla kunskapen hos arbetskraften. Samtidigt som ungdomskullarna växer ser vi att söktrycket på högskolor och universitet ökar i tider av en stigande arbetslöshet. Gör det möjligt för arbetslösa att 4 utbildning lönar sig 2009

använda tiden till kompetensutveckling utan att försämra möjligheterna för de stora ungdomskullarna att gå vidare till högre studier. Sture Nordh Ordförande TCO Foto: Ilja Hendel/ Scanpix utbildning lönar sig 2009 5

Sammanfattning I debatten framstår det ibland som om utbildning inte lönar sig och en bild målas upp av den arbetslöse akademikern. Detta trots att de allra flesta forskare är överens om att utbildning lönar sig på många olika plan. Vi vill med den här rapporten ge en kort översikt av forskningen och samtidigt presentera siffror som visar på skillnaden i förvärvsinkomst, arbetslöshet och genomsnittlig arbetslöshet för kvinnor och män som har utbildat sig jämfört med kvinnor och män som saknar högre utbildning. Forskningen visar entydigt att utbildning lönar sig för individen. I snitt ligger utbildningspremien på ungefär fyra procent per extra utbildningsår, även om avkastningen skiljer sig åt mellan olika utbildningar och nivåer. Den ekonomiska avkastningen på utbildning skiljer sig även åt mellan olika länder. Forskningen visar också att personer med en högre utbildning dessutom löper mindre risk för arbetslöshet. Inte bara den privata ekonomin påverkas positivt av utbildning, forskningen visar också att det finns positiva samband mellan utbildning och hälsa. Varje extra utbildningsår ökar sannolikheten att vara vid god vigör. Även samhällsekonomiskt ser man i forskningen positiva effekter av en högre utbildningsnivå i samhället. Amerikanska studier pekar på högre tillväxt, lägre kriminalitet och ett högre politiskt deltagande i samhället. Vår undersökning riktade in sig på 30- respektive 35-åriga svenska kvinnor och män som avslutat sin utbildning. Vi jämförde skillnader i förvärvsinkomst mellan grupperna uppdelade på olika utbildningsnivåer. Vi studerade även skillnaden i arbetslöshet, både vad gäller andel i arbetslöshet samt antal dagar under året. Undersökningen visar att 39 procent av 30-åringarna har någon form av högre utbildning vanligast är att man har mellan 120 och 160 poäng (enligt det gamla systemet). Bland 35-åringarna hade något färre, 32 procent, en högre utbildning. Jämförelsen av förvärvsinkomst visar att det sker en konstant ökning av förvärvsinkomsten med ökad utbildningsnivå. Vår undersökning visar att 30-åriga män med en längre eftergymnasial utbildning (längre än två år) i genomsnitt har en nästan dubbelt så hög förvärvsinkomst som en jämnårig man med enbart grundskoleutbildning och 25 procent mer jämfört med en man med gymnasieutbildning som 6 utbildning lönar sig 2009

högsta avslutade studier. Skillnaderna i förvärvsinkomst mellan personer med längre eftergymnasial utbildning och gymnasieutbildning verkar öka med tiden för 35-åriga män har skillnaden ökat till 39 procent. Skillnaden mellan längre eftergymnasiala studier och grundskoleutbildade är på samma nivå. Skillnaden i förvärvsinkomst för 30-åriga kvinnor med en längre eftergymnasial utbildning och jämnåriga med enbart grundskoleutbildning ligger på 123 procent respektive 38 procent jämfört med en jämnårig kvinna med enbart gymnasieutbildning. Skillnaderna ökar dock inte på samma sätt som för männen, för 35-åriga kvinnor minskar skillnaden i förvärvsinkomst till 104 procent (grundskola) respektive 32 procent (gymnasieutbildning). Hur länge man befinner sig i högre utbildning påverkar också förvärvsinkomsten. Skillnaden mellan två års och fem års högskolestudier var för 30-åriga män 39 procent, men minskar till 39 procent när man ser till de 35-åriga männen. För kvinnor var skillnaden i förvärvsinkomst 53 procent i båda åldersgrupperna. Vi kan också se skillnader i arbetslöshet mellan de olika grupperna överlag sjunker andelen i arbetslöshet med både utbildning och ålder, även om det finns undantag. Störst risk för arbetslöshet har 30-åriga kvinnor med enbart grundskoleutbildning och minst risk för att bli arbetslösa löper 35-åriga män med en längre eftergymnasial utbildning. Jämförelsen visar tydligt att kvinnor löper större risk att bli arbetslösa än jämnåriga män med samma utbildningsbakgrund. När man undersöker hur länge personerna i genomsnitt har varit arbetslösa under året (mätt i sammanlagt antal dagar) ser man dock att kvinnorna överlag är arbetslösa i något kortare perioder. Sammanfattningsvis kan man säga att det för individen lönar sig att utbilda sig på många olika plan. Vår undersökning visar att individen tjänar ekonomiskt på att utbilda sig genom en bättre förvärvsinkomst, den ekonomiska avkastningen på utbildningen ökar konstant med ökad utbildning. Särskilt för kvinnor verkar det närmast vara en nödvändighet att utbilda sig om de vill försäkra sig om en bra lön och god löneutveckling. Skillnaden i förvärvsinkomst mellan kvinnor med en längre eftergymnasial utbildning och kvinnor med grundskola som högsta avslutade utbildning är markant större än skillnaden mellan hög- och lågutbildade män. Vidare har kvinnor med en högre utbildning en större andel av männens löner. Utbildning lönar sig även, både för kvinnor och för män, i form av en mindre risk för arbetslöshet jämfört med personer med en kortare utbildning. Den mindre arbetslöshetsrisken visar sig genom av att andelen personer utbildning lönar sig 2009 7

i arbetslöshet är lägre i grupper med längre utbildning än i grupper med kortare utbildning. Individer med en längre utbildning är också, i genomsnitt, arbetslösa under en kortare period än individer med en kortare utbildning. Resultatet av vår undersökning, att utbildning lönar sig för individen, stöds även av en rapport från OECD där man lyfter fram att fördelen med att ha en högre utbildning inte har minskat i Sverige under det senaste decenniet när det har tillförts fler platser till högskolan. 1 Detta tyder på att efterfrågan på högutbildade har ökat i samma takt, eller snabbare, än utbudet av densamma. Det finns alltså all anledning att satsa mer resurser på den högre utbildningen i Sverige det tjänar både samhället och individen på. 1 OECD (2007). Se även Hansson, Karpaty et al. (2007). Foto: Muriel De Seze Petersen/ Scanpix 8 utbildning lönar sig 2009

Inledning Utbildning och forskning spelar en avgörande roll för samhällets utveckling. I den globala, starkt konkurrensutsatta ekonomin är välutbildade människor och forskning i samspel med samhälleliga behov en förutsättning för en hållbar tillväxt. Men det handlar inte bara om att nå ökad produktivitet utan också en bevarad och utvecklad välfärd och en fördjupad demokrati. Den allmänna utbildningsnivån i Sverige har successivt höjts. De höjda ambitionerna har ständigt ifrågasatts men i ljuset av tiden visar de sig ha tjänat Sverige väl. Utbildning av hög kvalitet har kommit att bli en av samhällets mest värdefulla tillgångar. Självklart handlar satsningar på utbildning även om att ge den enskilde individen bättre förutsättningar i livet. En bra utbildning utgör den bästa språngbrädan till ett bättre liv på många sätt, inte minst ekonomiskt. Individen tjänar på utbildning genom en lägre risk för arbetslöshet och en större möjlighet till aktivt deltagande i formandet av samhället. I debatten framstår det ibland som om utbildning inte lönar sig och en bild målas upp av den arbetslöse akademikern. Detta trots att de allra flesta forskare är överens om att utbildning lönar sig på många olika plan. Vi vill med den här rapporten ge en kort översikt av forskningen och samtidigt presentera siffror som visar på skillnaden i löner, arbetslöshet och genomsnittlig arbetslöshet för individer som har utbildat sig jämfört med personer som saknar högre utbildning. utbildning lönar sig 2009 9

Forskning inom området Det finns omfattande forskning, både svensk och internationell, som genom empiriska studier analyserat möjliga samband mellan utbildning och olika effekter för individ och samhälle. Utbildningens lönsamhet för individen Forskningen om utbildnings lönsamhet för individen fokuserar i stor utsträckning på den lönemässiga effekten av utbildning. Den svenska forskningen på området visar att avkastningen på utbildning, lönepremien, överlag anses variera mellan fyra och fem procent per utbildningsår. 2 Utbildningens lönepremie har dock varierat över tiden. Exakt hur stor förändringen i utbildningspremien är samt hur mycket lönespridningen generellt har ökat i Sverige under de senaste två decennierna är oklart. Olika forskare kommer till olika slutsatser beroende på vilka datakällor de använder. Det är dock tydligt att utbildningspremien i Sverige har ökat sedan slutet på 1990-talet. 3 Vad som också framkommer är att utbildningspremien i Sverige under en lång tid har varit lägre än i andra länder. 4 Ser man till situationen i Sverige visar vissa studier att varje extra utbildningsår under 1960-talet höjde inkomsten i genomsnitt med cirka fyra procent, vilket sedan ökade upp till drygt åtta procent under 1990-talet. 5 En annan svensk studie visar att utbildningspremien minskade från 1968 fram till 1991 (från drygt åtta procent ner till drygt fyra procent) för att sedan öka igen fram till år 2000. 6 Att forskare kommer fram till olika nivåer på lönepremien beror på vilka datakällor som används samt vilken variabel man använder för att undersöka inkomstskillnaderna. Vissa använder måttet lön per arbetad timme och andra undersöker arbetsinkomst under ett år. le Grand et al. undersökte exempelvis enbart löneinkomsten utan att räkna med andra löneförmåner. 7 2 Björklund (2006) 3 Se exempelvis Angelov, Johansson et al. (2008); Gustavsson (2006). 4 le Grand, Szulkin et al. (2001); OECD (2008) 5 Björklund och Lindahl (2005) 6 le Grand, Szulkin et al. (2001) 7 le Grand, Szulkin et al. (2001) På samma sätt som forskarna är oense om den faktiska nivån på lönespridningen i Sverige ser förklaringarna till varför denna ökning har skett olika ut. Grunden ligger i förändringar i utbud och efterfrågan, det är man överens om. Eftersom relativlönerna för personer med högre utbildning har ökat trots att deras andel av arbetskraften samtidigt har stigit måste efterfrågan på kvalificerad arbetskraft ha stigit mer än utbudet. Det är när frågan om varför efterfrågan har stigit så snabbt ska besvaras som förklaringarna börjar skilja sig åt. En del hävdar att det beror på den ökade globaliseringen och en ökad relativ 10 utbildning lönar sig 2009

efterfrågan på kvalificerad arbetskraft. Andra menar att det är kopplat till globaliseringen men att det är konkurrensen från okvalificerad arbetskraft från låglöneländer som driver ner lönerna för lågutbildade i industriländerna. Andra ser att utveckling av organisationer och ledningsformer gör att efterfrågan på kvalificerad arbetskraft har ökat. 8 Exakt hur stor ekonomisk utdelning individen får på sin utbildning beror i viss utsträckning på vilken typ av utbildning han eller hon har. Mellan 1992 och 2001 var utbildningspremien för kortare utbildning konstant, medan premien för universitetsutbildning ökade markant. 9 Detta samtidigt som, vilket påpekades ovan, antalet välutbildade personer i befolkningen har ökat. Utbildningspremien kan också skilja sig åt mellan olika universitetsutbildningar. Björklund hävdar att medan en reguljär universitetsutbildning ger mellan sex och sju procent i lönepremie kan de exklusiva universitetsutbildningarna ge en ännu bättre ekonomisk avkastning. 10 Vilket jobb individen får efter avslutad utbildning påverkar självklart också hur stor lönepremie han eller hon får ut av sin utbildning. Även om utbildningen i sig överlag alltid ger en positiv ekonomisk effekt har man störst utdelning av en rätt matchad utbildning, något som gäller oavsett utbildningsnivå. Med ett jobb som är rätt matchat mot utbildningen ligger utbildningspremien på strax över sex procent, medan den sjunker till knappt två procent om jobbet har lägre utbildningskrav än den utbildning individen har gått igenom. 11 Andra studier pekar på inkomstskillnader för studenter med examen från olika högskolor. 12 Flertalet studier visar att män har en högre utbildningspremie än kvinnor. 13 Lönepremien för ett ytterligare års utbildning var förhållandevis lika för kvinnor och män 1968 då den låg på 8,8 respektive nio procent. 14 Skillnaden har sedan dess ökat betydligt och låg år 2000 på en dryg procentenhet. Man ska då också ha i åtanke att studien som le Grand et al utfört endast inkluderade den rena löneinkomsten. När man inte tar hänsyn till andra förmåner riskerar man att underskatta storleken på löneskillnaderna eftersom forskning visar att män i högre utsträckning än kvinnor har tillgång till andra löneförmåner. Samtidigt har löneskillnaden mellan privat och offentlig sektor ökat från början av 1990-talet och tio år framåt 15 vilket kanske till viss del kan förklara skillnader i utbildningspremien mellan kvinnor och män. Överlag är avkastningen på högre utbildning större i privat sektor än i kommunal sektor och speciellt för kvinnor. 16 Det största problemet för att komma till rätta med att kvinnor har lägre löner än män i Sverige är att kvinnor och män till så stor del arbetar inom olika yrken och sektorer. De yrken som är kvinnodominerade har ge- 8 Se le Grand, Szulkin et al. (2001) för en fördjupad diskussion. 9 Gustavsson (2006) 10 Björklund (2006) 11 Thålin (2006); Thålin, Korpi et al. (2006). Det bör påpekas att cirka en tredjedel av dem som enligt Thålins studier räknas som överutbildade endast har en gymnasieutbildning i bagaget för en vidare diskussion se kommande TCO-rapport Myten om överutbildningen. 12 Gartell och Regnér (2005) 13 Se exempelvis Gustavsson (2006), le Grand, Szulkin et al. (2001) och Öfverberg och Orpana (2008). 14 le Grand, Szulkin et al. (2001) 15 Gustavsson (2006) 16 Öfverberg och Orpana (2008) utbildning lönar sig 2009 11

nerellt mindre lönespridning. En utredning från 2004 visar dock att könssegregeringen på arbetsmarknaden minskade under 1990-talet vilket till stor del kan förklaras av tillgången till just högre utbildning och möjligheten för kvinnor att därmed bredda sina yrkesval. Studier visar också att utrikes födda svenskar har en något lägre avkastning på sin utbildning än inrikes födda svenskar. Det som verkar påverka avkastningen på utbildningen är om personen har skaffat sig utbildningen i Sverige eller utomlands utrikes födda svenskar som läst en utbildning utanför Sverige får en lägre lönepremie än om de läst utbildningen i Sverige. 17 En undersökning från TCO visar också att även om utbildning lönar sig för alla, så lönar sig en svensk högskoleutbildning mindre för akademiker födda i östra Europa, Afrika, Asien eller Latinamerika. Effekten var speciellt stor för de som kom till Sverige efter det att de fyllt sju år. 18 Möjliga förklaringar till att utrikes födda med svensk högskoleutbildning har sämre möjligheter på svensk arbetsmarknad än inrikes födda akademiker är etnisk diskriminering på arbetsmarknaden i kombination med att gruppen har mindre resursstarka nätverk och därigenom inte lika lätt får arbete genom informella kontakter. Eftersom avkastningen på utbildningen mäts på gruppnivå spelar även etableringen på arbetsmarknaden en roll. Att utrikes födda har något sämre möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden och få rätt matchade arbeten påverkar med andra ord deras lönepremie på utbildning negativt. Det är dock viktigt att poängtera att även om det finns skillnader i utbildningspremie för inrikes och utrikes födda så visar studierna ovan att utbildningsinvesteringen är lönsam för båda grupperna. I forskningen om sambanden mellan lön och utbildning har man även studerat vad som händer när man skjuter upp sina studier alternativt tar ett studieuppehåll under pågående studier. Holmlund et al. visar att två års uppskjutna studier leder till en minskning av livsinkomsten som motsvarar närmare femtio procent av den genomsnittliga årsinkomsten vid 40 års ålder. 19 Resultaten visar också att den förlorade inkomsten i absoluta termer är större för män medan det motsvarar en större andel av årslönen för kvinnor eftersom de generellt har en lägre inkomst. De ekonomiska effekterna av att skjuta upp sina studier verkar klinga av med tiden skillnaden vid 30 års ålder är större än skillnaden vid 35 års ålder och tycks försvinna vid 40 års ålder. 20 En ny studie visar att om man inte får arbete direkt efter avslutade studier kan det också ha en negativ effekt på livslönen. 21 Något som är viktigt att komma ihåg är att det kan vara positivt för individen att skjuta upp sina studier en kortare tid. 22 Det kan leda det till att man har en bättre insikt om vad man vill studera och därmed gör bättre val och/eller till har en högre studiemotivation. Det beror 17 Nordin (2007) 18 Schröder (2009) 19 Holmlund, Liu et al. (2006) 20 Ibid. 21 Gartell (2009) 22 Holmlund, Liu et al. (2006) 12 utbildning lönar sig 2009

också på om tiden för studier är produktiv. Vi har dock inte funnit några studier som undersöker sambandet mellan konsekvenserna av uppskjutna studier och vad man gör innan man börjar studera. Forskningen på sambandet mellan utbildning och inkomst har dock fått en viss kritik för att den förenklar verkligheten i för stor grad. De studier som är gjorda utgår i stor utsträckning från att individen går från en utbildningsfas in i en arbetslivsfas. I verkligheten pågår dock utbildningen under hela arbetslivet, både formellt och informellt, vilket också måste betraktas som produktion av humankapital. 23 De positiva effekterna av den i många fall ständigt pågående utbildningen är dock svåra att synliggöra och därmed studera. Det är rimligt att anta att de positiva effekterna av utbildning är större än vad som hittills framkommit. De positiva effekterna av en högre utbildning stannar dock inte vid individens ekonomi. Utbildning har visat sig ha ett samband med bättre hälsa. Effekterna av utbildning på livslängd inte bara är statistiskt signifikanta utan dessutom till sin storleksordning betydande. 24 Varje extra utbildningsår har visat sig leda till ett par, tre procent högre sannolikhet att vara vid god vigör. 25 Det finns flera alternativa, och parallella, förklaringar till varför utbildning har ett samband med bättre hälsa. En förklaring är att individen som skaffar sig en utbildning får ett arbete som är mindre riskfyllt och därmed leder till bättre hälsa. Utbildningen och dess positiva ekonomiska effekter för individen kan också möjliggöra att det finns ekonomiska förutsättningar att leva mer hälsosamt samt att utbildningen överlag gör individen mer hälsomedveten. Förutom att personer med en högre utbildning överlag har högre lön och en bättre hälsa, så löper de också en lägre risk för arbetslöshet. I Sverige är sysselsättningen bland högskoleutbildade högre än bland gymnasieutbildade och betydligt högre än för dem som inte har genomgått gymnasiet. Fördelen med att ha en högre utbildning har inte minskat under det senaste decenniet när högskolan har byggts ut. 26 Högskoleutbildade har också en mer stabil förankring på arbetsmarknaden och lägre arbetslöshet jämfört med dem som saknar högskoleutbildning. En högre utbildning ger således bättre förutsättningar att få arbete. Att arbetslösheten är lägre bland högskoleutbildade kan bland annat förklaras av att de har lättare att söka sig vidare om arbetsuppgifterna försvinner. Utbildningens lönsamhet för samhället Genomgången ovan gör det tydligt att litteraturen som visar på att individen tjänar ekonomiskt på utbildning är omfattande. Det har argumenterats för att den samhällsekonomiska effekten kan mäta sig 23 Nilsson (2005) 24 Björklund och Lindahl (2005) 25 Björklund (2006) 26 OECD (2007) 27 Björklund och Lindahl (2005) utbildning lönar sig 2009 13

väl med den privatekonomiska. 27 På samma sätt som den individuella avkastningen på utbildning är lägre i Sverige än i andra länder har det dock hävdats att detta gäller även för den samhällsekonomiska avkastningen. 28 De samhällsekonomiska effekter som man har studerat inom forskningen är en högre tillväxt, lägre kriminalitet och ett högre politiskt deltagande i samhället. I en genomgång av den empiriska forskningen konstaterar Björklund och Lindahl att det finns starka belägg för att utbildning leder till förbättrad hälsa och livslängd, politiskt mer aktiva medborgare, lägre brottslighet och möjligen en ökad produktivitet hos de utbildades barn. 29 Den forskning som finns på sambandet mellan utbildning och kriminalitet är framför allt från USA än så länge finns inga svenska studier av eventuella kausala sambanden. Framtida forskning bör, enligt Björklund och Lindahl, fokusera på hur de samhällsekonomiska sambanden ser ut mellan en förbättrad hälsa, livslängd och utbildning. I och med att välutbildade överlag har en bättre hälsa är det möjligt att de arbetar längre upp i åldrarna och därmed är produktiva under en längre period. Samtidigt måste man ta i beaktande att den längre livslängden (överlag) gör att de belastar samhället ekonomiskt under en längre tid efter sin pension. Det är idag inte klart hur dessa två aspekter samspelar med varandra och hur den totala effekten på samhällsekonomin ser ut. Att utbildning ger positiva effekter på samhällsekonomin och för näringslivet visar sig också i analyser av utvecklingen i OECD-länderna. Analyserna baserade på läs- och skrivkunnighet tyder på signifikant positiva effekter på tillväxten. 30 De flesta forskningsöversikter pekar som sagt på samma samband även om jämförelser mellan länder alltid är behäftade med problem. Ökad utbildningsnivå har en markant effekt på arbetskraftens produktivitet och fungerar som pådrivare av teknisk utveckling. Ökad arbetskraftsproduktivitet svarade i sin tur för mer än hälften av BNPtillväxten per capita i del flesta OECD-länderna under perioden 1990-2000. OECD beräknar att en ökning av den genomsnittliga utbildningstiden med ett år i OECD-området skulle höja produktionen per capita med mellan tre och sex procent. 31 Utbildningen upprätthåller ett högt arbetsutbud och hög arbetskraftsrörlighet i ekonomin. 28 Andersson (2008) 29 Björklund och Lindahl (2005) 30 OECD (2008) 31 Ibid. Det finns alltså tydliga samband mellan ekonomisk utveckling och utbildningsnivån i ett land det som är mindre klart är om sambanden är kausala och i vilken riktning de går. Det verkar dock troligt att sambanden går i båda riktningarna. Länder med en bra ekonomisk tillväxt satsar mer resurser på utbildning, vilket i sin tur tryggar möjligheterna till en god ekonomisk tillväxt även i framtiden. Att man inte empiriskt kan observera några starka effekter på den ekonomis- 14 utbildning lönar sig 2009

ka utvecklingen förklarar man med att effekterna inte är tillräckligt stora för att ge utslag. Detta kan också bero på att det traditionella BNP-måttet är för snävt för att fånga upp dessa effekter. Trots vissa brister i forskningen menar Björklund och Lindahl att man med relativ säkerhet kan säga att utbildning påverkar löner, inkomster och BNP-nivå positivt. 32 32 Björklund och Lindahl (2005) utbildning lönar sig 2009 15

Undersökningen För att undersöka sambandet mellan utbildning, yrke, lön och arbetslöshet för dem som har gått en högre utbildning har vi tittat på data över 30- respektive 35-åringar år 2006. Den databas som använts är LISA, SCBs longitudinella databas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier. LISA innehåller data om befolkningen 16 år och äldre under perioden 1990-2006. Det dataregister som använts, LISA, är ett totalräknat individregister över personer 16 år och äldre. LISA är en longitudinell databas där data för en och samma person kan kopplas samman för samtliga år personen ingår i populationen. Databasen omfattar för närvarande sjutton årgångar och sträcker sig från 1990 till 2006. Varje år tillkommer en ny årgång. LISA är till övervägande delen uppbyggt kring data som har sin källa i administrativa register och registersystem, såsom Registret över totalbefolkningen (RTB), Utbildningsregistret, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) och Inkomst- och Taxeringsregist. Studerade variabler är: utbildningsnivå enligt SUN 2000; arbetslöshet mätt som antal dagar under året; förvärvsersättning bestående av förvärvsinkomst (löneinkomst) och arbetsrelaterade ersättningar såsom sjukpenning, föräldrapenning och a-kassa. Eftersom vi ville undersöka situationen på arbetsmarknaden för personer som är relativt nyutexaminerade valde vi att undersöka 30- och 35-åringar som inte studerade åren 2005-2006. Anledningen är att vi inte vill studera feriearbete eller andra arbeten för att klara sig ekonomiskt under studietiden. Syftet att är snarare att undersöka situationen för dem som har etablerat sig på arbetsmarknaden efter studierna. Då det fortfarande är relativt många som studerar i dessa åldrar innebär vår restriktion att utesluta dem som för närvarande studerar (var registrerade som studenter år 2005-2006), att vi har kunnat inkludera 77 procent av 30-åringarna och 84 procent av 35-åringarna i undersökningen. Hade vi valt äldre åldersgrupper hade en större andel av 16 utbildning lönar sig 2009

Resultat Utbildningsnivå i befolkningen Många har uppfattningen att Sverige utbildar en högre andel av befolkningen i högskolan jämfört med många andra länder. Internationella jämförelser som OECD har gjort visar dock att Sverige kommer på delad tolfte plats, med 39 procent av 25- till 34-åringarna som har genomgått en högre utbildning. 33 33 OECD (2008) Figur 1: Andel av befolkningen mellan 25 och 34 år som har genomgått högre utbildning, år 2006. Procent. 60 50 40 30 Procent 20 10 0 JapanKoreaIsrael Irland USA Norge Kanada Belgien Ryssland* Frankrike Danmark Spanien Sverige Finland Australien Nya Zeeland Luxemburg Storbritannien Nederländerna IslandPolen Schweiz OECD genomsnitt Ungern Mexiko Italien Turkiet Grekland Tyskland Portugal Österrike Tjeckien Slovakien Källa: OECD, Education at a glance 2008 (2008) * Siffrorna är från år 2002 Svensk statistik visar att drygt 39 procent av 30-åringarna år 2006 hade någon form av högre utbildning. Det allra vanligaste var att man hade mellan 120 och 160 poäng, 34 vilket gällde för en dryg femtedel (22 procent) av de med någon form av högre utbildning. Nästan lika många 34 Eftersom vi i undersökningen har hämtat data från år 2006 gäller det gamla systemet för beräkning av poäng - en poäng motsvarar en veckas heltidsstudier. En termin på 20 veckor gav med andra ord 20 poäng. Sedan dess har systemet ändrats och en termins studier om 20 veckor motsvarar 30 högskolepoäng. 18 utbildning lönar sig 2009

(21 procent) hade mellan 160 och 200 poäng 35. Bland 35-åringarna var det totalt sett något färre som hade en högre utbildning, 32 procent. De som hade någon form av högre utbildning hade också i snitt något lägre antal poäng. Detta nedslag i statistiken tyder på en trend att fler utbildar sig och utbildar sig under en längre tid även om det självklart är viktigt att se utvecklingen över en längre tidsperiod. 35 Gränserna för hur vi har räknat poängen ligger i brytpunkterna. 120-160 poäng motsvarar allt över 120 poäng till och med 160 poäng. För att förenkla texten skriver vi jämna heltal. Utbildning och lön När man ser på löneskillnader mellan olika utbildningsnivåer är det viktigt att redovisa kvinnor och män för sig. Eftersom förvärvsinkomsten fortfarande skiljer sig så pass mycket åt mellan kvinnor och män i dessa åldersgrupper kan siffrorna över förvärvsinkomster förknippade med en viss utbildningsnivå annars bli missvisande om könsfördelningen samtidigt är ojämn på olika utbildningsnivåer. Det är självklart också av stort intresse att studera skillnader i utbildningens lönsamhet för kvinnor och män. Det kan vara värt att poängtera att utbildningspremien och därmed förvärvsinkomsten i viss mån skiljer sig inom olika utbildningsinriktningar. Här analyserar vi dock ett genomsnitt av löneinkomsten för kvinnor och för män på olika utbildningsnivåer sett över alla utbildningsinriktningar. Tabell 1: Genomsnittlig förvärvsinkomst per kön, ålder och utbildningsnivå Genomsnittlig årsinkomst 30-åringar 35-åringar Män Kvinnor Män Kvinnor Grundskola 158 032 kr 107 412 kr 192 116 kr 122 941 kr Gymnasieutbildning 248 206 kr (+ 57 %)* 247 597 kr (+ 0 %) 310 634 kr (+ 25 %) 173 662 kr (+ 62 %) 185 868 kr (+ 7 %) 239 376 kr (+ 29%) 269 595 kr (+ 40 %) 339 904 kr (+ 26 %) 375 756 kr (+ 11%) 190 267 kr (+ 55 %) 229 206 kr (+ 20 %) 251 023 kr (+ 10 %) Eftergymnasial utbildning <=2 år Eftergymnasial utbildning >2 år * Alla parenteser avser procentuell förändring i genomsnittlig årsinkomst jämfört med föregående utbildningsnivås genomsnittliga förvärvsinkomst. Källa: SCB, LISA år 2006 Tabellen ovan visar att det både för kvinnor och för män sker en konstant ökning av förvärvsinkomsten 36 med utbildningsnivån. Undantaget är jämförelsen mellan 30-åriga män med en gymnasie utbildning med män i samma ålder som har en eftergymnasial utbildning på mindre än två år mellan dessa utbildningsnivåer ökar inte inkomsten. En förklaring till detta kan vara att de som går direkt ut i arbetslivet från sina studier på gymnasiet har varit etablerade på arbets- 36 Förvärvsinkomst = Löneinkomst samt arbetsrelaterade ersättningar såsom sjukpenning, föräldrapenning och A-kassa. När vi redovisar skillnader i årsinkomst eller lön i texten nedan är det alltid skillnader i förvärvsinkomst enligt definitionen ovan som avses, om inget annat anges. utbildning lönar sig 2009 19

marknaden ett par år längre än den 30-åring som väljer en kortare eftergymnasial utbildning. Vi ser att skillnaden har ökat betydligt några år senare genom att titta på löneskillnaderna för 35-åriga män. 35-åriga män med eftergymnasial utbildning under två år tjänar då i genomsnitt 26 procent mer än män med enbart gymnasieutbildning. Jämför man istället 30-åriga män med en längre eftergymnasial utbildning (längre än två år) med dem som endast har grundskola som högsta avslutade utbildning är löneskillnaden 96 procent. Gapet mellan 30-åriga män med en längre eftergymnasial utbildning och jämnåriga män med gymnasieutbildning är 25 procent. Skillnaderna för den senare gruppen verkar öka över tiden. 35-åriga män med en längre eftergymnasial utbildning tjänar i genomsnitt 39 procent mer än sina jämnåriga med gymnasial utbildning. Siffrorna visar att 30-åriga kvinnor verkar ha en något högre (procentuell) utbildningspremie än 30-åriga män. För 35-åriga kvinnor och män har däremot skillnaderna i utbildningspremie jämnats ut något kvinnor har dock en högre premie när de går från enbart grundskole kompetens till en avslutad gymnasieutbildning. Jämför man de 30-åriga kvinnorna med en längre eftergymnasial utbildning (längre än två år) med dem som endast har grundskola som högsta avslutade utbildning är löneskillnaden ännu större än för männen 123 procent. Gapet mellan 30-åriga kvinnor med en längre eftergymnasial utbildning och jämnåriga kvinnor med gymnasieutbildning är 38 procent. I motsats från det mönstret som framkom för männen ser vi att skillnaderna mellan grupperna verkar minska över tiden. 35-åriga kvinnor med en längre eftergymnasial utbildning tjänar i genomsnitt 104 procent mer än sina jämnåriga med grundskoleutbildning respektive 32 procent mer än de med gymnasial utbildning som högsta avslutade utbildning. För kvinnorna ökar inkomsten med utbildningsnivå utan några undantag. En jämförelse med männens löner visar att kvinnornas årsinkomster ligger på en markant lägre absolut nivå än männens årsinkomster. Det finns flera olika förklaringar till detta. Den svenska arbetsmarknaden är fortfarande i stor utsträckning könssegregerad och kvinnor arbetar i större utsträckning inom sektorer som värderas lägre och med lägre löner vilket självklart också påverkar skillnaden i löner mellan kvinnor och män. Skillnaden beror även på att den variabel vi mäter, förvärvsinkomsten, påverkas av förekomsten av deltidsarbete. Vi vet sedan tidigare att kvinnor i högre utsträckning än män arbetar deltid. 37 Den absoluta nivåskillnaden kan även bero på att kvinnor i högre utsträckning än män tar ut föräldraledighet och ledighet för vård av barn. Det påverkar inkomsten på två sätt, direkt genom att ersättningen motsvarar 80 procent av lönen och indirekt 37 SCB (2009) 20 utbildning lönar sig 2009

via sämre karriär- och löneutveckling. En rapport från TCO visar att skillnaderna i lön mellan kvinnor och män ökar i och med att man blir förälder: kvinnor har lägre arbetsinkomst redan från början, men när barnen föds accentueras skillnaderna ytterligare. 38 Kvinnor med en längre högskoleutbildning har till exempel 77 procent av männens inkomst vid 30 års ålder, medan andelen är 66 procent vid 35 års ålder. För kvinnor med endast gymnasiekompetens verkar det inte ske någon förändring över tiden: både vid 30 och 35 års ålder har denna grupp kvinnor 70 procent av männens inkomst. Vad detta beror på är svårt att säga utifrån dessa data, men en förklaring skulle kunna vara att det beror på en sämre löneutveckling hos kvinnor med högre utbildning jämfört med männen. Att kvinnor i större utsträckning än män arbetar i sektorer som värderas lägre och därmed har en sämre löneutveckling gör att löneskillnaderna mellan kvinnor och män ökar med tiden. Man kan också spekulera i vilken roll barnafödandet spelar i sammanhanget. Statistik från SCB visar att kommuner med en större andel högutbildade kvinnor har en högre medelålder vid första barnets födsel än kommuner med lägre andel högutbildade kvinnor. I storstadsregionerna ligger medelåldern vid första barnet på cirka 30 år. Medelåldern i industrikommunerna låg ungefär tre år lägre. 39 Den ovan refererade undersökningen från TCO visar att löneskillnaderna mellan kvinnor och män accentueras när barnen föds, vilket då i högre grad skulle visa sig på skillnaderna mellan 35-åriga kvinnor och män än de som är fem år yngre. 38 Öfverberg och Orpana (2008) 39 SCB (2009) Tabell 2: Genomsnittlig förvärvsinkomst per kön, ålder och antal år i högre utbildning Genomsnittlig årsinkomst 30-åringar 35-åringar Antal år på högskola Män Kvinnor Män Kvinnor Högst 2 år 297 572 kr 214 409 kr 360 157 kr 230 737 kr 3 år 302 122 kr (+ 2 %)* 229 211 kr (+ 7 %) 369 252 kr (+ 3 %) 247 252 kr (+7 %) 4 år 349 388 kr (+ 16 %) 278 761 kr (+ 22 %) 440 451 kr (+ 19 %) 285 292 kr (+15 %) 5 år 413 134 kr (+ 18 %) 328 261 kr (+ 18 %) 466 353 kr (+6 %) 352 244 kr (+23 %) Genomsnittlig skillnad högst 2 års studier och 5 års studier 39 % 53 % 29 % 53 % * Alla parenteser avser procentuell förändring i genomsnittlig årsinkomst jämfört med föregående utbildningsnivås genomsnittliga förvärvsinkomst. Källa: SCB, LISA, år 2006 Bryter man ner data för individer med en längre högskoleutbildning på antal år med högskolestudier ser man att årsinkomsten för män stadigt går uppåt. Skillnaden mellan högst två års högskolestudier och fem års högskolestudier är omkring 40 procent för 30-åriga män. utbildning lönar sig 2009 21