Mentaliseringsutveckling i samspel och lek



Relevanta dokument
Mentaliseringsbaserad terapi (MBT)

Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen

Observera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering?

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Bedömning inför psykoterapi. 2. Barnet

Mentalisering Att leka med verkligheten

Mentaliseringsteori och symbolisering

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Mentalisering och borderline

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering?

EN MENTALISERINGSBASERAD PRESENTATION med Anna Schuber och Emil Holmer. Svenska Nätverket för Mentaliseringsbaserad Psykologi

En introduktion till mentaliseringsbaserad familjeterapi, MBT-F

Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström Examinationsuppgift.

Barnpsykoterapi Föreläsning Britt-Inger Samuelsson

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

Välkommen till BUP Kärnan

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR.

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Likabehandlingsplan - för att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling.

FÖRÄLDRAARBETE. i mentaliseringsorienterad korttidspsykoterapi för barn Anders Schiöler

Mentalisering och smärta

Verksamhetskulturen i förändring. Eva Staffans

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan Handen Selektiv mutism

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Vår lokala likabehandlingsplan

Gruppverksamhet för barn till separerade föräldrar

MENTALISERINGSBASERAD TERAPI

Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Livskunskap för de allra yngsta

Delaktighet - på barns villkor?

Kantarellens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bedömning inför psykoterapi. Föräldrarna

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Arvika Hemtjänst

Småbarnsårens Psykologi och Behandlingsmetoder

Välkommen till familjedaghem i avesta kommun

Barn i familjer med knapp ekonomi Anne Harju 1

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker eller få ytterligare lästips!

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Södermalm Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Skövde Hemtjänst

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag ( ) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17

Vinjett Mårten : Hur hantera sekvensen med döda, hur intervenera? Pröva tveksamheten i leken Vad står leken för? På vilken nivå kan man förstå?

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Pedagogisk. omsorg i hemmet. Snabbguide och information

Kvalitativa metoder. Amy Rankin

När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra

LIKABEHANDLINGSPLAN. Med nätglasögon

Brukarenkät inom Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Gustavsbergs förskola

Östermalms stadsdelsförvaltning Engelbrekt-Gärdets förskolor. Rutiner för akuta situationer Vid kränkande behandling Engelbrekt-Gärdets förskolor

och Tystnadsplikt Ann-Christin Johansson Leg.Tandhygienist Tandhygienistprogrammet

Mina ögon talar om vem du är

Ett mentaliseringsperspektiv på gruppbehandling

Skära, bränna, slå! Schema. Självskadande är inte självmord. Självskadande är ingenting nytt. Om självskadande

Mentaliseringsbaserat behandlingsarbete - en introduktion 7,5 högskolepoäng grundläggande nivå Ht 2016 Stockholm

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Nyckelpigans Förskola Trygghetsplan. Läsår:

Enhet: Tavestaskolan Samtliga elever grundskolan Svarsfrekvens: Antal 69 Andel% 96%

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor

Psykologens roll i neuropsykiatrisk utredning. Malin Bergdahl leg psykolog BUP Täby

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Mentalisering Utveckling och skador

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Montessoriförskolan

Att observera, bedöma och främja samspel

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR

Pedagogisk. Snabbguide och information. omsorg i hemmet. 2012, reviderad version

Föräldrar och alla viktiga omkringvuxna

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning

Tidig insats- ett utvecklingsprojekt för de yngsta barnen

Rätten att uttrycka sig fritt

Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel

UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12

Vad är autism? Lotsen Centralt skolstöd. Cecilia Ljungström. Malin Nilsson. Specialpedagog

Psykoterapeutiskt behandlingsarbete i späd- och småbarnsfamiljer och gravida på Viktoriagården BUP, Malmö

Att använda sig av sin intuition och tala med Änglarna

Utvecklingspsykologi tonår GPU vt-17. Anders Jacobsson Ericastiftelsen

Don t worry and don t know

Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten 2006 Utvärderingen genomfördes under hösten 2006

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Lågaffektivt bemötande i skolan. Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker.

Lek- och lärandeorienterad pedagogik förskolan. Ingrid Pramling Samuelsson Göteborgs universitet

Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

Familjen och drogförebyggande fostran. Vi vill också ha!!!

Högstorps förskolas likabehandlingsplan

Familjeterapi med spädbarn och deras föräldrar

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Likabehandlingsplan. Gäller Mora By förskola SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

SE Internationella Familjedagen. Internationella Familjedagen SOS Barnbyar April 2012

Verksamhetsstöd. För dig som vill använda Vägledning för pedagoger Barns psykosociala ohälsa.

Conferatorloopen från idé till resultat

Rödebyområdets elevhälsa

Transkript:

Mentaliseringsutveckling i samspel och lek -en studie av mentaliseringsteorins användbarhet i behandlingsarbetet med yngre barn på BUP Maria Borg 1

Sammanfattning I denna studie undersöks hur vi kan använda oss av mentaliseringsteori i arbetet med de yngre barnen på BUP. Kan vi använda teorin om mentaliseringsutveckling och dess begrepp som vägledning i vårt arbete, tillsammans med våra nuvarande arbetsmetoder, som innehåller lek och samspel mellan barn och föräldrar? Barn i åldern 2-8 år har studerats. Deras interaktioner med föräldrar och behandlare har observerats. Föräldrars beskrivningar har dokumenterats. Observationerna har jämförts med begrepp från den delen av mentaliseringsutvecklingsteori som beskriver de yngre barnens utveckling, det vill säga utvecklingsstegen som leder fram till mentaliseringsförmåga. I resultatet redovisas exempel på interaktioner och utvecklingsprocesser, med fokus på mentaliseringsutveckling. Teoretiska begrepp som används är spegling, delad känsla, reglering, psykisk ekvivalens, fantasilek och mentalisering. Observerade utvecklingsförlopp beskrivs utifrån dessa begrepp. Föräldrars bild av barnet som grund för spegling, barns växlingar mellan olika utvecklingssteg samt ömsesidig fantasilek med dess möte mellan barn och vuxen beskrivs. Föräldrarnas roll i arbetet, kopplat till mentaliseringsteori, beskrivs. Slutsatserna blir att teorin om mentaliseringsutveckling är användbar som vägledning för att uppfatta yngre barns utveckling med hjälp av de lek- och samspelsmetoder vi använder oss av. Möjligheter att använda mentaliseringsteori tillsammans med annan lek- och samspelteori samt tillsammans med andra behandlingsinriktningar diskuteras. 2

Tack! Ett stort tack till min handledare Penny Fagerberg, för ditt tålamod och engagemang med att hjälpa mig att hålla fokus och strukturera, så att det jag ville studera fick komma i blickfånget och annat sållas bort. Tack till mina arbetskamrater som lojalt stått ut med att jag har varit frånvarande ganska mycket. Tack Hasse för ditt tålamod och stöd! 3

Innehåll Inledning.. 6 Teoribakgrund.. 7 Mentaliseringsteori och behandlingsarbete... 7 Mentalisering. 7 Inre föreställningar kommuniceras och blir till inre verklighet 8 Spegling 9 Tre typer av tänkande på vägen mot mentalisering.. 10 Successiv övergång från psykisk ekvivalens till fantasiläge 11 Lek. 12 Lek och mentalisering.. 12 Steget från handling till symbolisering. 12 Lekplan och regiplan. 13 Att bygga i sandlådan 14 Affektreglering och psykoterapi 14 Är lek alltid utvecklande?. 14 Behandlingsperspektiv.. 15 Barnets perspektiv i centrum 15 Olika bedömnings-/behandlingsmetoder.. 15 Syfte och frågeställningar. 16 Metod... 17 Deltagande observation. 17 Medgivande från föräldrarna 17 Datainsamling 17 Urval... 17 Barnen 17 Databearbetning. 20 Resultat. 20 Spegling. 20 Delad känsla 20 Reglering. 21 Föräldrars bild av barnet. 21 Psykisk ekvivalens.. 23 Fantasiläge och psykisk ekvivalens?.. 24 Fantasiläge. 24 Successiv övergång från psykisk ekvivalens till fantasiläge 25 4

Från fantasilek till mentaliserande samtal och spegling av känslor. 26 Från psykisk ekvivalens via fantasiläge mot mentalisering. 27 Via fantasilek hemma till mentalisering 28 Via fantasilek till mentalisering. 28 Mentalisering. 29 Slutsatser och diskussion. 29 Slutsatser 30 Lägger då mentaliseringsteorin till något till det vi redan vet?.. 31 Vilken behandlingsmetod passar?.. 32 Håller arbetssättet och teorin i vardagsverkligheten?. 32 Hur kan vi förebygga att negativa samspelsmönster återkommer? 33 Att förklara pågående arbete och samarbeta med andra.. 33 Att fortsätta använda mentaliseringsteori 34 Att fortsätta metodutveckla. 34 Referenser. 34 5