Översikt över ändringar i KRAVs regler 2014 och olika versioner

Senast ändrad 16 maj 2014 Översikt över ändringar i KRAVs regler 2014 och olika versioner Nedan finns datum och vilka ändringar som gjorts sedan Regler för KRAV-certifierad produktion, utgåva 2014 trycktes. Efter varje ändringsdatum får reglerna ett nytt versionsnummer. Den version som publiceras 16 maj är version 3 av KRAVs regler 2014. Version 1, 19 september 2013 Regelboken trycktes och skickades sedan till alla KRAV-certifierade aktörer. Reglerna publicerade på www.krav.se/regler var helt överensstämmande med de tryckta reglerna. Reglerna börjar gälla 1 januari 2014. Version 2, 30 januari elva ändringar (A -K) Understruken text är ny, genomstruken borttagen. A/ Ändring i regel 4.2.5 och 4.2.6 undantag för gödslingsplan och fosforbalansberäkning Regel 4.2.5 Du ska ha en gödslingsplan Du ska anpassa gödslingen till grödans behov, för att minska risken för växtnäringsförluster. Därför ska du planera din gödsling så att du varje år för olika skiften tar hänsyn till åtminstone kväve och fosfor. Utgå ifrån föregående års skörderesultat för aktuella skiften, årets förväntade skördenivå, förfrukt samt platsegenskaperna (exempelvis baserat på aktuell markkarta). Om du brukar flera skiften på samma sätt kan du redovisa dessa tillsammans. Om du enbart använder egen stallgödsel och egna fodermedel samt om du har mindre än 25 djurenheter och har maximalt 50 hektar odling Du behöver inte ha en gödslingsplan om du uppfyller kraven för undantag i regel 4.2.6. Då räcker det med att du via gödslingsjournal visar att stallgödseln sprids jämnt över arealen. Detta är samma undantag som för kravet på att redovisa fosforbalans (regel 4.2.6). (K) Inom växthusodling ska du anpassa gödslingen så väl som möjligt till kulturens behov. (K) Observera att gällande lagstiftning begränsar hur mycket fosfor och kväve du maximalt får tillföra från organiska gödselmedel per hektar och år, se mer information på www.jordbruksverket.se). (SL) Regel 4.2.6 Krav på växtnäringsbalans för lantbruk och frilandsodling av grönsaker, frukt och bär (för växthus se regel 4.2.7) För att du ska ha god kontroll på användningen av fosfor på gårdsnivå ska du regelbundet göra en fosforbalans för din KRAV-certifierade odling. Du kan även behöva göra en kvävebalans om certifieringsorganet gör den bedömningen. (K) KRAV har valt att i första hand fokusera på fosfor för att fosfor är en ändlig resurs och för att om man tillför för mycket fosfor till jordar med höga fosforklasser så ökar risken för fosforförluster. Dessutom är det lätt att göra en balansberäkning av fosfor och förhållandevis lätt att tolka den. Det är också stor risk att du tillför för mycket fosfor när du gödslar med stallgödsel och produkter som är tillverkade av stallgödsel. Box 1037, SE-751 40, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Sida 1 av 10

Undantag: Du behöver inte redovisa en fosforbalans om du normalt inte för in några gödsel- eller fodermedel till din KRAV-certifierade gård. Detta gäller oavsett arealstorlek och antal djurenheter. Mineralfoder eller mindre inköp av andra fodermedel vid extrema år räknas inte som inköp. Om du normalt för in gödsel- eller fodermedel behöver du trots det inte göra en fosforbalans om du uppfyller samtliga tre nedanstående punkter: o odlar högst 5 ha åkermark av grönsaker, potatis, sockerbetor, frukt och bär på friland o odlar högst 50 ha åkermark av övriga lantbruksgrödor o har högst 25 djurenheter. Detta gäller oavsett om djurhållningen är KRAVgodkänd eller inte. Djurenhet definieras enligt SFS 1998:899, se LRFs miljöhusesyn. (K) Undantag: Du behöver inte redovisa en fosforbalans om du: normalt inte för in några gödsel- eller fodermedel till din KRAV-certifierade gård bara för in mineralfoder odlar högst 5 ha åkermark av grönsaker, potatis, sockerbetor, frukt och bär på friland odlar högst 50 ha åkermark av övriga lantbruksgrödor har högst 25 djurenheter (djurenhet definieras enligt SFS 1998:899, se LRFs Miljöhusesyn) har en konventionell djurhållning där inga inköp av till exempel fodermedel sker endast behöver göra mindre inköp av foder vid extrema år, men inte annars (K) Har du ett samarbetsavtal om foder och gödselmedel (regel 5.7.2) med en annan gård kan du undantas krav på att redovisa växtnäringsbalans om ni tillsammans uppfyller kraven på att inte göra fosforbalans, exempelvis genom att inte föra in fosfor till den gemensamma KRAV-certifierade produktionen. Ditt certifieringsorgan bedömer detta. (K) Även om dessa undantag gäller dig så kan ditt certifieringsorgan begära att du redovisar en fosforbalans och/eller kvävebalans om det anser att en sådan behövs för att bedöma växtnäringssituationen på din gård. Regel 4.2.6.3 om högsta tillåtna överskott gäller alla. (K) B/ Regel 4.3.6.1 Svavelgödselmedel 4.3.6.1 Tillåtna oorganiska gödselmedel Rent ssvavel, mineraliskt Renad naturprodukt eller industriellt framställd produkt. Gödselmedel som endast innehåller svavel. Se exakt definition i förordning (EG) nr 2003/2003, nr 3 i bilaga I.D EU C/ Regel 4.6.4 Konstljus 4.6.4 Konstljus Du får inte använda konstljus som enda ljuskälla under hela växtens liv. Vid skottodling tillsätts näring och det sker i jord, då gäller växthusregler och konstljus får inte vara enda ljuskällan. Vid groddning tillsätts endast vatten och det räknas inte som växthusodling, den produktionen behöver inte ha något dagsljus alls. (K) Box 1037, SE-751 40, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Sida 2 av 10

D/ Ändringar i regler 5.3.4-6 om beräkning av antal hondjur 5.3.4 Inköp av enstaka konventionella djur tillåts bara för avel Om det inte finns KRAV-certifierade eller EU-ekologiska djur av den ras eller med de egenskaper som är lämplig(a) i din produktion får du köpa in enstaka konventionella rekryterings- och avelsdjur. Djuren som du köper in får inte ha fött ungar, men de får vara betäckta. Karenstiden för de konventionella djuren framgår i regel 5.1.7. (EU) Du får årligen köpa in maximalt 10 procent av det antal kor och dräktiga kvigor som du kommer att ha efter inköpen. Finns det färre än 10 moderdjur i besättningen får du köpa in högst ett konventionellt djur per år. (EU) För får, getter och grisar får du köpa in maximalt 20 procent ungtackor/-getter som inte lammat/killat respektive gyltor räknat på det antal moderdjur och dräktiga ungdjur du har efter rekryteringen. Finns det färre än 5 moderdjur i besättningen får du köpa in högst ett konventionellt djur per år. (EU) Du ska kunna visa att du försökt få tag på KRAV-certifierade djur och du ska ha dokumentation på att du köpt in djur enligt regeln. 5.3.5 Inköp av fler konventionella djur vid ändringar i produktionen Du får köpa in fler konventionella djur, än vad som anges i regel 5.3.4, när det inte finns KRAVcertifierade djur, eller EU-ekologiska djur, i tre specifika situationer: - Du ska byta djurras som en del i en långsiktig plan. Den ras du byter till ska vara den huvudsakliga produktionsrasen inom djurslaget. (EU) - Du ska ändra inriktning på djurhållningen men fortsätta med samma djurslag. Den nya inriktningen måste då skilja sig väsentligt från den befintliga djurhållningen (till exempel byte från mjölkkor till dikor). (EU) - Du behöver rekrytera djur av hotade djurraser. (EU) Djuren ska vara för avel eller rekrytering. Moderdjur får inte ha fött ungar, såvida de inte är av en utrotningshotad art. Du får som mest köpa in 40 procent nya djur räknat på det antal moderdjur och dräktiga ungdjur som du får efter inköpet. Du ska dokumentera att det inte funnits KRAVcertifierade eller EU-ekologiska djur att köpa. Karenstiden för de konventionella djuren framgår i regel 5.1.7. Du ska kunna visa dokumentation på att du köpt in djur enligt regeln. 5.3.6 Inköp av större andel konventionella djur efter godkännande av Jordbruksverket När du ska utöka din besättning och det inte finns KRAV-certifierade eller EU-ekologiska djur behöver du ett godkännande från Jordbruksverket för att få köpa in ett större antal konventionella moderdjur. Du behöver också ansöka om godkännande om du behöver köpa in nya djur på grund av någon form av katastrofsituation med hög dödlighet bland dina djur. (EU) Du kan som mest få tillstånd att köpa in 40 procent nya djur beräknat på det antal moderdjur och dräktiga ungdjur du kommer att ha efter inköpet. Djuren som du ska köpa får inte ha fött ungar. (EU) Karenstiden för de konventionella djuren framgår i regel 5.1.7. Box 1037, SE-751 40, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Sida 3 av 10

Du får en större avvikelse om du köpt in fler konventionella djur än vad regeln tillåter, eller om du köpt in djur i den omfattning som denna regel reglerar fast du inte sökt eller inte fått din ansökan beviljad från Jordbruksverket. Du ska ha dokumentation på att du köpt in djur enligt regeln. E/ Tydligare regel om rastgård för värphöns 5.4.13 Rastgård för alla fjäderfän Rastgårdar och beten för fjäderfän ska innehålla träd, buskar eller andra anordningar där djuren kan söka skydd och få trygghet. Du ska placera växter eller andra skydd så att det hjälper djuren att vilja gå i väg från stallbyggnaden och utnyttja hela rastgården. (EU) Utomhus får du inte utfodra fjäderfä med annat än naturlig växtlighet och vatten. Det minskar risken för att vilda fåglar lockas till platsen. Du ska lämna din rastgård tom minst 2 månader mellan varje omgång fjäderfä. För värphöns ska rastgården vara minst 4 m2per djur. Hela rastgårdsytan behöver inte vara tillgänglig hela tiden. Du får dela av rastgårdsytan i olika fållor (i så kallad rotation) för att till exempel kunna så in ny växtlighet eller minska parasittrycket. Du får en större avvikelse om din rastgård inte är rätt utformad. 5.4.13.1 Övriga detaljangivelser för värphönsens rastgård (Detaljangivelser för övriga fjäderfän se tabell 4b.) Du ska gränsa av rastgården för värphöns mellan de olika flockarna så grupperna inte blandas. (K) Om du har problem med rovdjursangrepp och därför sambetar rastgårdarna med fjäderfän och minst ett annat djurslag behöver du inte avgränsa rastgården mellan flockarna. (K) Varje värphöna ska under sin livstid ha tillgängligt och använda minst 4 kvm rastgårdsyta. Du får dela av rastgårdsytan i olika fållor (i så kallad rotation) för att till exempel kunna så in ny växtlighet eller minska parasittrycket. Om du tillämpar rotationsbete och har permanenta hönsstallar ska varje höna i flocken vid varje enstaka tillfälle ha minst 2 kvm tillgängligt alltså minst 6000 kvm per flock om 3000 höns. Du ska kunna visa hur din rotationsplan ser ut. 4 kvm per höna av rastgården ska finnas inom som mest 150 meters avstånd från närmaste utgångshål i hönsstallet. Om du vidtar åtgärder och kan visa att dina höns använder hela rastgårdsytan kan de 4 kvm per höna finnas inom som mest 250 meters avstånd från närmaste utgångshål i hönsstallet. Fram till utgången av 2015 får du som redan är certifierad 2013-12-31 utöka denna sträcka till maximalt 350 m. Du ska uppfylla regeln senast från 2014-05-01. Exempel på möjliga åtgärder för att få ut hönsen är: Fler tuppar i flocken. Plantering av pil eller andra träd, eller buskar. Vatten på flera ställen i rastgården. Att unghönsen släpps ut så fort de kommer till gården. Oavsett avstånd mellan utgångshål och bortre gräns i rastgården ska rastgården innehålla rikligt med skydd se regel 5.4.13 ovan. Box 1037, SE-751 40, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Sida 4 av 10

Observera att flera ändringar kommer att göras i reglerna för värphönsproduktion framöver, dels från KRAVs sida, men även i EU-förordningen. Ska du göra stora ny- och/eller ombyggnader så är det viktigt att du stämmer av dina planer med rådgivare och KRAV. Du får en större avvikelse om din rastgård inte är rätt utformad. F/ Tillägg i regel 5.6.1 om tillfällig uppbindning 5.6.1 Alla djur ska kunna röra sig fritt Alla djur ska kunna röra sig fritt. Djuren får inte vara uppbundna eller hållas i någon form av bur. (EU) Du får tillfälligt binda upp djur under förutsättning att du håller dem under uppsikt. Tillfällena kan vara att du ska behandla, utfodra eller på annat sätt hantera djuren. (SL) Tillfällig uppbindning ska gälla timmar, inte dagar. Om ett djur ska vara stilla i fler dagar av veterinärmedicinska skäl, till exempel hälta, får det bindas upp längre. (K) Du ska dokumentera vilka djur du bundit upp, varför och under vilken tid du gjort det. G/ Ändringar i regler 5.6.9 och 5.6.10 gällande uppbundna djur 5.6.9 Nötkreatur i större besättningar kan få hållas bundna, undantag till 2013 Till och med 31 december 2013 får du ha nötkreatur som är över 20 månader uppbundna under stallperioden, i byggnader som fanns den 24 augusti 2000, om du har beviljats dispens hos Jordbruksverket. Villkoret för detta är att certifieringsorganet gör två revisionsbesök per år på gården. Från 1 januari 2014 gäller förbud mot att hålla fler än 45 djur bundna. (EU) Regelbunden motion under hela stallperioden är att föredra. (K) Från 1 januari 2014 gäller krav för uppbundna djur enligt regel 5.6.10. Vid åldern 9-20 månader får nötkreatur vara uppbundna under sammanlagt 1 månad för att vänjas vid att vara uppbundna. (K) Din produktion kan inte KRAV-certifieras om du inte följer regeln. Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. 5.6.10 Nötkreatur i små jordbruksföretag besättningar får hållas bundna, undantag tills vidare Nötkreatur som är över 20 månader och hålls i små jordbruksföretagbesättningar får vara uppbundna under stallperioden, förutsatt att de rastas utomhus minst 2 gånger per vecka. Som små jordbruksföretag räknas besättningar som har 45 uppbundna nötkreatur djur eller färre (räknat som antal båsplatser), oavsett total besättningsstorlek. räknas som små. Undantaget gäller tillsvidare (EU) Vid rastning av kor kan rastgårdsytan användas i omgångar. Rekommendationen är att ytan är så stor att de djur som är ute samtidigt har utrymme enligt tabell 1a nedan. (EU) Vid åldern 9-20 månader får nötkreatur i små besättningar vara uppbundna under sammanlagt 1 månad för att vänjas vid att vara uppbundna. (K) Box 1037, SE-751 40, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Sida 5 av 10

I små besättningar får du hålla nötkreatur som är äldre än 20 månader utan rastning till och med 31 december 2013 om byggnaden fanns före 24 augusti 2000 och du har beviljats dispens hos Jordbruksverket. Villkoret för detta är att ditt certifieringsorgan gör två revisionsbesök per år på gården. (EU) Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. Du ska kunna visa rutinerna för rastningen (se detaljer för tillämpning av rastningen i Nationella Riktlinjer). H/ Ändringar i regel 5.8.5 om pulvermjölk till avkomma 5.8.5 Utfodring med annan mjölk och mjölkersättning För att föda upp övertaliga eller moderlösa djur kan du använda KRAV-certifierad mjölk från ett annat djurslag. Du får även använda konventionell mjölk eller mjölkersättningsmedel som en enstaka nödåtgärd. Om utfodringen med mjölkersättning eller konventionell mjölk sker maximalt en vecka kan djuren ändå vara fortsatt KRAV-certifierade. (K) Djur Lamm som föds upp för slakt kan inte bli KRAV-certifierade om du föder upp dem med konventionell mjölk eller mjölkersättning i mer än en vecka. Däremot kan djur som behålls i besättningen för rekrytering bli KRAV-certifierade efter en karenstid, för lamm och killingar är den 6 månader och för nöt 12 månader. (K) Det är tillåtet att hetta upp mjölk eller att använda mjölk från ett annat djurslag för att bekämpa sjukdomar, om en veterinär har rekommenderat det. (K) Du ska dokumentera all användning av konventionell mjölk, mjölkersättningsmedel och mjölk från ett annat djurslag. (K) Du får en större avvikelse om du inte följt regeln. I/ Liten ändring i hänvisning i 5.11.3 om insamling av höns 5.11.3 Insamling av fjäderfä inför slakt Insamling och placering av fjäderfä i transportlådor inför slakt ska göras av erfarna personer, eller under handledning av erfarna personer. Kycklingar kan med fördel samlas in genom maskinell hantering. Vid manuell insamling ska kyckling samlas enskilt genom att lyftas i kroppen runt vingarna och bäras och hanteras upprätt. KRAV rekommenderar att höns hanteras på samma sätt. (K) Om detta inte är möjligt för höns ska de samlas genom att varsamt ta tag i bägge benen och inte ha mer än tre djur i varje hand. (SL)(K) Gäss och ankor ska också samlas in under lugna förhållanden och hanteras varsamt för att undvika skador på fåglarna. (SL) Du ska kunna beskriva hur du hanterar fjäderfän vid insamling. Box 1037, SE-751 40, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Sida 6 av 10

J/ Förtydligande i regel 9.12 Jäst kan KRAV-certifieras 9.12 Jäst kan KRAV-certifieras Om du följer EU:s regler för ekologisk jäst och i övrigt tillämpliga delar av KRAVs regler kan din produktion av jäst KRAV-certifieras. K/ Kapitel 13 upphör efter 31 december 2014 Ny regel i inledningen till kapitel 13 Detta regelkapitel utgår och är ogiltigt från och med den 1 januari 2015. Producenter med djurhållning får även fortsättningsvis tillämpa kapitlets regler för hudar och skinn om produktionen är av väldigt liten omfattning i enlighet med regel 13.5. Detta gäller även för nya producenter. De tillämpliga reglerna för detta kommer från och med 2015 att finnas i kapitel 5 djurhållning. Version 3, 16 maj sju ändringar (A -G) Understruken text är ny, genomstruken borttagen. A/ Ändring i Definitionen av mindre slakteri Mindre slakteri Slakteri som slaktar färre än 1000 djurenheter per år. Färre än 1000 DE enligt RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1099/2009 ska beräknas som däggdjursenheter eller 150 000 fåglar eller kaniner slaktas per år som gör det möjligt att lägga samman de olika djurkategorierna - Vuxna nöt och hästdjur: 1 djurenhet. - Andra nötkreatur: 0,50 djurenheter. - Gris med en levande vikt över 100 kg: 0,20 djurenheter. - Övriga grisar: 0,15 djurenheter. - Får och getter: 0,10 djurenheter. - Lamm, killingar och spädgrisar med en levande vikt under 15 kg: 0,05 djurenheter. B/ Ändring i regel 2.18.2 Hänsyn till energieffektivitet vid investeringar 2.18.2 Hänsyn till energieffektivitet vid investeringar När du gör en ny- eller återinvestering i utrustning, eller ny- eller ombyggnad ska energieffektiviteten beaktas. Ditt val av system ska dokumenteras och det ska framgå vilken hänsyn som har tagits till investeringens energiåtgång i drift. Löpande underhåll av utrustning klassas inte som en investering och omfattas därför inte av den här regeln. C/ Ändring i regel 5.1.5 Karenstider vid inträde i certifieringen 5.1.5 Karenstider vid inträde i certifieringen När du lägger om din djurhållning till KRAV-certifierad produktion ska djuren skötas enligt KRAVs regler under en karenstid innan du får sälja produkterna som KRAV-certifierade. Om du startar äggproduktion med inköpta värphöns ska de vara uppfödda enligt regel 5.3.8. Box 1037, SE-751 40, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Sida 7 av 10

Karenstiderna är: 12 månader för produktion av kött och hudar från nöt dock minst tre fjärdedelar av deras livstid (EU) 6 månader för produktion av kött och hudar från får, getter, grisar och hjortar samt för ull (EU) 6 månader för produktion av mjölk (EU) 6 veckor för produktion av ägg från andra fjäderfä än värphöns (EU) 6 veckor för produktion av ägg från värphöns, om du ställer om en åldersblandad flock som finns på din gård sedan tidigare (EU) 6 veckor för produktion av ägg från värphöns om du ställer om en befintlig omgång i samband med att du köper in en ny omgång unghöns uppfödda enligt 5.3.8. Lamm, killingar, grisar och hjortkalvar som föds under karenstiden, får du sälja som KRAVcertifierade när 6 månader gått från karensstarten. Kalvar som föds under karenstiden får du sälja som KRAV-certifierade när 12 månader gått från karensstarten. Ett ungdjur av nötkreatur som är ett år när du ansluter dig till certifieringen kan du sälja som KRAV-certifierat tidigast vid 4 års ålder eftersom det först då varit i certifiering under ¾-delar av sin livstid. Om du inte redan har växtodlingen omställd är det därför en fördel att välja 24- månaders samtidig omställning, se 5.1.6. Då blir samtliga djur som påbörjat karens vid karensstarten godkända efter 24 månader oavsett ålder på djuret. (EU) Om du har köpt in konventionella avels- eller rekryteringsdjur under karenstiden ska de inköpta djuren också gå igenom en karenstid, se regel 5.1.7. Du får en större avvikelse om produkter eller djur sålts som KRAV-godkända innan karenstiden passerat. Du ska spara avräkningar eller motsvarande dokumentation som visar hur du sålt dina produkter också under karenstiden D/ Ändring i regel 5.6.10 Nötkreatur i små jordbruksföretag får hållas bundna, undantag tills vidare 5.6.10 Nötkreatur i små jordbruksföretag får hållas bundna, undantag tills vidare Nötkreatur som är över 20 månader och hålls i små jordbruksföretag får vara uppbundna under stallperioden, förutsatt att de rastas utomhus minst 2 gånger per vecka. Som små jordbruksföretag räknas besättningar som har 45 uppbundna nötkreatur djur eller färre (räknat som antal användbara båsplatser), oavsett total besättningsstorlek. Undantaget gäller tillsvidare. (EU) Vid rastning av kor kan rastgårdsytan användas i omgångar. Rekommendationen är att ytan är så stor att de djur som är ute samtidigt har utrymme enligt tabell 1a nedan. (EU) Vid åldern 9-20 månader får nötkreatur i små besättningar vara uppbundna under sammanlagt 1 månad för att vänjas vid att vara uppbundna. (K) Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. Du ska kunna visa rutinerna för rastningen (se detaljer för tillämpning av rastningen i Nationella Riktlinjer). E/ Ändring i regel 11.3.1 Produktionsprocessen 11.3.1 Produktionsprocessen Du får inte använda kemiska lösningsmedel eller tillsatser av andra kemiska ämnen när du framställer och bereder foder. Du får bara använda följande produktionsprocesser: Box 1037, SE-751 40, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Sida 8 av 10

mekaniska och fysikaliska processer, till exempel malning (EU) biologiska processer som till exempel fermentering och jäsning (exempelvis användning av mjölksyrakulturer och mögelkulturer) (EU) koagulering med hjälp av enzymer (exempelvis löpe) (EUK) spjälkning med enzymer(exempelvis enzymet amylas) (EUK) extraktion med tillåtna lösningsmedel (EU) fällning (EU) Du får enbart använda vatten, etanol eller fetter som lösningsmedel. (I) F/ Ändring i Bilaga 1 - Tillåtna konventionella fodermedel (mm) Bilaga 1 - Tillåtna konventionella fodermedel av icke-jordbruksursprung, tillåtna animaliska fodermedel samt tillåtna fodertillsatser (EU) Tillåtna konventionella fodermedel av icke-jordbruksursprung, tillåtna animaliska fodermedel, samt tillåtna fodertillsatser samt fermenteringsbiprodukter. (EU) Tillåtna foderråvaror av animaliskt ursprung: Mjölk- och mejeriprodukter. från KRAV-certifierad produktion. Fisk och andra havsdjur, produkter och biprodukter. Endast följande ingår i denna kategori: Fisk, ej raffinerad fiskolja eller torskleverolja. Autolysater, hydrolysater och proteolysater från fisk, blötdjur eller kräftdjur som erhållits genom enzymprocess, i löslig eller icke-löslig form. Ägg och äggprodukter för utfodring av fjäderfä, från KRAV-certifierad produktion och helst från den egna anläggningen. Tillåtna råvaror för mineraler: Som råvara för natrium får du använda oraffinerat havssalt, bergssalt (obearbetat från gruva), natriumsulfat, natriumkarbonat, natriumbikarbonat och natriumklorid. Som råvara för kalium får du använda kaliumklorid. Som råvara för kalcium får du använda märgel, skal av vattendjur (även ben av bläckfisk), kalciumkarbonat, kalciumlaktat och kalciumglukonat. Som råvara för fosfor får du använda avfluorerat dikalciumfosfat, avfluorerat monokalciumfosfat, mononatriumfosfat, kalciummagnesiumfosfat och kalciumnatriumfosfat. Som råvara för magnesium får du använda magnesiumoxid (vattenfri magnesia), magnesiumsulfat, magnesiumklorid, magnesiumkarbonat och magnesiumfosfat. Som råvara för svavel får du använda natriumsulfat. Tillåtna råvaror för spårelement: Box 1037, SE-751 40, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Sida 9 av 10

Som råvara för E1 järn får du använda järn(ii)karbonat, järn(ii)sulfat (monohydrat eller heptahydrat) och järn(iii)oxid. Som råvara för E2 jod får du använda vattenfritt kalciumjodat, kalciumjodat (hexahydrat) och natriumjodid. Som råvara för E3 kobolt får du använda kobolt(ii)sulfat (monohydrat eller heptahydrat) och basiskt kobolt(ii)karbonat (monohydrat). Som råvara för E4 koppar får du använda koppar(ii)oxid, basiskt koppar(ii)karbonat (monohydrat) och koppar(ii)sulfat (pentahydrat). Som råvara för E5 mangan får du använda mangan(ii)karbonat, manganoxid och mangan(iii)oxid och mangan(ii)sulfat (mono- eller tetrahydrat). Som råvara för E6 zink får du använda zinkkarbonat, zinkoxid och zinksulfat (monohydrat eller heptahydrat). Som råvara för E7 molybden får du använda ammoniummolybdat och natriummolybdat. Som råvara för E8 selen får du använda natriumselenat och natriumselenit. Tillåtna vitaminer: Vitaminer som härstammar från råvaror som ingår naturligt i fodret. För icke-idisslare: syntetiska vitaminer som är identiska med naturliga vitaminer. För idisslare: syntetiska vitaminer A, D och E som är identiska med naturliga vitaminer, om naturliga vitaminer inte finns att tillgå. Tillåtna tekniska tillsater: Alla tekniska tillsatser enligt bilaga VI till förordning EU 889/2008505/2012. Fermenterings(bi)produkter från mikroorganismer vars celler har inaktiverats eller avdödats: Saccharomyces cerevisiae Saccharomyces carlsbergiensis G/ Ändring i regel 14.8 Val av köldmedier 14.8 Val av köldmedier När du gör ny- eller återinvestering i kylanläggningar ska du välja anläggningar med köldmedier som inte påverkar klimatet negativt. Du ska alltså inte välja till exempel HFC-föreningar. Box 1037, SE-751 40, Besöksadress: Kungsängsgatan 12, Sida 10 av 10