Gemensamma regler för Djurhållning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gemensamma regler för Djurhållning"

Transkript

1 Gemensamma regler för Djurhållning Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för de gemensamma reglerna i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att behålla gällande reglers (2015) numrering så långt det går i remissen, så att du som läsare ska kunna hitta och jämföra texten med motsvarande nu gällande regel. Detta innebär att: Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt. Flera regler kan ha samma nummer, eftersom nu gällande regler i förslaget har delats in i flera regler. Nya regler har angivelsen 5.x.x. Efter remissen när de nya reglerna för 2016 är antagna och ska publiceras, så kommer hela numreringen i kapitel 5 att vara ny. Utöver detta dokument innehållande de gemensamma reglerna för alla djurslag finns fyra andra dokument innehållande regler per djurslag, nämligen: Nötkreatur Får och Get Gris Fjäderfä I slutet av detta dokument kan du även finna några få regler i övriga kapitel som påverkats av översynen av Djurhållning samt några nya/ändrade definitioner.

2 5 Djurhållning Reglerna i det här kapitlet beskriver hur du ska bedriva djurhållningen på ett KRAVcertifierat jordbruk. Du ska basera din djurhållning på KRAV-certifierad växtodling. Reglerna för det finns i kapitel 4. Du ska också följa reglerna i kapitel 2 och 3. När du märker produkter eller marknadsför ditt företag eller dina produkter ska du följa reglerna i kapitel 20. Innehållsförteckning 5.1 Gemensamma regler för alla djurslag - Allmänt - Anmälan och karens - Parallellproduktion och produktionsväxling - Märkning och dokumentation - Inköp av djur - Avel - Utevistelse och bete - Stallförhållanden - Foder och vatten - Processer, tillsatser och konservering av foder - Hälsa och skötsel - Hantering och transport - Ull och hudar 5.2 Nötkreatur - Karenstider vid inträde och inköp - Inköp av djur - Utevistelse och bete - Stallförhållanden - Självförsörjning och foder - Utfodring av kalvar - Förebyggande hälsoarbete - Operativa ingrepp 5.3 Får och Get - Karenstider vid inträde och inköp - Inköp av djur - Utevistelse och bete - Stallförhållanden Kommenterad [PQF1]: Kort intro. All annan text som fanns här kommer att flyttas till nya kapitel 1- som ska beskriva mer i helhet mål och principer med KRAV-certifierad djurhållning. Kommenterad [PQF2]: Nytt. Tydliggör vilka regler som ska följas av den som har KRAV-certifierad djurhållning. Kommenterad [PQF3]: Innehållsförteckning ska finnas i början av alla kapitel.

3 - Självförsörjning och foder - Utfodring av lamm och killingar - Operativa ingrepp 5.4 Gris - Karenstider vid inträde och inköp - Inköp av djur - Utevistelse och bete - Naturligt beteende - Stallförhållanden - Självförsörjning och foder - Utfodring av smågrisar - Operativa ingrepp 5.5 Fjäderfä - Karenstider vid inträde och inköp - Inköp av djur - Utevistelse och bete - Stallförhållanden - Självförsörjning och foder - Hantering inför slakt - Regler för föräldradjur till slaktkycklingar

4 5.1 Gemensamma regler för alla djurslag Under detta avsnitt finns de regler som gäller alla djurslag. De handlar om de övergripande reglerna för KRAV-certifierad djurhållning som är gemensamma oavsett djurslag. ALLMÄNT God omsorg och miljö Du ska ge djuren en så god omsorg och miljö så att varje djur kan behålla en god hälsa (EU). Djuren ska ha en värdig tillvaro. (K) Ett gott hälsotillstånd är en förutsättning för att djurproduktionen ska kunna KRAV-certifieras. (K) Kommenterad [PQF4]: Ändring: Den sista meningen hitflyttad från regel Du får en större avvikelse om hälsotillståndet, djurens skötsel eller djurmiljön har betydande brister Kunskaper om djurhållning Du ska ha nödvändiga bas- och yrkeskunskaper om djurhälsa och djurskydd (EU). ANMÄLAN OCH KARENS Anmälan Du ska anmäla djurhållningen till ditt certifieringsorgan innan karenstiden kan börja. Du ska också anmäla nytt djurslag och ändrad produktionsinriktning till ditt certifieringsorgan. Anmälan ska ske i så god tid så att certifieringsorganet kan göra ett kontrollbesök före karensstarten när det behövs. (EU) Kommenterad [PQF5]: Ändringar: - Brutit ut text om karensstart. Finns i nästa regel. - Tydliggjort att anmälan i god tid alltid gäller vare sig det är vid omställning, nytt djurslag eller ändrad produktion. - Ändrat benämningen karensperiod till karenstid 5.x.x Karensstart Du ska sköta dina djur enligt KRAVs regler från det datum för karensstart som ditt certifieringsorgan fastställer. (EU) Kommenterad [PQF6]: Ändringar: - Nyskapad regel, omformulerad text som tidigare var del av Ändrat benämningen karensperiod till karenstid

5 5.x.x Karenstid Du ska sköta dina djur enligt KRAVs regler under en karenstid innan du får sälja animalieprodukter eller djur som KRAV-certifierade. Karenstiden är olika för olika djurslag. (EU) Karenstiden framgår under respektive djurslag Antal revisionsbesök Antal kontrollbesök när du påbörjar certifiering och de två första åren Antal kontrollbesök därefter Kommenterad [PQF7]: Ändringar: -Tidigare del av Anpassad till att karenstider nu finns under respektive djurslag. Kommenterad [PQF8]: Dessa tre regler stryks från kapitel 5 eftersom: - Reglerna som beskriver antal besök generellt och för djurhållning specifikt finns numera i kapitel 2. Regler och Dessa regler var skrivna mer som informationstext än regler. - Informationen vände sig mer till CO än producenten, vilket övriga regler är riktade för Karenstid vid övergång från EU-ekologisk till KRAVcertifierad produktion Om du byter från EU-ekologisk produktion till KRAV-certifierad produktion kan tiden som du varit EU-ekologisk räknas in i karenstiden, från den dag som certifieringsorganet kan verifiera att du har följt KRAVs regler. (K) Du får en större avvikelse om produkter eller djur sålts som KRAV-certifierade innan karenstiden passerat. PARALLELLPRODUKTION OCH PRODUKTIONSVÄXLING Parallellproduktion Det är inte tillåtet med parallellproduktion. Parallellproduktion är inte tillåtet även om du har djuren på separata produktionsplatser som drivs av samma företag. (EU) Kommenterad [PQF9]: Ändringar: - Regeln är uppdelad i 2 regler. Men innehållet är samma. - Förklaringen av vad parallellproduktion är stryks från regeln och läggs in som en definition. Text som tas bort är: Parallellproduktion innebär att du har samma djurslag inom samma brukningsenhet (företag) där en del av djuren sköts enligt KRAVs regler och en del är konventionella. Se ändringar i definition för Parallellproduktion längst ner i dokumentet.

6 5.x.x Undantag när parallellproduktion är tillåten Du kan dock få ha parallellproduktion på samma brukningsenhet om du bedriver agronomisk forskning eller formell utbildning. Jordbruksverket avgör om du får sälja produkterna som ekologiska, vilket är en förutsättning för att de ska kunna KRAVcertifieras. Kommenterad [PQF10]: Ändring: - Ny regel skapad av text som förut ingick i för att skilja på grundregeln och när det är tillåtet med parallellproduktion. - Mindre textomstruktureringar. Villkoren för att du ska få ha parallellproduktion är att du (EU): Meddelar ditt certifieringsorgan att du har parallellproduktion. Håller djur, animaliska produkter, gödsel och foder från KRAV-certifierad respektive konventionell produktion åtskilda hela tiden. Ansöker hos ditt certifieringsorgan om tillstånd för leverans eller försäljning av djur eller animaliska produkter. Certifieringsorganet vidarebefordrar din ansökan till Jordbruksverket som avgör om tillstånd kan ges. Redovisar för ditt certifieringsorgan de exakta mängderna av produkter som producerats enligt KRAVs regler respektive konventionellt på de olika produktionsplatserna och hur de kan skiljas åt KRAV-certifierat och EU-ekologiskt av samma djurslag samtidigt Du får inte ha EU-ekologisk djurhållning samtidigt som du har KRAV-certifierad djurhållning av samma djurslag. (K) Växla mellan konventionell och KRAV-certifierad produktion Kommenterad [PQF11]: Ändringar: - Rubrik - Onödig förklaring av EU-ekologisk borttagen. Du får inte tillfälligt ändra djurhållningen till konventionell. Om du går över till konventionell produktion och sedan åter vill KRAV-certifiera din produktion ska du uppfylla karenstiderna för aktuellt djurslag på nytt. (K) För äggproduktion ska du göra ett uppehåll på minst 12 månader innan du kan påbörja KRAV-certifierad produktion igen. (K) Observera att för marken gäller andra karensregler, se regel

7 5.1.9 Växla mellan EU-ekologisk och KRAV-certifierad produktion Du får inte tillfälligt ändra djurhållningen till EU-ekologisk. Om du går över till EUekologisk produktion och sedan åter vill KRAV-certifiera din produktion ska du uppfylla karenstiderna för aktuellt djurslag på nytt. (K) Tiden som du varit EU-certifierad kan dock minska din karenstid om ditt certifieringsorgan kan verifiera att du har följt KRAVs regler. Jämför med regel MÄRKNING OCH DOKUMENTATION Märkning av djur Du ska märka varje djur som kan märkas individuellt, enligt gällande lag. (SL) Kommenterad [PQF12]: Ändringar: - Delats upp i två regler för att hålla isär skillnad mellan EU och konventionell produktion. - Tillagt brasklapp om karens för mark Tillagt koppling till Kommenterad [PQF13]: Mindre ändringar av rubrik och text. Slaktsvin och fjäderfä som du inte kan märka individuellt ska du ändå kunna särskilja om de är behandlade med läkemedel. (EU) Dokumentation Du ska kunna visa följande dokumentation för din djurhållning (EU): Födda, inköpta, sålda och döda djur. Alla skador och sjukdomar. Alla behandlingar, även de du utför själv, med uppgift om behandlingsresultat och vilken extra karenstid du ska hålla. Förebyggande behandlingar, injektioner med selen, fodertillskott eller andra preparat. Nyckeltal för förebyggande hälsoarbete för mjölkkor. Kastrering och avhorning. Utevistelseperiodens början och slut. Betesperiodens början och slut. Tillfällig innevistelse av djurgrupper eller enstaka djur under utevistelse- och betesperioden. Vilka uppbundna nötkreatur som inte rastas, orsak och/eller väderförhållanden ska tydligt anges. Tillfällig uppbindning av djur, vilket djur och tid. Inköp av foder, fodertillskott, tillsatser och konserveringsmedel. Försäljning av produkter. Kommenterad [PQF14]: Ändringar: - Anvisningar efter varje punkt borttagna- självklarheter. - Du ska visa dokumentation istället för Du ska dokumentera. På det sättet täcks både egen journalföring/dokumentation och uppvisande av intyg, följesedlar mm upp. - Rastning av uppbundna djur tillagd. - Tillfällig uppbindning tillagd, fanns tidigare vid regel för tillfällig uppbindning - Nyckeltal för förebyggande hälsoarbete för mjölkkor

8 Produktion av eget foder. Anmärkningar från slakt, levandebesiktning, mjölkbedömning eller motsvarande. Byggnader, rastgårdar, betesfållor och drivgångar. Övrigt som anges för specifika fall i andra regler. I dokumentationen ska alla djur och djurgrupper kunna identifieras. När du dokumenterar hela djurgrupper ska gruppen vara definierad med vilka individer som ingår. Dokumentationen ska vara tydlig, väl samlad och behållas på gården så att den ger information om förhållanden under en längre tidsperiod. (EU) Grunden för all dokumentation om din produktion är att djur liksom foder och andra insatsmedel ska vara spårbara. Innehållsdeklarationer ska finnas för sammansatta produkter. Då kan du visa att du enbart använt produkter som är tillåtna enligt KRAVs regler. Dokumentationen är också en hjälp för dig som producent att följa upp produktionen för att se att den följer KRAVs regler. Flera av dokumentationskraven finns redan i lagstiftning och i förordningar från Jordbruksverket Dokumentation för livdjur Om du säljer livdjur ska du skicka med ett utdrag ur behandlingsjournalen för de senaste 12 månaderna till nästa ägare. Du ska även skicka med dokumentation över eventuell pågående karenstid för exempelvis omställning eller behandling. (K) INKÖP AV DJUR Inköp av djur för avel och rekrytering Du ska köpa in KRAV-certifierade djur (inkluderar även djur i karens), om du behöver det för avel, rekrytering eller utökning. Det finns ingen begränsning i antal eller ålder. (K) Kommenterad [PQF15]: Ändringar: - Rubrik omformulerad - Tydliggjort att regelbundna inköp av just rekryteringsdjur måste vara KRAV. - Samarbetsavtal ändrat till etablerat samarbete blir mer i enlighet med kraven i 5.3.2

9 Om det inte finns KRAV-certifierade djur att tillgå, får du köpa EU-ekologiska djur. Men köper du in rekryteringsdjur regelbundet ska dessa vara KRAV-certifierade och du ska ha ett etablerat samarbete med uppfödaren Inköp av djur för uppfödning till slakt Om du ska köpa in djur för att föda upp dem till slakt ska djuren vara KRAV-certifierade eller under karens. Du ska kunna visa att samarbetsformerna mellan dig som köpare och uppfödaren är sådana att djuren kan behålla en god hälsa och att djuren levereras direkt mellan gårdarna. Kommenterad [PQF16]: Ändringar: -Regeln har delats upp så de djurslagsspecifika uppgifterna hamnat under respektive djurslag. I bedömningen av om regeln uppfylls tar ditt certifieringsorgan hänsyn till hur många besättningar som du samarbetar med, djurens ålder vid inköp, om det finns karantänsstall eller mottagningsstall, hur stallsystemen ser ut och om uppfödaren och du som är köpare är anslutna till något hälsoprogram. Du får en större avvikelse om du köpt konventionella eller EU-ekologiska djur för att föda upp dem till slakt Inköp av enstaka konventionella djur tillåts bara för avel och rekrytering Om det inte finns KRAV-certifierade eller EU-ekologiska djur av den ras eller med de egenskaper som är lämpliga i din produktion får du köpa in enstaka konventionella rekryterings- och avelsdjur. Djuren som du köper in får inte ha fött ungar, men de får vara dräktiga. (EU) Kommenterad [PQF17]: Ändringar: Regeln är uppdelad och angivelse om antal djur som får köpas in per djurslag finns under respektive djurslag. Begränsning av antal inköp per år samt karenstider för de konventionella djuren framgår i reglerna för respektive djurslag.

10 5.3.5 Inköp av fler konventionella djur vid ändringar i produktionen Du får köpa in fler konventionella djur för avel och rekrytering, när det inte finns KRAVcertifierade, eller EU-ekologiska djur, i tre specifika situationer (EU): Kommenterad [PQF18]: Ändring: Textändringar, dock samma innebörd Du ska byta djurras som en del i en långsiktig plan. De djur du köper in ska vara av den ras som ska bli den huvudsakliga produktionsrasen i besättningen. Du ska ändra inriktning på djurhållningen men fortsätta med samma djurslag. Den nya inriktningen måste då skilja sig väsentligt från den befintliga djurhållningen. Till exempel byte från mjölkkor till dikor. Du behöver rekrytera djur av hotade raser. Moderdjur får inte ha fött ungar, såvida de inte är av en utrotningshotad ras. Du får som mest köpa in 40 procent nya djur räknat på det antal moderdjur och dräktiga ungdjur som du får efter inköpet. Du ska dokumentera att det inte funnits KRAV-certifierade eller EUekologiska djur att köpa. (EU) Karenstid för de konventionella djuren framgår i reglerna för respektive djurslag Inköp av konventionella djur vid utökning av befintlig produktion kräver godkännande av Jordbruksverket När du ska utöka din besättning och det inte finns KRAV-certifierade eller EU-ekologiska djur behöver du ett godkännande från Jordbruksverket för att få köpa in ett större antal konventionella moderdjur. Du behöver också ansöka om godkännande om du behöver köpa in nya djur på grund av någon form av katastrofsituation med hög dödlighet bland dina djur. (EU) Kommenterad [PQF19]: Ändringar: - Mindre rubrikändring

11 Du kan som mest få tillstånd att köpa in 40 procent nya djur beräknat på det antal moderdjur och dräktiga ungdjur du kommer att ha efter inköpet. Djuren som du ska köpa får inte ha fött ungar. (EU) Karenstiden för de konventionella djuren framgår i reglerna för respektive djurslag. AVEL Djur ska kunna para sig och föda naturligt Djur som ska KRAV-certifieras ska vara av raser som kan para sig och föda naturligt. (EU) Du får en större avvikelse om du köpt in eller håller djur av en otillåten ras Avelsmaterial för att främja ekologisk produktion Du får använda semin och genomisk selektion för att uppnå önskade avelsframsteg. Du får också använda könssorterad sperma. (EU) Kommenterad [PQF20]: Ändringar: - Textjusteringar, dock samma innebörd. - Nationella riktlinjers formulering om svensk praxis för könssorterad sperma tillagd. Könssorterad sperma får användas i ekologisk produktion enligt nuvarande praxis i Sverige. Användning av könssorterad sperma är inte reglerad i EU-lagstiftningen för ekologisk produktion, något som kan komma att ändras Användning av embryoöverföring Överföring av embryon är inte tillåten (EU). Du får inte heller köpa djur som tagits fram med embryoöverföring (ET). (K). Du får använda sperma från embryotransferdjur till inseminering och du får köpa djur med ET i härstamningen. Det är tillåtet för att inte begränsa avelsmaterialet (EU).

12 Inga preparat är tillåtna för att kontrollera fortplantning Det är inte tillåtet att synkronisera brunst eller att rutinmässigt framkalla förlossning med hjälp av artificiella medel, hormonpreparat eller liknande. (EU) Du får en större avvikelse om du inte följer regeln Inga genmodifierade djur Genmodifierade djur är inte tillåtna i KRAV-certifierad produktion. (EU) Du får en större avvikelse om du håller genmodifierade djur i din KRAV-certifierade produktion Sköt alla djur enligt KRAVs regler Du ska sköta alla djur inom samma djurslag enligt KRAVs regler. Även djur som inte kommer att KRAV-certifieras ska du sköta enligt KRAVs regler om de är av samma djurslag som det redan certifierade djurslaget. Det gäller till exempel inköpta, inhyrda eller medicinerade djur. (EU) UTEVISTELSE OCH BETE Se även under respektive djurslag vad som gäller för utevistelse och bete för dina djur. 5.x.x Maximerad utevistelse Du ska hålla djuren utomhus så mycket som möjligt utan att djuren eller marken tar skada. Du ska planera djurens utevistelse och betesgång så att det så långt som möjligt fungerar väl även om det är ovanligt torrt eller regnigt. (K) Kommenterad [PQF21]: Ändringar: Delar av portalregel/avsnittsintro 5.4 som görs om till egen regel. Att djuren får vistas ute är en av grundförutsättningarna i KRAV-certifierad djurhållning. Du ska kunna redogöra för dina rutiner för utevistelse under olika delar av året.

13 5.x.x Bete för foder och sysselsättning Du ska se till att alla djurslag kan beta under lämplig del av året. Betet ska ge djuren både foder och sysselsättning. (K) Kommenterad [PQF22]: Ändringar: Delar av portalregel/avsnittsintro 5.4 som görs om till egen regel. Du ska kunna redogöra för hur du planerat för tillräckligt bete under hela betessäsongen, till exempel genom en skriftlig betesplan Produktion året om Produktionen ska ske kontinuerligt och under hela året. Utevistelse och bete ska ingå för djurslaget men inte alltid för varje individ. Det är dock tillåtet att bedriva produktion enbart under betes- och utevistelsesäsongen med djur som har kortare levnadstid än ett år. (EU) Kommenterad [PQF23]: Regeln flyttad till detta avsnitt om Utevistelse och bete. Innehållet är mer relevant att placeras här då det är kopplat till mervärdet om bete och utevistelse. Om du samverkar med en annan KRAV-certifierad gård för till exempel uppfödning av lamm och kalvar kan en av gårdarna föda upp djur endast under stallperioden och den andra under utevistelse- och betesperioden. (EU) Du får en större avvikelse om du inte uppfyller regeln Stängsel ska vara välskötta Du ska hålla alla stängsel välskötta. Du ska undvika att använda stängsel med taggtråd, men om du använder det får taggtråden inte vara strömförande. (SL) Kombinerar du taggtråd med elektrifierad slät elstängseltråd ska stängslet följa Jordbruksverkets föreskrifter. Det innebär till exempel att du ska montera eltråden på en distanshållare minst 150 mm horisontellt från taggtråden. Taggtråden ska jordas och elstängseltråden ska vara monterad på djurens sida av stängslet. (SL)

14 Utevistelseytan får inte läcka växtnäring Du ska ordna så att djurens utevistelseyta inte läcker växtnäring under hösten, vintern och våren. Ytan ska också ge djuren ett fast och torrt underlag. Markytor som är högt belastade av djuren ska vara hårdgjorda, dränerade eller naturligt ha motsvarande funktion. (SL) Djur i fäboddrift Om du har djur i fäboddrift som är registrerad av länsstyrelsen får du hålla dem inne under natten också under betesperioden om det behövs på grund av riklig förekomst av knott och mygg under en längre tid. Det innebär att du inte behöver uppfylla regeln om att djuren ska vara ute under större delen av dygnet. Du får också ha djuren inne under natten om det finns stor risk för rovdjursangrepp. (K) Kommenterad [PQF24]: Ändringar: Följande text flyttad till djurslag där den är relevant: Rastgårdens yta får vara täckt med tak upp till 75 procent (EU). Kommenterad [PQF25]: Ändring: -Förkortad rubrik STALLFÖRHÅLLANDEN 5.x.x Stallar Dina djur ska ha ändamålsenliga stallar. Under respektive djurslag finns detaljregler. 5.x.x Utegångsbesättningar Du kan undantas från kravet på att ha ett ändamålsenligt stall om du har en utegångsbesättning av nötkreatur och du fått Jordbruksverkets tillstånd att hålla dina djur utan ligghall Alla djur ska kunna röra sig fritt Alla djur ska kunna röra sig fritt. Djuren får inte hållas uppbundna eller i någon form av bur. (EU) Se undantag i särskild regel för nötkreatur i små jordbruksföretag, Kommenterad [PQF26]: Ändringar: Texten fanns förut med i portalregel 5.6. Egna regler skapade. Kommenterad [PQF27]: Ändring: - hållas istället för vara, det beskriver bättre att regeln inte gäller tillfällig uppbindning.

15 5.x.x Tillfällig uppbindning Du får av särskilda skäl tillfälligt binda upp djur under förutsättning att du håller dem under uppsikt. Med särskilda skäl menas när det sker med hänsyn till din säkerhet, av djurskyddsskäl eller av veterinära skäl. Kommenterad [PQF28]: Ändringar: - Egen regel, utbruten från Samma skrivning som nationella riktlinjer används för särskilda skäl. - Begräsning till 2 veckor inlagt, harmoniserat med den tid djur tillåts tas in från bete vid sjukdom. Jmf Du ska begränsa tiden då djuret är uppbundet till det som är absolut nödvändigt för att uppnå målet med det särskilda skälet, dock allra längst 2 veckor om inte veterinär föreskriver behandling som kräver längre uppbindning. (EU/K) Minst halva golvytan ska vara hel För alla djur utom fjäderfän ska minst hälften av minimiytan utgöras av helt golv. Resten får vara spaltgolv. (EU) Kommenterad [PQF29]: Ändring: Tydliggjort att detta ej gäller fjäderfä. Egen regel finns för dessa. Under respektive djurslag hittar du mått för minimiytor och andra detaljregler Djurens liggplats Du ska ge djuren en bekväm och rymlig liggplats som ska hållas torr, ren, dragfri och vid behov varm. Liggplatsen ska ha helt golv, vara beströdd och ge djuren en god komfort. Du ska sköta liggplatserna så att hygienen är god och uppförökning av flugor förhindras. Halm som strömedel får vara konventionellt odlad. (EU/K) Kommenterad [PQF30]: Ändringar: - Textjusteringar, dock samma innebörd - bekväm och rymlig inplockat från Nationella Riktlinjer eller ska vi behålla ge djuren en god komfort? - rikligt med strö ändrat till beströdd, då det är en svår bedömningsfråga och då komplettering med madrass och gummimattor kan ge en bra förbättring. Du kan ha en madrass eller en gummimatta på liggplatsen, men det måste också finnas strömaterial. Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. 5.x.x Tillgång till ätplatser Alla djur i en grupp ska kunna äta utan konkurrens, vilket i de flesta fall innebär att det krävs fler ätplatser än det minimiantal som djurskyddslagen anger. (K) Kommenterad [PQF31]: Ändring: Texten fanns tidigare under Egen regel skapad.

16 5.6.4 Tillgång till dagsljus Djuren ska ha tillgång till dagsljus och belysning som stödjer deras dygnsrytm och beteendebehov. Ljusinsläppen ska ge dagsljus som är jämnt fördelat i hela stallet. (SL) Om du nyansluter hus till certifieringen eller vid ny- och ombyggnad ska dagsljuset släppas in genom en yta som motsvarar minst 3 procent av golvytan. (K) Kommenterad [PQF32]: Ändringar: - Rubrik -Första och andra meningen ändrade så att de bättre överensstämmer med skrivningen i djurskyddslagen. - Bör-regeln om 5% borttagen -Tydliggjort att minst 3% gäller för alla idag ej befintliga hus. - Specifikt om fjäderfä borttaget och hela regeln upprepas under fjäderfä då undantag finns specifikt för djurslaget Eltråd får inte finnas i stallet Du får inte montera eltråd i stallet. (SL) Inomhus finns det risk att djur blir trängda mot eltråden eftersom rörelseytan är mer begränsad än utomhus. Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. FODER OCH VATTEN Alla foderuppgifter är uttryckta i torrsubstans (ts) om det inte står något annat Självförsörjning av foder Till en viss grad ska du producera fodret till dina djur på din egen gård, eller i samverkan med en annan gård enligt regel Kommenterad [PQF33]: Ändringar: - Textjusteringar - Angivelse om inköpt foder är flyttat till egen regel nedan. Självförsörjningsgraden ska du beräkna utifrån den årliga foderåtgången på gården, inklusive betesintaget. Du ska räkna på dina skördar under normala förhållanden. Har du flera KRAV certifierade djurslag på gården kan du slå ihop självförsörjningskravet till ett för hela gården. (K) Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

17 5.7.2 Samarbete om foder och gödsel mellan KRAV-certifierade gårdar Du kan samarbeta med en eller flera andra KRAV-certifierade gårdar om foder och gödsel så att era gårdar tillsammans uppnår minst den självförsörjningsgrad av foder som krävs för de djurslag ni har. Upprätta då ett samarbetsavtal med dem du samverkar med. (EU) 5.x.x Inköpt foder Om du köper in foder kan du i beräkningen av din självförsörjningsgrad kvitta följande grödor som du själv eller en eller flera gårdar du samverkar med odlar (EU): Kommenterad [PQF34]: Ändring: - Text utklippt från tidigare Omgjord till punktform Alla grödor som kan användas som foder till de aktuella djuren. Utsäde Sprid gödsel på ekologisk mark Gödsel från KRAV-certifierad djurhållning ska spridas på KRAV-certifierad eller EUekologisk mark. Avtal om gödselspridning kan upprättas med en annan KRAV-certifierad eller EU-ekologisk gård om du inte har tillräckligt med egen areal som brukas ekologiskt. (EU) Vatten Vatten av god kvalitet ska alltid finnas tillgängligt för djuren. (K) Du får en större avvikelse om du inte följer regeln Fodret ska vara av god kvalitet och anpassat till djurslaget Djuren ska få ett foder de mår bra av. Fodret ska vara av god hygienisk kvalitet och sammansättningen ska vara anpassad till respektive djurslag och produktion. (SL) Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

18 5.7.6 Allt foder ska vara KRAV-certifierat Allt foder som är av jordbruksursprung ska vara KRAV-certifierat. Men du får ge grisar och fjäderfä en liten andel konventionellt proteinfoder till 31 december 2017 (se regel under respektive djurslag). (EU) Du får en större avvikelse om du inte följer regeln Räkna inte in mineralfoder Du ska inte räkna in mineralfoder, kalk, snäckskal och liknande när du beräknar procentandelen KRAV-certifierat foder. (EU) Inga genetiskt modifierade organismer i foder Du får inte använda genetiskt modifierade organismer som foder eller vid framställning av foder, fodertillsatser eller foderkonserveringsmedel. (EU) Du får en större avvikelse om du inte följer regeln Tillåtna animaliska fodermedel Du får ge animaliska fodermedel av hög kvalitet till grisar och fjäderfä. Du får dock inte utfodra grisar och fjäderfä med köttbiprodukter. Vassle, skummjölk och andra restprodukter från KRAV-certifierad mjölkproduktion får även ges till idisslare. Vilka produkter du får använda framgår av bilaga 1. (EU) Kommenterad [PQF35]: Ändring: Mindre textjusteringar, dock samma innebörd. Fiskmjöl ska komma från hållbart fiske, alltså fiske som följer ICES råd eller motsvarande, vilka är baserade på vetenskapliga beståndsbedömningar. KRAV rekommenderar att musselmjöl används. (K)

19 Foder skördad från mark i karens (karensfoder) Du får använda foder som odlas på mark i karens på olika sätt beroende av hur stor del av karenstiden som gått innan du skördar. Du ska hålla isär karensfoder av olika slag och hålla isär det från KRAV-certifierat foder Skörd från de första 12 månader, på din egen gård maximalt 20% Om du tar skörd på din egen gård innan 12 månader gått sedan du påbörjade karensen för marken, får du använda skörden till dina egna KRAV-certifierade djur och dina egna djur i karens. Men det gäller bara om det är (EU): Bete, foder från fleråriga grödor eller proteingrödor. Maximalt 20 procent av den årliga fodergivan. Kommenterad [PQF36]: Ändringar: - Flyttat upp regeln ett steg. Blir kronologisk följd. - Rubrikändring - Text ändrad till punktform Skörd efter minst 12 månader på din egen gård upp till 100% När det gått 12 månader eller mer från början av karenstiden till skörd, får du använda alla grödor som karensfoder. Karensfodret från din egen gård får då utgöra hela den årliga fodergivan. (EU) Inköpt karensfoder maximalt 30 % Du får köpa in karensfoder som skördats 12 månader eller mer efter att karenstiden påbörjats. Det inköpta fodret får då (EU): Som mest utgöra 30 procent av det årliga foderintaget. Utgöras av alla grödor aktuella för djuren. Fodret ska vara märkt med Karensfoder producerat under andra årets karensodling innan produktionen kan KRAV-certifieras. Kommenterad [PQF37]: Ändringar: Omgjord till punkter.

20 Kombinationer maximalt 30 % Du får inte använda mer än sammanlagt 30 procent inköpt karensfoder och foder från din egen gård som du skördat under de första 12 månaderna. (EU) Kommenterad [PQF38]: Ändring: Mindre textjustering, dock ingen innebördsändring Samtidig omställning 100% karensfoder Om du påbörjar karens för djur och växtodling samtidigt kan du välja 24 månaders karens för djurhållningen. Du får då använda allt eget karensfoder av olika grödslag även om det inte gått 12 månader från början av karenstiden till skörd. (EU) Samarbetsavtal flera gårdar ses som en enhet Har du ett skriftligt samarbetsavtal som gäller samverkan om foderproduktion och gödsel med en eller flera gårdar får ni räkna gårdarna som en enhet enligt reglerna för växtnäring, foderförsörjning och karensfoder. Betande djur får då också flyttas mellan gårdarna. (K) PROCESSER, TILLSATSER OCH KONSERVERING AV FODER Godkända foderprocesser Allt processat foder du använder ska vara framställt med processer som är tillåtna i KRAVs regler. Dessa är (EU): Mekaniska och fysikaliska processer. Biologiska processer som till exempel fermentering och jäsning (exempelvis användning av mjölksyrakulturer och mögelkulturer). Koagulering med hjälp av enzymer (exempelvis löpe). Spjälkning med enzymer (exempelvis med enzymet amylas). Extraktion med vatten, etanol eller fetter. Fällning. Foder som är certifierade enligt kapitel 11 finns i produktlistan på KRAVs hemsida ( Fodermedel som är bedömda som tillåtna enligt regel finns på en annan lista på KRAVs hemsida (

21 5.9.2 Komplettering med salt i fodret Du får komplettera fodret med koksalt och snäckskal. Se bilaga 1. (EU) Kvalitet på spårämnen, vitaminer och mineraler Du ska använda spårämnen, vitaminer och mineraler från naturliga källor om du kan. De spårämnen, vitaminer och mineraler som är tillåtna hittar du i bilaga 1 (EU). Du får använda syntetiska fodertillsatser under en begränsad tid, om följande tre villkor är uppfyllda (EU): en veterinär har rekommenderat det, tillsatserna är nödvändiga för djurens hälsa, och det finns inte några naturliga alternativ. Sådana syntetiska fodertillsatser kan till exempel vara enzymer. (EU) 5.x.x Aminosyror och urea Du får inte använda renframställda aminosyror eller urea. (EU) Du får en större avvikelse om du bryter mot regeln Foderkonserveringsmedel De kemiska foderkonserveringsmedel som är tillåtna till grovfoder är myrsyra, propionsyra och ättiksyra. Du får även konservera spannmål med propionsyra. Du får inte använda kemiska foderkonserveringsmedel, som till exempel myrsyra, propionsyra och ättiksyra för att syra mjölk. (EU) 5.x.x Inga tillsatser till halm Du får inte använda halm som är behandlad med ammoniak eller andra foderkonserveringsmedel. (EU) Kommenterad [PQF39]: Ändring: - Texten ingick förut i 5.9.5

22 5.9.6 Tillsatser vid ensilering Du får använda följande tillsatser vid ensilering: Bakteriepreparat (EU). Du får bara använda bakteriepreparat som innehåller natriumbensoat som konserveringsmedel i mjölkproduktion där du inte kan undvika problem med sporer på något annat sätt. (K). Myrsyra, natriumformiat, propionsyra och ättiksyra (EU). Enzymer. (EU). Melass i den mängd som behövs för ensilering. (EU). På KRAVs webbplats finns en lista över ensileringsmedel som är bedömda som tillåtna enligt denna regel av ett certifieringsorgan. ( Syrning av mjölk För att syra mjölk får du använda syrad mjölk, till exempel filmjölk, bakteriekulturer och syrningsmedel av vegetabiliskt ursprung. (K) HÄLSA OCH SKÖTSEL 5.x.x Tillsyn Du ska ha god tillsyn över alla dina djur. (SL) Kommenterad [PQF40]: Ändring: Ingick tidigare i regel Djurens hälsa Du ska arbeta förebyggande genom att ge djuren goda miljöer och bra skötsel samt ha goda betes- och utfodringsrutiner (EU). Kommenterad [PQF41]: Ändringar: En del text borttagen och flyttad till andra regler. Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

23 5.5.2 Djur ska hållas rena Du ska hålla djuren rena. Djur som är kraftigt förorenade av gödsel eller får slaktanmärkningar som visar på bristande djuromsorg får inte KRAV-märkas. (K) Kommenterad [PQF42]: Ändringar: - Regeln flyttad, passar bättre in i Hälsa och skötsel - Text om slaktanmärkningar är omskriven för att bättre överensstämma med regel i slaktkapitlet. Slakterier är skyldiga att meddela djurhållarens certifieringsorgan om det finns slaktanmärkningar som tyder på bristande djuromsorg i besättningen (se regel ) Du får en större avvikelse om dina djur inte är rena Förebyggande hälsoarbete Du ska kunna visa att du arbetar förebyggande och att djurens hälsa är god. Kommenterad [PQF43]: Ändringar: - Textjusteringar, dock samma innebörd - Text som tidigare stått i regel tillagd vid punkten betesplanering Du ska ha och följa en genomtänkt plan för strategiskt förebyggande djurhälsoarbete inklusive smittskydd. Planen ska åtminstone omfatta (K): rutiner för smittskydd för besökare och vid in- och utförsel av djur till/från besättningen, en plan för erforderliga provtagningar av till exempel parasiter, eller för juverhälsa, betesplanering för att bland annat minimera infektioner med inälvsparasiter och begränsa uppförökning av smitta på markerna, eventuellt behov av karantän, vaccinationer eller andra åtgärder för att förbättra hälsan, rengöring av stallar och desinfektion Uppföljning med veterinär I följande fall ska du ta hjälp av veterinär med det förebyggande hälsoarbetet och uppföljningen av det (K): Vid onormalt hög dödlighet räknat för olika kategorier av djur. Återkommande problem med sjukdom av visst slag. Återkommande problem med hälta eller andra fysiska skador. Ökande antal sjukdomsfall. Ökande frekvens besiktningsfynd enligt slaktskadestatistiken.

24 Annat som ditt certifieringsorgan bedömer som otillfredsställande. Du ska därefter årligen tillsammans med din veterinär följa upp åtgärderna i det förebyggande hälsoarbetet under minst 2 år. (K) Ta hand om sjuka djur snabbt Du ska omgående ta hand om djur som visar tecken på att vara sjuka eller skadade och ge dem den vård de behöver. Svårt sjuka djur som inte kan behandlas ska avlivas. Om hälsostörningar uppstår som kan bero på brister i djurens miljö, skötsel eller utfodring ska du omedelbart åtgärda orsaken till problemet. (SL) Kommenterad [PQF44]: Ändring: Borttagning av sista meningen Om du inte genomför behandlingar eller åtgärder som behövs kan hela din besättning mista sin KRAV-certifiering. (K). Avstängningsgrundande avvikelser gäller för alla allvarliga avsteg från djuromsorgsregler, enligt , inte bara specifikt för denna. Du får en större avvikelse om du inte följer regeln Injektioner med vitaminer och mineraler En veterinär eller någon annan som är behörig får ge injektioner med vitamin- och mineralpreparat som en enstaka åtgärd. För att undvika att denna typ av problem återkommer ska du därefter komplettera fodret med vitaminer eller mineraler. I områden där halten av selen är dokumenterat låg får du i förebyggande syfte låta injicera djuren med selenpreparat. (K) Behandla inte rutinmässigt eller förebyggande Du får inte behandla dina djur rutinmässigt eller förebyggande med läkemedel eller kemiska bekämpningsmedel (EU). Men det finns två undantag: Kommenterad [PQF45]: Ändring: Meningen Du får inte använda syntetiska ämnen för att stimulera eller hämma djurens tillväxt eller för att stimulera eller hämma annan produktion. tas bort. Endast relevant i reproduktion och då finns redan regel Du får använda vaccin om det finns ett uppenbart behov och andra behandlingsmetoder bedöms som sämre (EU). Du ska ha en plan över vilka vaccinationer som behövs i besättningen (K). Du får använda smärtstillande medel och bedövningsmedel (EU). Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

25 Du ska använda läkemedel vid behov Du ska använda läkemedel eller kemiska bekämpningsmedel om det finns ett uppenbart behov. Använder du läkemedel eller kemiska bekämpningsmedel ska du följa de karenstider som finns angivna i reglerna och Du får även använda läkemedel eller vacciner som är framtagna med eller av GMO. (EU) Kor med konstaterat höga celltal får behandlas under sinperioden. Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. 5.x.x Parasitbekämpning Parasitbekämpning med medicinska preparat får inte ske förebyggande utan bara när behov kan påvisas. Behov av parasitbekämpning kan du påvisa genom att ta prov som visar att djuren är infekterade av parasiter och/eller att behandling rekommenderats av veterinär. Du får inte använda preparat med långtidsverkan som flugbrickor och kapslar som placeras i våmmen eftersom de räknas som förebyggande behandlingar. Beslut om parasitbekämpning ska grundas på en avvägning mellan god djuromsorg och målsättningen att inte vara beroende av kemisk bekämpning eller bidra till ökad resistens mot avmaskningsmedel. Kommenterad [PQF46]: Ny regel som tydliggör: - Text som tidigare fanns i Tar in Nationella riktlinjers skrivning om parasitbehandling. Förtydligat att träckprov och/eller veterinärbeslut krävs. Du får en större avvikelse om du inte följer regeln Avmaskning med avermectiner Du får bara använda avermectiner för avmaskning när andra preparat inte förväntas ge önskad effekt. När djuren går på naturbetesmark ska du undvika preparat som innehåller svårnedbrytbara substanser som till exempel avermectiner. (K) Kommenterad [PQF47]: Ändring: Mindre textjustering dock samma innebörd

26 Dubbla karenstider eller 2 dygns karenstid För preparat där Livsmedelsverket har fastställt en karenstid, ska du tillämpa en dubbelt så lång karenstid som den angivna.(eu). På behandlingskvittot som du får av veterinären framgår vilken karenstid preparatet har. Det är alltså den tiden du ska dubblera. Kommenterad [PQF48]: Ändringar: Mindre textjusteringar dock samma innebörd Om du använder ett preparat med noll dagars karenstid angiven eller det saknas angiven karenstid ska du tillämpa 2 dygns karenstid. De behandlingar som framgår av regel är karensfria.(eu) Under karenstiden ska du särskilja de behandlade djurens mjölk och ägg, från de friska djurens produkter. Mjölken och äggen från behandlade djur får inte levereras som KRAVcertifierade. Du får en större avvikelse om du inte följer regeln Karensfria preparat och behandlingar Under förutsättning att preparaten du använder inte har en fastställd karenstid så är följande preparat och behandlingar karensfria (K): Kommenterad [PQF49]: Ändringar: -Mindre textändringar dock samma innebörd - Vaccinationer tillagda i listan, harmonisering med Nationella Riktlinjer. Kalciumbehandling vid kalvningsförlamning. Blodsockerhöjande medel som propylenglykol om djuren saknar aptit. Kolpreparat. Naturläkemedel. Injektioner med vitaminer och mineraler. Tvätt med desinfektionsmedel. Alla utvärtes behandlingar utom parasitbehandlingar. Vaccinationer. Preparat för utvärtes behandling får innehålla ingredienser baserade på mineralolja. (EU)

27 Karenstid vid upprepad läkemedelsbehandling Vid vissa typer av upprepad läkemedelsbehandling ska djuren gå igenom en ny karenstid. Det gäller djur som blivit behandlade med kemiskt syntetiska läkemedel fler än 3 gånger under ett år, eller djur med kortare livslängd än 12 månader som behandlats mer än en gång under sin livstid. I dessa fall är karenstidens längd (EU): 12 månader för nötkreatur. 6 månader för grisar, får och getter. 6 månader för mjölkproduktion. 10 veckor för fjäderfä som ska gå till köttproduktion. 6 veckor för äggproduktion. Som en behandling räknas alla de behandlingar som är avsedda att bota en och samma sjukdom. I antalet behandlingar ska du inte räkna in vaccinationer, parasitbekämpningar eller bedövnings- och smärtstillande medel. Du ska inte heller räkna in obligatoriska behandlingar som är föreskrivna av myndigheter. (EU) Du får en större avvikelse om du inte följer regeln Djur får inte stympas Du får inte stympa djur. Under vissa förutsättningar får du dock låta kastrera kalvar och grisar samt avhorna djur så att de inte kan skada varandra. (SL) Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. HANTERING OCH TRANSPORT Ilatsning, transport och urlastning Du ska se till att alla djur utsätts för minimal fysisk och psykisk påfrestning när de lastas, transporteras och lastar ur. (EU)

28 Du ska kunna beskriva hur du hanterar djur för att minimera negativ påverkan vid lastning, transport och urlastning. 5.x.x Sammanhållning av djurgrupper Du ska undvika att sätta samman nya djurgrupper inför slakt. Om du ändå sätter samman nya djurgrupper bör du inte göra det senare än två veckor före transport för att djurgruppen ska hinna etableras. (K) Kommenterad [PQF50]: Ändringar: - Nya rubriker. - Uppdelat i två regler. ULL OCH HUDAR Vem får använda KRAVs namn vid försäljning av ull eller hudar? Om du har KRAV-certifierad djurhållning och säljer dina egna produkter till konsument får du ange att ull eller hudar kommer från KRAV-certifierad produktion. (K) Hur får du använda KRAVs namn? När du märker eller marknadsför en hud från KRAV-certifierad djurproduktion kan du exempelvis skriva: Fårskinnet kommer från KRAV-certifierad djurhållning. Skriv ordet KRAV i versaler. (K) Kommenterad [PQF51]: Ändring: mindre justering av texten, dock samma innebörd. Tänk på att du inte får märka ull-, skinn-, eller hudprodukter som KRAV-certifierade eller med KRAVs märke.

29 Var märkningen får sitta När du märker en hud får du göra det med insydda etiketter, med hängetikett, genom att märka den omslutande förpackningen eller genom prägling. (K) Företag som berett ull eller hudar Om du säljer beredda hudar eller ull ska du ange av vilket företag de beretts. (K) Kommenterad [PQF52]: Ändring: - Tidigare stod det ska du ange var de beretts. Tydliggjorts att med var menades vilket företag. - Liten rubrikändring

30 Regler i andra kapitel som berörs av översynen av reglerna för Djurhållning Definitioner Bedövning/bedövningsmedel Lindring av smärtan som uppstår vid ingreppet (snittet/bränningen). Ingen långvarig smärtlindring efter ingrepp. Den aktiva substansen, Lidocain, blockerar impulsledningen i nervfibrerna så att vävnaden blir utan känsel bedövad (anestesi). Adrenalinet förlänger effekten (håller kvar lidocain i vävnaden). Exempel på bedövningsmedel är Lidokel eller Xylocain (båda preparaten innehåller adrenalin och lidocain). Kommenterad [PQF53]: Ändring: - Nya definitioner som saknats. Som förklarar skillnaden mellan bedövning, smärtlindring och sedering. - Parallellodling och parallelldjurhållning slås ihop till en gemensam definition. Se även definitionerna för Sedering och Smärtlindring/smärtstillande medel. ParallellproduktionParallellodling Inom lantbruk finns benämningen parallellproduktion både inom växtodlingen och inom djurhållningen. Med parallellproduktion inom djurhållning menas när samma djurslag sköts konventionellt och enligt KRAVs regler inom samma brukningsenhet/företag. Parallelldjurhållning är endast tillåtet under mycket begränsade villkor, se regel 5.x.x. Med parallellodling menas när samma gröda odlas konventionellt och enligt KRAVs regler inom samma brukningsenhet/företag. Om samma gröda odlas enligt KRAVs regler på karensmark och på KRAV-certifierad mark räknas det inte som parallellodling, men du måste alltid säkerställa och kunna visa att en KRAV-certifierad produkt och en produkt från karensmark inte blandas ihop. Detsamma gäller om du odlar samma gröda enligt (EG) nr 889/2008 och enligt KRAVs regler inom samma företag. Parallellodling är endast tillåtet under mycket begränsade villkor, se regel

31 Sedering Mycket kortvarig smärtlindrande effekt (10-45 min. enligt FASS). Sänker djurets medvetandegrad genom att hämma frisättandet av noradrenalin från centrala nervsystemet. Samtidigt sker en allmän muskelavslappning och kortvarig smärtlindring (analgesi). Den aktiva substansen är xylazin och exempel på preparat är Rompun. Se även definitionerna för Bedövning/bedövningsmedel och Smärtlindring/smärtstillande medel. Smärtlindring/smärtstillande medel Långvarig lindring av smärtan efter ett ingrepp. Många studier visar en minskad frekvens av smärtrelaterade beteenden, men däremot ingen eller ringa smärtlindring vid själva ingreppet. Läkemedel med NSAID (non steroidal anti-inflammatory drugs/ ickesteroida antiinflammatoriska läkemedel) hämmar enzymet cyklooxygenas (COX 1 o 2) och bildningen av prostaglandin (PG) i den skadade vävnaden. Utan smärtlindring sätter PG igång en inflammationsreaktion med bland annat smärta som följd. Exempel på medel är meloxicam eller ketoprofen som finns i preparat med många olika handelsnamn. Se även definitionerna för Bedövning/bedövningsmedel och Sedering

32 Kapitel 2 Kommenterad [PQF54]: Dessa regler ändras och kompletteras i och med att informationen tas bort från kapitel Kontrollintervall Ditt certifieringsorgan ska varje år göra minst en kontroll av din KRAV-certifierade verksamhet. (EU) För verksamheter med djurhållning behövs i genomsnitt fler kontrollbesök än i annan KRAV-certifierad produktion. Under de två första åren som KRAV-certifierad djurhållare ska du ha två kontrollbesök per år. Detta för att säkerställa att reglerna följs både under stallperioden och under betesperioden. Från och med tredje året som KRAV-certifierad djurhållare gör ditt certifieringsorgan minst ett årligt kontrollbesök. (se även reglerna och ). (K) Oanmälda kontroller och extrakontroller Kommenterad [PQF55]: Ändring: - Regelhänvisning tas bort då reglerna flyttat från kapitel 5 till 2. Ditt certifieringsorgan får genomföra oanmälda eller föranmälda kontroller och extrakontroller när som helst under avtalstiden. (EU) Alla certifieringsorgan ska göra 10 procent oanmälda kontroller och 10 procent riskbaserade extrakontroller (dessa behöver inte vara oanmälda) fördelat på alla anslutna företag. (EU/K) På djurgårdar ska certifieringsorganen göra 30 procent oanmälda extrakontroller varje år, till exempel vid kritiska tidpunkter. Certifieringsorganen fördelar dessa oanmälda kontroller dels enligt en riskbedömning och dels helt slumpmässigt. (se även regel ). Dessa extra oanmälda kontroller kan gälla specifika frågor eller vara mer omfattande. (K) På slakterier (med undantag av mindre slakterier) ska certifieringsorganen göra minst en årlig oanmäld extrakontroll per år med fokus på hantering av levande djur (se även regel ). (K) Kommenterad [PQF56]: Ändring: - Tillägg som tydliggör att dessa extra oanmälda kontroller inte behöver omfatta en hel genomgång av dokumentation och produktion som den ordinarie årliga kontrollen gör. - Regelhänvisning tas bort då reglerna flyttat från kapitel 5 till 2.

33 Kapitel Karenstid för olika grödor Marken där du odlar ettåriga grödor har två års karenstid. Du får alltså inte så den första gröda som ska bli KRAV-certifierad förrän efter två års karens. Observera att höstsådd gröda därmed först kan bli godkänd om den sås på hösten efter att det gått två år sedan karensstart. (EU) För vallar och beten är karenstiden två år innan du kan skörda den gröda som ska bli KRAV-certifierad. (EU) För rastgårdar och beten för grisar och fjäderfän är däremot karenstiden ett år. Denna tid kan dock kortas ner till 6 månader om du kan visa att otillåtna medel inte använts på marken under det senaste året. (EU) För fruktträd, bärbuskar och övriga etablerade perenna grödor förutom vallar är karenstiden tre år innan du kan börja skörda den gröda som kan bli KRAV-certifierad. För perenna grödor som etableras på karensmark gäller att markens tvååriga karenstid ska ha gått innan du kan skörda gröda som KRAV-certifierad (EU). Observera regeln om KRAVgodkända plantor Kommenterad [PQF57]: Ändring: Denna möjlighet som finns i EU-förordningen har tidigare ej varit inskriven i KRAVs regler. Karenstiden är säsongsbaserad. Det innebär för ettåriga och fleråriga grödor att det inte måste ha gått exakt på dagen två respektive tre år sedan du påbörjade karenstiden när du sår den första gröda som kan KRAV-certifieras. (EU) Om marken varit utsatt för intensiv kemisk bekämpning kan karenstiden förlängas. Jordbruksverket beslutar om en sådan förlängning. (EU)

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt. Fjäderfä Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Fjäderfä i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att behålla

Läs mer

Slakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013

Slakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013 10 Slakt Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013 167 Alla som hanterar KRAV-certifierade djur ansvarar för att varje djur mår bra och för att djuren ska kunna bete sig naturligt. Det är viktigt

Läs mer

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och

Läs mer

Djurhållning 5.1 Gemensamma regler för alla djurslag

Djurhållning 5.1 Gemensamma regler för alla djurslag Djurhållning 5.1 Gemensamma regler för alla djurslag Reglerna i det här kapitlet beskriver hur du ska bedriva KRAV-certifierad djurhållning. Du som är certifierad för djurhållning ska också följa de allmänna

Läs mer

KRAVs text i svart. Blå text är från Ekologiska Lantbrukarna i Skåne. Vi försöker tänka praktiskt vad som är realistiskt och bra för djuren.

KRAVs text i svart. Blå text är från Ekologiska Lantbrukarna i Skåne. Vi försöker tänka praktiskt vad som är realistiskt och bra för djuren. Synpunkter på förslagen till nya KRAV-regler KRAVs text i svart. Blå text är från Ekologiska Lantbrukarna i Skåne. Vi försöker tänka praktiskt vad som är realistiskt och bra för djuren. Kapitel 10 Slakt

Läs mer

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja

Läs mer

Djurhållningsplats för får och get

Djurhållningsplats för får och get EKOHUSDJURSKURS ProAgria 2015 Förhållanden, skötsel och byggnader FÅR OCH GETTER Djurhållningsplats för får och get Till den ekologiska husdjursproduktionens minimikrav hör att alltid iaktta lagstiftning

Läs mer

2013-03-31. Ska övernattning accepteras annat än som en yttersta nödåtgärd måste följande kriterier vara uppfyllda:

2013-03-31. Ska övernattning accepteras annat än som en yttersta nödåtgärd måste följande kriterier vara uppfyllda: 2013-03-31 Synpunkter på förslagen till nya KRAV-regler KRAVs text i svart. Ekologiska Lantbrukarnas kommentarer i rött. Många kapitel i KRAVs regelverk omfattas av översynen, även om förändringarna i

Läs mer

Egenkontroll Nötköttsproduktion

Egenkontroll Nötköttsproduktion Egenkontroll Nötköttsproduktion Detta är en checklista för dig som har KRAV-certifierad nötköttsproduktion. Här har vi samlat de viktigaste reglerna ur kapitel 5 Djurhållning som berör produktion av nötkött.

Läs mer

Hjälp oss att göra våra regler bättre!

Hjälp oss att göra våra regler bättre! Remiss, förslag till nya regler för Djurhållning, kapitel 5 2015-01-30 Svara senast 31 mars 2015 Svara till regler@krav.se Hjälp oss att göra våra regler bättre! KRAVs styrka är vår breda förankring bland

Läs mer

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt. Får och Get Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Får och Get i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att

Läs mer

11.1 Allmänna regler för alla sorters foder

11.1 Allmänna regler för alla sorters foder Fodertillverkning Du som är certifierad för fodertillverkning ska också följa de allmänna reglerna i kapitel 2 och 3, samt reglerna i kapitel 20. Även du som endast hanterar eller lagrar KRAV-certifierade

Läs mer

Jordbruksverkets vägledning till. EU: s regler om ekologisk mjölk- och nötköttsproduktion

Jordbruksverkets vägledning till. EU: s regler om ekologisk mjölk- och nötköttsproduktion Jordbruksverkets vägledning till EU: s regler om ekologisk mjölk- och nötköttsproduktion Enheten för häst, fjäderfä och vilt Januari 2014 Jordbruksverkets vägledningar kan beställas från: Jordbruksverket

Läs mer

Djurskyddsförordning (1988:539), L 2

Djurskyddsförordning (1988:539), L 2 Innehållsförteckning Djurskyddshäfte 1a Djurskyddslag (1988:534), L 1 sid Lagens tillämpningsområde 3 EG-bestämmelser som kompletteras av lagen 3 Definitioner 3 Grundläggande bestämmelser om hur djur skall

Läs mer

Egenkontroll Grisproduktion

Egenkontroll Grisproduktion Egenkontroll Grisproduktion Detta är en checklista för dig som har KRAV-certifierad grisproduktion. Här har vi samlat de viktigaste reglerna ur kapitel 5 Djurhållning som berör din produktion. Du kan enkelt

Läs mer

Förslag till nya Allmänna regler 2015

Förslag till nya Allmänna regler 2015 Förslag till nya Allmänna regler 2015 Läsanvisning Dokumentet innehåller förslag till nya allmänna regler kapitel 2, 3 och 20 samt ny bilaga 7. Dessutom innehåller dokumentet förslag till mindre tillägg

Läs mer

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 2012-07-06 1 (5) Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 1. Vad innebär det att alla svenska kor ska gå ut på bete? Djurskyddsförordningen säger att nötkreatur för mjölkproduktion och som är äldre

Läs mer

g dregskarasbets rättsdatabaser

g dregskarasbets rättsdatabaser SFST Page 1 of 15 g dregskarasbets rättsdatabaser 2011-02- Ny sökning A Sökresultat 4 Föregående Nästa Databas: SFST Post 1 av 1 i SFST Länk till register Observera att del kan förekomma fel i författningstexterna.

Läs mer

Korastning javisst, men hur?

Korastning javisst, men hur? Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor

Läs mer

på Gotland Några goda råd

på Gotland Några goda råd på Gotland Några goda råd enna broschyr är framtagen i samarbete mellan Svenska djurhälsovården, Gotlands fåravelsförening, miljö och hälsoskyddskontoret, Gotlands lammklippare och Swedish Meats. Syftet

Läs mer

Ekologisk produktion 2

Ekologisk produktion 2 Eviras anvisning 18217/7 Ekologisk produktion 2 Villkor för animalieproduktion Livsmedelssäkerhetsverket Evira Eviras anvisning 18217/7 Ekologisk produktion 2 Villkor för animalieproduktion 2015 Eviras

Läs mer

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling Jordbruksinformation10 2013 Starta eko Kyckling Starta eko kyckling Text och foto: Åsa Odelros Kyckling är mager och nyttig mat och konsumtionen av kycklingkött ökar stadigt. De ekologiska kycklingarna

Läs mer

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7 LAMM 7.1 Baskrav 7.1.1 Övriga regler som ska uppfyllas Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7.2 Djurhälsa

Läs mer

KONTROLLRAPPORT FÖR HÄSTHÅLLNING

KONTROLLRAPPORT FÖR HÄSTHÅLLNING ÅSTORPS KOMMUN Bygg- och Miljönämnden Dnr KONTROLLRAPPORT FÖR HÄSTHÅLLNING Offentlig kontroll enligt djurskyddslagen (1988:534), djurskyddsförordningen (1988:539), Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser

Läs mer

D J U R S K Y D D S BE S T Ä M M E L S E R. Katt

D J U R S K Y D D S BE S T Ä M M E L S E R. Katt D J U R S K Y D D S BE S T Ä M M E L S E R Katt Jordbruksinformation 16 2008 Uppdaterad september 2009 Foto: Jessica Svärd Djurskyddsbestämmelser KATT Om djurskyddsbestämmelserna... 3 Nyheter... 3 Djurskydd

Läs mer

Kontroll Daglig tillsyn sker normalt av alla djur. Ja Nej Ej kontr. Ej aktuellt TV-brist

Kontroll Daglig tillsyn sker normalt av alla djur. Ja Nej Ej kontr. Ej aktuellt TV-brist NÖTKREATUR 1(6) Fastställd 2012-01-16 = rekommenderade kategorier vid baskontroll Grå = obligatorisk kontrollpunkt inom resp. kategori vid baskontroll Nöt 1 Personal Personalstyrkan är tillräcklig och

Läs mer

Egenkontroll Mjölkproduktion

Egenkontroll Mjölkproduktion Egenkontroll Mjölkproduktion Detta är en checklista för dig som har KRAV-certifierad mjölkproduktion. Här har vi samlat de viktigaste reglerna ur kapitel 5 Djurhållning som berör produktion av mjölk. Du

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel:

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel: 1 februari 2016 Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel: - Korrigering av tilläggskrav för animalieproduktion Svara senast 31 mars till regler@krav.se Hjälp oss att göra våra regler

Läs mer

Yttrande över Statens jordbruksverks förslag till föreskrifter om ekologisk produktion och kontroll av ekologisk produktion

Yttrande över Statens jordbruksverks förslag till föreskrifter om ekologisk produktion och kontroll av ekologisk produktion Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Förebygg hälsoproblem i din grisbesättning

Förebygg hälsoproblem i din grisbesättning Förebygg hälsoproblem i din grisbesättning Här är en mall du kan använda! En god djurhälsa är en av hörnstenarna i KRAV-godkänd djurhållning. Det gäller att förebygga problem så långt det går! Du ska kunna

Läs mer

Nationella riktlinjer för ekologisk produktion

Nationella riktlinjer för ekologisk produktion Nationella riktlinjer för ekologisk produktion Version 2_2016-01-15 Nationella riktlinjer, version 2 Denna uppdaterade version av nationella riktlinjer för ekologisk produktion, NR version 2_2016-01-15

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

Hygienplan för vattenbruksanläggningar

Hygienplan för vattenbruksanläggningar Hygienplan för vattenbruksanläggningar Jordbruksverket vill tacka Cefas (Center for Environment, Fisheries & Aquaculture Science) i Storbritannien för att vi fått använda deras Finfish biosecurity measures

Läs mer

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt. Gris Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Gris i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att behålla gällande

Läs mer

Nyheter med mera från länsveterinärerna

Nyheter med mera från länsveterinärerna Sida 1/7 Länsveterinärerna Landsbygdsavdelningen Veterinär och bygg Djurhälsopersonal i Jönköpings län Nyheter med mera från länsveterinärerna Till det senaste nyhetsbrevet i december 2010 bifogade vi

Läs mer

Bilaga 1. Rådgivningsmoduler för enskild rådgivning inom ekologisk produktion.

Bilaga 1. Rådgivningsmoduler för enskild rådgivning inom ekologisk produktion. Bilaga 1. Rådgivningsmoduler för enskild rådgivning inom ekologisk produktion. Nedan presenteras de rådgivningsmoduler som ingår i enskild rådgivning inom ekologisk produktion. Modul nr 1: Omläggningsplanering

Läs mer

IP NÖT GRUNDCERTIFIERING

IP NÖT GRUNDCERTIFIERING IP STANDARD VERSION 2015:1 GILTIG FRÅN 2015-01-01 IP NÖT GRUNDCERTIFIERING Standard för kvalitetssäkrad nötproduktion. LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör Sigill

Läs mer

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING 2006 dikor INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i dikalvsproduktionen krävs att korna har god fertilitet och att kalvarna inte bara överlever utan även växer bra fram till avvänjningen. Det förutsätter

Läs mer

5.1 Gemensamma regler för alla djurslag

5.1 Gemensamma regler för alla djurslag Djurhållning Reglerna i det här kapitlet beskriver hur du ska bedriva KRAV-certifierad djurhållning. Du som är certifierad för djurhållning ska också följa de allmänna reglerna i kapitel 2, 3 samt kapitel

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra.

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Djuromsorgspolicy 1 Bakgrund Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Om Skånemejerier Skånemejerier grundades år 1964 av skånska bönder

Läs mer

Djurhållning 5.4 Grisar

Djurhållning 5.4 Grisar Djurhållning 5.4 Grisar 5.4 Grisar I detta avsnitt finns de djurslagsspecifika reglerna för KRAV-certifierade grisar, som du ska följa och tillämpa tillsammans med avsnitt 5.1 (Gemensamma regler för alla

Läs mer

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder Bilaga 3 Modullista rådgivning om ekologisk produktion Lista över modulgrupper, rådgivningsmoduler och tidsåtgång Modular Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling Husdjur Ekonomi Trädgård

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning

Läs mer

BVD - en kostsam sjukdom som går att bekämpa!

BVD - en kostsam sjukdom som går att bekämpa! BVD - en kostsam sjukdom som går att bekämpa! BVD står för Bovin Virus Diarré, vilket betyder virusdiarré hos nötkreatur. Sjukdomen är vanlig bland nötkreatur över hela världen. Under det senaste årtiondet

Läs mer

Importera färdigförpackade livsmedel

Importera färdigförpackade livsmedel Importera färdigförpackade livsmedel Information till dig som vill importera färdigförpackade livsmedel Starta verksamheten I den här broschyren kan du som vill importera och sälja färdigförpackade livsmedel

Läs mer

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Diarienr 2013/143-KS nternati Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Beslutad av Kommunstyrelsen 12 juni 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker

Läs mer

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur - Bidrag för får och getter - Stöd för svin- och fjäderfähushållning - Kompensationsersättningens husdjursförhöjning - Hästar - Uppfödning av lantraser

Läs mer

Regler och ansvarsförsäkran gällande för Expo Mitt och Expo Syd.

Regler och ansvarsförsäkran gällande för Expo Mitt och Expo Syd. Regler och ansvarsförsäkran gällande för Expo Mitt och Expo Syd. Viktiga ändringar: Förbud mot fjällösa reptiler Förbud mot venomoider (opererade giftormar) Minsta behållare 1.5 dl Skärpta krav för giftiga

Läs mer

IP SLAKT Utgåva 2010:1 Giltig från 2010-01-01. Sigill Kvalitetssystem AB IP SLAKT STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD SLAKT AV NÖT OCH GRIS

IP SLAKT Utgåva 2010:1 Giltig från 2010-01-01. Sigill Kvalitetssystem AB IP SLAKT STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD SLAKT AV NÖT OCH GRIS Utgåva 2010:1 Giltig från 2010-01-01 Sigill Kvalitetssystem AB STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD SLAKT AV NÖT OCH GRIS GRAFISK FORM OCH PRODUKTION Sigill Kvalitetssystem AB Foto Hans Jonsson Sigill Kvalitetssystem

Läs mer

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 1 2 Miljöregler i Jönköpings län Denna skrift ger en kort sammanfattning av de miljöregler som gäller för jordbruket i Jönköpings län. Regler som har med

Läs mer

Utredning och ändringsförslag kring utrymmesmått för nötkreatur och får/get i KRAV-produktion

Utredning och ändringsförslag kring utrymmesmått för nötkreatur och får/get i KRAV-produktion Utredning och ändringsförslag kring utrymmesmått för nötkreatur och får/get i KRAV-produktion Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utredningen sammanställd av: KRAV ekonomisk förening Paula Quintana Fernandez

Läs mer

Egenkontroll Slaktkycklingproduktion

Egenkontroll Slaktkycklingproduktion Egenkontroll Slaktkycklingproduktion 2016 Detta är en checklista för dig som har KRAV-certifierade slaktkycklingar. Här har vi samlat de viktigaste reglerna ur kapitel 5 Djurhållning som berör din produktion.

Läs mer

4) daglig dödlighet det tal som fås med hjälp av formeln i punkt 1 i bilagan,

4) daglig dödlighet det tal som fås med hjälp av formeln i punkt 1 i bilagan, Landskapsförordning (2011:53) om skydd av slaktkycklingar 2011:053 Landskapsförordning (2011:53) om skydd av slaktkycklingar LF (2011:53) om skydd av slaktkycklingar 1. Tillämpningsområde Denna förordning

Läs mer

Kontroll av förbrännings- och samförbränningsanläggning för hela djurkroppar (gårdspanna) i primärproduktionen

Kontroll av förbrännings- och samförbränningsanläggning för hela djurkroppar (gårdspanna) i primärproduktionen 1(6) BILAGA TILL VÄGLEDNING MED DNR 38-4673/10 2010-04-16 Avdelningen för djurskydd och hälsa Kontroll av förbrännings- och samförbränningsanläggning för hela djurkroppar (gårdspanna) i primärproduktionen

Läs mer

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat

Läs mer

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt. Nötkreatur Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Nötkreatur i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att behålla

Läs mer

Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador

Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador Bakgrund och metod Tamdjursägare som drabbas av rovdjurangrepp upplever av naturliga skäl ofta situationen som

Läs mer

Riksdagen har den 27 april 2011 gett till känna att regeringen bör förbjuda kastrering av smågrisar utan bedövning så snart det finns

Riksdagen har den 27 april 2011 gett till känna att regeringen bör förbjuda kastrering av smågrisar utan bedövning så snart det finns Konsekvensutredning 2012-06-04 Landsbygdsdepartementet Konsekvensutredning till förslaget om ändring av 25 djurskyddsförordningen (1988:539) Sammanfattning I denna konsekvensutredning analyseras ett förslag

Läs mer

Kastrera den du älskar

Kastrera den du älskar Kastrera den du älskar En broschyr om hur du som kattägare tar hand om din katt på bästa sätt. Katten har inte nio liv Du som är kattägare har ansvar för din katt. Det är ett lagbrott och djurplågeri att

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Ekologiska Lantbrukarnas svar på KRAVs remiss kapitel 5

Ekologiska Lantbrukarnas svar på KRAVs remiss kapitel 5 CARL-ERIK EHRENKRONA 073-381 45 30 carl-erik.ehrenkrona@ekolantbruk.se 24 mars 2011 KRAV ekonomisk förening Uppsala Ekologiska Lantbrukarnas svar på KRAVs remiss kapitel 5 Vårt arbete med att svara på

Läs mer

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Omläggning till ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text

Läs mer

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion C2. Framtidsfrågorna för ekologisk grisproduktion Wallenbeck, A., Lundeheim, N. och Rydhmer, L., Institutionen för husdjurs-genetik, SLU, tel: 018-67 45 04, e-post: Anna.Wallenbeck@hgen.slu.se Djurmaterialets

Läs mer

Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent

Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent Vad är förprövning - allmänt? Innebär att länsstyrelsen på förhand, innan byggnation, prövar om stallet/djurutrymmet

Läs mer

Kriterier för kolonial/specerier

Kriterier för kolonial/specerier Kriterier för kolonial/specerier Produkter som består till minst 50 % av råg/vete/korn/havre/majs eller torkade bönor, raps eller solros. GMO Livsmedel som innehåller genetiskt modifierade organismer (GMO)

Läs mer

För dig som har värphöns gäller avsnitten 5.1 och 5.5 i kapitel 5 Djurhållning tillsammans med kapitel 2, 3 och 4 i KRAVs regler.

För dig som har värphöns gäller avsnitten 5.1 och 5.5 i kapitel 5 Djurhållning tillsammans med kapitel 2, 3 och 4 i KRAVs regler. Egenkontroll Äggproduktion 2016 Detta är en checklista för dig som har KRAV-certifierad äggproduktion. Här har vi samlat de viktigaste reglerna ur kapitel 5 Djurhållning som berör din produktion. Du kan

Läs mer

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se Certifiering enligt IP bör leda till lägre riskklass IP är en standard för kvalitetssäkring av livsmedelskedjan som omfattar livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljöansvar, se bilaga 1. Standarden ägs

Läs mer

Eviras anvisning 16024/1/sv. Märkning och spårning av nötkött

Eviras anvisning 16024/1/sv. Märkning och spårning av nötkött Eviras anvisning 16024/1/sv Märkning och spårning av nötkött Ansvarig person Carmela Hellsten Sida/sidor 1 / 18 INNEHÅLL 1 ALLMÄNT... 2 2 DEFINITIONER... 2 3 LAGSTIFTNING... 3 4 MÄRKNING OCH SPÅRNING

Läs mer

Medborgarförslag Djurskyddskrav i den offentliga upphandlingen

Medborgarförslag Djurskyddskrav i den offentliga upphandlingen Tekniska förvaltningen Görel Jernberg,0550-88261 gorel.jernberg@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Sida 1(1) Datum 2015-04-13 Tn/2015:71 008 Motioner/enkel fråga/medb.förslag Medborgarförslag Djurskyddskrav

Läs mer

Limousin á la carte Produktionssätt

Limousin á la carte Produktionssätt 1 Limousin á la carte Produktionssätt Anvisningar för produktion och Information för konsumenten 2 Limousin á la carte Krav på produktionssätt som ställs på uppfödare Produktionsgårdar följer i sin verksamhet

Läs mer

ATT RESA MED DJUR. Goda Råd från Evidensia.

ATT RESA MED DJUR. Goda Råd från Evidensia. ATT RESA MED DJUR. Goda Råd från Evidensia. Funderar du på att ta med din hund eller katt på nästa semester utomlands? Då är du inte ensam. Ju mer vi människor reser, desto fler av oss vill också ta med

Läs mer

Syrningshämmande substanser i mjölk. Frågor och svar

Syrningshämmande substanser i mjölk. Frågor och svar Syrningshämmande substanser i mjölk Frågor och svar Januari 2003 Frågor och svar rörande syrningshämmande substanser i mjölk. Eftersom påvisande av antibiotikarester i mjölk bara inträffar som enstaka

Läs mer

1(4) Miljöförvaltningen. Äggkampanj. Landskrona stad 2010. Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010:6. Miljöförvaltningen.

1(4) Miljöförvaltningen. Äggkampanj. Landskrona stad 2010. Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010:6. Miljöförvaltningen. 1(4) Äggkampanj Landskrona stad 2010 Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010:6 261 80 Landskrona 2(4) Äggkampanj vecka 13, år 2010 genomförde i samarbete med 11 av Landskronas livsmedelsbutiker

Läs mer

2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!

2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning! Till rådgivningstjänsterna Fråga Kon och Hälsopaket Mjölk har ett antal trappor för åtgärder tagits fram, baserade på de djurbedömningar som utförs inom tjänsterna. Trapporna bygger på att de mest grundläggande

Läs mer

Utkom från trycket den 29 juni 2007. beslutade den 13 juni 2007.

Utkom från trycket den 29 juni 2007. beslutade den 13 juni 2007. Djurskyddsmyndighetens författningssamling Djurskyddsmyndigheten Box 80 532 21 SKARA Tel: 0511-274 00, fax 0511-274 90 ISSN 1652-3040 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna DFS 2007:3 råd om

Läs mer

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007 SKOP har på uppdrag av intervjuat cirka 5 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes mellan den 4 och 27. Svaren redovisas i denna rapport. I rapporten görs jämförelser med två medlemsundersökningar

Läs mer

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel:

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel: 1 februari 2016 Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel: - KRAV-certifiering utanför EU Svara senast 31 mars till regler@krav.se Hjälp oss att göra våra regler bättre! KRAVs styrka

Läs mer

RAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008. Foto: Ulrike Segerström. ISSN 1400-0792 Nr 2010:10

RAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008. Foto: Ulrike Segerström. ISSN 1400-0792 Nr 2010:10 RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2010:10 Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008 Foto: Ulrike Segerström Titel: Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län,

Läs mer

INSPEKTIONSBERÄTTELSE Salmonellakontrollbesök på djurhållningsplats för fjäderfä

INSPEKTIONSBERÄTTELSE Salmonellakontrollbesök på djurhållningsplats för fjäderfä 1 (6) Inspektionsdatum: Inspektionsbesökets dnr: UPPGIFTER OM DJURHÅLLNINGSPLATSEN Ansvarig aktör för djurhållningsplatsen Telefon E-post Adress Kommun Djurhållningsplatsens adress (om annan än ovan) Lägenhetssignum

Läs mer

Hur föds svenska fullblod upp?

Hur föds svenska fullblod upp? Hur föds svenska fullblod upp? Ett fördjupningsarbete av Caroline Söderberg och Gabriella Carlsson, Steg 3 2011 1 Inledning Alla uppfödare vill föda upp hållbara, snabba och framgångsrika hästar. Alla

Läs mer

Regeln gäller inte produkter som innehåller KRAV-certifierad vildfångad fisk eller skaldjur.

Regeln gäller inte produkter som innehåller KRAV-certifierad vildfångad fisk eller skaldjur. Livsmedelsförädling Du som är certifierad för livsmedelsförädling ska också följa de allmänna reglerna i kapitel 2, 3 och 20. Även du som endast hanterar eller lagrar KRAV-certifierade livsmedel som inte

Läs mer

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Ekologisk nötköttsuppfödning

Ekologisk nötköttsuppfödning Ekologisk nötköttsuppfödning Beteende hos nötkreatur... 4 Regler för ekologisk nötköttsuppfödning... 4 Vilka djur är lämpliga i ekologisk köttproduktion?... 5 Lätta köttraser... 5 Tunga köttraser... 5

Läs mer

Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen kommer att ske i robot.

Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen kommer att ske i robot. Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Byggplanering 30C Produktionsinriktning/bakgrund Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen

Läs mer

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 20 oktober 2006

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 20 oktober 2006 Bilaga 1 Slutlig Rådspromemoria 2006-12-08 Jordbruksdepartementet Naturresurs- och sameenheten Rådets möte den 19-21 december 2006 Dagordningspunkt 3a och 3b Rubrik: 3. Ekologiska produkter: a) Förslag

Läs mer

Lathund till dig som är behandlande veterinär vid fall av MRSA och MRSP som omfattas av förskriftskraven i K112

Lathund till dig som är behandlande veterinär vid fall av MRSA och MRSP som omfattas av förskriftskraven i K112 Lathund till dig som är behandlande veterinär vid fall av MRSA och MRSP som omfattas av förskriftskraven i K112 Observera att kraven på informationsplikt och hur ett djur ska hållas enligt föreskriften

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Vägen till lönsam lammproduktion

Vägen till lönsam lammproduktion Vägen till lönsam lammproduktion Trygghet och kvalitet Svenska Foder omsätter ca. 1 800 miljoner kronor och är den största privata leverantören av foder och växtodlingsprodukter till svenskt lantbruk.

Läs mer

Bra vallfoder till mjölkkor

Bra vallfoder till mjölkkor Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.

Läs mer

Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl.

Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. 1(11) Dnr 31-2401/09 2009-03-31 Avdelningen för djurskydd och hälsa Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Bilaga Hjortdjur Fastställd: den 31 mars 2009 Jordbruksverket, 551 82 Jönköping Tfn: 036-15

Läs mer

IP SIGILL MJÖLK. Standard för Kvalitetssäkrad mjölkproduktion med tillval för klimatcertifiering LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG MILJÖ

IP SIGILL MJÖLK. Standard för Kvalitetssäkrad mjölkproduktion med tillval för klimatcertifiering LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG MILJÖ IP STANDARD VERSION 2016:1 GILTIG FRÅN 2016-01-01 IP SIGILL MJÖLK Standard för Kvalitetssäkrad mjölkproduktion med tillval för klimatcertifiering LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG MILJÖ Copyright/Upphovsrätten

Läs mer

Information. Ni ansvarar för era kosttillskott

Information. Ni ansvarar för era kosttillskott Information Ni ansvarar för era kosttillskott BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@ skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se Den här broschyren

Läs mer

2006-06-09. Dagordningspunkt: 9. Rubrik: Förslag till direktiv om minimiregler för skydd av slaktkyckling - riktlinjedebatt

2006-06-09. Dagordningspunkt: 9. Rubrik: Förslag till direktiv om minimiregler för skydd av slaktkyckling - riktlinjedebatt Bilaga 2. slutlig Rådspromemoria 2006-06-09 Jordbruksdepartementet Livsmedels- och djurenheten Rådets möte den 19 juni 2006 Dagordningspunkt: 9 Rubrik: Förslag till direktiv om minimiregler för skydd av

Läs mer

HACCP first aid kit Tio steg för säker ost

HACCP first aid kit Tio steg för säker ost OST HACCP first aid kit Tio steg för säker ost Tio steg för säker ost Hantverksmässigt tillverkad ost ska man njuta av. Även du som tillverkare ska kunna njuta och känna dig trygg med att din ost är säker.

Läs mer

MÄRKNING OCH HANTERING

MÄRKNING OCH HANTERING Gäller från 2009-11-01 MÄRKNING OCH HANTERING REGLER FÖR HANTERING AV IP SIGILL-RÅVAROR OCH MÄRKNING MED SVENSKT SIGILL Grafisk form och produktion Condesign Communications AB 2009-10 foto Frans Hällqvist,

Läs mer