Minnesanteckningar vid möte med styrgruppen för nationella Landsbygdsnätverket den 6 mars 2013 på Företagarna i Stockholm

Minnesanteckningar vid möte med styrgruppen för nationella Landsbygdsnätverket den 6 mars 2013 på Företagarna i Stockholm Närvarande: Peter Melin, ordförande Thomas Norrby Staffan Bond Ingmar Alm Ewa Engdahl Victoria Sjöholm-Jansson Rebecca Källström Johanna Sandahl Jesper Broberg Lena Lundström Sofia Lindblad Kansliet Maria Gustafsson Nils Lagerroth Anmält förhinder: Annika Andersson Lars Wikström 1. Mötets öppnande Rebecca Källström hälsade välkomna till Företagarna och deras nya lokaler. Ordförande hälsade alla välkomna till mötet och öppnade mötet. Ett särskilt välkommen riktades till Johanna Sandahl, ny ledamot från SNF. 2. Sekreterare Till mötets sekreterare utsågs Nils Lagerroth

3. Justerare Till att justera mötesanteckningarna utsågs Jesper Broberg. 4. Föregående minnesanteckningar Styrgruppen beslutar att Minnesanteckningarna godkänndes och läggs till handlingarna. 5. Rapport från Europeiska nätverkets miljötjänstgrupp Catharina Rudolphson, Spannmålsodlarna och en av svenska nätverkets representant i miljötjänstgruppen, redogjorde för sitt arbete i europeiska nätverkets miljötjänstgrupp. Catharina Rudolphson är lantbrukare mellan Uppsala och Enköping med 250 ha åker och naturbetesmarker. För ett år sedan blev hon tillfrågad att tillsammans med Anna- Karin Utbult Almkvist från Skärgårdarnas Riksförbund att vara med i gruppen. Uppdraget var fritt givet utifrån de ursprungliga direktiven. Mötena har varit ömsom videokonferens och fysiska möten i Bryssel, Holland och i Sverige, hemma hos Catharina Rudolphson. En fråga har gällt återbetalningarna. Många har varit återbetalningsskyldiga. Viktigt har varit att på ett positivt sätt lyfta markernas betydelse, att lyfta fram det som är bra med miljöstöd. Målet med mötet i Sverige var att visa det man var stolt över. Mötet var ett tvådagarsmöte hemma hos Catharina Rudolphson. Det bjöds på blev highlandkött och kantarellsås. Länsstyrelsen, kommunen och Upplandsstiftelsen var med och pratade om markerna. De åkte till en fågelsjö i närheten där bl. a ornitologer var med och berättade om värdet av betande djur. Den svenska miljöerersättningsgruppen var med, ex från biodlarana, fäbodbrukarna etc. I höst var det mer diskussion om framtida miljöersättningar. De har varit de enda bönderna i den europeiska gruppen, vilket uppskattats mycket. De har lyft problemen med återkrav, vikten av att se helheten och att inte bara värna det rödlistade för då blir det ingen mångfald. Allt kan inte se lika ut, ej heller i hela Europa. De har berättat att om det blir för komplicerat finns risken att bönder hoppar av. De fick träffa kommissionären Dacian Ciolos, och även fått meddelanden tillbaka från honom direkt. Anna Karin Utbult Almqvist har fått tid att berätta om deras syn för närstående tjänstemän till kommissionären. De tror att man lyssnar därför att de ser det utifrån ett brukarperspektiv. De har lärt sig av att de tillfört brukarperspektivet och att det är bönder som bäst kan sköta den biologiska mångfalden. Diskussionen har handlat om hur man ska få ut information om stödet till brukarna för att få mycket tillbaka. De har fått visa det svenska landskapet och de har visat att det ser olika ut i olika länder. Det var bra att våga ifrågasätta Dacian Ciolos om att allt ska kontrolleras och att man i samma stund pratar om förenkling. Catharina Rudolphson tycker att det var bra att Landsbygdsnätverket trodde på dem. Vi kan påverka eftersom vi brinner för frågorna. Påverkan ligger inte längre bort än sänd knappen i datorns mailbox.. De är mycket nöjda med att få ha varit med. På sista mötet med gruppen i

måndags användes bilder från Sverige. Informationen om deras arbete i gruppen finns nu på flera olika ställen och i olika publikationer. Det blev bra mediautrymme efter bl. a besöket i Sverige. Det är viktigt att lyfta fram hur våra marker ser ut. LRF: Hur ser det ut i jämförelse med andra länder i Europa. Catharina Rudolphson: Från Finland har Anna Schulman varit med i gruppen och hon är väldigt duktigt. I Finland har man jobbat med bottom up. De har arbetsgrupper motsvarande som vi i Sverige för att få fram de bästa miljöstöden. De menar att om stöden funkar bör man inte ändra något. Systemen är dock väldigt komplexa, det är inte lätt för tjänstemännen heller. I Finland har inte paying agency samma förståelse som övriga aktörer i systemet. Kansliet: Fokus i gruppen har varit att samla in exempel på hur man jobbar i olika länder och hur stöden tillämpas, och sedan hitta det som kan vara ändamålsenligt. Catharina Rudolphson: Även fler mål kan komma fram som kan få pengar ur samma pott, ex klimat, biologisk mångfald etc. Kansliet: Det var två repr. från Sverige in i den här gruppen, Anna Karin Utbult Almqvist och Catharina Rudolphson. Företagarna: Hur har man kopplat till andra brukare? Catharina Rudolphson: Jag sitter med i spannmålsodlarföreningen, och har bra kontakt i LRF. Många har ringt och berättat om sina synpunkter. Jag är nu föreslagen in i LRFS regionstyrelse. Kansliet: Miljöersättningsgruppen har varit en referens- och avstämningsgrupp, de var också med på det svenska mötet. Catharina Rudolphson: Vi har mest varit i kontakt med KOM, inte med parlamentet. Kommissionen har tagit väl hand om oss. En fördel med vårt deltagande har även varit att Anna Karin Utbult Almqvist har fått bättre kontakt med den europeiska skärgårdsorgansationen. HSsL: Inlandet i norra Sverige håller på att växa in. Hur löser man det? Det behövs få in kommuner, lok utv. grupper m fl. i denna diskussion. Catharina Rudolphson: Anna Karin har sagt att det är viktigt att bönderna är kvar i skärgården, för det är svårt att komma igång igen om de försvinner. Kansliet: I semi subsistence farming konferenser i Europa har fäbodbrukarna varit med. HSsL: Det räcker inte med enbart fäbodbrukarna, även om de är bra. Vi måste dra slutsatser av att detta inte fungerar. Ordföranden tackade Catharina Rudolphson och hänvisade även till vårt senaste nyhetsbrev där en artikel finns om deras arbete i fokusgruppen. Kansliet hänvisade även till rapporten som finns på ENRD Contact Points hemsida.

6. Rapport från Landskapsområdesgruppens avslutning, Catharina Hellström Engström, ordförande i gruppen Catharina Hellström Engström inledde med att berätta att det material som ska tas fram är lite framskjutet. Gruppen ska ta fram fem material, bl a en PREZI presentation. Det är dock svårt att få ett helhetsperspektiv. De behöver få kontakt med målgrupperna och få igång en process. De har utgått från landskapskonventionen. Detta material ska sedan ut till partnerskapen på regional nivå. Materialet summerar det man gjort i gruppen. Önskemålet var att Studiefrämjandet skulle ta fram ett studiematerial, men det finns inte resurser för det nu just nu. Det finns dock många bra böcker som tar fram värdet av landskapet som kan användas. Det finns dock vissa studieförbund som vill använda materialet som det ser ut idag, ex SV på Gotland. Kansliet: När LSt eller CLLD ska jobba vidare med denna insats kan man använda detta material och kanske göra detta i samarbete med studieförbunden. Catharina: Bra om det kan gå ut info i nyhetsbrev etc. när man nått längre med materialet. De har tagit fram framgångsfaktorer och visat på det som kan vara problemen. På Gotland har LAG en dialog med LSt. Även i Norrbotten och Västra Götaland är man i gång med en dialog. Materialet kan gå med i det processtöd som Jordbruksverket går ut med för att stödja Lst och Lokala strategier. En fråga som diskuteras i materialet är Vem ansvarar för landskapet utanför tätorterna? Vid partnerskapen, främst LSt partnerskapen, kan man diskutera hur de lokala strategierna kan påverka landskapet? Det finns även med konkreta projekt som exempel i materialet. SLU: Hur kopplar man med grön infrastruktur? Catarina: Det finns med i våra exempel, ex från naturvårdsverket och med exempel från Skåne. Även från Trafikverket. Jordbruksverket: Hur kan Lag och FOG nyttjat studiematerialet. Catharina. LAG får ett eget material, med möjlighet att göra förstudier. Jag har testat med mitt eget LAG och de funderar på hur det kan användas. Studiefrämjandet har inte medel att bekosta något just nu. HSsL: Vi kan runt bordet ge resurser för detta. Det är viktigt! Kansliet: Det finns ett studiematerial, som kan finputsat och anpassas av studieförbund. Materialet så som det är idag är inte helt oanvändbart utan kan användas så som det nu ska göras ex på Gotland och i hembygdsrörelsen. SLU: Det kan finnas pengar på universitet för detta inom innovationsarbetet. Finns det någon privat entreprenör som kan driva frågan. Catharina: SV är bra och går ihop med LRF som är vana vid detta arbetssätt. HSsL: Bra om det blir ett färdigt materail som kan användas av flera.

Catarina: Riksantikvarieämbetet är ombedda komma med till Gotland. Det finns ev. material även från ABF. SV Fotbollsförbundet: Mycket av detta uppfattas som ett samhällsintresse men det finns inget förslag på hur problemen ska lösas. Det här är stor politisk fråga, är vi beredda på att landet ska växa igen eller kan man skjuta till medel för att förhindra det? LRF: Det finns inte den politiska viljan, det är privata företag som får jobba med detta. SKL: Står och faller arbetet som gjorts med att det blir ett studiematerial? Catharina: Nej, det finns fem material som kan var övergripande partnerskapsmaterial till kommuner och till Lst handläggare och till Leader (som är viktigt för att i den styrelsen finns många aktörer samlade) Det är viktigt att det är många om förstår konsekvenser av att landskapet förändras. Ordföranden summerade diskussionen med att säga att det är mycket bra material som kommer till stor nytta då vi ska jobba med partnerskap etc. inför det kommande programperioden. 7. Frågor på den skriftliga lägesrapporten. Kansliet föredrog lägesrapporten som nu är skriven med ny struktur enl. aktivitetsplanen. Annika Andersson har till lägesrapporten påpekat att samverkansgruppen har haft avstämning med Maria Ahlsved och Christina Nordin vid landsbygdsdepartementet. Två huvudresultat var att de ska jobba på som om vi börjar 2014, men de kan inte lova några förutsättningar. I befintliga Leader ska man ha huvudfokus på avslutet. Det förs diskussion om att använda TA medel för strategiskrivande. Landsbygdsdep kommer att ha dialog med SKL om att via SKL skicka ut info om att man kan börja strategiarbetet. SKL: Maria Ahlsved sa till SKL att Leader rapporterat att kommunerna verka känna osäkerhet inför kommande programperiod. Det är svårt att finna medel för att överbrygga till nästa program. Dock kan man sprida kunskap om att minst 5 % är avsatt till Leader i kommande period. Landsbygdep. ska skriva något om detta som kan skicka ut till kommunerna. SLU: Ska vi vara landsbygdens eller landsbygdsprogrammet nätverk. KOM säger att vi ska vara landsbygdens nätverk och vi ska hålla fanan högt om detta. SKL: Om Markörs utvärdering; slutrapporten är fördröjd p.g.a. av Lars Larssons synpunkter: vilka synpunkter var det? Kansliet: Det var utvärderingsmetodologiska synpunkter, Lars Larsson var kritisk till hur de kopplat samman resultaten till de teorier som de använt. Detta behöver framgå tydligare i rapporten. Huvudslutsatserna kvarstår dock. SKL: Samma resultat har Ramböll kommit fram i utvärderingen av socialfonden, mycket resultat på individnivå men inte så mycket på org. nivå. LRF: Det är osäkert hur även nätverket ska se ut p.g.a. 20 % neddragning i programmet. Det kommer att påverka hur ett nätverk ska se ut. Vi vet ej heller hur det blir med multifond. Vad gäller de tematiska workshopparna kan man fundera på syftet, hösten 2013 kan vara för sent om vi vill göra inspel i programarbetet.

Jordbruksverket: Vad gäller nästa nätverk är det flera nätverk som ska komma igång. JV har stoppat upp något i den processen. Det görs dock ett förberedelsearbete. Kansliet: Mycket av de tematiska workshoparna är en del i JVs processtöd inför LSts arbete och den lokala nivåns strategiarbete. Detta arbete styrs av LD arna ihop med JV. Energigruppen har redan startat med en workshop. Länsstyrelsen: Det är mycket viktigt att detta kommer tidigt under året. Strategiarbetet måste dra igång nu. Vi behöver köra igång så fort som möjligt, till hösten kan det vara för sent. Bra om så mycket som möjligt kan komma igång så tidigt som möjligt under året. Jordbruksverket: Även partenskapen har fungerat på olika sätt. Kansliet: Vid mötet med LDarna den 21 mars blir det viktigt att det blir en bra diskussion om processtödet till strategiskrivningarna. HSsL: Har vi i detta nätverk gått för långt gentemot allmänhet etc.? Tycker dep. att vi gjort det? Om man vill skruva åt det kommande nätverkets verksamhet så bör vi diskutera det. Jordbruksverket: Det har funnits en intern diskussion om hur ett nätverk ska se ut i framtiden, hur de ska bli effektiva. Företagarna: Under ullbaggeprocessen. Vilka finns med i expertjuryn? Kansliet: Det är Ulrika Geber, Lars Sandberg från Lst och Torgny Lundquist som representerar Leader. SV Fotbollsförbundet: Viktigt att inte ta bort glamouren från ullbaggeprocessen. Varför inte vara kvar på Stadshuset? Jordbruksverket: Vi har varit på Berns och vi tycker att vi därmed kan få ner priset betydligt. I övrigt kommer det att se på samma sätt. 8. Ekonomisk lägesrapport Kansliet föredrog budget och utfallet från feb. Budget och utfall är beroende av hur den nya aktivitetsplanen ser ut. Totalt sett 9 % är nyttjat av årets budget t o m feb 2013. Det internationella utbytet har mycket kostnader just nu under våren eftersom vi har mycket internationellt utbyte under våren, ex Åre konferensen. HSsL: En särskild fråga finns om europiskt landsbygdsriskdag den 13 nov i år. Kan Landsbygdsnätverket vara med och medverka i detta arrangemang. Jordbruksverket: Frågan tas upp under disk om aktivitetsplanen. Beslutades att godkänna den ekonomiska lägesrapportern. 9. Uppdatering kommunikationsstrategi för Landsbygdsnätverkets sista år. Jessica Hagård inledde med att berätta att Tommy Nilsson jobbar 80 % på kommunikationssidan och Jessica jobbar 50 % med annat uppdrag inom SJV.

Det finns en uppdaterad kommunikationsstrategi och en särskild plan för 2013. Målet för 2013 är att samtliga medlemsorganisationers medlemmar och målgrupper ska nås av allt vi tagit fram av Landsbygdsnätverket. Företagarna: Det är ett högt uppsatt mål. Kansliet: Det vi ska nå av allmänheten är medlemsorganisationernas medlemmar. Vi är nu i slutfasen av vår kommunikationsstrategi och ska nu satsa på informationsspridning. Det behövs nu en kraftsamling för att få ut resultaten på ett bra sätt. Vi ska gå ifrån personburen kunskap till organisationsburen. 2013 borde alla ligga på befäst beteende i ambitionstrappan. Vi tror inte alla kan komma så långt. Medlemmarnas målgrupper ska vi nu försöka betona. Kunskapen behöver nå ut bättre till dem. Vad ska vi kommunicera kring: Ytterligare spridning av arbetsgruppernas resultat. Ullbaggenomineringarna ska spridas under längre tid. Aktivitetsnivå i regional och lokala partnerskap. Ökad samverkan med andra fonder och bättre bild av nätverksnytta. Kansliet: Vad gäller samverkan med andra fonder så arbetar betsgrupperna med samverkan med andra grupper och med övriga fonder. Vi jobbar samverkansinriktad. Vi ska inte producera nya kunskaper just nu, med undantag av arbetsgrupp Gröna näringar som nyligen startat. Alla andra grupper ska sprida sina kunskaper. LRF: Det uppdrag vi har är att jobba med nuvarande programperiod så bra som möjligt. Det handlar om att sprida det vi gjort. Jessica: Repr från arbetsgrupperna får se till att sprida det som gjorts. Det har tagits fram filmer, korta snuttar, som finns på websidan. Kansliet jobbar med spridning via styrgruppen, nuvarande och tidigare arbetsgrupper, informatörer i resp. medlemsorg. Information sprids på webben, social medier och nyhetsbrev etc. Nytt är att sökbarheten på webben ska underlättas. På verksamt.se finns nu fler inspirationsexempel ex från ullbaggarna och även om rådgivare med landsbygdsfokus. Bättre samordning behöver ske med berörda organsationers informatörer. Vi ska öka dessa kontakter. Vi föreslår ett nytt fast informatörsnätverk med max 12 personer. Vi vill börja med styrgruppens informatörer och ha ett mer aktivt samarbete med dem. LRF: Detta får diskuteras i resp. organisation. Vi får ta hem denna fråga i resp. organisation. SV Fotbollsförbundet: Hur hittar man en informatör för lst och Leader? SKL: För SKLs del är det så att man får gå på den personen som hanterar sakfrågan i resp. fråga. HSsL: Vi behöver veta omfånget. Jessica: Bra om man först kan ha ett fysiskt möte och sedan ha telefonmöten som man har dialog i.

SV Fotbollsförbundet. Vi kan inte bestämma något utan behöver förankra detta i egen organisation Coompanion: Coompanion är säkert intresserade av att vara med men vi behöver förankra det. Jessica. Hittills mäter vi spridningen av galan och löpande det vi fångat upp. Vi får mäta och utvärdera på olika sätt. Ex. har vi följt upp jämställdhetsmaterialet. Alla grupper har inte kommit till utvärdering av kommunikationen. Kansliet: Ett sätt att följa upp är att mer redovisa aktuell besöksstatistik på vår webb och våra sociala media-grupper. Vi följer normalt upp alla konf. med utvärderingar. Vi har pratat indikatorer för nästa nätverk för de som jobbar med detta inför nästa nätverk. Ett förslag är att vi har nationella indikatorer om hur kunskap som byggs genom nätverket kommit till användning. Indikatorer som kan följas upp genom målgruppsundersökningar. Hushållningssällskapet: Kan det finnas möjlighet få besöksstatistik från hemsidan. Vill även ha utvärderingen från ullbaggegalan. Bra om vi får en sådan punkt på nästa möte. SLU: Avgörande är att få en bra dialog med medlemsorg. Hur kan vi jobba med utvärderingen? Tveksamt att sprida info om ullbaggevinnarna. Det är inte säkert man ska nå allmänheten med info om ullbaggarna. Jessica. Vi kan släppa materialet om ullbaggarna innan galan. Vi kan göra det under hösten så vi kan få ut det i media så vi kan prata om det i våra org. Då får vi en längre tid att diskutera dem. Företagarna: Vi har samma problematik kring Årets Företagare. Bra om man kan använda det man har på ett smartare sätt. Se vilken resurs det är och använd det bättre. Man kan även använda personerna, men då blir det mer jobb. Kansliet: Att få spridning via kanalerna i medlemsorg är det primära. Sedan kan ni använda det i era organisationer. Ex har Skärgårdarna Riksförbund i sitt nyhetsbrev tre egna artiklar som byggde på det som nätverket producerat, europiska fokusgrupp, resultat av speed mötena etc. SKL: Positivt med sökbarhet på webben, bra att det arbetet erbjuds. Det behövs en formell beskrivning på webben om styrgruppen. LAG grupper och nätverkscheckar behöver beskrivas bättre. HSsL: Kommunikationen behöver vara lättillgänglig och enkel. Det behöver länkas bra från vår hemsida. Enkelt och lättillgängligt behöver det vara. Jessica: Bra om vi i ett informatörsnätverk kan diskutera hur det ska se ut med informationen ut till medlemmarna Hushållningssällskapet: Ullbaggegalan är en av få saker vi har som kan nå igenom mediebruset. Vi får inte tappa det. Jordbruksverket: Vi har fått med oss mycket av diskussionen. Vi kan inte skriva i kommunikationstrategin att vi ska ha ett informatörsnätverk. Det får ses som ett erbjudande. Alla här har sagt att man ska ta med frågan. SKL: Vi kan här besluta om att erbjuda ett infonätverk.

Företagarna. Bra om vi kan sätta ihop ett erbjudande som kan skickas ut till styrgruppen. Beslutades att Kansliet sätter ihop ett PM med ett erbjudande om att ingå i ett informatörsnätverk som skickas ut till styrgruppen. Besöksstatisk på hemsidan redovisas vid nästa möte 10. Fastställa aktivitetsplan och budget 2013. Ordföranden inledde med att berätta att aktivitetsplan och budget som är utskickad är baserat på den diskussion som vi hade i december på internatmötet. Kansliet fortsatte berätta att utifrån det utkast som skickades ut så har synpunkter kommit in från styrgruppen. Särskild diskussion har skett med Victoria där LDarna hade mycket synpunkter. Det finns nu en inledning i planen som tidigare inte varit med och som förklarar aktivitetsplanens status. Aktivitetsplanen går normalt inte in på detaljer om hur aktiviteterna ska genomföras och det förtydligas i inledningen. Mer detaljerade arbetsplaner för de olika aktiviteterna beskrivs i särskilda dokument. Vad gäller debattinlägg så finns ingen tydlig consensus i styrgruppen att arbeta med det. Vi har ändrat till att det blir ökad kunskap hos policymakare istället för hos allmänhet. Det är ett ansvar att vi ser till att den kunskap som samlats i nätverket når policymakare. Vad gäller de prioriterade områdena så är det i år en annan skärning än det som varit tidigare år, vilket också förklaras i inledningen. Tidigare har vi haft en tematisk indelning men prioriteringarna som diskuterades fram vid styrgruppsinternatet resulterade i en indelning som bygger på att de kunskaper som tagits fram nu verkligen sprids och kommer till användning. Därför är årets indelning en blandning mellan funktionella prioriteringar och teman. Vad gäller budgeten kan följande kommentarer göras: Ullbaggar är nedprutat något från tidigare år. Arbetsgrupper/fokusområden har som tidigare specifik budgetpost. Inom web/kommunikation gör vi på kansliet mycket arbete själva. I samverkansgruppens budget ligger även kostnaderna för de regionala träffarna. Internationellt utbyte är något större bl. p g att vi själva arrangerar en europeisk nätverksträff. Vi har samma volym i kansliet som tidigare. Reserven är i år nollad. Det innebär att det blir 700 000 kr kvar för nästa år som kan administrera ett avslut. HSsL: Aktivitetsplanen är OK. Det man saknar är analys av effekterna, ex varför växer det igen i inlandet. Saker bör kopplas till kompetent analys. Gå från ullbaggar och goda exempel till att bygga bra strukturer. Jobba mer strukturellt. Bra om vi hade haft ett sådant tänk i vårt arbete. Bra att vi ska var aktiva i regionala och lokala partnerskap. Men vi måste också vara väl mottagna av länsstyrelserna. Vad blir resultatet av vårt deltagande? SKL: En fråga på sidan 6 är om Markör tittade på nyttan av nätverket eller om det är nätverket i relation till landsbygdsprogrammet. Det bör stå i själva aktiviteten att förbereda och genomföra

en analysworkshop med fokus på nyttan eller upplevd nytta. Det handlar inte om medlemsrekrytering för dess egen skull utan det ska vara i relation till målen. Fokus kan glida iväg. Kansliet: Kommissionen har tagit fram instruktioner om interventionslogik inför kommande program. Det vi pratar om är effekter och mål som vi indirekt kan nå. Vi kan aldrig få kvitto på att de faktiskt har uppnåtts. Ex tack vare nätverkscheck till Hssl kom det till 20 nya mackar, men det kan ju även ha kommit till på annat sätt. SKL: Nätverk kan vara viktigt i sig. Men man ska kunna ställa en fråga om upplevd nytta, bra om man då förhåller sig till det som man vill få ut. HSsL: Checken var viktig för bymackarna. Att gå från några enstaka mackarna till en ny struktur är det viktiga. Man behöver tänka långsiktigt hur man får de nya strukturerna. LRF: på sid 5 under andra punkten. Ska det ändras när vi inte bestämt det ännu. På sid 7 punkt tre, om speedmeeting. Hur kommer detta in i Lsts arbete? Vi kan inte ha speedmeeting före vi haft ett möte. Sidan 9: under aktiviteter, arbete med medlemsrekrytering. Ska vi rekrytera nya medlemmar nu när vi inte vet hur den framtida konstellationen ser ut? Är det rätt fokus? Lena: Ska vi bara ha kvar andra meningen, om att det är arbetsgruppen som rekryterar. Kansliet: Ett alternativ kan vara att när partnerskapsöverenskommelsen är iland så kan man skriva in att vi ska rekrytera. Jordbruksverket: Bra om vi har möjligheten att rekrytera mer när vi vet lite mer. SLU: Vet inte hur vi kom fram till att vi skulle rekrytera till fler medlemar. I landsbygdsprogrammet är det mycket som bygger på transfereringarna och lite på att bygga struktur. Vi behöver mycket bättre tänk på den gemensamma utvärderingen. Hur ska vi lära oss av det vi gör så att det ger resultat på sikt. Viktigt att vi drar detta med hur nätverk och utvärdering ska fungera gemensamt. Det finns anledning att vi försöker föra ihop det. Utvädringen av hur man jobbar med programmet är styrande för hur programmet utformas så bra om detta kan ske nära varandra. Nätverk och utvärderingsarbetet ska finnas parallellt. Kan man jobba nära varandra så kan programmet genomföras ännu bättre framöver. Kansliet: Vi har några uppenbara aktörer som vi bör få in, ex arbetsförmedlingen, migrationsverket och några till. På nästa internat med vetenskapliga rådet ska utvärderarna vara med och det blir en diskussion om utvärdering. Då blir det också en dialog mellan representanter från JVs landsbygdsanalysenhet och vetenskapliga rådet kring utvärderingsfrågor. Coompanion: På sid 5, utveckla hur tankarna är om hur man från varje arbetsgrupp ska ha resurspersoner i strategiarbetet. Hur ska vi genomföra det? Kansliet: Det är på gång en aktivitet ihop med skugganprojektet inom JV. Den här insatsens kommer att utvecklas ihop med LD arna och samverkansgruppen så att de kan tas emot av lst och Leader. Främst handlar det om personer från arbetsgrupperna och de kommer att vara tematiska ämnespersoner.

Kansliet: Kunskapen om jämställdhet har fördjupats efter det att nätverkets arbetsgrupp avslutades. Det är ett exempel på hur man utgår från detta. Jordbruksverket: Det finns mycket kunskaper inom arbetsgrupperna. I de områden som det inte finns kunskaper inom kommer JV att stötta upp med andra personer. LRF: Den halvtidsutvärdering som gjordes fick en del kritik för att det var för snabbt gjort och att man inte hann ta med tillräckligt underlag. Bra om man kunde gör utvärderingen på ett annat sätt. Hushållningssällskapet: Skriv in tydligare att det gäller en mindre grupp strategiskt viktiga organisationer som vi vill ha med som medlemmar. Länsstyrelsen: Bra om man formulerar om medlemsrekryteringen. Bättre att snarare mobilisera inför nästa period. Hushållningssällskapet: Bra om man kan se tidigare års budget som jämförelse. HSsL: Det blir ett European Rural Parliament arrangemang den 13 nov i Bryssel. Det vore önskvärt att få hjälp med arbetskraft och budgetmedel för detta från nätverket. Utöver europeiska systerorganisationer till HSsl, de europeiska samarbetsorgansationera Era och Erca och Prepare så ska även Elard vara med. Det blir ett ganska litet event på en dag med ca 100 150 personer. Kontakt har etablerats med några EU-parlamentariker så det kan finnas lokaler, men det finns inga pengar. De för diskussion med Staffan Nilsson och ECOSOC om resurser. Det finns ett Grundtvig projekt som kan ge hjälp med att skicka dit folk. En del org. kan ställa upp med resurser, ex PREPARE, men det krävs mer ek resurser för detta. Nätverket borde vara med och medverka i detta arrangemang. Det är Sverige och Finland som är mest engagerande, ex finansierar Finland ELARD. De nationella org. ute i Europa har mindre resurser. Kan man avsätta pengar från Landsbygdsnätverket till detta arrangemang. SV Fotbollsförbundet: Vi kan inte sitta och besluta om pengar utan underlag i förväg innan mötet. Vi får bordlägga denna fråga. HSsL: Det är nationella byarörelser som finns i inom Erca men även andra konstellationer. Bra om nätverken deltar i detta. Kansliet: Vi måste vara medvetna om att vi inte har någon reserv detta år. Vill vi ge medel till detta behöver vi banta ner inom något annat område. Tidsmässigt är det svårt för oss i kansliet eftersom vi har mycket jobb i november med nätverksträff, etc. Kanske borde hjälpen komma från det europeiska nätverket. Det kan behövas ett underlag för detta om vi ska fråga det europeiska nätverket. Bra om vi får ett PM. Om vi ska ge resurser till detta så får vi ta det vid ett beslut om en reviderad budget. HSsL: Det viktiga är det personella stödet. Nätverkets personal kan ge hjälp. Beslutades att bordlägga frågan om Landsbygdsnätverkets stöd till en europeisk landsbygdsriksdag.

godkänna budgeten för 2013 enl. utsänt förslag samt att godkänna aktivitetsplanen med de förändringar som tagits fram på mötet. 11. Information från Landsbygdsdepartementet om programarbetet, förväntningar beträffande nästa nätverk och övergången mellan innevarande och nästa nätverk. Carl- Fredrik Lööf projektledare för Landsbygdsdepartementets programarbete. Föredraget kommer att handla om två punkter. 1. Var vi ligger med program och regelarbete 2. Nätverkets uppdrag. 1. Var vi ligger med program och regelarbete För två veckor sedan ändrades programstart från 2015 till 2014, men vi vet fortfarande inte med säkerhet om det blir 2014. Gårdstödet i pelare ett kan inte sjösättas förrän 2015. Det finns länkar mellan pelare ett och två. De fyra direktoraten som ansvararar för fonderna skrev att nu skulle det kunna bli en implementering redan 2014. Detta för att hålla ihop de fyra fonderna. Det kan bli en råddig implementering p.g.a. det snabba processen, men JV är dock duktiga på information. Kansliet: Procap använder nätverkets kanaler för den info som går ut. Calle: Nätverket fångar upp stora delar av målgruppen. Rådet enades om sin syn på budgeten i februari. Totalt blir tappet 20 %. Budgeten beräknas blir klar inkl. svensk medfinansiering den 20 sept. Det blir en total programbudget klar i höst. Budgeten kan gå både uppåt och neråt. Det finns ett stort tillåtande spann, mellan 47 % och 80 %, för national finansiering. Vi lever i stor osäkerhet. Detta styr även arbetet med regelverket. Irland vill att det ska bli klart i juni. Sedan är det Litauen som är ordförande. Först krävs att parlamentet rösta i plenum sedan blir det en förhandling i trepartnerskap med kom och rådet. Det är intensivt nu på EU-området parallellt med att vi jobbar på hemmaplan. Nu stämmer vi av det övergripande med den politiska ledningen. Sedan blir budgetprocessen det centrala och fördelning på åtgärder. Programmet ska vara klart vid årsskiftet 12/13. LRF: Är det möjligt klara av detta? Calle: Jo visst är det möjligt, men det beror på parlamentets goda vilja. Om parlament inte vill ha igenom detta så blir det svårt. Vi har inte erfarenhet av att navigera genom parlamentet tidigare. Det är en stor osäkerhetsfaktor. Förra gången hade vi i juli ett program klart som skickades in till KOM. Nu har vi inte en budget klart förrän i bästa fall i sept. Vi får titta på de övergångsregler som kan finnas för att sätta in programmet vid olika tillfällen. 2. Nätverkets uppdrag. Vad gäller nätverket är vi mycket nöjda med vårt nätverk. Ni har kunnat skifta fokus, bra att först ha fokus på införandet och sedan skifta till frågor som var viktiga i slutet av perioden. I huvudsak är uppdraget underlätta, understödja och förbättra programmets genomförande. Identifiera områden för att bygga bort flaskhalsar. Alla ska vara delaktiga och kunna koppla till förv. myndighet och departement.

Vi behöver bredda och utvidga nätverket uppdrag. Det duger inte att slå sig till ro. Det blir ett bredare uppdrag ämnesmässigt. Hur kommer ex. fiskefrågorna att komma in? Vi ser ett tydligt uppdrag inom innovationsnätverket, IEP, där primärproducenterna kommer in och det finns synergier till andra nätverk. Vi har gamla behov kopplat till lokal utveckling. Kan man få ett annat upplägg som speglar programmet i övrigt? Det har varit en snedsits initialt. Det utgick mycket från Leader p.g.a. att dessa gick från 12 till 63 områden. Två tredjedelar behöver inte vara miljö, men det bör bättre spegla det som finns. Inom vissa områden gör nätverket mer nytta än på andra. Bra att fortsätta utveckla flexibiliteten där man kan kraftsamla. Ge hjälp med att identifiera. Innovation är något nytt som ska tillskapas, och där bör forskarnätverket komma in ytterligare. Det finns synergier att vinna på att inte bygga upp olika nätverk. Ett paraplynätverk kan finnas som då och då träffas för att utbyta erfarenheter. Sedan kan man gå in i undernätverk där man hanterarar sina egna frågor. Bra om man kan arbeta på två sätt samtidigt. Kansliet: Fiskeområdena har varit med på de nätverksarrangemang som vi håller på med idag. Dagens aktörer behöver utveckla nya kontakter, viktigt bygga kontaktytor med andra. Ex. med stadsutvecklare där man kan dra nytta av varandras synsätt och erfarenheter. SKL: Innovation är ett begrepp som kan vara fantastiskt men kan även vara som ett floskelträsk. Vi bör använda oss av det som regionerna redan jobbat igenom. Calle: Det finns kunskap idag redan inom Landsbygdsnätverket som bör tas tillvara om innovation. I EIP är det nischat mer till hållbart konkurrenskraftigt jordbruksproduktion. Det ska även kunna ge mer pengar från Horizon. Det blir inget regeringsuppdrag för att förbereda nästa nätverk. Det finns som uppdrag redan inom nuvarande nätverk och inom jordbruksverket. Det kommer att beskrivas i landsbygdsprogrammet. SLU: Det går mot ett nätverkskonsortium. Hur ser det ut i de andra fonderna? Calle: Det ska inte tillskapas någon totalt nätverk för alla fonderna, det är inte görligt. Vi har ett tydligt uppdrag inom landsbygdsprogrammet och vårt nätverk ska fokusera på vårt uppdrag. Landsbygdsnätverket kan inte bli ett nätverk för alla i Sverige då blir det för utvattnat. Vad gäller utvärdering får vi återkomma. Vi är styrda av de indikatortabeller som finns från kommissionen. Den utvärdering vi gjort är för att vi har offentliga pengar och vi följer kommissionens krav på hur utvädringar ska se ut. Calle: Bättre att vi hellre hade suttit idag med färdigt regelverk och budget. Alternativet är att vi hamnar i ett vakuum i under 2014 och inget sätts i sjön. En konsekvens av att få ont om tid är att man inte ändrar något för ändrandets skull. I riggandet kommer vi att eftersträva så stor likhet som tidigare. Det kan korta implementeringsperioden. Vi får inte backa för att rätta till saker om något blir fel för att vi genomför något redan nästa år. Andreas Mattisson: Vi har haft en intern workshop med intressenter från olika delar inom JV och fått fram idéer om hur man kan genomföra nästa nätverk. Det blir en extern workshop som genomförs i sept. Det blir fyra nätverk ihop. Fiske, innovation, lokalt ledd utveckling samt landsbygd, miljö, jordbruk. Vi har skissat på för- och nackdelar med att ha detta samlat. Hur sköter man det effektivt samtidigt som alla dessa delar hänger ihop. Svårt att hittills kunna jobba med detaljerna fram tills nu, men vi får snabbt gå igång igen.

Jordbruksverket: Vi har internt diskuterat formerna hur vi kan bli så effektiva som möjligt. Vi kan dra stordriftsfördelar med ett gemensamt kansli och sedan undernätverk. Det kan också finnas för- och nackdelar med att vara på jordbruksverket. Andreas: Det får inte bli en myndighetsprodukt även om nätverkskansliet ligger på en myndighet. Jordbruksverket: Andreas har aldrig satt stopp för något som nätverket vill göra, vilket tyder på den frihet som nätverket har att jobba med sina medlemmar. Det ska vara ett nätverk och inte vara en myndighetsprodukt. Kansliet: Det pågår internt på JV diskussion om hur nätverket kan jobba md indikatorer och uppföljning, det drivs av skugganprojektet och de som är ansvariga för utvärderingar. Vi kan vara lite obekväma på Jordbruksverket och ibland talar vi om för JV att aktörerna är missnöjda med olika saker. Vi styrs av medlemmarna. Det finns förväntningar på en ökad samvaro med nätverket inom jordbruksverket. Nätverket springer före ibland vilket innebär att vi behöver förbättra kommunikationen internt. SLU: Det är bra att vi sitter nära. Vi hade aldrig kunnat göra det jobb vi gjort om vi inte suttit på JV. Hushållningssällskapet: Ska det byggas ett grönt centrum i Jönköping? HSsL: Lite oroande att Leader försvinner som företeelse. Ska man även förminska lokalt ledd utveckling i det nya nätverket så är det inte bra. Jordbruksverket: Man ska i nätverkandet avspegla programmet. Längre än så har man inte kommit. LRF: 49, 8 % i dagens program är miljöersättningar. Så ser balansen ut idag. 12. Nya medlemmar Kansliet: Det finns en ikon på vår webplats där man kan anmäla intresse för medlemskap. Konkret medlemsnytta är att man får information som medlem i Landsbygdsnätverket, möjlighet att delta vid nätverksmöten, söka checkar samt att få ersättning vid deltagande i arbetsgrupper. Det finns två ansökningar om medlemskap i Landsbygdsnätverket; Föreningenen allmogekon och Sveriges konsumenter. Beslutades att godkänna Sveriges konsumenter och Föreningen Allmogekon som medlemmar i Landsbygdsnätverket 13. Information från resp. ledamot SKL: SKL arrangerar den 23 april ett seminarium tillsamman med JV. Målgrupp är regionerna och lst. Programmet ska handla om idéer om regional utveckling på landsbygd, idéer inför landsbygdsprogrammet såväl som regionala fonden och socialfonden. Niclas Purfürst är med från JV. Det blir även seminarier om CLLD och ITI.

Länsstyrelsen: Strategiarbetet är i startgroparna, en del har börjat och en del ska precis starta. Det blir info om detta den 21e mars. Det blir då info om hur man jobbat med strategier, hur man jobbar med partnerskap i de olika länen och man ska utbyta erfarenheter. Det blir då de inom LD 21 som träffas och även JV och Landsbygdsnätverket. Parallellt med detta håller vi på med avslutet av denna programperiod. Nu jobbar man för högtryck med rekvisitioner. Framåt hösten kommer JV ta in alla pengar som är kvar så det inte blir inlåsningseffekter. Det ska även kunna bli möjlighet till överteckning av budgetar. SV Fotbollsförbundet: De har gjort en utvärdering om landsbygdsprogrammet. SLU har varit inblandat. Det blir en populärversion av detta. Det finns en styrgrupp om programmet som ska vara med i almedalsveckan. De har nära kontakt med näringsdep. Den 22 mars är det VM-kval mot Irland. Blir det VM så blir det mer pengar till Landsbygdsarbetet. HSsL: Årsmöte snart. Inez Abrahamzon ska sluta och även Kenneth Nilshem ska sluta. Valberedningen har fullt upp. Det är service, omställning Sverige, lokalekonomidagarna med fyra seminarier, Nordisk konferens efter midsommar i Åre, regionala mikrofonder, crowdfunding. Mycket rör sig runt kapitalbildning. Inlandslyftet har haft svårt få pengar. Telia är ny landsbygdspartner och de har även avtal med posten. De hjälper till med teknikskiftet från den fasta telefonen. Landsbygd 2.0 projektet borde jobba närmare Landsbygdsnätverket. De har fått pengar från arvsfonden till det projektet. Det finns nya nyhetsbrev SLU: SLU är rörig som organisation nu. Skara riskerar försvinna. Den inst. som Thomas arbetar vid ska styras från Alnarp. Samtidigt spännande arbeten om Future Agriculture och Future Forests. På inst. nivå är det spännande jobba ihop om landsbygdsutveckling. Ex med planarkitekter, landskapsarkitekter etc. De har varit framgångsrika i forskningsanslag. Två av deras förstfödda från agronomprogrammets landsbygdsinriktning har fått jobb på lst i Härnösand och en jobbar hos HSsL. Spännande samverkansprojekt inom kapitalförsörjning. Living local economics har startats tack vare kapitalförsörjningsgruppen. Spännande jobba ihop med Coompanion om innovation. Coompanion: De ska ta fram en internationell strategi. De har etablerat flagskeppsprojektet för att unga människor ska blir delaktiga och utveckla sitt entreprenörskap och bli delaktiga i demokratiutveckling. De var med på Ungagemangsaktiviteten på High Chaparall. Trots att de har en bra budget på tre år så har de inte resurser till forskning i projektet. Nu söker de forskning för att följa satsningen under tre år. De har innovationscheckar nu som de delar ut med pengar från Vinnova. Det är redan 80 ansökningar och de har 25 checkar att fördela. Stort intresse. Det rör innovationer som fokuserar på kooperativa företag, unga företag och samverkan (minst 3 ftg i samverkan.) De blev inbjudna av Vinnova som bad dem skriva en ansökan för dessa checkar. Det handlar mycket om samhällslösningar. LRF: Fokus är på den framtida gemsamma jordbrukspolitiken och det nya landsbygdsprogrammet. I Bryssel finns det 3 stycken ordinarie personer på LRF kontoret. Kansliet: På ENRDs fokusgrupp om unga i Bryssel var det en repr från LRF ungdomen med.

SLU: KSLA och dess framtidsdagar. Dep. har lagt in sitt Framtidsforum vid samma tidpunkt som framtidenslandsbygd.com. Vi får titta på det. Andreas Mattisson, Jordbruksverket. Mycket budgetfrågor nu för att sy ihop allting. De drar in pengar till central pott från Leader i juni. Ev. kan man plussa på något som gör att man kan få något mer. Det kommer att finnas pengar i landsbygdsprogrammet under året. Det blir mer info om det längre fram. JV kommer att utnyttja nätverket för att informera om nya programmet. De flyttar 20 milj. till enskild pott för att lokal grupper ska kunna söka pengar för att jobba med lokala strategier. Ett sem. ihop med LSt den 21mars då lokala och regionala strategier ska diskuteras. Transnationella projekt inom östersjöstrategin, hur kan dessa bli enklare i nästa program för samarbete. Calle nämnde tidsplanen. CLLD är en stor fråga där vi hjälper dep. med underlag. Det kommer besked i mars om Sverige ska använda ett multifondssamarbete. Det finns en fondssamordningsgrupp där JV är ordförande med sikte på nästa programperiod. En förhandsutvärdering är ett upphandlat. SVECO ihop med HS i Finland vann upphandlingen. 14. Övriga frågor LRF: Jag har tidigare skickat ut ett mail med information om EU budgeten. Finns det intresse att göra något framöver gemensamt. Det blir en minskning av EU budgeten, men hur stor minskningen blir av programmet i sin helhet beror dock på medfinansieringen. Där har vi möjlighet att kunna påverka. Vi kan då jobba med våra svenska politiker om medfinansieringsfrågan. HSsL. Vi har en artikel som handlar om detta. Vi ställer gärna upp i ett bredare sammanhang för mer pengar till programmet. LRF: Viktigt att det inte enbart är LRF som tycker det är viktigt med ett starkt landsbygdsprogram. Jordbruksverket: Svårt att göra något enat inom Landsbygdsnätverket, men olika organisationer kan vara med och delta. Hushållningssällskapet: Problematiserar vi inte det för mycket. Det är ju olika konstellationer där vi på olika sätt värnar om landsbygden. Det är fel utgångspunkt om vi inte gör något gemensamt. Jordbruksverket: Svårt få spets på detta i en artikel om man har med hela nätverket. Kansliet: Arbetsgrupperna har tidigare gjort gemensamma inlägg med utgångspunkt att man levererar erfarenheter och gemensam sakkunskap. Kan nätverket göra vissa konsekvensbedömningar om man levererar fakta i detta avseende. Man kan leverera olika konsekvenser för olika alternativ. Svårt dock att agera som gemensam lobbyist. LRF: Vi är medvetna om att vissa här sitter på myndighetsstolar. Dock minst lika viktigt att de olika organisationer vi har kan påverka politiker. Det är en uppmaning att via de kontakter man har kan man jobba med den frågan.

Hushållningssällskapet: Det är ett svårt läge och det vore intressant om man kunde hitta nya vägar. Det behövs en uppslutning kring landsbygden. Jordbruksverket: Bra om vi kan lägga fram fakta och konsekvensbedömningar. SLU: Vi behöver jobba nu både enskilt och gemensamt. Svårt att agera nu när vi har Jordbruksverket som ordförande. Men det finns ju inget som hindrar att vi kan skriva under som medlemmar i Landsbygdsnätverket. SLU driver samhällsbyggnadsarbetet där landsbygdsprogrammet är viktigt. Andreas Mattisson: Bedömer nog att om Landsbygdsnätverket agerar för att begära mer pengar från regeringen till nästa program så ligger inte det inom sitt uppdrag. Man kan dock komma med faktaunderlag. Kansliet: Alla skrev inte under i tidigare debattartiklar. Det var de som ville som skriv under och man använde nätverkets kanaler för att sprida debattartiklarna, även om inte alla hade skrivit under. Thomas Norrby ny justerare: SKL: Bra att nätverket sprider debattartiklar. Dock svårt att skriva debattartiklar i landsbygdsnätverkets namn om SKL ska vara med. HSsL: Bra om någon börjar skriva och sedan kan de som vill skriva under. Coompanion: Bra om Maria och kollegor kan ge underlag och fakta uppgifter till artiklar. Jordbruksverket: Bra om olika org. är med och lobbar utifrån sin egen förutsättningar Kansliet: JV tar ibland ut svängarna när det gäller att driva opinion. Verkets landsbygdstrateg är ute och agerar opinionsbildande. Vi skulle kunna återanvända och förse styrgruppen med det material som landsbygdsstrateg Christel Gustafsson tagit fram. Andreas Mattisson: JV har inte tagit fram några konsekvensanalyser för det kommande programmet. Beroende på att budgeten inte är beslutad. Svårt beräkna konsekvenserna då. SLU: Om några vill skriva under kan man skriva att man är medlem i Landsbygdsnätverket. Då kan det ändå bli ganska starkt. 15 Avslutning Ordföranden tackade de närvarande och avslutade mötet. Förda anteckningar Nils Lagerroth Justeras Jesper Broberg Thomas Norrby