Riksgälden och finansiell stabilitet. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23

Relevanta dokument
Riksgälden och finansiell stabilitet

Vad ska resolutionsmyndigheten

Hantering av banker i kris

Vad gör staten med en bank i kris?

Det aktuella läget för den finansiella stabiliteten

BRRD nya krishanteringsregler

Vad händer om en bank hamnar i kris? Hans Lindblad Riksgäldsdirektör Sparbankernas Riksförbund 6 februari 2019

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Banker i kris fungerar reglerna i praktiken?

Finansiell stabilitet

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Vad gör Riksgälden? Lunchföredrag hos Mannheimer Swartling 19 oktober. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad

Inledning om penningpolitiken

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Banker i kris fungerar reglerna i praktiken?

Inledning om penningpolitiken

Möte Bankföreningen. 19 oktober 2015

Om ekonomiska kriser och hur vi hanterar dem

Besluts-PM minimikrav på nedskrivningsbara skulder (MREL) Pressträff 23 februari 2017

Möjligheter och framtidsutmaningar

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars Vice riksbankschef Martin Flodén

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Åtgärder mot risker med hushållens skuldsättning

Finansinspektionen och makrotillsynen

Vart tar världen vägen?

Min penningpolitiska bedömning

Stabilitet ger trygghet

Finansiella stabilitetsrådet. Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte den 16 december Sammanfattning

Bostadspriserna i Sverige

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Överenskommelse om samarbete avseende finansiell stabilitet och krishantering

Amorteringskraven: Inga sakliga skäl, men negativa konsekvenser

Finansinspektionens syn på den finansiella stabiliteten och riskerna för finansiella obalanser

Finansiell stabilitet och penningpolitik diskussion

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Riksbanken och penningpolitiken

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Ytterligare verktyg för makrotillsyn (Fi2017/00842/B)

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Vid mötet diskuterades också hushållens skuldsättning. Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden har tillsammans gjort

SNS konjunkturrådsrapport 2015

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009

Stabiliteten i det finansiella systemet

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Protokoll från Samverkansrådets möte den 2 oktober 2012

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Den historiska utvecklingen och utmaningar inom bankreglering och makrotillsyn Finanstilsynet, Oslo, 20 Oktober 2016

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Ett förstärkt ramverk för finansiell stabilitet

Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2015:1)

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Ett år med den nya makrotillsynen

Svensk ekonomi. Riksgäldsdirektör. Hans Lindblad. DNB Investerarlunch 13/3 2019

Mina tankar om penningpolitik och finansiell stabilitet

n Ekonomiska kommentarer

Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Amorteringskraven: Felaktiga grunder och negativa effekter

Framställning om lagändringar till stöd för en fördjupad finansiell analys i syfte att förhindra finansiella kriser

Statsupplåning prognos och analys 2018:2. 19 juni 2018

Statsupplåning prognos och analys 2019:1. 20 februari 2019

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Inledning om penningpolitiken

Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet

Utkast till lagrådsremiss Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (Fi/2017/01329/B)

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2014:2)

Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin

Finansiering av resolutionsreserven - Bankföreningens förslag på avgiftsstruktur

Riksbanken och dagens penningpolitik

27 MARS 2008 DNR :9. Marknadsoron och de svenska bankerna

Statsupplåning prognos och analys 2019:2. 18 juni 2019

Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Finansiering av infrastruktur - Riksgälden lånar alltid billigast

Hushållens räntekänslighet

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna

skuldkriser perspektiv

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Statsupplåning prognos och analys 2018:3. 25 oktober 2018

Kreditrestriktioners effekter för förstagångsköpare. Simulering av effekter av alternativa kreditbegränsningar för unga Oktober 2018

Diagramunderlag till Samverkansrådet

Bolånemarknaden i Sverige

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Finansinspektionens roll i ett ramverk för finansiell stabilitet

Bolånemarknaden ur ett riksbanksperspektiv

Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2014:3)

Statsupplåning prognos och analys 2017:3. 25 oktober 2017

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte den 7 december 2016

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Diagramunderlag till Samverkansrådet

FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT Kommentarer Peter Englund

Penningpolitiskt beslut

Transkript:

Riksgälden och finansiell stabilitet Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23

Riksgäldens roll och uppdrag Riksgälden spelar en viktig roll i samhällsekonomin och på finansmarknaden. Vår verksamhet bidrar till att medborgarnas skattepengar används så effektivt som möjligt och att det finansiella systemet förblir stabilt. Statens internbank Statsskuldsförvaltning Garantier och lån Insättningsgarantin Bankstöd

Det finansiella systemet huvuduppgifter Kanalisera kapital från sparare till investeringar Hantera och omfördela risker Förmedla betalningar

Ansvarsfördelningen i Sverige Förebygga kriser Hantera kriser Riksdagen Lagstiftning Finansdepartementet Finansiella stabilitetsrådet Riksbanken Penningpolitik Likviditetsstöd Riksgälden Resolution Insättningsgaranti Finansinspektionen Mikrotillsyn Makrotillsyn

Finanskris är skuldkris! Bästa skyddet mot finanskris är att inte bygga upp för stora skulder Statens finanser ska vara starka Banker ska vara välkapitaliserade Hushållens och företagens skulder ska vara rimliga Ett fungerande regelverk..hur ser det ut?

God motståndskraft hos bankerna Kapitalkrav och -nivåer (Q2-2015) 30% 25% 20% 15% 10% 5% God motståndskraft Välkapitaliserade Likviditetsbuffertar Vilket behövs Stort banksystem Stor andel marknadsfinansiering i utländsk valuta 0% Nordea SEB SHB Swedbank Källa: FI Kapitalkrav Kapitalbas

Statsskuld Procent av BNP 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2000 2003 2006 2009 2012 2015 Euro-zonen Sverige

Hushållens skuldsättning över tid Procent av disponibel inkomst Vad har drivit på skuldsättningen? Lågt bostadsbyggande Skattesystemets utformning Kreditvillkor för hushåll Fallande räntor och stigande inkomster Ökat bostadsägande

Hushållens roll och ekonomiska läge Privat konsumtion står för ca halva BNP Obefintliga kreditförluster pga uteblivna betalningar på bostadslån Hushållen anpassar sin övriga konsumtion Anpassningens storlek beror på hushållens skulder

Hur kan hög enskild skuldsättning bli ett samhällsproblem? Den danska erfarenheten: Källa: Andersen mfl. (2014)

Hushållen allt rikare Procent av BNP

12 Skuld i förhållande till tillgångar

13 Hushållens räntekostnader

Bostadspriserna stiger snabbt Bostadspriser, årlig procentuell ökning

Varför är huspriser viktiga? Konjunktur Förmögenhetseffekt på konsumtion Bostadsinvesteringar Finansiell stabilitet Stor del av hushållens balansräkning Historiskt: djupa kriser föregås av kraftiga husprisökningar Hur ser det ut i Sverige?

Huspriser varierar, så och konjunkturen

Huspristoppar föregår svagare BNP-tillväxt

och bottnar föregår starkare BNP-tillväxt

Många åtgärder har genomförts Några exempel Hushåll Amorteringskrav Bolånetak Banker Högre kapitaltäckning Ändrade riskvikter för bostadslån Större likviditetsbuffertar Viktigt, matcha problem/åtgärd Dessutom, åtgärder medför kostnader Generellt, cost/benefit-analys viktig Specifikt, viktigt i känsligt konjunkturläge

Vad händer vid finansiell instabilitet? Instabilitet i det finansiella systemet stora realekonomiska kostnader Fallstudier finns det många av, tyvärr. IMF om krisutbrott under 2008: Danmark, Frankrike, Grekland, Holland, Irland, Island, Italien, Kazakhstan, Lettland, Portugal, + 8 till Antal krisutbrott 1995-2007: 22 länder Skulder spelar en central roll Exemplet Irland Banker drar med sig staten Exemplet Grekland Staten drar med sig banker

Stora konsekvenser av finansiell instabilitet Genomsnittliga effekter efter en finanskris Källa: Reinhart och Rogoff (2009)

Befintliga regelverk otillräckliga Foto: CNBC

Krisens faser Konkursförvaltare Konkurs Business as usual Återhämtning Tidiga ingripanden Resolution Institutets ledning Finansinspektionen Riksgälden

Konkurs & insättningsgaranti Utgångspunkten för problemdrabbat institut: konkurs Insättningsgarantin träder in Tre utbetalningsfall sedan 1996 Riksgälden är garantimyndighet sedan 2008 Ny lag Kortare utbetalningstid (20 7 dagar) Avgiften riskbaseras Träder i kraft under 2016

Hur förhindra instabilitet: Resolution övergripande Syfte & mål Upprätthålla kritiska funktioner Undvika smittoeffekter Värna offentliga finanser & minimera statligt stöd Skydda garanterade insättningar & klientmedel Grundläggande principer Aktie- och fordringsägare ska bära förluster fullt ut Strikta regler för när och hur skattemedel får användas No Creditor Worse Off I sammandrag: simulera en konkurs för ägare och långivare samtidigt som den kritiska verksamheten hålls igång

Sammanfattande kommentarer Stabilt läge, men mer orolig än för ett år sedan Försenat amorteringskrav Negativ reporänta Accelererande huspriser Risken för obalanser har ökat Åtgärder för finansiell stabilitet, mycket har gjorts Behov av långsiktighet ingen ambulansverksamhet Flertalet förändringar i stabilitetsramverket nyligen Resolution Makrotillsyn Mikrotillsyn Åtgärder för finansiell stabilitet som diskuteras Ränteavdrag mer än bara finansiell stabilitet Amorteringskravet stor vikt att det kommer på plats Noga följa utvecklingen