Att observera, bedöma och främja samspel

Transkript

1 Att observera, bedöma och främja samspel Observera och bedöma samspel i familjen. Att främja samspel. Tecken på känslomässig otillräcklighet i föräldra-barnrelationen. Samverkan med socialtjänsten.

2 Uppgift inom barnhälsovården Att underlätta anpassningen till föräldraskapet. Att stödja barnfamiljen och barn med särskilda behov, samverka med specialiserade instanser. Att medverka till identifikation av barn som far illa (Rikshandboken, psykosociala uppdrag)

3 Målen med förmiddagen Beredskap att samtala om föräldrabarnsamspelet när föräldern möter utmaningar Fördjupning kring barns behov Circle of Security och möjligheten till reparationer Känslomässig försummelse Förtrogenhet med anmälan till socialtjänsten

4 Vad är en vanlig familj?

5 REFLEKTION Att arbeta med småbarnsfamiljer Varför har ni valt det här arbetet?

6 Barnhälsovård eller kanske Barn- och föräldrahälsovård

7

8 Josefin är andra barnet. Storebror Vincent är fyra år äldre en framåt kille som tar för sig. Vincents pappa bor i en annan stad. Han träffar honom varannan helg. Mamma Sofie arbetar som högstadielärare. Pappa Henrik är civilekonom och reser en del i jobbet. Familjen bor i villa i ett medelklassområde. Henriks föräldrar bor ca 30 mil norrut men Sofies mamma bor ganska nära. Det gör också Sofies lillasyster med familj. Mamma Sofie ska vara hemma på heltid tills Josefin fyller ett år. Det stämmer bra med terminerna att göra ett byte då. Pappa Henrik ska sedan vara hemma ett halvt år innan starten på förskolan. Case JOSEFINE

9 Var ligger fokus på BVC? Symtomet som presenteras Relationen Undersökning Samspelet Rådgivning, svar på fråga Kommunikationen Tillväxt Sömn Mat Skrik Utveckling Gränser Hon vaknar och skriker så ofta på kvällen, tror du maten räcker till? Symtom Råd Behandling Relationen förälder barn Stödsamtal coaching Frågan Symtomet Känslan

10 SAMSPEL OCH ANKNYTNING För att få en samlad bild av hur det fungerar i spädbarnsfamiljen och hur barnet har det behöver vi förstå flera perspektiv: Barnets utvecklings- och funktionsnivå samt barnets beteende Förälderns mående och anpassning till föräldrarollen Samspelet och relationen dem emellan

11 Båda föräldrarna är med på teambesöket och även storebror. Pappa ska vara hemma i ytterligare två veckor. Mamma tycker att flickan är skrikigare än vad storebror var i samma ålder, framförallt kvällstid. Mamma försöker amma när Josefin är skrikig, för att lugna, men oftast äter flickan tills hon kaskadkräker och varvar sedan upp ytterligare och skriker ännu mer. Mamma påtalar att det fungerar bäst om pappa tar flickan när hon skriker då lugnar hon sig snabbare. När läkaren frågar pappa hur han brukar göra med Josefin svarar han följande: Jag brukar gå undan med Josefin och så håller jag henne så här och gungar henne på armen och pratar lite med henne. Hon tycker inte om när det blir för stimmigt. Som när Sofie leker med Vincent och de pratar högt och sen mormor också är där och om TV är på, då blir det för mycket! Case JOSEFINE 4 veckors hälsobesök

12 Faktorer att fokusera på med avseende på föräldra-barnsamspelet Barnets utveckling Barnets temperament Svårt att använda begreppet med evidens före tre års ålder Regleringsförmåga (mat, sömn, skrik) Stressorer Förälderns mående Mentalisering Föräldraförmåga/Omsorgsförmåga Relation och kommunikation mellan barn och förälder Rikshandboken: Samspel 0-2 år

13 Stressorer förlust av omsorgsperson, långvarig dålig relation mellan föräldrarna, händelser som försämrar familjens möjlighet att fungera (t ex arbetslöshet, ekonomi) händelser som kräver en betydande social anpassning (byte av förskolepersonal, bostadsbyte, skillsmässa) akuta traumatiska händelser (våld, svår olycka i familjen) bristande nätverk 30% av föräldrar till 4-åringar uppger att de saknar ett ordentligt personligt stöd för att klara livets stress och problem. Folkhälsoenkät Barn och föräldrar i Skåne 2014

14 Faktorer att fokusera på med avseende på föräldra-barnsamspelet Barnets utveckling Barnets temperament Regleringsförmåga (mat, sömn, skrik) Stressorer Förälderns mående Mentalisering Föräldraförmåga/Omsorgsförmåga Relation och kommunikation mellan barn och förälder Rikshandboken: Samspel 0-2 år

15 Förälderns mående Postpartum depression den vanligaste komplikationen efter en graviditet. Samspelproblem kan kvarstå även efter att depressionen lättat. Finns psykisk ohälsa sedan tidigare? Finns eventuella riskfaktorer? Mående är en färskvara Var femte mamma rapporterar att hon känner sig utmattad oavsett barnet ålder. Folkhälsoenkät Barn och föräldrar i Skåne 2014

17 Mentalisering 0-3 år Grundläggande funktion i vårt sociala liv. Mentalisering innebär att kunna förstå andra människor och förstå hur andra uppfattar mig själv. Vad innebär mentalisering? Se modell nästa bild: Man kan säga att mentalisering har två halvor och två våningar. Cirklarna är individer. K står för känslor, T står för tankar, H står för handlingar. Den första halvan av mentalisering innebär att jag behöver förstå mina egna känslor, tankar och handlingar. Jag behöver kunna känna igen mina känslor; varför känner jag som jag gör just nu? Jag behöver förstå mina tankar; varför tänker jag som jag gör just nu? Jag behöver känna att jag är den som startar mina egna handlingar och förstå varför jag handlar som jag gör i en viss situation. Den andra halvan av mentalisering är att förstå andra. Om jag kan förstå mig själv, så kan jag förstå andra. Eftersom vi människor är lika så kan jag ofta förstå ganska väl vad en annan människa känner, gissa ungefär vad den tänker och ofta förutsäga ganska väl hur en människa kommer att handla i en viss situation. (Motsvarar första våningen i modellen) Men det finns en annan sida av mentalisering. Eftersom vi människor inte är genomskinliga för varandra och är olika individer med unika erfarenheter så kan jag inte alltid veta vad en annan människa känner och tänker och varför den gör som den gör. Detta är lika viktigt att förstå och lära sig hantera. (Motsvarar andra våningen i modellen) Först när jag kan använda båda dessa modeller och kan växla mellan dem i mitt sociala umgänge, först då kan man säga att jag har en fullständig mentaliseringsförmåga. Mentalisering är viktigt för den psykiska hälsan Att mentalisering är viktig för den psykiska hälsan kan man nästan förstå bara på definitionen. Många psykiska svårigheter har att göra med svårigheter att förstå och hantera sina känslor hela spektrat av affektiva sjukdomar, främst depression. Eller svårigheter att förstå och hantera sina tankar t ex tankestörningar vid psykoser eller tvångstankar vid tvångssyndrom. Eller svårigheter med att kontrollera sina handlingar T ex tvångshandlingar eller bristande impulskontroll vid fobier. När det gäller posttraumatiska tillstånd gäller det känslor, tankar eller handlingar som inte är adekvata i den aktuella situationen. Terapier går ofta ut på att stärka mentaliseringen genom att man arbetar med klientens tankar, känslor och handlingar, att lära sig identifiera dem och hantera dem på mer adekvata sätt. Mentaliseringsförmåga kan mätas med olika test. Klienter som har god mentaliseringsförmåga har ofta en god prognos när det gäller behandlingar. Mentalisering är viktigt för den psykiska hälsan också på ett indirekt sätt, i livsförloppet: Barn som har god mentaliseringsförmåga man kan mäta den på olika sätt även hos barn betraktas ofta som goda kamrater och andra barn vill gärna leka med dem. Och två mycket viktiga skyddsfaktorer när det gäller psykisk hälsa är att ha goda relationer och ett starkt socialt nätverk. Miljöfaktorer verkar vara viktigare än ärftlighet när det gäller utvecklandet av mentaliseringsförmågan.

18 T=Tankar K=Känslor H=Handlingar Vi är olika T K K T H H Vi är lika T K = K T H H Jag själv Den andra

19 Mentalisering 0-3 år forts Hur utvecklas mentalisering? Barn börjar på den första våningen, kan man säga. Det är i relationen med omsorgspersonerna som barnet lär sig identifiera sina känslor, forma sina tankar och förstå sina handlingar. Nästan alla barn har en disposition för att utveckla mentalisering men, som för andra funktioner, behövs det en viss miljö för att funktionen ska utvecklas. Det har visat sig att en viktig kvalitet i miljön är om barnet bemöts på ett mentaliserande sätt av de vuxna. Vuxna som bemöter barnet som om det redan kan känna och tänka och som om dess handlingar har en avsikt. Detta förhållningssätt från föräldrar, som förmodligen överskattar barnets förmågor, kallas Mind-mindedness. Det har visat sig att föräldrar som har höga poäng på test för detta synsätt gentemot sina barn, ger sina barn en fördel genom en ökad chans för trygg anknytning och utvecklande av mentalisering. Hur främjar föräldrar sina barns mentalisering? Ett viktigt sätt är genom det som kallas spegling. När föräldrar i blickkontakt med spädbarnen pratar på det karakteristiska sättet med eftertryck och med ljus röst och långsamt och tydligt: ( Nämen, är du ledsen? Hej, nu vaknade du, är du lite trött! Oj, vad glad du är! Vad var det som hände? Är det bussen du tittar på? Är den fin? ) När föräldern på detta vis hjälper barnet att fokusera på det viktigaste och med sin mimik och sitt röstläge återspeglar barnets känslouttryck och sätter ord på det, så lär sig barnet att känna igen sina känslor och får ord på sina intryck i en situation och det är början till att förstå sin inre värld. Agens: Att känna att man själv är ursprunget till sina handlingar, och att man kan åstadkomma något kallas agens. Denna del av mentaliseringen utvecklar barnet främst genom lek. Det verkar finnas något som för oss människor är mycket positivt med denna upplevelse. Små barn leker egentligen agenter hela tiden. Det rör sig om allt från att kunna forma salivbubblor med läpparna till att räcka ut armen/gripa med handen/föra en sak till munnen/undersöka den med munnen, till att tappa en sked som föräldern plockar upp, och så tappa den igen, och igen. Främjande: Så två mycket enkla, konkreta och viktiga sätt att främja mentalisering är: Prata med barnet om vad det känner och tänker! och Lek med barnet! De flesta föräldrar gör ju detta spontant, men vi har nog alla träffat på föräldrar som kanske är lågmälda i sina gensvar på barnets signaler, eller som inte riktigt uppmärksammar barnets signaler. Då kan det vara bra att informera om betydelsen av detta samspel och kanske modellera för föräldrarna i kontakten med barnet. Psykisk ekvivalens Barnet börjar alltså sin förståelse av andra på den första våningen där det lär sig om sina likheter med andra. Man tänker sig att barnet i det här stadiet förutsätter att det som det känner och tänker, det känner och tänker andra också. Detta brukar benämnas psykisk ekvivalens. Psykisk ekvivalens är ett tryggt mentalt tillstånd, det är motsatsen till (psykisk) ensamhet. Det kan vi relatera till om vi tänker på hur skönt det är när nära vänner eller partners förstår oss utan att vi behöver säga något. Men det räcker inte som modell för allt socialt samspel. Barnet har nämligen svårt att förstå att andra inte delar dess inre värld.

20 Mentalisering 0-3 år forts Så barnet behöver förstå att andra är olika. Det behöver öva sig på den andra våningen Även här är omsorgspersonerna viktiga för barnet. Barnet tar detta steg med hjälp av relationerna till föräldrarna och andra familjemedlemmar. Hur går det till? Markerad spegling. Föräldrar gör spontant något viktigt som kallas för markerad spegling. De överdriver sitt känslomässiga gensvar på ett sätt som skulle kännas konstigt och kanske nedlåtande om de gjorde det mot en vuxen. Förutom att det väcker barnets uppmärksamhet och hjälper det att fokusera, så tror forskare att detta underlättar barnets mentalisering. Om föräldern skulle nöja sig med ett vuxet gensvar så skulle barnet förstå det som att den vuxne bara delar barnets känsla. Den psykiska ekvivalensen utmanas inte. När den vuxne överdriver sitt gensvar förstår barnet att det är det själv som har fått den vuxne att reagera, och här finns en början till att på ett roligt sätt utforska olikheter i samspel. Missförstånd. Ofrivilligt främjar föräldrar utvecklingen spontant, genom vardagens många små missförstånd. Jag ska återkomma till detta längre fram idag. Konflikter Med konflikt menar jag något mer än bara missförstånd: Det är olika behov som möts, någon part måste kanske ge med sig, det väcker starka känslor. Konflikter är kanske ett av de viktigaste sätten att verkligen öva mentaliseringen på nästa nivå! För att barnet ska kunna förstå den andra våningen i mentaliseringen att vi är olika så behöver föräldrarna också kunna ta detta steg. På den första våningen var det ju bra om föräldrarna förutsatte och kanske till och med överdrev att barnet tänker och känner likt dem själva. Men nu behöver föräldern gå före barnet i att skifta till nästa nivå: Mitt barn tänker och känner inte på mitt vuxna sätt. Konflikter kallas ofta för trots, men jag undviker det ordet eftersom jag tycker att det implicerar en tolkning på den första våningen. När jag tänker att mitt barn trotsar för att det vill bråka med mig och att det egentligen ska kunna göra som jag säger, så går jag som förälder inte före barnet när det gäller mentaliseringen. Jag stannar med barnet i den psykiska ekvivalensen. Hur kan man jobba hälsofrämjande när föräldrar kommer med frågor om trots och beskriver tuffa dagliga konflikter? Man behöver förstås möta dem där de befinner sig. Om känslorna är upprörda och deras ork verkar vara på upphällningen behöver de i första hand ett hållande förhållningssätt. Men när samtalssituationen är lugnare så kanske det kan vara till hjälp för föräldrar att fundera på några saker: 1. Barnet har inte samma förutsättningar som föräldern. Det gäller inte minst utvecklingsmässigt, som Kerstin beskrev tidigare: Barnet har svårt att tänka långsiktigt, det har svårt att reglera starka känslor, det har inte samma impulskontroll som en vuxen. Och det kan också vara bra att förstå att barnet är i den psykiska ekvivalensen och att det kan förklara de ofta starka känsloreaktionerna: Dvs: När jag känner och vill detta så starkt och du som är min förälder delar denna upplevelse varför vill du då hindra mig? 2. Det är en nödvändig utvecklingskris: Trotsreaktioner är inte tecken på att utvecklingen går bakåt, utan är ett led i en viktig utveckling. Inte minst handlar det om barnets svårighet att släppa den psykiska ekvivalensen och att lära sig mer om att människor kan ha olika behov, vilja olika. 3. Om nu konflikter/ trots är ett tecken på att barnet jobbar med sin mentalisering så kanske föräldern kan se annorlunda på sin långsiktiga uppgift: Den är inte att förmå barnet att det ska sluta trotsa, utan uppgiften är att stödja barnet i att utöka sin mentalisering.

21 Mentalisering 0-3 år forts Utifrån detta kan man dra några konkreta slutsatser om konflikthantering: Mentalisering kräver lugn och trygghet. I känslomässigt upprörda situationer är mentaliseringen temporärt utslagen. Det är alltså inte lönt att försöka lära barnet något under eller strax efter en konflikt. Mitt under konflikten är det krishantering; dvs. snäll och fast som gäller. Men när konflikten har kommit på lagom avstånd, och med det menar jag att det går att prata om det som hänt utan att det väcker (alltför) mycket starka känslor, då kan man prata med barnet om vad som hände och då på ett mentaliserande sätt där man sätter ord på känslor, tankar och handlingar i situationen. Om utvecklingsuppgiften är att utöka sin mentalisering så kan det kanske kännas bra för föräldern att veta att den kan jobba förebyggande mot konflikter och trots i helt andra och mycket roligare situationer. Det är bra att fråga föräldrar som har frågor om trots om de också har goda stunder då de leker med barnen eller läser med barnen. Fantasilekar är ett sätt för barn att pö om pö luckra upp den psykiska ekvivalensen. När barnet leker att nallen är rädd för något, samtidigt som barnet inte erfar känslan själv (eller bara lite) så förhåller barnet sig till en subjektiv upplevelse, men ändå utifrån. Den förlägger känslan till nallen. Barnet får en subjektiv upplevelse av att dess egen upplevelse är annorlunda än en fantiserad annans, fast de befinner sig i samma situation. Då är steget inte så långt till att förstå att andra människor kan ha en annan upplevelse eller vilja än barnet. När man läser med barnet så är det ett annat sätt att uppleva känslor och tankar samtidigt som man har en viss distans till upplevelsen. Man kan känna av spänningen, men man upplever inte känslan direkt.

23 Relation och kommunikation mellan barn och förälder Vi såg ett filmklipp med en pappa och en pojke i en stunds vardagligt samspel. Citat från sjuksköterskornas gruppövning i vårens internat, som gällde vilka iakttagelser som gjorde dem glada eller oroliga angående samspelet, fick belysa att man kan se mycket bara i en kort stunds samspel. Samtidigt är det mycket som man inte kan se utan behöver fråga om.

25 Båda föräldrarna är med på teambesöket och även storebror. Pappa ska vara hemma i ytterligare två veckor. Mamma tycker att flickan är skrikigare än vad storebror var i samma ålder, framförallt kvällstid. Mamma försöker amma när Josefin är skrikig, för att lugna, men oftast äter flickan tills hon kaskadkräker och varvar sedan upp ytterligare och skriker ännu mer. Mamma påtalar att det fungerar bäst om pappa tar flickan när hon skriker då lugnar hon sig snabbare. När läkaren frågar pappa hur han brukar göra med Josefin svarar han följande: Jag brukar gå undan med Josefin och så håller jag henne så här och gungar henne på armen och pratar lite med henne. Hon tycker inte om när det blir för stimmigt. Som när Sofie leker med Vincent och de pratar högt och sen mormor också är där och om TV är på, då blir det för mycket! Case JOSEFINE 4 veckors hälsobesök

26 Teamkupa uppgift Reflektera över vad man vill främja under besöket? Vad kan vara viktigt att undersöka, fråga och följa upp? Barnets utveckling - temperament - regleringsförmåga (mat, sömn, skrik) Förälderns mående - Stressorer - Mentalisering Föräldraförmåga/Omsorgsförmåga Relation och kommunikation mellan barn och förälder

27 Mamma kommer själv med flickan. Pappa är på tjänsteresa och kommer hem om två dagar. Storebror är på förskolan 3 timmar per dag. Mamma berättar följande för sjuksköterskan: -Det fungerar bra på förmiddagarna. Josefin sitter med i babysittern när jag tvättar, stryker och plockar undan. Hon sover sedan ett längre pass på eftermiddagen. Det är bra för då hinner jag vara med Vincent. På kvällen får jag hjälp av min mamma som tar Josefin. På fråga från sjuksköterskan svarar mamma att hon inte tycker att flickan är lika skrikig längre. -Det har varit tufft någon kväll nu när Henrik har varit bortrest med att få ihop Vincents nattning om Josefin har varit skrikig. Då får hon faktiskt ligga i sin säng en liten stund och skrika. Hon måste lära sig att vänta precis som alla andra här i världen! Case JOSEFINE 3 månaders hälsobesök

28 Mamma tar upp att flickan sista månaden har blivit allt mer rädd för främlingar. Inte ens mormor kan närma sig flickan. Mamma benämner flickan som pip-lisa under besöket och när sjuksköterskan mäter och väger Josefin och flickan blir ledsen, säger mamman följande: - Nu räcker det, Josefin! Du har ju träffat syster Anna flera gånger innan. Mamma frågar om när pipigheten går över och flickan blir som folk igen. - Det är svårt att vara på Öppna förskolan när hon är så klängig och Vincent vill så gärna gå dit på eftermiddagarna och leka och träffa andra barn. Innan gick det så bra. Jag kunde lägga henne i pölen, så låg hon där och tittade på de andra bebisarna, så kunde jag bygga Duplo med Vincent som han tycker så mycket om. Case JOSEFINE 6 månaders hälsobesök

29 Trygghetscirkeln Circle of Security Modell från samspelsbehandling av föräldrar i grupp. Modellen utgör en sammanfattning av några decenniers anknytningsforskning. Modellen har tre hörnstenar i tre beteendesystem. Det första beteendesystemet är nödvändigt för att det ska finnas en trygghetscirkel överhuvudtaget. Det är omsorgsbeteenden som föräldern står för. Den illustreras med händerna. De andra två hörnstenarna/beteendesystemen är barnets två mest grundläggande beteendesystem för att orientera sig i världen: Utforskandet, som lär oss om världen och anknytningen som vi behöver för vårt skydd. Alla beteendesystem är evolutionärt betingade och vi människor är inte ensamma om dem. Barnet behöver förälderns stöd i båda lägena, men på olika sätt. I utforskandet kan man säga att barnet uttrycker: Jag behöver att du stödjer mitt utforskande, när anknytningsbehovet aktiveras kan man säga att barnet uttrycker: Jag behöver att du välkomnar mig till dig. Man brukar säga att föräldern fungerar som en trygg bas för utforskande och som en säker hamn att återvända till. Barn rör sig spontant runt, runt på cirkeln, och om ni tänker på filmklippet ni såg innan pausen så gick det barnet runt i cirkeln några gånger. Barn behöver bli bekräftade och speglade i sina behov både uppe och nere på cirkeln. Det varierar mellan kulturer hur pass självständighet eller samhörighet värderas, inte minst varierar synen på pojkar och flickor härvidlag. Josefins mamma verkar värdera den övre delen av cirkeln högre och verkar inte riktigt mentalisera kring Josefines behov på den nedre delen av cirkeln. Det är ganska vanligt att föräldrar tror att de gör sitt barn en tjänst om de uppmuntrar utforskandet och att de gör barnet en otjänst om de uppmuntrar anknytningsbehov. Forskningen är entydig i att alla barn behöver bli bekräftade/speglade i sina behov, både uppe och nere på cirkeln för att känna sig trygga. Man gör snarare barnen mer osäkra om man negligerar deras anknytningsbehov. Om de får den erfarenheten för ofta så förblir anknytningssystemet lite påslaget hela tiden, och utforskandet (dvs leken) fungerar inte så bra om anknytningsbehov är aktiverade samtidigt.

30 Trygghetscirkeln CoS Stödjer mitt utforskande Omsorg Välkomnar mig tillbaka till dig

31 Trygg anknytning Trygg anknytning innebär en ledig växling på barnets villkor mellan A och U, lite som en gunga.

32

33 Vanliga små brott på trygghetscirkeln För mycket (för stora händer) För lite (för små händer) Otajmat understöd Uppmuntra A när barnet är i U-fas Uppmuntra U när barnet är i A fas BETYDELSEN AV REPARATION: Tidigare trodde man att trygg anknytning främst var en följd av att föräldern var lyhörd för barnets signaler och uppmärksam på dess behov. Även om detta är viktigt har forskningen på senare tid fokuserat mer på att barnet behöver erfarenheter av att brott i kommunikationen repareras. Att man rättar till misstag och att man pratar med varandra efter konflikter är två enkla sätt att reparera.

34 Relation och kommunikation mellan barn och förälder Kvarstående regleringsproblem kring mat- och sömn Föräldern upplever barnet som övervägande skrikigt, gnälligt och klängigt. Hyperaktivt barn eller ett passivt, allvarligt barn. Barnet sover mycket eller är onormalt stillsamt. Barnet är tyst. Barnet leker glädjelösa, stereotypa lekar utan tendens till delad uppmärksamhet. Barnet är oselektiv i kontakten, går till alla. Barnet inte söker förälderns bistånd, utan är "självständigt" lever farligt. Barnet har inget behov av att visa föräldern. Barnet reagerar inte vid separation eller återförening. Barnet inte söker upp föräldern för trygghet och tröst.

35 Känslomässig otillgänglighet? Ögonkontakt Hur man tar, håller i barnet Hur man pratar till barnet Talar negativt om barnet Tillmäter barnet negativa avsikter Uttrycker besvikelse över barnet Uttrycker besvikelse över att vara förälder

36 Hur tar vi upp saker som gör oss oroliga? Etiskt förhållningssätt Vårdande relation Omsorg om barnet respekt för föräldern vänlighet närvaro saklighet Benämna svårigheter Sätta ord på det man ser och hör Jag-budskap Utgå från mina känslor över det som oroar mig Generell Individuell Utgå från generell kunskap kring risker och svårigheter och fråga hur föräldern känner det?

37 Mamma kommer själv med flickan. Pappa är på tjänsteresa och kommer hem om två dagar. Storebror är på förskolan 3 timmar per dag. Mamma berättar följande för sjuksköterskan: -Det fungerar bra på förmiddagarna. Josefin sitter med i babysittern när jag tvättar, stryker och plockar undan. Hon sover sedan ett längre pass på eftermiddagen. Det är bra för då hinner jag vara med Vincent. På kvällen får jag hjälp av min mamma som tar Josefin. På fråga från sjuksköterskan svarar mamma att hon inte tycker att flickan är lika skrikig längre. -Det har varit tufft någon kväll nu när Henrik har varit bortrest med att få ihop Vincents nattning om Josefin har varit skrikig. Då får hon faktiskt ligga i sin säng en liten stund och skrika. Hon måste lära sig att vänta precis som alla andra här i världen! Case JOSEFINE 3 månaders hälsobesök

38 Mamma tar upp att flickan sista månaden har blivit allt mer rädd för främlingar. Inte ens mormor kan närma sig flickan. Mamma benämner flickan som pip-lisa under besöket och när sjuksköterskan mäter och väger Josefin och flickan blir ledsen, säger mamman följande: - Nu räcker det, Josefin! Du har ju träffat syster Anna flera gånger innan. Mamma frågar om när pipigheten går över och flickan blir som folk igen. - Det är svårt att vara på Öppna förskolan när hon är så klängig och Vincent vill så gärna gå dit på eftermiddagarna och leka och träffa andra barn. Innan gick det så bra. Jag kunde lägga henne i pölen, så låg hon där och tittade på de andra bebisarna, så kunde jag bygga Duplo med Vincent som han tycker så mycket om. Case JOSEFINE 6 månaders hälsobesök

39 Teamkupa uppgift Hur skulle vi vilja prata med mamma vid 6-månadersbesöket? Vad vill ni ta upp och på vilket sätt vill ni göra det? Etiskt förhållningssätt Vårdande relation Omsorg om barnet respekt för föräldern vänlighet närvaro saklighet Benämna svårigheter Sätta ord på det man ser och hör Jag-budskap Utgå från mina känslor över det som oroar mig Generell Individuell Utgå från generell kunskap kring risker och svårigheter och fråga hur föräldern känner det?

40 Josefin kommer med pappa och storebror på teambesök. Mamma har börjat jobba. Flickan går utmed möbler och håller i sig. Reser sig också och står mitt på golvet. Hon kan redan säga flera ord och är intresserad av pekböcker. Pappa berättar om hur det är hemma: Vincent har börjat ta med en kompis hem från förskolan på eftermiddagen. Det passar Josefin bättre. Då kan hon först sova och sen kan hon och jag leka lite. Hon trivs inte riktigt på öppna förskolan. Jag tror det blir för mycket för henne med alla barn. Vi gör så, att vi går dit en gång i veckan bara och då på torsdagarna, när det är lite färre barn där. Då går det bättre. Case JOSEFINE 1 års hälsobesök

41 Tänk om Om pappan istället för mamman haft en svårare relation till barnet Om pappan inte funnits Om mormor inte kunnat hjälpa till

42 Verktygen i det förebyggande BVC-arbete Utökat stöd, tätare besök Hembesök MBHVpsykolog Babymassage Stödsamtal Counselling MI Riktat föräldrastöd, Ev. manualbaserat Spädbarnsverksamhet Coachning Familjerätten Familjerådgivningen Spädbarns- BUP Social rådgivare Öppen stödverksamhet inom socialtjänsten socialtjänsten Öppen förskola Fördjupad information om barns utveckling och behov Specialpedagog i förskolan

43 Oro för utsatta barn När vi inte i vår profession kan erbjuda tillräckligt hjälp och stöd När vi inte längre i vår profession kan ta ansvar för barns behov av skydd.

44 Socialtjänstlagen Alla som arbetar inom vården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. SoL 14 kapitlet 1:2013

45 Anmälan Ansökan Vårdpersonals skyldighet Genast Skriftlig Kan ej tas tillbaka Ny information ska anmälas fortlöpande Socialtjänsten beslutar om utredning eller ej Endast förälder/barn kan ansöka om stöd Socialtjänsten måste utreda behovet Utreder endast ansökan Kan dras tillbara av föräldern

46 Skyddsbedömning omedelbart Anmälan till socialtjänsten Förhandsbedömning: Socialtjänsten träffar vårdnadshavare och barnet den som anmält kan vara med. Utreda eller inte? Socialtjänsten utreder barnets behov och föräldrarnas förmåga Utredningen kan leda till: ingen insats med insats inom öppenvård med placering i familjehem eller hem för vård och boende Tvångslagstiftning LVU Lagen om vård av Unga

47 Smörgåsbord frivilliga insatser Familjebehandling efter individuellt behov Gruppverksamheter i olika former: KIBB, Vändpunkten, föräldrastegen etc Avlastning i olika former i hemmet, utanför hemmet. Kontaktperson, kontaktfamilj. Jourhemsplacering, familjehemsplacering, institutionsplacering.

48 Ni gör skillnad Kontaktpersoner på BVC Antalet anmälningar ökar!

49 148 st. BVC i Skåne Finns KP i alla kommuner 132 st. BVC har KP inom BSFI 16 st. BVC saknar KP = Kommun där alla BVC har KP.

50 Case JOSEFINE -alternativ familjehistoria Besöken vid 4 veckor och 3 månader och 6 månader är desamma. Men när Josefin var 7 månader separerade föräldrarna. Pappan flyttade till en lägenhet i en annan stad och Josefin träffade honom enbart på helgerna. Vincent började bo varannan vecka hos sin egen pappa. Sofie blev osams med sin mamma som hon tyckte tog parti för Josefins pappa.

51 Case JOSEFINE - Vid 1 år Josefin kommer med mamma på teambesök. Mamma har börjat jobba. Flickan går mycket stadigt. Hon har inte börjat prata. Vid somatiska undersökningen vill hon ta stetoskopet och blir väldigt arg och skriker när hon inte får det. Mamma blir arg på Josefin och tar hårt tag i hennes armar när hon ska försöka lugna henne. När blöja och tröja är på plats sätts Josefin ner på golvet. Hon hulkar och försöker lugna sig själv. Mamman, läkaren och sjuksköterskan sätter sig ner för att prata. På frågan: Hur har ni det nu? svarar mamman: Det är rätt tufft faktiskt! Josefin är inte alls blyg längre, hon har blivit en riktig liten egoist! På förskolan säger dom att hon inte är intresserad av de andra barnen. Det funkar jättebra att lämna henne på förskolan, hon tittar knappt på mig när jag går. Men när jag ska hämta henne så blir det liv! Först märker hon mig inte, men sen blir hon helt hysterisk och vill inte släppa mig och skriker och gnäller. Men sen när vi kommer ut så är det som bortblåst! Det känns som att hon vill att det ska bli så pinsamt som möjligt för mig. Hemma är hon lugn om hon får följa sina rutiner. Hon älskar att titta på TV, och vill helst äta framför TV:n. Hon äter allt! Hon somnar oftast lätt, men hon vaknar varje natt och skriker. Hon somnar bara om, om hon får ligga hos mig. När hon ska vara hos sin pappa är det jobbigt, både när han hämtar och lämnar. Hon är orolig innan han kommer och när hon har varit hos honom så är hon helt upp- och nervänd!

52 Teamkupa - uppgift Vad kan vara viktigt att undersöka, fråga och följa upp? Vilket stöd skulle Josefine och hennes mamma kunna behöva/erbjudas?

53 Utökat stöd, tätare besök Hembesök Babymassage Coachning Stödsamtal Counselling MI Fördjupad information om barns utveckling och behov MBHVpsykolog Riktat föräldrastöd, ev. manualbaserat Social rådgivare Josefines familj en vanlig familj Späd- och småbarns- BUP Öppen förskola Öppen stödverksamhet inom socialtjänsten Specialpedagog i förskolan socialtjänsten Spädbarnsverksamhet Familjerådgivningen Familjerätten