Slutrapport. Följeforskning i projektet Hiv/STI-prevention med migrationsperspektiv i Skåne. Stockholm oktober 2013. Jenny Halldén Therese Olmsäter

Slutrapport Följeforskning i projektet Hiv/STI-prevention med migrationsperspektiv i Skåne Stockholm oktober 2013 Jenny Halldén Therese Olmsäter

Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Hiv/STI-prevention med migrationsperspektiv i Skåne... 3 1.1.1 Projektplan februari 2013... 3 1.2 Kontigos uppdrag... 4 1.2.1 Avgränsningar... 5 1.2.2 Tidigare följeforskningsinsatser... 5 1.3 Disposition... 6 2 Projektets nuläge och organisatoriska placering... 7 2.1 En lång avgränsningssträcka har också innehållit lärande... 7 2.2 Länsstyrelsen har gett projektet en innovativ prägel... 8 2.3 Indirekt forskningsanknytning i projektet... 8 3 Projektets måluppfyllelse och resultat... 10 3.1 Måluppfyllelse i projektets fem huvudspår... 10 3.1.1 Kontigos samlande bedömning av projektets måluppfyllelse... 14 3.2 Projektets viktigaste resultat finner vi delvis utanför projektmålen... 16 3.3 Ökad samverkan är också ett resultat... 16 3.4 SRHR-perspektivet har stärkts under projektets gång... 17 3.5 Kunskapsutveckling i SHK-verksamheten... 17 4 Avslutande kommentarer och rekommendationer... 19 4.1 Avslutande kommentarer... 19 4.2 Rekommendationer till projektet... 20 4.3 Rekommendationer till aktörer i projektets styrgrupp... 21 4.4 Rekommendationer till Länsstyrelsen och Partnerskap Skåne... 21 4.5 Rekommendationer till kommande projekt kring ensamkommande flyktingbarn... 22 2 (22)

1 Inledning 1.1 Hiv/STI-prevention med migrationsperspektiv i Skåne Hiv/STI-prevention med migrationsperspektiv i Skåne (MIG-projektet) startade våren 2011 1 i ett samarbete mellan Malmö stad och Region Skåne, med delat projektägaransvar. Projektet finansieras av de statliga hivmedlen från Smittskyddsinstitutet. Syftet är att förbättra tillgängligheten till hiv/sti-preventiva insatser bland verksamheter som möter migranter i Skåne. Från och med januari 2012 placerades MIG-projektet fysiskt på Länsstyrelsen i Skåne utifrån att projektets inriktning matchade behoven som fanns inom den befintliga verksamheten inom Partnerskap Skåne på Länsstyrelsen, samt att möjligheterna att växla upp projektet regionalt genom Länsstyrelsens organisation och verksamhet bedömdes som fördelaktigt för projektet. Malmö stad och Region Skåne har fortsatt haft ansvar för den ekonomiska redovisningen och ingått i projektets styrgrupp, där även Malmö högskola och Länsstyrelsen finns representerade. Denna förändring påverkade projektet både vad gäller genomförande och innehåll, något som Kontigo fördjupat och utvecklat i en nulägesanalys av projektet i december 2012. 2 Inför projektets sista år 2013 planerade MIG-projektet att genomföra aktiviteter inom fem områden, nämligen: Samhälls- och hälsokommunikatörerna (SHK) som är en del i Länsstyrelsens arbete inom Plattform Skåne Tolkutbildningen som genomförs av Noaks Ark SFI-skolan Södervärn där ett parallellt metodutvecklingsprojekt inom Malmö stad ägt rum Ensamkommande flyktingbarn som del i en ny inriktning för projektet Utbildning av etniska föreningar utförd av SHK 1.1.1 Projektplan februari 2013 I slutet av 2012 och början av 2013 uppdaterades projektplanen vid flera tillfällen. Den senaste versionen togs fram i februari 2013 och där står följande om projektet. Projektets målgrupper är personal som möter migranter såsom SFI-lärare, samhälls- och hälsokommunikatörer, tolkar, samt nyckelpersoner inom etniska föreningar. Möjligen även personal på boenden för ensamkommande ungdomar. 1 Projektet startade med en förprojektering i juni 2010, denna process beskrivs närmare i Kontigos nulägesanalys (2012) 2 Kontigo (2012) Nulägesanalys av projektet Hiv/STI-prevention med migrationsperspektiv i Skåne, Första delen i Kontigos processutvärdering 3 (22)

Projektet arbetar också med vad som i projektplanen benämns prioriterade grupper inom projektet. Detta är de grupper som är tänkt att ha nytta av projektets insatser, men som projektet inte möter direkt. Dessa grupper är personer som omfattas av etableringsuppdraget (nyanlända), SFI elever samt ensamkommande ungdomar. Målet med projektet är ett kunskapsbaserat, säkrat och förankrat hiv/stipreventionsarbete 3. Det innebär, enligt projektplanen, att Samhälls- och hälsokommunikatörer (SHK), SFI-lärare och tolkar som möter projektets prioriterade grupper bedriver kunskapsbaserat, säkrat och förankrat hiv/sti - preventionsarbete inom myndighets- och utbildningssektorn. I projektplanen har projektets tidigare fem delmål reducerats till tre stycken. De tre delmålen är: 1. Förvärvad kompetens Förvärvad kompetens genom ökad kunskap hos aktörerna om sexualitet, kultur, normer, religion och migrationsprocessen kopplat till bemötande om hiv/sti. 2. Förankring Ökad förankring i ordinarie verksamhet av projekt inom hiv/sti- prevention. 3. Metoder Utvecklat och målgruppsanpassat material och metoder finns. 1.2 Kontigos uppdrag Kontigo har sedan juni 2012 uppdraget att fungera som följeforskare för MIGprojektet. Denna rapport avslutar vårt uppdrag genom att analysera och sammanfatta var projektet står idag, samt resultat och lärande inför framtiden. Vid flera tillfällen i den här rapporten hänvisar Kontigo till den nulägesanalys av projektet vi genomförde i december 2012. I denna analysfas gick vi igenom projektets olika delar och redde ut flera av de frågetecken som då fortfarande var oklara, inte minst i relation till projektplanen. Slututvärderingen syftar till att ge en sammanhållen bild av projektet i slutet av projekttiden. Rapporten berör delvis kvantitativa aspekter av projektet och dess måluppfyllelse, men framförallt ges en kvalitativ och resonerande bild av resultaten i förhållande till projektets förutsättningar och mål. Syftet är också att rapporten utifrån ett lärande perspektiv ska kunna fungera som ett stöd till Länsstyrelsen och andra aktörers fortsatta arbete inom ramen för fortsatta eller liknande projekt, inte minst för arbetet med att fortsatt integrera anpassad information om hiv och STI i olika informationsinsatser och utbildningar 3 Projektplan 2011-2013, uppdaterad februari 2013, s.5 4 (22)

till migranter, liksom i arbetsrutiner bland dem som möter målgruppen. Kontigo har i detta avseende tolkat uppdraget som att fokus bör ligga på framåtsyftande utvecklingsmöjligheter och rekommendationer för det fortsatta arbetet. Centrala frågeställningar för rapporten är: Vilka resultat har MIG-projektet uppnått och hur förhåller sig dessa till projektmålen och SRHR-perspektivet? På vilket sätt har MIG-projektet bidragit till kunskapsutveckling för SHKverksamheten (Samhälls- och hälsokommunikatörerna)? Hur har processen med revideringar och avgränsningar av verksamheten påverkat resultaten? Vilka är lärdomarna och utvecklingsmöjligheterna inför kommande arbete och projektsatsningar? Inför slutrapporten har Kontigo genomfört 5 intervjuer med projektledare och styrgrupp, 1 intervju med en forskare vid Lunds universitet samt 2 intervjuer med samhälls- och hälsokommunikatörer (SHK). Vi har också använt oss av tidigare resultat och erfarenheter från tiden som följeforskare i projektet och vår tidigare insamlade data (i första hand intervjuer som genomfördes hösten 2012) samt gått igenom internt projektmaterial och rapporter som tillhandahållits av projektledaren. 1.2.1 Avgränsningar I den här rapporten har konsultteamet inte fokuserat på insatser och resultat från projektet före dess flytt till Länsstyrelsen 2012. Inriktningen i denna rapport innebär vidare att frågor kring projektets styrning och genomförande inte redogörs för närmare. Vi har inte heller fokuserat på att analysera stringens och logik i projektets uppdaterade projektplan 4 (februari 2013), däremot är det de mål och aktiviteter som återfinns i denna projektplan som utgör grunden för Kontigos bedömning av projektets måluppfyllelse. 1.2.2 Tidigare följeforskningsinsatser Kontigos tidigare insatser som följeforskare har bestått i att kontinuerligt följa projektet, bland annat genom dialog, stöd och rådgivning till projektledaren samt avrapportering av slutsatser och rekommendationer på styrgruppsmöten. I december 2012 presenterade Kontigo en nulägesanalys av projektet. Rapportens viktigaste slutsatser var betydelsen för projektet att definiera och avgränsa insatserna inför projektets sista år 2013. Kontigo gav därefter tre rekommendationer: Ta fram en tidsplan Tydliggör projektets koppling till Partnerskap Skåne 4 Analys av projekt- och mållogik var viktiga delar i vår nulägesanalys, vilket gör att dessa aspekter har prioriterats ner i slutrapporten. 5 (22)

Planera in aktiviteter för att skapa hållbarhet i insatserna, alternativt omformulera målen för projektet Under våren 2013 har följeforskningsinsatserna bestått av: Att under en heldag med projektledaren diskuterat projektplanering och den fortsatta aktivitetsplanen o Under denna dag bistå i framtagande av GANT-schema för projektarbetet och dess olika delar Stöd till projektledaren i framtagande av enkät till tolkutbildning Stöd till projektledaren i utformning av kartläggning av kunskap och framtida utbildningsbehov kring SRHR på PUT-boenden (boenden för ensamkommande barn som fått permanent uppehållstillstånd) i Skåne Stöd till projektledaren framtagande av SRHR-handbok genom exempel på metodböcker i SRHR Löpande avstämningar med projektledaren kring styrfart i projektet, i relation till milstolpar i GANT-schemat, ca 1 gång/månad 1.3 Disposition I kapitel 2 beskriver Kontigo projektets nuläge och organisatoriska placering. Kapitel 3 redogör för projektets måluppfyllelse och resultat. Rapporten avslutas i kapitel 4 med Kontigos sammanfattande kommentarer och rekommendationer. 6 (22)

2 Projektets nuläge och organisatoriska placering I detta kapitel redogör vi för projektets nuläge med fokus på hur placeringen på Länsstyrelsen Skåne har påverkat projektets genomförande och resultat. 2.1 En lång avgränsningssträcka har också innehållit lärande MIG-projektet utmaningar under placeringen på Malmö stad, inte minst vad gäller möjligheterna att skala upp projektet på regional nivå i Skåne, bidrog till projektets organisatoriska flytt från Malmö stad till Länsstyrelsen Skåne. Denna flytt har emellertid inte varit utan utmaningar och det påverkar naturligtvis var projektet befinner sig idag. Projektet bytte organisatorisk hemvist i januari 2012 och följeforskarna upplevde att det fortfarande i slutet av året var svårt att förstå projektets syfte, inriktning och genomförande i den nya kontexten, inte minst som hiv-preventionsprojekt. Vår bild delades av majoriteten av de personer som intervjuades i arbetet med nulägesanalysen. Samtidigt som Länsstyrelsens syfte med att ta emot MIG-projektet i organisationen var tydligt, bl. a för att stärka SHK:s arbete och kompetens med de frågor som rör SRHR, så hängde projektets övriga delar löst och det var oklart vad av detta som skulle leva vidare, hur och varför. En stor del för MIG-projektet hade exempelvis varit att initiera och arrangera nätverksträffar för erfarenhetsutbyte i tvärsektoriella grupper bland personal som arbetar med frågor som rör hiv/sti och migrationsfrågor. Detta var en av de inriktningar som prioriterades bort 2012. Att definiera och avgränsa MIG-projektet och dess inriktning på Länsstyrelsen tog tid. En anledning var att de i styrgruppen ingående aktörerna inte tidigare samarbetat i frågor kring hiv/sti och SRHR och att processen bakom att lära känna varandra och varandras verksamheter och förutsättningar därför tog tid. En annan anledning var att beskrivningen av projektet, dess mål, delmål och aktiviteter i projektplanen inte uppdaterades i samband med förändringen av projektets förutsättningar. Det var egentligen först efter Kontigos nulägesanalys som de olika delarna tydliggjordes i projektplanen, som uppdaterades i december 2012 och därefter i februari 2013. Projektets tydligaste profilområde utmejslades till arbetet med SHK, vilket var nytt för projektet men helt i linje med Länsstyrelsens syfte med projektövertagandet från Malmö stad. Den långa tiden för arbetet med avgränsning av projektet i relation till Länsstyrelsens syfte med projektövertagandet har emellertid också bidragit till positiva aspekter vad gäller lärande, både för projektledningen, Länsstyrelsen och projektets partners. Det handlar exempelvis om så vitt skilda saker som vikten av förankring av förväntningar, hinder och möjligheter vid organisatoriska förändringar, som om att sprida metoder för arbete med hivprevention till aktörer som är nya inom fältet. Det handlar också om ett lärande om olika aktörers roll och förutsättningar, samt vilka synergier som kan skapas dem emellan. Även om tiden för projektet att definiera sin roll och 7 (22)

avgränsning varit lång, så är det Kontigos bedömning att lärandeprocessen har varit pågående under hela denna period. 2.2 Länsstyrelsen har gett projektet en innovativ prägel På Länsstyrelsen fick MIG-projektet sin placering inom ramen för Partnerskap Skåne, en regional plattform för att verka för ett inkluderande och rättighetsbaserat mottagande av nyanlända och asylsökande i Skåne. 5 27 av Skånes 33 kommuner medverkar i plattformen. Totalt medverkar ett 50-tal parter i Partnerskap Skåne. Plattformen har idag sex delprojekt, varav MIG-projektet är ett. MIG-projektets organisatoriska placering på Länsstyrelsen kan därmed ses som att projektet landat i en regional kontext, till skillnad från den tidigare mer lokala placeringen på Malmö stad med bristande förutsättningar till regional uppväxling. Genom Partnerskap Skåne och ett nära samarbete med ett av de andra delprojekten, Samhälls- och hälsokommunikatörerna (SHK), fick projektet också kanaler för att nå ut till nyanlända genom redan upparbetade nätverk och kontakter i regionen. Länsstyrelsen har därmed skapat förutsättningar för projektet att nå ut till målgruppen med information och kunskap om hiv och STI på regional nivå och i en omfattning som inte hade varit möjligt utan den organisatoriska flytten av projektet. I jämförelse med tidigare initiativ och projekt kring hiv/sti-prevention i regionen menar Kontigos att MIG-projektet är, eller snarare har kommit att bli, innovativt på flera sätt som vi inte ser i andra satsningar inom området. Genom SHK fanns en redan uppbyggd organisation för att ta emot och sprida kunskap till nyanlända migranter i regionen. Genom Länsstyrelsen etablerade MIG-projektet också kontakt med en organisation som inte var fast i gamla hjulspår utan kunde ge det hiv/stipreventiva arbetet nya ingångar med nya aktörer på området. Att all information ges på modersmål är ytterligare en ny aspekt i det hiv/sti-preventiv arbetet. Inte minst kan Länsstyrelsens många kanaler och nätverk kring hälsofrågor och hälsolitteracitet, både nationellt och internationellt, ses som en tillgång för det hiv/sti-preventiva arbetet framöver. Medan hiv/sti-prevention tidigare drivits av framförallt frivilligsektorn och ideella aktörer i Region Skåne, kom Partnerskap Skåne att utgöra en plattform där frågorna nu diskuteras av flera regionala och kommunala myndigheter och organisationer. Projektet har fått möjlighet till ökad spridning till fler. Idag upplever Kontigo att projektet har landat inom Partnerskap Skånes organisation och att detta gett projektet legitimitet. 2.3 Indirekt forskningsanknytning i projektet När MIG-projektet initierades var en av utgångspunkterna en kartläggning genomförd på Malmö högskola, Kartläggning av hiv/sti preventiva insatser i Skåne ur ett migrationsperspektiv, AAAQ och grundad tillgänglighet. Behovet av att både samordna och tillgängliggöra hiv/sti-preventiva insatser till migranter i 5 http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/manniska-ochsamhalle/integration/partnerskap-skane/pages/partnerskap-skane.aspx 8 (22)

regionen var en av kartläggningens viktigaste slutsatser. Även om Malmö högskola har haft plats i MIG-projektets styrgrupp, har projektet till sin riggning varit operativt och inte haft någon uttalad forskningsinriktning. Placeringen av MIG-projektet på Länsstyrelsen har emellertid bidragit med viss forskningsanknytning, om än indirekt och främst genom andra delprojekt i Partnerskap Skåne som har integrerat forskningsaspekter i riggning och genomförande. Kontigo tänker i första hand på projektet Forskningsbaserad stödplattform för migration och hälsa, MILSA, som har sin bakgrund i hälsa som en mänsklig rättighet och migrationsprocessens förhöjda risker för ohälsa som hinder för introduktion och etablering av nyanlända på arbetsmarknaden. I projektet integreras hälsofrågor som en del i etableringsprocessen. Malmö högskola är projektägare för MILSA-projektet, som syftar till att forskningen ska utgöra ett kvalitetssäkrat stöd i utvecklingen av kunskapsbaserad hälsofrämjande arbetsmarknadsetablering. I MILSA-projektet handlar ett av fyra delmål om professionaliseringen av SHK, ett delmål som bland annat inkluderar framtagandet av internationella rekommendationer för hälsokommunikation. Det är genom detta delmål som MIG-projektets inriktning med hiv/sti- och SRHR-frågor främst kan knyta an till MILSA. Genom placeringen på Länsstyrelsen har MIG-projektet också kommit i kontakt med studenter vid Lunds universitet, enheten för socialmedicin och global hälsa. MIGprojektet har haft flera praktikanter som genomfört omvärldsanalyser och kartläggningar kopplat till projektets inriktning. Våren 2013 skrev en masterstudent sin uppsats om förmedling av kunskap inom SRHR-frågor kopplat till hälsolitteracitet, som en del av samarbetet mellan Partnerskap Skåne och Lunds universitet. Detta i syfte att skapa en djupare förståelse av hur den hälsoinformation om SRHR, som tillhandahålls av SHK till nyanlända flyktingar, kan bidra till förbättrad hälsolitteracitet i målgruppen. Uppsatsen handlade om hur kvinnliga mottagare av informationen tog emot och reflekterade kring informationen. Resultatet (se kapitel 3.1) kan användas i den fortsatta metodutvecklingen av SHK:s arbete med SRHR-frågor. Inom ramen för utvecklingen av MILSA-projektet har Lunds universitet och enheten för socialmedicin och global hälsa gått in som projektpartners i en projektansökan till SMI (Smittskyddsinstitutet) inför 2014. Projektet avser metodutveckling av SHK:s arbete till att också inkludera ensamkommande flyktingbarn och -ungdomar. I ansökan finns, förutom Lunds universitet och Länsstyrelsen, även Region Skåne och Malmö stad med som projektpartners. 9 (22)

3 Projektets måluppfyllelse och resultat Detta kapitel inleds med en diskussion och därpå följande bedömning kring måluppfyllelse i projektets olika delmoment. Vår utgångspunkt för bedömning av måluppfyllelsen är projektplanen (februari 2013). Därefter följer en genomgång av övriga resultat som uppkommit i projektet, men som inte finns definierade i projektplan och målskrivningar. 3.1 Måluppfyllelse i projektets fem huvudspår I Kontigos nulägesanalys (Kontigo, december 2012) identifierade vi fem huvudspår i projektets dåvarande inriktning och aktiviteter. Dessa spår var SHK, tolkutbildning, SFI-skolor, etniska föreningar och ensamkommande flyktingbarn (EKB). Dessa fem spår återfinns även på olika sätt och med olika stor vikt i den senast uppdaterade projektplanen (februari 2013). Vi har därför valt att utgå från dessa fem spår i vår bedömning av om projektet uppnått målet om ett kunskapsbaserat, säkrat och förankrat hiv/sti-preventionsarbete och delmålen som rör förvärvad kompetens, förankring och metoder. Samhälls- och hälsokommunikatörerna De resultat vi ser handlar framför allt om projektets arbete med SHK, vilket ligger i linje med Kontigos slutsatser i nulägesanalysen. Genom utbildning, både inom sakområdet och metodmässig, har SHK fått förstärkt kompetens inom hiv/sti-frågor. Det finns ett metodmaterial kring tre teman (hiv/sti, manlig och kvinnlig hälsa) som har utvecklats i samarbete med MIGprojektet. Genom att alla 8 SHK idag fått likvärdig utbildning och arbetar på liknande sätt när de möter målgrupperna, kan också delmålet om förankring av kunskaperna i den ordinarie SHK-verksamheten anses vara uppfyllt. Se vidare kapitel 3.5 nedan för kunskapsökning bland SHK. En fråga av vikt för hur väl SHK:s information bidrar med resultat i målgruppen är uppföljning och utvärdering för att säkra att metoden faktiskt ger önskad effekt i målgruppen. Projektet har inte genomfört något sådant arbete. Däremot har en masterstudent vid Lunds universitet, med utgångspunkt i teorier kring hälsolitteracitet hos migranter, undersökt 9 kvinnors upplevelser av SHK:s hälsokommunikation inom de tre teman där MIG-projektet varit inblandat. (Svensson 2013) Uppsatsen visar att kvinnorna har fått tillgång till information och kunskap de inte tidigare haft, att de blandade grupperna (vad gäller kön, ålder, bakgrund, mm) innebär att metoden inte når ut fullständigt till alla, att blandade grupper ändå kan vara bra för att väcka frågor om kulturella normer och könsnormer, samt att SHK:s interaktiva metoder underlättar inlärningen. 10 (22)

För att säkerställa att metoden och materialet är evidensbaserat skulle emellertid arbetet med uppföljning och utvärdering av insatserna behöva fortsätta. Exempelvis vad gäller männens erfarenheter och vad gäller vilken kunskap målgruppen tar med sig och har möjlighet att omsätta i praktisk handling efter informationstillfället. Tolkutbildning Projektet har sedan 2011 administrerat två tolkutbildningar som genomförs i Noaks Ark regi varje termin. I nulägesanalysen konstaterade Kontigo att MIG-projektet haft en tydlig roll i förhållande till tolkutbildningen, men vi ställde oss frågande till vilket mervärde denna administrativa roll bidrog till för det hivpreventiva arbetet i regionen. Framförallt baserades denna osäkerhet på det faktum att MIG-projektet enbart tillhandahöll verksamheten administrativt stöd. Dessutom ansåg Kontigo att MIG-projektets dåvarande roll inte bidragit till att skapa förankring eller hållbarhet efter projektavslut för att säkerställa utbildningen av tolkar även i framtiden. Diskussionen i projektet har efter Kontigos nulägesanalys handlat om möjligheten att ytterligare kvalitetssäkra innehållet i tolkutbildningen och vilka möjligheter som finns att ta fram ett intyg som Länsstyrelsen, Region Skåne och Malmö stad kunde stå bakom för att höja statusen på utbildningen. Kontigo poängterade även vikten av att MIG-projektet intog en mer strategisk roll i förhållande till tolkutbildningen i syfte att tolkutbildningen skulle klassas som kvalitetssäkrad, förankrad och hållbar i regionens arbete med hiv/sti-prevention gentemot migranter. Under 2013 har MIG-projektet fortsatt att administrera de två tolkutbildningstillfällena varje termin. Projektet har också verkat för att höja hivkompetensen bland dem som håller i passen på utbildningarna för att höja kvaliteten på utbildningen. Sedan våren 2013 finns därför Smittskydd Skåne på plats för att presentera smittskyddslagen och hiv, samt hösten 2013 deltar infektionskliniken i Malmö genom att presentera kliniska aspekter på hiv under utbildningen. Dessutom har Länsstyrelsen nu tagit fram och signerat ett intyg som delas ut till de tolkar som genomgått utbildningen. Genom att bidra till att stärka tolkutbildningens innehåll och status genom expertkunskap och intyg kan MIG-projektet ha bidragit till stärkt kompetens bland de tolkar som gått utbildningen under 2013. Den enkät som projektet 2012 skickade ut till deltagare i tidigare projektinsatser har under hösten 2013 sammanställts av projektet. Resultatet visar att bland de 11 svarande som gått tolkutbildningen svarade 80 procent att de i hög eller mycket hög utsträckning kommer att ha nytta av utbildningen i sitt arbete. En övervägande majoritet angav också att de tyckte att utbildningens innehåll var väl anpassat efter mina behov samt att utbildningen var väl anpassad efter min kunskapsnivå. Kontigos förhoppning är att en enkät till de tolkar som gått utbildningen 2013 ska visa minst lika goda resultat. Ännu finns emellertid frågetecken vad gäller utbildningens långsiktiga hållbarhet efter projektets avslut i december 2013. Ansvaret för utbildningens fortsatta 11 (22)

genomförande lär sannolikt även i framtiden ligga på Noaks Ark, som är beroende av projektmedel från SMI, via Region Skåne, för utbildningens genomförande. Det finns också frågetecken vad gäller om Länsstyrelsen, eller möjligen någon annan av aktörerna i styrgruppen, kommer att fortsätta dela ut intyg efter projektslut, och i så fall hur finansieringen av detta kommer att ske. SFI-skolan Södervärn Kontigo konstaterade i nulägesanalysen att projektets roll och insatser i förhållande till SFI-skolan är oklar. Andra aktörer och projektägare (Västra Götalandsregionen 6, Malmö stad) stod bakom och utvecklade arbetet på SFI Södervärn, medan MIGprojektets roll skulle bestå i att bidra till SFI-projektets uppstart, exempelvis med de kunskaper som MIG-projektet då erhållit. Vad gäller projektets arbete gentemot SFIskolan och SFI-lärare har ingen större insats skett sedan nulägesanalysen, då styrgruppen beslutat 7 att MIG-projektets arbete inom detta delområde av projektet ska vara att ta fram och förpacka ett informationsmaterial om SFI-metoden. Detta resulterade i en informationsfolder, samt att Länsstyrelsen omnämnde SFI-projektet och delade ut foldern vid avslutningskonferensen för Partnerskap Skånes delprojekt Ökad inkludering genom språk som hölls i maj 2013. Flera projektaktörer tycker att projektets koppling till SFI-skolan och SFIundervisning varit otydlig. Detta var också en del i projektet som enligt aktivitetsplanen skulle avslutas under våren 2013, vilket projektet också gjorde under ovan nämnda avslutningskonferens i maj. Samtidigt utgör SFI-lärare en del av projektets målgrupp, och SFI-elever är en av projektets prioriterade grupper samt att projektmålet och samtliga delmål innehåller referenser till och aktiviteter som vänder sig till SFI-skolan och/eller lärare och elever. 8 Kopplingen mellan projektplanen med dess målsättningar och projektets genomförande skiljer sig därmed åt. 9 Kontigo kan konstatera att i förhållande till SFI-skolan kan MIG-projektet inte sägas ha bidragit till förvärvad kompetens, förankring och metoder enligt delmålen i projektplanen. En av de saker som vi lyfte fram i nulägesanalysen och som har bäring på det regionala utvecklingsarbetet kopplat till SFI-skolan är emellertid den aktivitet som handlar om att bidra i arbetet med att sprida erfarenheterna från metodutvecklingsarbetet på SFI-Södervärn. En invändning till varför detta ännu inte genomförts är att dessa metoder inte kvalitetssäkrats ännu, då utvärderingen av projektet inte är färdig och att Länsstyrelsen därför inte kan arrangera en sådan spridningsaktivitet. 6 Västra Götalandsregionen har haft en extern roll i projektet på Södervärn där de utvärderat metoden och bistått med metodmaterial. 7 Minnesanteckningar från styrgruppsmöte 2013-02-05 8 Projektplan 2011-2013, uppdaterad februari 2013. 9 Under 2011 och början av 2012 arbetade emellertid projektet med SFI-lärare, bland annat genom nätverksaktiviteter och en 2-dagars kostnadsfri internatutbildning för SFIlärare. 12 (22)

Etniska föreningar I projektplanen finns etniska föreningar med som målgrupp, men inga aktiviteter eller mål finns formulerade vad gäller på vilket sätt projektet tänker sig arbeta med denna grupp eller vad eventuella insatser mot målgruppen ska leda till. 10 I vår nulägesanalys tyckte vi att det var oklart på vilket sätt MIG-projektet kunde ha en roll i detta arbete och hur man tänkt säkerställa att det finns en tanke bakom att de föreningar som utbildas möter en målgrupp där det finns viss hivprevalens (och insatserna därmed åtminstone delvis kan bidra till målen i den nationella strategin). Länsstyrelsen uppger att etniska föreningar är en prioriterad målgrupp i deras arbete med hälsokommunikation genom SHK:s arbete. Från ett hiv/sti-preventivt perspektiv kan Kontigo också konstatera att det är positivt att nyanlända och invandrare får information kring dessa frågor vid flera olika tillfällen och från flera av de aktörer de möter i Sverige. Att utbilda etniska föreningar kan därmed vara positivt också av den anledningen. Under 2013 har utbildning av 2 romska hälsokommunikatörer genomförts. Utbildning av hälsokommunikatörer har skett i Blekinge och somaliska föreningar i Svalöv och Rosengård har fått, eller kommer att erbjudas, utbildning av hälsokommunikatörer. Eftersom det inte finns definierat i projektplanen vad MIGprojektet vill uppnå med insatsen 11 (exempelvis i termer av antal aktiviteter eller förväntade resultat så som föreningarnas möjlighet att sprida informationen vidare till prioriterade grupper) eller vilka behov av hiv/sti-preventiva insatser som efterfrågas i föreningarna, har Kontigo svårt att bedöma om de insatser som genomförts är ett bra resultat eller inte. Vad vi kan konstatera är att med SHK som den aktör som utbildar de etniska föreningarna så finns förutsättningar för hållbarhet och kontinuitet i insatserna, samtidigt som det sannolikt kräver kompletterande strategier och resurser hos de etniska föreningarna (exempelvis samordning, eller små tillskott av medel) för att möjliggöra föreningarnas fortsatta arbete med SRHRfrågorna. Ensamkommande flyktingbarn och personal på boenden Ensamkommande flyktingbarn och -ungdomar (EKB) finns med som prioriterad grupp i projektplanen sedan december 2012. Dessutom nämns att personal på PUTboenden eventuellt utgör en av projektets målgrupper. När projektplanen skrevs var tanken att MIG-projektet skulle arbeta med dessa grupper under projektets sista år, till exempel genom kompetenshöjande insatser till personal och genom att PUTboenden skulle ta fram rutiner för hiv/sti-kunskap och SRHR-frågor samt genom ett pilottest av en metod för EKB. 10 Däremot har frågan om insatser riktade till etniska föreningar varit återkommande och en prioriterad fråga bland projektets aktörer, inte minst på Länsstyrelsen i förhållande till SHK:s arbete med denna målgrupp 11 Projektledaren beskriver att det projektet vill uppnå i arbetet med etniska föreningar är att SRHR-kunskapen förankras i ytterligare en kontext bland migranter och möjliggöra att informationen och kunskapen når ut till fler migranter utanför etableringsuppdraget. 13 (22)

Kontigo har gett stöd till projektet i att ta fram en enkät till boenden för EKB för att undersöka behov av utbildning och kompetenshöjande insatser. Vi ser positivt på att en insats alltid föregås av kartläggning och inventering av vilka behov som finns. Svarsfrekvensen på enkäten var låg, så projektledaren har följt upp utskicket med kompletterande telefonintervjuer vilket resulterade i svar från totalt 9 av 16 boenden. En sammanställning av kartläggningen visar att det finns önskemål om externa insatser för att stärka personalens kunskaper på boendena, men också önskemål om riktat arbete mot ungdomarna kring frågor som rör SRHR. Vidare ger respondenterna uttryck för att det finns behov av kontinuitet när det handlar om insatser för denna målgrupp med fokus på SRHR. Ett problem i sammanhanget är att ungdomarna ofta missar informationstillfällen, bl. a på grund av att det ofta flyttar och kommer nya ungdomar till boendena. I övrigt har projektet inte genomfört några aktiviteter riktade till denna målgrupp utan har prioriterat andra insatser. Handbok i SRHR-frågor Även om detta delmoment inte finns med i projektmålen, och inte heller varit ett av projektets huvudspår, så har en aktivitet under delmål 2 och i GANT-schemat varit att ta fram en handbok i SRHR-frågor. Målgruppen för handboken är SHK på Länsstyrelsen i Skåne samt andra regionala aktörer som SHK utbildar inom sitt uppdrag. Detta arbete har påbörjats och kommer enligt projektets planering att vara färdigt i december 2013. 3.1.1 Kontigos samlande bedömning av projektets måluppfyllelse I matrisen nedan återfinns Kontigos samlade bedömning av måluppfyllelse i projektets fem huvudspår. Bedömningen grundar sig på vår bedömning av måluppfyllelsen i förhållande till mål och delmål så som dessa har formulerats i den uppdaterade projektplanen (februari 2013). Symbolerna betyder: Till övervägande del uppnått mål Delvis uppnått mål Till övervägande del ej uppnått mål 14 (22)

Spår Kompetens Förankring Metoder Bedömning Samhällsoch hälsokommu nikatörer SHK har fått ökad kompetens och nya kunskaper Uppdaterat och utvecklat material är förankrat inom SHK och Partnerskap Skåne SHK arbetar idag med nya metoder för att kommunicera informationen kring hiv/sti, manlig och kvinnlig hälsa Tolkutbildning Föreläsare från Smittskydd Skåne och infektionskliniken Malmö deltar i utbildningen 2013 Tolkutbildningen har förankring på Noaks Ark Länsstyrelsen står idag bakom ett intyg, men oklart hur detta lever vidare efter projektslut Noaks Ark använder sitt utbildningsmateri al och metoder, bjuder in andra aktörer att hålla vissa informationspass SFI-skolan Södervärn Oklart hur MIGprojektet bidragit med kompetens till arbetet på SFI. Har bidragit med kontakt till VGR SFI-skolan har inom ramen för sitt projekt arbetat med förankring i verksamheten SFI-skolan har inom ramen för projektet tagit fram ett metodmaterial som f.n. kvalitetssäkras Etniska föreningar 3 genomförda utbildningsinsatser, oklart vilket resultat detta gett Oklart hur de etniska föreningarna ska förankra frågorna i sina verksamheter SHK:s metod har använts i utbildningen av etniska föreningar Ensamkommande flyktingbarn Projektet visar inga resultat 12, har inte arbetat med frågan om förvärvad kompetens Projektansökan till SMI framtagen på området, med förankring bland MIG-projektets aktörer Projektet visar inga resultat 13 inom detta område, har inte arbetat med frågan om utvecklade och målgruppsanpass ade metoder 12 En enkät till PUT-boenden har genomförts, dock har detta inte resulterat i någon förvärvad kompetens på boendena enligt delmålet 13 En enkät till PUT-boenden har genomförts, dock har detta inte resulterat i framtaget material eller utvecklade metoder enligt delmålet 15 (22)

3.2 Projektets viktigaste resultat finner vi delvis utanför projektmålen Läsningen av tabellen ovan ger inte direkt något uppmuntrande bild av projektets resultat i förhållande till projektmålen. Projektet har, som Kontigo ser det, inte lyckats uppnå vad man förutsatt sig inom de fem områden man haft att fokusera på 2013. Det innebär inte att det inte finns betydelsefulla resultat från projektet, utan att vi istället återfinner dessa resultat delvis utanför projektmålen. Kontigos bild av projektets viktigaste resultat är att arbetet med att integrera SRHRfrågor inom Länsstyrelsens och Partnerskap Skånes olika delprojekt, inte minst inom hälsa och hälsokommunikation, har stärkts. Man kan uttrycka detta som att frågor om hiv/sti och SRHR har tagit klivet in i en ny kontext, nämligen den kring etableringen av nyanlända på arbetsmarknaden. Vår bild är att hälsofrågorna i stort också fått en allt viktigare roll i Länsstyrelsens arbete gentemot asylsökande och nyanlända, men här är det svårare att tillskriva MIG-projektet en roll då Länsstyrelsen sedan starten av Partnerskap Skåne 2008 arbetat med hälsokommunikation och utveckling av denna. Att däremot integrera, förankra och tillsätta kompetens kring hiv/sti- och SRHR-frågor i hälsoinformationen visar att medvetenheten och kunskapen i dessa frågor i migrationsprocessen har ökat på Länsstyrelsen och inom Partnerskap Skåne. Där har MIG-projektets integrering i Partnerskap Skåne varit avgörande. Idag ser vi också att Länsstyrelsen både satsar vidare på MIG-projektets kärnfrågor och integrerar dem i nya initiativ och projektsatsningar. Det tydligaste exemplet är pilotprojektet Mitt val min hälsa, där en av SHK erbjuder rådgivning och information kring hälsa på somaliska. Projektet utförs i samarbete mellan SHK, MIG-projektet och Somali Information and Business Center, även det ett delprojekt inom Partnerskap Skåne. I Mitt val min hälsa utgör SRHR-frågorna och de tre teman för SHK som MIG-projektet har utvecklat viktiga delar i den information som förmedlas till den somaliska målgruppen projektet ska möta. Avgörande för dessa resultat är, som Kontigo ser det, den organisatoriska flytten till Länsstyrelsen utan vilken projektet inte hade haft någon koppling till SHK och Partnerskap Skåne. Detta visar att det finns möjligheter för projekt inom relativt begränsade områden och frågeställningar, så som hiv/sti-prevention, att få spridning och kunna integreras i bredare sammanhang där förutsättningarna finns. 3.3 Ökad samverkan är också ett resultat Ett annat resultat som vi också vill lyfta fram är samarbetet mellan Länsstyrelsen, Region Skåne och Malmö stad som har utvecklats genom MIG-projektet. Dessa aktörers medverkan i styrgruppen har bidragit till många gemensamma diskussioner och ömsesidigt lärande, dels om varandras organisationer och förutsättningar, men också om olika processer inom hälsa, migration och hiv/sti-prevention i regionen. Tillsammans har aktörerna också lyckats hålla ihop MIG-projektet under de två senaste åren, även om projektet uppvisar få hållbara resultat i linje med 16 (22)

projektmålen. Det finns i dagsläget också en samsyn mellan aktörerna om ett fortsatt samarbete, liksom hur inriktningen på detta samarbete ska gestaltas. Resultatet vad gäller samarbete och fortsatt samverkan lyfts fram av samtliga personer i styrgruppen som intervjuats inför arbetet med slutrapporten. Kontigo drar slutsatsen att det finns en stark vilja hos alla till fortsatt samarbete inom hiv/stiprevention och SRHR-frågor. 3.4 SRHR-perspektivet har stärkts under projektets gång MIG-projektet har sedan start beskrivits med utgångspunkt i rätten till hälsa. Detta är tydligt bland annat genom den kartläggning från Malmö högskola som utgjorde grund för projektet, se kapitel 2.3, och som tydligt tog avstamp i en rättighetsbaserad ansats. Dock är det först under projektets senare del som detta rättighetsperspektiv har fått genomslag i resultaten vi idag kan se från projektet, inte minst som ett sätt för SHK att förmedla information till migranter. Genom att ta sin utgångspunkt i rätten till hälsa och sexuella och reproduktiva rättigheter förmedlar SHK information utifrån allas rätt till... snarare än som information specifikt till migranter. Det skapar en ingång till frågor som rör hiv och STI samt preventiva aspekter så som att använda kondom och att testa sig som vänder sig till hela migrantgruppen på ett sätt som hiv-preventiva insatser som enbart tar sin utgångspunkt i målen i den nationella strategin inte alltid gör. Där den nationella strategins mål är att hivsmitta ska identifieras hos asylsökande och nyanlända anhöriginvandrare inom två månader, kan dessa insatser uppfattas som stigmatiserande då gruppen riskerar att pekas ut i strävan mot målsättningarna. Att utgå från SRHR-perspektivet kan istället vara ett sätt att argumentera för att informationen är till för alla, oavsett bakgrund, sexuella preferenser eller riskbeteende. Genom att förmedla information underbyggd av fakta och ha kompetens att diskutera ämnena utan att falla in i dåligt underbyggda diskussioner om rätt och fel. Det kan bidra till att minska fördomarna och myterna om Sverige och sexualitet i Sverige, fördomar som riskerar att förstärkas om informationen är felaktig och informatörerna inte har tillräckliga kunskaper inom området. Genom att utgå från SRHR-perspektivet kan hiv/sti-prevention göras till en kunskaps- och rättighetsfråga, en utveckling som projektet har bidragit till genom Länsstyrelsens kontext. 3.5 Kunskapsutveckling i SHK-verksamheten Kontigo har genomfört intervjuer med SHK både vid tiden för nulägesanalysen och nu inför arbetet med denna slutrapport vilket visar att det har skett en kunskaps- och metodutveckling inom SHK-verksamheten som ett resultat av projektet. För det första vittnar SHK om ökad trygghet att närma sig frågorna och att våga prata om detta, oavsett vilka grupper de möter. Ett tidigare problem för SHK har varit att den här typen av frågeställningar är omgärdade av tabun och fördomar, något som gjort att vissa SHK tidigare både delvis har haft svårt att informera om ämnena och ibland hamnat i diskussioner med målgruppen som de haft svårt att ta sig ur, exempelvis rörande homosexualitet och abort. När målgruppen ifrågasatt informationen har inte alla SHK haft kunskapen om varför det är viktigt att prata om 17 (22)

hiv/sti, rättigheter och kvinnlig och manlig hälsa. MIG-projektet har bidragit med sakkunskap, metoder för att anpassa informationen utifrån målgruppen och verktyg för att motivera varför denna information är viktig för alla. Dessutom informerar alla nu på samma sätt. Två SHK som Kontigo har pratat med säger såhär om hur arbetet har förändrats: Att våga, att informatörerna vågar prata om detta idag! Tidigare ville inte grupperna det. Alla pratar om detta, de vågar informera nu. [Projektledaren] har stärkt vårt självförtroende. Jag minns från början hur svårt det var och nu har det blivit lättare för alla. En viktig anledning till att SHK känner sig tryggare är naturligtvis också att de har fått mer kunskap inom området hiv/sti och SRHR-frågor. Intervjupersonerna vittnar om att det tidigare florerade mycket fördomar och felaktiga faktakunskaper också bland SHK. Nedan återfinns tre citat från SHK som visar hur kunskapen ökat bland SHK. Vi har mycket mer kunskap och vi har övat inför oss och inför [projektledaren]. Jag själv upplever inte att jag förändrat så mycket i hur jag är, men jag har mer kunskap inom området, jag känner mig mer säker och trygg i mitt uppdrag. Vi har fått kunskap om hur det [d.v.s. hiv] smittar, om historia, om var ska man kan vända sig och söka sig för att testa sig eller med frågor, hur man kan motivera att testa sig. Vi har också fått kunskap om varför vi också informerar friska människor: det handlar om att öka medvetenheten! MIG-projektets arbete med SHK har bidragit till att nya behov har identifierats inom Länsstyrelsens arbete med hälsofrågor och hälsolitteracitet i migrationsprocessen. SRHR-frågor har till exempel fått en central plats i pilotprojektet Mitt val min hälsa (som nämnts ovan), där det handlar om att stärka förutsättningarna för grupper med begränsade kunskaper från sina hemländer att få tillgång till hälsoinformation och därmed ökad hälsolitteracitet. MIG-projektets utbildning till SHK och SHK:s kunskaper inom SRHR-frågor har varit en av språngbrädorna för pilotprojektet. 18 (22)

4 Avslutande kommentarer och rekommendationer I detta avslutande kapitel 4 återfinns Kontigos sammanfattande kommentarer samt rekommendationer till projektet. Rekommendationerna är utformade att vara framåtsyftande och riktar sig till MIG-projektet, till styrgruppen, till Länsstyrelsen/Partnerskap Skåne, respektive aktörer som kommer att ingå i det planerade projektet kring ensamkommande flyktingbarn. 4.1 Avslutande kommentarer Nu i slutet av projekttiden är MIG-projektet ett annat än vad det var vid projektstart 2011. Projektets kärna med fokus på hiv/sti-prevention gentemot migranter står fast, men både inriktning och genomförande har skiftat över tid. Följeforskarna kan konstatera att den projektplan som togs fram inför projektets sista år har mer avgränsade insatser än den ursprungliga projektplanen. En revidering av projektplanen är emellertid något vi ser som positivt, baserat på de förutsättningar som rådde vid tiden för nulägesanalysen i december 2012 när behovet av att tydligare definiera och strukturera projektet genom avgränsning och revidering var stort. Likväl menar Kontigos att revideringarna av projektplanen och projektmålen med tillhörande delmål i liten utsträckning har påverkat projektet och de resultat vi nu kan konstatera. Det vill säga, de reviderade målen och delmålen har inte varit styrande för hur projektet har genomförts. Det var snarare så att revideringarna var nödvändiga som en konsekvens av att projektet ändrade inriktning vid flytten till Länsstyrelsen i januari 2012 och den beskrivning och flera av de mål som fanns därför blev inaktuella. Istället, menar Kontigo, är det bytet av projektorganisation som har varit avgörande för den inriktning som projektet har tagit och de resultat vi nu ser. Revideringarna av projektplanen som följde har liten eller ingen betydelse för dessa resultat utan har snarast varit till betydelse för att få en klarare bild över ett i stort ganska splittrat projektet och dess olika delmoment. Kontigos slutsats är att det är omorganisationen av MIG-projektet till Länsstyrelsen som skapat möjligheterna att nå ut regionalt och långsiktigt och som möjliggjort integrering av (delar av) MIG-projektet i befintliga regionala strukturer. Kopplingen till Länsstyrelsen, och därmed till Partnerskap Skåne och SHK, är således avgörande för de resultat som idag har integrerats och för de resultat som har förutsättningar att bli bestående, i första hand genom SHK men också genom fortsatta samarbeten inom arbetet med SRHR-frågor mellan MIG-projektets parter. Även om MIG-projektet idag kan visa resultat som har förutsättningar att bli långsiktiga och hållbara, åtminstone i en regional kontext men genom Länsstyrelsens kontaktvägar och nätverk även på nationell och internationell nivå, menar Kontigo att de flesta delarna i projektet inte levt upp till de förväntningar man kan ställa på ett projekt i den här storleksordningen. När projektet startade fanns en ambitiös 19 (22)

målsättning om att skapa en sammanhållande eller koordinerande kraft i regionen kring hiv/sti-prevention och migration 14 och det är mot denna bakgrund som fördelningen av hiv-medel ska ses. Efter revideringen av projektets målsättningar 2013 har insatserna inom projektet framför allt riktats mot SHK, en betydligt mer avgränsad målgrupp än vad som initialt avsågs med det relativt stora anslaget till projektet. Det betyder inte att de resultat vi konstaterat inom SHK inte är goda, utan snarare att det är svårt att motivera mot bakgrund av de miljoner som projektet har kostat. Samtidigt har en myndighet som inte tidigare arbetat med hiv/sti och SRHR-frågor (men sett ett behov därav) nu genomfört ett kunskaps- och metodutvecklande arbete och stärkt dessa dimensioner i migrationsprocessen och i arbetet med hälsofrågor gentemot migranter i Partnerskap Skåne. Ett sådant resultat stärker också argumenten bakom att det kan vara värt att satsa medel på arbete med en specifik frågeställning, om än en liten fråga i många andra aktörers ögon, för att kunna initiera ett mer långsiktigt arbete på strategisk nivå. Denna sistnämnda vinst är vad Kontigo menar är den största behållningen efter MIG-projektet. 4.2 Rekommendationer till projektet Endast ett par månader återstår av projekttiden och Kontigo har därför valt att lyfta följande rekommendationer till projektet, nämligen att: Stärka hållbarheten och tillgången till information i framtida insatser genom att färdigställa och kvalitetssäkra handboken i SRHR-frågor till SHK. Verka för att de tolkar som genomgår tolkutbildningen hos Noaks Ark kan få ett intyg från utbildningen även efter MIG-projektet är slut, d.v.s. möjliggör förankringen och kvaliteten av utbildningen även efter projektslut. Utforma sammanställningen av kartläggningen bland PUT-boenden så att den också kan utgöra underlag för behovsanalys och bidra till utformningen av insatser i det möjligt kommande projektet kring EKB. En ytterligare rekommendation till projektet är aktuell inte minst då projektet bytt inriktning under projekttiden och förväntningarna på resultat och leverans förändrats under tidens gång. Kontigo rekommenderar att vid en eventuell fortsatt projektsatsning eller framtida arbete att: Alltid sträva efter tydlighet i kommunikation och insatser gentemot externa aktörer och intressenter som deltar/deltagit i projektet, särskilt vad gäller syfte med arbetet och mål med insatsen. Detta är något som flera intervjupersoner, både i intervjuomgång 1 inför nulägesanalysen och nu inför slutrapporten, efterfrågat då de upplevt att det har varit svårt att förstå projektets olika delmoment och aktiviteter, samt vilken deras roll är tänkt att vara. 14 Vilket var del av projektets ursprungliga målsättning 2011 20 (22)

4.3 Rekommendationer till aktörer i projektets styrgrupp Kontigo har också tagit fram två rekommendationer till aktörerna i projektets styrgrupp. Dessa rekommendationer ska ses mot bakgrund av att ha deltagit i ett gemensamt projekt och möjliggjort samverkan inom regionens hiv/sti-preventiva arbete. Kontigo rekommenderar styrgruppens aktörer att: Fortsätta på det goda arbetet med samverkan mellan aktörerna i styrgruppen. Kontigo anser att Länsstyrelsen, Region Skåne, Malmö stad och universitet/forskning tillsammans skapar förutsättningar som möjliggör ett gott hiv/sti-preventivt arbete i regionen på ett sätt som inte gjorts tidigare. Dra lärdom av den organisatoriska flytten av MIG-projektet, särskilt vad gäller: o o o o Riggning, inte minst vad gäller roll- och arbetsfördelning på alla nivåer i projektet. Förankring gentemot projektpersonal av vilka krav som ställs på metoder och arbetssätt i en ny projektorganisation, liksom förankring av tidigare upparbetad kunskap i projektet hos den nya projektorganisationen. Styrfart och inriktning för att behålla momentum i genomförandet. Kommunikation och kunskapsöverföring mellan de i styrgruppen involverade aktörerna. 4.4 Rekommendationer till Länsstyrelsen och Partnerskap Skåne De rekommendationer som Kontigo har tagit fram till Länsstyrelsen, och mer specifikt till Partnerskap Skåne, tar sin utgångspunkt i vikten av att inte tappa bort de lärdomar som MIG-projektet fört med sig. Kontigo rekommenderar därför Länsstyrelsen och Partnerskap Skåne att: Ta tillvara och vidareutveckla de innovativa inslagen i MIG-projektet, genom att: o o o Fortsätta utveckla SHK:s arbete med SRHR. Arbetet och materialet behöver kontinuerligt uppdateras, SHK behöver fortsatt utbildning och arbetet med att sprida kunskaperna i regionen behöver fortgå. Kvalitetssäkra SHK:s arbete med SRHR och hiv/sti-frågor. Det kan exempelvis göras genom olika målgruppsundersökningar (ex.vis kring behov, förkunskaper och bakgrund) för kontinuerlig förbättring av metoder och arbetssätt. Integrera SRHR i pågående och kommande projekt inom Partnerskap Skåne där detta är relevant och inte redan finns. 21 (22)