Budget 2015 Fördjupningsområde: Förskoleklass; verksamhet och övergångar Barn- och utbildningsnämnd Förskoleklassen får sin identitet genom kombinationen av förskolans och grundskolans arbetssätt och metodik. Lek och skapande ingår som väsentliga delar av det aktiva lärandet och elevens lust och nyfikenhet ska tas tillvara. 1 Genom att sätta sig in även i förskolans läroplan kan lärare i förskoleklass upptäcka likheter och skillnader i båda skolformerna vilket kan bidra till ökad förståelse för till exempel vad det kan innebära att kombinera förskolans och grundskolans arbetssätt och metodik. 2 Eva Hoas Lena Wallin 1 Skolverkets hemsida 2 Skolverkets material Diskussionsunderlag för förskoleklassen utgiven 2011
Innehållsförteckning 1 Uppdrag och bakgrund... 3 1.1 Förskoleklassens uppdrag enligt skollagen och läroplan... 3 1.2 Samverkan med förskola... 5 2 Genomförande... 5 3 Resultat... 6 3.1 Förutsättningar för personalen... 6 3.2 Verksamheten i förskoleklassen... 8 3.1 Övergång till fritidshem... 10 4 Analys... 10 5 Förbättringsområden... 12 övergångar 2(12)
1 Inledning Förskoleklass i Danderyds kommun är en bra verksamhet. Ambitionsnivån hos pedagogerna är hög och föräldrarna är i hög grad nöjda med verksamheten. Pedagogerna uttryckte själva att de ville utveckla sitt arbete och samarbete med både förskola och skolår 1-3. Personaltätheten är hög och vikarier behövs inte när någon pedagog är frånvarande då grundbemanningen är god. I denna rapport fokuserar vi på de förbättringsområden som vi uppfattar som väsentliga för att göra verksamheten ännu bättre. Skolverket tar fram allmänna råd för förskoleklassen. Vi har valt att inte redovisa rapporter om förskoleklass angående forskning eller annat. Denna rapport bygger på våra observationer och intervjuer under ett antal besök i förskoleklass under våren 2014. 2 Uppdrag och bakgrund Målet med studien är att få en bild av hur väl skolorna i Danderyd lyckas med uppdraget att uppfylla läroplanens mål för förskoleklassen. Studien ska identifiera vilka insatser som behöver göras för att samverkan med avlämnande förskola och mottagande skola (årskurs 1) ska bli bättre och för att stötta utvecklingen av befintlig verksamhet. Vi har genomfört studien utifrån följande frågeställningar: Underlättar eller försvårar skolans organisation för förskoleklassens personal att lyckas med uppdraget? Vilka samarbeten finns för övergång mellan förskola/skola, skola/fritidshem och förskoleklass/årskurs 1? Vilka metoder används för att underlätta övergången mellan förskola och skola för eleverna? Hur stimuleras varje elevs utveckling och lärande? Hur har läroplanen översatts till verksamhet? 2.1 Förskoleklassens uppdrag enligt skollagen och läroplan Förskoleklassen infördes som egen skolform år 1998. Det är en frivillig skolform som ska stimulera elevernas utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Verksamheten i förskoleklassen omfattas av skollagen och den läroplan som gäller för grundskola, förskoleklass och fritidshem. Enligt skollagen är kommunerna skyldiga att erbjuda avgiftsfri förskoleklass som ska omfatta minst 525 timmar per läsår. För förskoleklassen skall det finnas en rektor och utbildningen i förskoleklassen ska systematiskt och kontinuerligt planeras, följas upp och utvecklas såväl på huvudmannanivå som på enhetsnivå. Förskoleklassen får sin identitet genom kombinationen av förskolans och grundskolans arbetssätt och metodik. Lek och skapande ingår som väsentliga delar av det aktiva lärandet och elevens lust och nyfikenhet ska tas tillvara. Det är tillåtet för 6-åringar att fortsätta i förskola men i Danderyds kommun gäller detta bara om det finns särskilda skäl. Organisationen i Danderyd bygger på att alla 6-åringar ska börja i förskoleklass. Idag går så gott som alla sex-åringar i förskoleklass. övergångar 3(12)
övergångar 4(12)
2.2 Samverkan med förskola I samtal med förskolepersonalen och i deras kvalitetsdokument framkommer att de upplever att deras arbete med barnen i större utsträckning borde tas tillvara vid övergången till förskoleklassen. Det saknas ofta rutiner för ett mer strukturerat arbete. De kommunala förskolorna och skolorna i Djursholm har haft ett samarbete under flera år som fungerat bra för dem. Däremot har de fristående förskolorna inte haft lika omfattande samverkan vilket de saknat. Stocksund har inlett ett arbete kallat bryggan där både fristående och kommunala förskolor bjuds in. Vid övergången för barn med särskilda behov finns en rutin att förskolan initierar ett samtal med förskola, föräldrar och förskoleklass/skola när skolvalet är klart. Det finns då ingen sekretess att beakta utan det är en bra grund för ett fortsatt samarbete. Det är särskilt viktigt att dessa barn får så bra förutsättningar som möjligt i förskoleklassen och på fritidshemmet. 3 Genomförande Skolexpert och förskoleexpert från utbildnings- och kulturkontoret (UKK) genomförde besök på utvalda skolor under vårterminen 2014. Studien omfattar både övergång mellan förskola/förskoleklass, förskoleklass/årskurs 1 samt förskoleklass/fritidshem. Besöken bestod av observationer och samtal enligt en i förväg utskickad planering. Fyra skolor valdes ut, bland annat avseende på område, storlek samt regi (kommunal och fristående). Skolledningarna tillfrågades och information om syfte och genomförande skickades ut. Totalt besöktes 8 förskoleklasser med fritidshem. Två mindre enheter med både skola och förskola intervjuades angående arbete med övergångar från förskola till förskoleklass. De skolor som valdes ut var Baldersskolan, Danderyds Montessoriskola, Hagaskolan och Långängsskolan. Intervjuer kring övergångar mellan förskola och förskoleklass genomfördes med skolledare från Vendestigens förskola och skola samt Elevverket/Småbarnsskolan. Studien började med att vi tillsammans gjorde besök i utvalda verksamheter för att observera hur verksamheten bedrivs. Besöken bestod av observation i förskoleklass och besök på fritidshem, samtal med pedagoger både i förskoleklass och i fritidshem. Återkoppling till ansvarig skolledare gavs antingen direkt efter observationen eller vid senare tillfälle. Besöken tog ungefär en dag per skola. Skolorna ombads planera inför vårt besök. Dels förbereda de pedagoger som skulle få besök och dels planera tid för samtal. Det schema som skolorna skickade till oss inför besöken var olika tydligt planerade, men vi mottogs alltid väl och fick en god tillgång till alla förskoleklasser, fritidshem och dess personal. Vi stämde alltid av det utskickade schemat med personalen på morgonen och stämde av eventuella förändringar. övergångar 5(12)
Observationen Vi fokuserade på följande områden: Ett tydligt värdegrundsarbete Förhållningssätt mellan elever och personal. Arbetsklimat för elever Stöd till elever att : o Bli utforskande självständiga och nyfiken o Samarbeta o Utveckla sitt språk o Utveckla matematiskt tänkande o Utveckla förmågor inom naturvetenskap Hur modern teknik integreras i lärandeprocesser Dokumentation av elevers lärande Miljön som stöd för lärandet Elevers ansvar för det egna lärandet Samtal I samband med observationen hölls samtal med personalen. Vi gav återkoppling och ställde frågor utifrån det vi sett med fokus följande områden: Finns ett generellt erfarenhetsutbyte med förskolan gällande arbetssätt. Finns ett generellt erfarenhetsutbyte med årskurs 1 gällande arbetssätt. Är förskoleklass/fritidshem en integrerad del av skolan? Hur utövar skolledningen styrning av förskoleklassen Vilket stöd finns på skolan för elever med särskilda behov? Samverkan med elevhälsoteamet? Finns strategier för övergångar mellan skolformerna. 4 Resultat 4.1 Förutsättningar för personalen 4.1.1 Ledning, samverkan och tillhörighet inom skolan Förskoleklassens verksamhet ska utgå från läroplanen. Rektor är ansvarig för verksamheten. Vid våra besök framkom att skolledningens delaktighet och styrning i de flesta fall behöver förbättras. Personalens upplevelse varierade mellan följande att förskoleklassens personal är en helt egen, isolerad grupp som inte har skolledningens uppmärksamhet eller samverkar med lärare i andra årskurser att förskoleklassens personal får uppmärksamhet om man själv tar initiativet att förskoleklassens personal har samma status som alla andra lärare Ett vanligt sätt att uttrycka sig på från skolledningens sida är personalen är så duktig, verksamheten rullar på. Personalen upplevde i många fall en frustration över att deras kunskap om barnen inte togs till vara vid övergången till årskurs 1 eller senare. Det vanligaste sättet att arbeta på skolorna var övergångar 6(12)
att personalen som undervisade i förskoleklassen inte följde med gruppen till årskurs 1 utan startade om med en ny grupp. Detta innebar att gruppen inte självklart fungerade i årskurs 1 som den fungerat i förskoleklass. Lärarna i årskurs 1 får börja om med gruppen både med värdegrundsarbete och arbetsklimatet i klassrum och utanför. Det var också vanligt att förskollärarna inte självklart blev inbjudna till skolans fortbildningssatsningar. Det är tydligt att det faktum att förskoleklassen inte är obligatorisk gör att den inte ges utrymme på gemensamma möten på skolan. Alla elever i förskoleklasserna var även inskrivna på fritidshemmet. Verksamheten delades mellan förskoleklass före lunch och fritidshem efter lunch. Samplaneringsmöjligheterna för fritidshemspersonalen varierade mellan skolorna. Där det fanns en tydlig struktur för vem som var ansvarig och där det fanns regelbundna samplaneringstillfällen upplevde vi att fritidshemmet var en viktig del av verksamheten. 4.1.2 Personal I samtliga åtta förskoleklasser var man organiserad i lag om tre personer. Kompetenserna i varje grupp varierade men minst en var behörig förskollärare, vanligtvis två. Behörigheter hos personalen var förskollärare, fritidspedagoger och barnskötare. Förskollärarna ansvarade för förskoleklassen och en pedagog hade uttalat ansvar för fritidshemmet. I flertalet av de studerade skolorna hade någon av förskollärarna grundskollärarbehörighet från förskola till år 3. Skolledningen ansåg generellt att bemanningen räckte till för att ta hand om alla barn, även de med särskilda behov. 4.1.3 Lokaler och skolgård Lokalerna fungerade överlag väl som stöd för verksamheten. Behovet av plats för samling med alla, mindre utrymmen för att dela upp barnen i gruppaktiviteter, närhet till ett rikligt material fanns tillgodosett på de flesta skolor. Där rummen organiserats för lekar och kreativa aktiviteter gav det en tydlig bild av blandning mellan förskola och skola. På skolor med flera förskoleklasser hade man eller planerade man att ha alla föreskoleklasser i direkt anslutning till varandra. Eleverna hade sitt fritidshem i samma lokaler som förskoleklassverksamheten. En av skolorna hade integrerat förskoleklassens elever i ett åldersblandat fritidshem. Skolgårdarna var väl anpassade efter elevernas behov och användes mest för egen rörelse och lek. 4.1.4 Mat Lunchen i matsalen var oftast välplanerad. Eleverna fick gott om tid att hämta sin mat och äta den i lugn och ro. De åt ofta sist för att inte stressas av äldre elever. Ansvaret för att ta hand om sin miljö, dvs äta upp det som var på tallriken samt städa upp efter sig, var tydligt och det var även vanligt med en tyst stund då ingen fick prata. Alla hade bestämda platser även personalen. På de enheter där lunchen är sen serveras ett litet mellanmål på förmiddagen. Dessa varieras mellan en liten frukt till medhavd matsäck. Barngruppen blir orolig och flera barn uppvisar klara trötthetstecken om de inte fått mellanmål på förmiddagen. övergångar 7(12)
4.2 Verksamheten i förskoleklassen Verksamheten var väl strukturerad. Det fanns tydliga rutiner och upplägg av dagens aktiviteter som eleverna var väl förtrogna med. Verksamheten startade med en samling. Den lades upp olika på olika skolor men ett gemensamt inslag var upprop, dagens datum med veckodag och månad samt genomgång av dagens planering. Det var vanligt att eleverna delades upp i mindre grupper så att en personal hade ansvar för en grupps arbete. Ibland var grupperna nivågrupperade framförallt vid språkutvecklande arbete. 4.2.1 Kunskaper Tolkningen av vad läroplanens mål kunskaper innebär för förskoleklassen är inte entydig. Vi ser skolor där det finns en plan för vad som ska tas upp i förskoleklassen men den är inte alltid förankrad hos skolledningen. Alla enheterna arbetade med språket, naturvetenskap och matematik. I de kommunala enheterna användes NTA 3 som metod. Under vår observation höll de enheterna på med mätning. Eleverna tränades på uppfattning om vad som var längst och skulle sedan mäta med en remsa. Remsorna jämfördes sedan och placerades i storleksordning. Det övriga arbetet med matematiska förmågor som vi såg upplevde vi inte som särskilt utmanande, intresseväckande eller kreativa. De digitala lärverktyg som finns för barn användes inte eftersom det inte fanns lärplattor att tillgå. Ett bra exempel vi såg var arbetet med matematiksagor. Danderyds kommun har erbjudit alla förskollärare och lärare för elever i yngre åldrar fortbildning i matematik, en mycket uppskattad utbildning bland de som deltog. I stort sett alla skolor använde Bornholmsmodellen för att arbeta med elevernas språkutveckling. Vanligtvis delades eleverna upp i grupper för att kunna arbeta på sin individuella färdighetsnivå. På en enhet har den som har lägst utbildning av personalen hand om den grupp som behöver mest hjälp. Elever med särskilda behov ingår i grupperna och har i regel inget särskilt stöd. Skolledning och lärare konstaterar att eftersom de är tre personal på 22-24 barn ska var och en kunna få stöd på sin nivå. Vi kan konstatera att i de grupper där verksamheten är mest lik den vanliga skolan så är flera barn oroliga och får negativ uppmärksamhet från personalen. Ett oroligt barn sitter i ett hörn av lokalen tillsammans med en personal i väntan på att barnet ska bli lugn. Det pågår ingen dialog mellan personal och barn. Det finns också grupper där det är självklart att alla får hjälp och stöd när det behövs och det kan lika gärna vara en kamrat som hjälper till. 3 NTA (Naturvetenskap och teknik för alla) är ett material för förskolan och grundskolan. Se www.ntaskolutveckling.se övergångar 8(12)
4.2.2 Ansvar och inflytande Förhållningssättet hos personalen varierade. I ett par grupper såg vi utmärkta exempel på hur eleverna fick vara med i planering av ett moment och hur deras idéer togs på lika stort allvar som en vuxens. I dessa grupper syntes det tydligt att eleverna tog ansvar för sitt eget och sina kamraters lärande. Det fanns exempel på utvecklingssamtal som var elevledda. Det handlade då om att hela skolan arbetade enligt den metoden, och så även förskoleklassen. I flera grupper såg vi att barnens vilja till delaktighet inte togs tillvara. Personalen ställde en fråga och ville ha ett förutbestämt svar. 4.2.3 Normer och värden Observationerna genomfördes i slutet av läsåret och största delen av arbetet med att få en gemensam värdegrund för gruppen gjordes under hösten. Det vi kunde se var de gemensamma riktlinjer som tagits fram samt hur dessa efterlevdes. Vi såg exempel på att de gemensamt framtagna reglerna för hur man ska vara mot varandra användes för att följa upp tex en konflikt eller innan en övning. Det fanns flera dokumentationer på hur man är en bra kompis. I en grupp använde läraren EQ-träning och massage för att skapa tolerans och respekt. Men det var inte alltid som den överenskomna värdegrunden följde med till fritidshemsverksamheten. 4.2.4 Arbetsmetoder Förskoleklassen får sin identitet genom kombinationen av förskolans och grundskolans arbetssätt och metodik. Lek och skapande ingår som väsentliga delar av det aktiva lärandet och elevens lust och nyfikenhet ska tas tillvara. Det vi ser är att mycket av övningarna är att fylla i svar eller rita linjer på ett färdigtryckt material eller i en arbetsbok. Inte någonstans ser vi elever som tränar på dator eller lärplatta. Det fanns oftast en dator i klassrummet men vi såg inte att den användes för lärandet utan mest för administration. Inom NTA användes materialet som är mycket konkret och kreativt. Här fick eleverna själva klippa och sätta upp sina remsor i ett diagram. Tematiska arbetssätt var vanligt. Vi såg exempel på teman kring rymden, besök på operan och barnens egna sagoböcker mm. Leken som arbetsmetod var inte så vanligt utan oftast fanns tid då eleverna lekte själva utan de vuxnas deltagande. Däremot var det vanligt att eleverna skulle sitta vid sina bord och arbeta med olika moment på egen hand med pedagoger som ledde arbetet. De gemensamma samlingarna genomfördes alltid på den särskilda mattan på golvet. övergångar 9(12)
4.2.5 Samverkan med förskola och årskurs 1 Övergången från förskola till förskoleklass och från förskoleklass till år 1 upplevs ofta av den avlämnande personalen att deras kunskaper om barnen inte tas tillvara. Förskoleklassen lever ofta sitt eget liv och personalen önskar en större delaktighet med övriga skolan. Förskolepersonalen upplever ofta att det är barnens sociala kompetenser som efterfrågas och inte barnens kunskaper och intressen. Vi hörde flera gånger synpunkter på att eleverna redan hade färdigheter från förskola respektive förskoleklass som man hade planerat att lära dem i nästa årskurs. Det fanns flera förskollärare som gärna skulle fortsätta som lärare i år 1 så de kunde följa elevernas lärande under flera år. Bland pedagogerna i förskoleklassen fanns tankar om att en grundskollärare skulle kunna fortsätta ha eleverna även i år 1. Projektmedel har beviljats flera skolor för att ha ett projekt i förskoleklass och år 1 som förhoppningsvis leder till ett djupare samarbete och bättre resultat för eleverna. På Vendestigens och Småbarnsskolan/Elevverket där det är samma företag som driver både förskola och skola har barnen en lång inskolning och deltar i olika teman och gör många besök i verksamheten. Personalen har gemensamma planeringsdagar och är helt insatta i varandras arbete. Nya barn som kommer från andra förskolor försöker de även ha en nära kontakt med. Övergången mellan förskoleklass och år 1 fungerar väldigt bra och det är vanligt att personalen är densamma. 4.1 Övergång till fritidshem Fritidshemmens verksamhet studerades inte lika omfattande som förskoleklassens utan här hade vi fokus på i vilken utsträckning de var integrerade. Den vanliga strukturen var att förskoleklassverksamheten startade ca 8.30 9.00 och avslutades i och med lunchen. Fritidshemmens verksamhet startade med en längre utevistelse efter lunchen. Innan förskoleklassen börjar finns morgonfritids för de elever som kommer tidigt. Fritidshemmens verksamhet var ofta väl planerad med beskrivande dokument. Personalen var oftast densamma men ansvaret var tydligt uppdelat så att en förskollärare hade ansvaret för förskoleklassen och en annan pedagog för fritidshemmet. Fritidshemmet hade ofta en egen samverkansorganisation med övriga förskoleklasser eller t.o.m. med hela skolans fritidshem. Ingenstans såg vi att arbetet från förskoleklassen fortsatte på fritidshemmet eller att barn som haft svårt med t.ex. en matematikuppgift fortsatte arbeta med den på fritidshemmet men kanske på ett annat sätt. 5 Analys Vi ser att det faktum att förskoleklassen inte är obligatorisk medför att den hamnar utanför skolans gemensamma arbete. Skolledningen väljer ofta att ha en organisation för förskoleklassen som medför att den blir isolerad från övriga skolan. Under vår återkoppling till skolledningen efter besöken händer något med förståelsen för förskoleklassens förutsättningar och möjlighet som bidragande resurs. Skolledningarna medger i samtalen att de vet för lite om förskoleklassen verksamhet. Skolledningarna behöver vara mer delaktiga i förskoleklassens verksamhet. Det ska inte hänga på den enskilde pedagogens initiativ att verksamheten ska vara en naturlig del av skolan varken när det gäller samverkan eller kompetenshöjande insatser. övergångar 10(12)
Den röda tråden för barnets lärande från förskola till och med år 1 saknades. När det gäller kunskapen om avlämnande och mottagnade skolforms verksamheter behöver den förbättras. För att förskoleklassen ska kunna ta vid där förskolan slutat krävs det att de känner till hur man arbetar i förskolan. Barnens kunskaper och intressen som grundats i förskolan ska utvecklas i deras fortsatta lärande. Förskolan behöver även kunskap om hur arbetet i förskoleklass/fritidshem och skola fungerar så de vet vad barnen går vidare till för verksamhet. Vi ser goda exempel där eleverna tillsammans med pedagogerna aktivt deltar i lärandet. Men alla pedagogerna ser inte alltid barnet som den kompetenta eleven. Förhållningssättet är då att pedagogen har svaret vilket reducerar elevens delaktighet. Syftet med samlingarna med alla barn var inte alltid tydliga och välplanerade. Vi har sett exempel på att de använts för att utvärdera, reflektera och dokumentera det man gjort tillsammans. Men också flera exempel på att pedagogerna inte tog tillvara elevernas frågor eller funderingar utan stressade igenom samlingarna för att hinna med det man planerat. Bornholmsmodellen används strukturerat och välplanerat. Eleverna får utmaningar på sin nivå och blir aktiva deltagare. Det märks tydligt att eleverna tycker det är roligt. Konkretisering av matematiken genom laborativa inslag behöver förbättras. Leken som metod saknas alltför ofta det är mer av skola än av förskola. Mycket av det material som användes var färdigtryckt material som eleverna skulle fylla i. Dessa samlades sedan som dokumentation på vad eleverna lärt sig. De digitala lärverktygen saknades helt. Det finns många appar för träning av färdigheter och träning av samarbete mellan eleverna men när vi frågar efter detta så får vi svaret att det inte finns lärplattor till förskoleklasserna. De digitala lärverktygen hjälper eleverna att få syn på sina egna lärprocesser när de får dokumentera med bild eller film. Vi upplever också att kompetensen saknades hos personalen, men intresset finns. Personalen har erbjudits utbildning i konkret matematik av kommunen men det behövs erfarenhetsutbyte mellan skolorna för att få arbetet att ta fart. Uppdelning i mindre grupper upplevde vi positivt. Barnen fick mer utrymme och uppmärksamhet av pedagogerna utifrån sina förutsättningar. Däremot såg vi vid något tillfälle att det inte alltid var den mest kompetenta pedagogen som tog hand om de elever som behövde mest stöd. Vi tycker att planeringen av luncherna är bra. De flesta äter i sista matlaget och får då äta i lugn och ro. Det är också bra med de tysta minuterna för att skapa lugn och ro. I de förskoleklasser där man inte hade ett mellanmål på förmiddagen märktes tydligt att många elever blev trötta och irriterade vilket orsakade en del oro i gruppen. Barn behöver näring för att fungera i gruppen. Konflikten mellan de olika skolformerna kring var eleverna ska få kunskaper inom tex bokstäver och språk är ibland tydligt. De elever som redan kan läsa utmanas ibland inte tillräckligt. De hålls tillbaka för att inte lära sig för mycket. övergångar 11(12)
6 Förbättringsområden Ett antal områden har vi identifierat som nödvändiga för att stärka förskoleklassens position i skolan, lyfta verksamheten samt skapa den röda tråd mellan förskola och skola som skollagen föreskriver. Styrning och ledning och organisation En tydlig planering med samtliga pedagoger, inklusive fritidshemspersonalen, kring elevens lärande från och med förskoleklassen till årskurs 3. Kontinuitet med personal kring eleven från förskoleklass till år 3 så att eleverna inte byter samtliga pedagoger från ett år till annat. Skolledare som tydlig pedagogisk ledare även för förskoleklassen Förskoleklassens personal ska få kompetensutveckling inom relevanta områden ex.vis språkutveckling och laborativ matematik Helhetssyn på elevens förutsättningar för lärande behov av mat och rast Samverkan förskola och förskoleklass. Utbildning kring uppdragsförståelsen hur skolans läroplan bygger vidare på förskolans Erfarenhetsutbyte kring metoder och innehåll mellan förskola och skola inkl förskoleklass och fritidshem Förbättra kunskapsöverföringen om den individuella eleven mellan skolformer Kommunövergripande verktyg för samverkan mellan alla förskolor, pedagogisk omsorg och skolor för att i enlighet med skollagen underlätta övergångar mellan skolformerna för varje barn. Genomförande av uppdraget Tillgång till digitala lärverktyg under den dagliga verksamheten. Kompetensutveckling och inspiration för personalen i hur digitala verktyg kan användas för elevernas utveckling och lärande samt dokumentation Förskollärarnas kompetens i hur leken används som metod för lärande ska lyftas, spridas och utvecklas. Träning av elevens förståelse för sitt lärande genom att utvärdera, reflektera och dokumentera tillsammans tex vid läsning eller experiment eller lek. övergångar 12(12)