Arbetsgruppen Unga i landsbygdsutveckling

Transkript

1 Minneanteckningar från mötet Arbetsgruppen Unga i landsbygdsutveckling Deltagare: Josefin Heed Hela Sverige ska leva, Matilda Göransson LRF, Matilda Björkqvist Länstyrelsen Skåne, Mårten Andersson Svenska Fotbollförbundet, Stina Nilss KulturUngdom, Anna Nordström LSU, Lovisa Persson Förbundet Vi Unga, Isak Utsi Saminuorra, Malin Holgersson och Hans-Olof Stålgren Landsbygdsnätverkets kansli. Anna Frestadius Coompanion var med per telefon under diskussionspasset på eftermiddagen. 1. Introduktion och mötets öppnande Ordförande hälsade välkommen och vi gick laget runt för en kort presentationsrunda 2. Stina Nilss valdes till justerare 3. Dagordningen godkändes utan tillägg eller ändringar 4. Förra mötets minnesanteckningar godkändes och lades till handlingarna 5. Rapporter från de mindre arbetsgrupperna a. Presentation grupp 1 Ansökningar Mårten Andersson och Matilda Björkkvist presenterade förslagen från gruppen som tittat på vilka hinder som kan finnas för unga i ansökningsprocessen för stöd i landsbygdsprogrammet. Främst är det företagsstöd, Leader, kompetensutveckling, dvs stöd som kanske inte är direkt knutna till lantbrukens direktstöd. Matilda förklarade kort ansökningsgången via länsstyrelsen för de flesta stöden och den speciella gång för Leader som först går till lokala leaderkontor och sedan direkt till Jordbruksverket. I den nya programperioden blir det ansökning endast via e-tjänster (när IT-systemet är klart) i. Hitta statistik om kön, genus, etnicitet etc på de sökande Det verkar som om Leaderstöden både direkt och indirekt har nått många unga. Ungdomscoacher på Leaderområdena har varit ett effektivt grepp när det har kombinerats med särskilda ungdomscheckar. Det arbetssättet har också uppmärksammats i det europeiska nätverket. Stöden till kompetensutveckling har kanske till 10 % nått unga. För rådgivning är det lite högre siffra medan det för företagsstöden är 6,5 % som når unga under 30 år. Siffran gäller mängden kronor men om man går på antalet ansökningar blir andelen lite högre. Det tyder på att unga verkar söka lägre belopp. För gruppen kvinnor under 30 var siffrorna ännu lägre. Ofta är det dock lantbruk där en man står som ägare men det kan vara en kvinna som egentligen står för själva aktiviteten. Så statistiken kan vara missvisande. För åtgärder till modernisering av lantbruk gick endast ett fåtal procent av stöden till unga under 30 år. ii. Undersökning av kommunikation (hemsidor m.m. kopplade till landsbygdsprogrammet) Det är svårt för unga att hitta till landsbygdsnätverkets webbsida om de använder sökord som projekt, bidrag etc.) Googlar man på landsbygdsprogrammet hamnar man på Jordbruksverkets webbsida, som inte är så lättnavigerad. Söker man på

2 företagsstöd-unga hamnar landsbygdsprogrammet och landsbygdsnätverket väldigt långt ner i listan på Google Landsbygdsnätverkets webbsida är inte så enkel den heller. Det finns ingen sökväg direkt om ansökan eller bidrag. Sidan om Leader har en ganska krånglig text. Filmen är bra men lång. Tillgänglighet för funktionsnedsatta är dålig. iii. Kvalitativ undersökning hitta lyckade case hur har de lyckats? Länsstyrelsen i Skåne har en webbsida som heter Skånsk landsbygdskraft. Den är väldigt tillgänglig och ungdomlig men det är en utvärdering av gamla programperioden så den kan inte använda rakt av. Det saknas en länk till att söka projekt. Leader: Terra et Mares film från Coola krafter är ett bra exempel. Där finns också en bra film från ett lyckat projekt. Det finns också en hel del goda projektexempel i skrifterna som kallas Landsbygdens bästa under Ullbaggen på webbsidan. Men då måste man veta vad Ullbaggen är och att det finns projektexempel. Tillgängligeten är därmed väldigt låg. iv. Förslag: 1. Använd värdena i statistiken som startvärden för att kunna mäta förändringen med målet att höja siffrorna för de olika stöden. 2. Ungdomscoacher och paraplyprojekt för ungdomscheckar borde finnas i 90 % av leaderområdena. Det kanske kan appliceras på andra delar av landsbygdsprogrammet också. Det verkar dock finnas ett glapp mellan antalet unga sökande som fått en ungdomscheck och antalet unga som sökt och fått större Leaderprojekt. b. Presentation grupp 2 Representation i beslutsfattande forum Uppgiften var att Inventera hinder för unga att ta sig in i forum som beslutar om mål, prioriteringar, fördelning av medel samt förslag på hur vi kan bidra till lösningar. Vilka forum är relevanta för att öka ungas delaktighet i landsbygdsutveckling? Vi har läst många dokument knutna till landsbygdsprogrammet. De var svåra att tränga igenom och inte alls tydligt på vilket sätt det riktade sig till unga. Vi som läste dokumenten är ganska väl inkörda på landsbygdsprogrammet och vana att läsa den typen av texter. Det finns någon väldigt översiktlig generell bild men sen är hoppet väldigt stort till de komplicerade texterna. Det finns ingen mellanstation där det finns länkar till grundtexterna så att man kan följa logiken i programmet. c. Förslag: i. I teorin ska unga vara med men i praktiken är inte programmet anpassat för att inkludera nya personer. ii. Texterna känns skrivna för att vara komplicerade = exkluderande iii. Låga kunskaper om möjligheter att vara med i beslutsfattandet. iv. Lösningen är att se till att det finns många unga med i beslutsfattandet och genomförander och verkar för inkludering i praktiken. i. Arrangera en konferens för unga förtroendevalda som sedan blir ett nätverk där unga kan byta erfarenheter, tipsa varandra om saker samt bidra till rekrytering av fler unga förtroendevalda. Det kan bli en slags nystart och utvidgning av U-land. Konferensen kan kombineras med någon annan konferens eller möte.

3 ii. Erbjuda utbildning för valberedningar och ordföranden i landsbygdsnätverkets medlemsorganisationer. Den skulle inte bara rikta sig till valberedningar för Leader, utan alla andra medlemsorganisationer i nätverket. Utbildningen skulle heller inte bara vara för de som är unga utan de som behöver bli bättre på att inkludera unga. Strukturfondspartnerskapen är också en viktig målgrupp för en sådan utbildning. Flera gånger sätts unga in som ersättare eller adjungerade och inte som ordinarie. Det borde vara så att unga sätts som ordinarie och en äldre blir ersättare/mentor. En viktig fråga är vilka unga vi vill ha med. Är det de som redan har lärt sig byråkratsvängen eller de som inte alls har engagerat sig hittills men som behöver komma med? iii. Arbetsgruppen Unga i landsbygdsutveckling utgör referensgrupp eller deltar i en workshop med landsbygdsnätverkets kansli för att gå igenom nätverkets webbsida. Syftet är naturligvis att göra den mer attraktiv och sökvänlig för unga. iv. Arrangera seminarier på landsbygdsnätverkets Leaderträff 6-7 oktober och den stora nätverksträffen 24-25:e nov. v. Utforma en rapport/skrivelse till landsbygdsnätverkets styrgrupp baserad på den statistik som tagits fram. Rapporten ska ge förslag om generella målsättningar för landsbygdsnätverket och kanske programledningen när det gäller att inkludera unga. Förslagen bör vara: 1. Sätta som mål att höja andelen av unga som söker olika stöd etc enligt statistiken. 2. Förbättra statistiken så att man kan följa andelen unga i de andra stöden i landsbygdsprogrammet och även följa dem regionalt över tiden. 3. Göra en förenklad webbsökväg för unga som söker stöd så att de snabbt och lätt hittar de möjliga stöd de kan söka. Diskussion: Vad vill vi engagera oss i? Matilda Göransson: Vi vill gärna delta i både aktiviteterna (1) Konferens och (2) utbildning för valberedningar samt (5) rapporten. Matilda Björkkvist: (1) Konferensen och (5) rapporten. Mårten Andersson: (4) Medverkan i workshops Isak: (2) Utbildning och (5) Rapportskrivelse Stina: (1) Konferensen och Workshops Anna: (1) Konferens Lovisa: (1) Konferens och (2) Utbildning för valberedningar och ordförande Måns och Tamisha och kanske har ansvaret för (3) Kommunikation / webbsida. Det är viktigt att vi som är med i arbetsgruppen använder den guldgruva av kontakter vi själva har för att kommunicera de här resultaten/aktiviteterna vidare i våra egna organisationer. Vi borde kanske ha en aktivitet som handlar om att vi ska nå ut i våra egna organisationer och sedan rapportera hur det kommunicerats i den egna

4 organisationen. 6. De ekonomiska ramarna för arbetsplanen Hans-Olof informerade om budgetläget. Detta års budget har avsatt kr får vår arbetsgrupp och preliminärt har behovet uppskattats till för Men det är helt beroende på vad vi i gruppen lägger in i arbetsplanen och hur vi kan argumentera för kostnaderna. Av de kr i år har det kommit in fakturor på Det är 7-8 st fakturor för mötesarvode och resa som inte kommit in är så det kan bli till. Med dagens möte uppskattat till , ordförandearvode och en del telefonmöten förbrukar vi nog hela budgeten för det här året. 7. Bildande av undergrupper för de prioriterade aktiviteterna a. Medverkan i workshops: Mårten Andersson, Sammankallande Stina Nilss b. Konferens: Stina Nilss, Matilda Björkqvist, Anna Nordström, Sammankallande Matilda Göransson c. Utbildning: Anna Frestadius, Lovisa Persson, Sammankallande Isak Utsi, d. Kommunikation hemsida: Måns Stenberg, Tamisha Sandberg, Sandra Rönnsved, Sammankallande Josefin Heed e. Rapport/skrivelse: Matilda Göransson, Isak Utsi, Sammankallande Matilda Björkqvist 8. Arbetsgrupperna får tid till att planera genomförande av aktivitet. a. Medverka i workshops och seminarier: Vårt budskap marknadsföra kommande aktiviteter, redovisa statistik, samla in aktuella frågor som är relevanta för de närvarande organisationerna, redovisa och även fånga upp goda exempel. i. Leaderträffen i oktober: Varför unga? Hur gör vi praktiskt för att engagera och arbeta tillsammans unga? Hur möjliggör vi ungas delaktighet i Leaderarbetet? Hur tar vi tillvara den kompetens finns bland unga som vi behöver? Marknadsföra planerade aktiviteter. Utformning som förkroppsligar ämnet! Arbetsgruppsträffen i november: Vi ska ställa ledande frågor till de andra arbetsgruppernas medlemmar. Vilken service efterfrågar unga på landsbygden? Vad är det för naturturismprodukter unga efterfrågar? Vilken typ av naturturismföretag kan unga tänkas vilja starta? ii. Nationella nätverksträffen i november: Upprepa workshopen från Leaderträffen iii. Vad gör vi nu för workshoparna?: Sätta en programtext,

5 Innehåll och mål Praktiska och tidsmässiga ramar och lokaler. iv. Vad gör vi för den gemensamma arbetsgruppsträffen 24:e november? En timme på scenen? Intervjuer under mingeltid för att ta reda på vad som är de viktigaste frågorna för varje arbetsgrupp. b. Konferens om unga i maktpositioner Syftet är att stärka individen som förtroendevald och stärka inflytandet över medlen. Inbjudan ska gå till landsbygdsnätverkets medlemmar och deras underorganisationer. Det ska vara lättillgängligt och med en väldigt bred målgrupp. Konferensen genomförs under våren 2016, förslagsvis i Hälsingland. Vi tror att vi kan få deltagare minst. Kan vi ordna finansiering av resa och boende kan vi få många fler. Programmet ska först ha en generell inledning om landsbygdsnätverket och vad det är att sitta i en maktposition att unga är viktiga när de sitter i en maktposition. Det är också viktigt att ge kunskap om härskartekniker etc. Därefter blir det seminarier på flera olika teman: i. Vara ung i Leader ii. Vara ung i en styrelse (utanför Leader) iii. Ung och företagare iv. Hur kan man påverka landsbygdsprogrammet? c. Utbildningar Syftet med utbildningarna skulle vara att göra organisationerna i landsbygdsnätverket mer inkluderande. De ska också resultera i att fler unga använder och söker medel från landsbygdsprogrammet. Målgrupper är: LAGs ordf, vice ordf och valberedning, strukturfondspartnerskapen. Under hösten 2015 identifierar vi fler målgrupper för att sedan kunna göra utbildningsupplägget och genomföra utbildningarna under Vi planerar för två utbildningar under våren 2016, en till ordf och vice ordf samt en till valberedningar. 9. Nästa möte Det finns många valberedningsutbildningar men det här handlar om att ge nya perspektiv för att säkra ungas delaktighet. Nästa möte med arbetsgruppen sker i samband med den gemensamma arbetsgruppsträffen 24:e november i Stockholm 10. Avslutning Ordförande avslutade med att tacka för ett konstruktivt och fruktbart möte. Josefin Heed Ordförande Stina Nilss Justerare