Depression hos barn och ungdomar Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.se
Förebygga och behandla depression vad kan ske i skolan?
Förebygga - prevention Minska riskfaktorer Öka friskfaktorer
Påverka miljöfaktorer Anknytningsproblem Separationer Omsorgssvikt Misshandel Sexuella övergrepp Annan omsorgssvikt Psykisk sjukdom hos förälder Familjedysfunktion Kritik, konflikter Mobbing Andra traumatiska händelser Fysisk sjukdom, handikapp Komplicerad identitetsprocess Relationsproblem i kamratgrupp Adoptivbarn Missbruk, livsstil
Eller. Tankemönster Konfliktlösning Självkänsla Relationskompetens Framtidstro Känsla och erfarenhet att lyckas och duga Significant other Klassbaserade program, Gruppstöd Individstöd
Känna igen symtomen Kom ihåg den blandade symtombilden Emotionella symtom Beteendeproblem Kognitiva svårigheter Kroppsliga symtom
Förebygga -- Behandla Livsstil och relationer (psykopedagogiskt stöd) Sömn Motion/aktivitet/vara i skolan Alkohol/droger Vistas ute Kompisrelationer Negativa tankar Familjeinteraktion Trauma
Om svårare depression Man skall alltid ta med livsstilspåverkan Psykologisk behandling - Kognitiv beteendeterapi eller Interpersonell terapi Familjestödsmetod Mediciner vid behov
Vårdkedjan Första vårdlinjen Specialistnivå BHV/BVC Elevhälsa/skola Hälsocentraler Ungdomshälsa Socialtjänst BUP
Depression finns i alla åldrar Emotionella, kognitiva och kroppsliga symtom och beteendeproblem Börjar oftast under unga år Hög risk för återinsjuknande Ofta psykisk samsjuklighet Även ökad risk för somatisk sjukdom till exempel hjärtkärlsjukdom Självmordsrisk Rankas högt av WHO som funktionshinder och global börda av sjukdom
Det var länge inte allmänt accepterat att barn kan bli deprimerade Jämför också med föreställningen som funnits att barn inte kan känna smärta som vuxna
Symptom och diagnos
Depression finns redan hos spädbarn Särskilt under första levnadsåret i samband med omsorgssvikt hos föräldrar, separationsupplevelser och anknytningsproblem Ätproblem Tillväxtrubbning - failure to thrive Sömnproblem Gnällighet, irritation Kontaktproblem med omgivningen tex skygghet eller gränslöshet Apati
Vanliga depressionssymptom hos förskolebarn och skolbarn före pubertet Ledsen, håglös, trött Taggighet, ilska, irritabilitet Överaktivitet Koncentrationsproblem Magont och huvudvärk Låg självkänsla Försämrade skolprestationer
Symtom hos tonåringar Ledsenhet, nedstämdhet, brist på glädje och motivation Irritation Rastlöshet Sömnproblem Magont Ätproblematik Trötthet Koncentrationsbrist Dålig självkänsla Självmordstankar Försämrade skolprestationer
Vad säger barnen själva? Barn har svårt att sätta ord på känslor före 9-10 års ålder De kan ofta svara vet inte när man frågar om psykiskt mående Vi måste ge konkreta exempel på hur de kan tänka eller handla Omgivningen måste tolka symtomen Från tonårstiden alltmera tydliga egna beskrivningar av depression hos ungdomarna
Egentlig depression enligt DSM 5 Fem eller fler av nedanstående, varaktighet i minst 2 veckor, antingen nedstämdhet (irritabilitet) eller anhedoni måste finnas Nedstämdhet och eller irritabilitet Anhedoni - avsaknad av lust, energi Tydlig viktförändring eller ätbeteendeförändring Sömnstörning Psykomotorisk hämning eller agitation, (rastlöshet, hyperaktivitet) Trötthet eller energibrist Låg självkänsla eller skuldkänslor Svårt tänka klart eller koncentrationsproblem eller obeslutsamhet Dödstankar, suicidtankar, suicidförsök eller suicidplan
Depression med temperamentsutbrott och trots Disruptive Mood Dysregulation Disorder (DMDD) Börjar i yngre åldrar Svåra temperamentsproblem med verbala och fysiska ilske- och aggressionsutbrott Mellan utbrotten ses irritabelt och ilsket humör mest hela tiden
Normala reaktioner? Barn och ungdomar har ofta psykiska symtom utan att det är psykisk sjukdom Reaktioner på livshändelser, sorg och åldersspecifika symtom 1-3, 4, 6-7, 9-10 år och tonårstiden Diagnos? En viktig aspekt förutom att uppfylla symtomkriterier är varaktigheten av symtom svårighetsgrad och vilken funktionsnedsättning
Kan vara svårtolkat Liknar ADHD Ångestsjukdom Stressreaktioner tex PTSD Eller flera tillstånd samtidigt Ka vara tecken på kroppslig sjukdom
Orsaker till depression
Miljöfaktorer Anknytningsproblem Separationer Omsorgssvikt Misshandel Sexuella övergrepp Annan omsorgssvikt Psykisk sjukdom hos förälder Familjedysfunktion Kritik, konflikter Mobbing Andra traumatiska händelser Fysisk sjukdom, handikapp Komplicerad identitetsprocess Relationsproblem i kamratgrupp Adoptivbarn Missbruk, livsstil
Biologiska aspekter Ärftlighet, genetiska riskmarkörer Drabbar somatiska funktioner, diagnoskriterier Effekt av biologiska metoder tex farmaka och ECT Neurokemiska teorier; förändringar i främst serotonin- men också noradrenalin- och dopaminsystem Störningar i funktionen i vissa neuronala nätverk
Ärftlighet Ärftlighet spelar roll Ung när man får sin första depression Allvarlig depression Återkommande depressioner Personlighetssil
Gen - miljö interaktion Gen 1a/risk Hög risk Symtom/diagnos Stress i barndomen Gen 1b/skydd Låg risk Symtom/diagnos
Hur vanligt är det?
Förskoleålder < 1% Ingen könsskillnad 6-11 år 1-2% Ingen könsskillnad Tonår c:a 5% Mer flickor
Ökning av subjektivt upplevd psykisk ohälsa hos barn och ungdomar Självskattade problem ffa i åldern 16-25 år, hos flickor Före 1980 Viss ökning av oro, nedstämdhet Efter 1980 Oro, nedstämdhet och sömnproblem ökar Värkproblem ökar Men ingen ökning sista åren
Under senare år rapporteras också ökad frekvens av självmordsförsök och självskadebeteende Ökning av psykiatrisk slutenvård för depression och ångest bland unga
Självmord (säkra och osäkra) per 100 000 invånare för olika åldersgrupper i Sverige, 1980-2012
Självskadebeteende
upptagenhet med att skada sig själv fysiskt återkommande misslyckanden att motstå impulser att skada sig själv ökad upplevelse av inre spänning omedelbart före självskadan känsla av välbefinnande eller lättnad i direkt anslutning till självskadehandlingen handlingen är inte avsedd som ett självmordsförsök
Avgränsning Vanligtvis ingår inte de beteenden som hänger ihop med att man genom sin livsföring skadar sig själv t.ex. missbruk sexuellt beteende våldsamt, farofyllt beteende intoxikationer
Hur vanligt? Mycket varierande frekvensrapporter hos barn och ungdomar Hos c:a 5 % av tonåringar, men högre siffror finns 3/1 flickor/ pojkar
Ingen egen diagnos Förekommer ofta tillsammans med depression Men också vid andra psykiska besvär Traumahistoria kan finnas Ibland ses dock inga tecken på psykisk sjukdom