ST] SOLLENTUNA KOMMUN ^ Barn- och utbildningskontoret

ST] SOLLENTUNA KOMMUN ^ Barn- och utbildningskontoret Katarina Brundell Tjänsteutlåtande 2011-03-16 Sidan 1 av 2 ; Dnr 2010/56 BUN.629 Barn- och ungdomsnämnden Projekt - Handlingsplan/tidplan för arbetet med elever med utländsk bakgrund/annat modersmål - slutrapport Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden godkänner slutrapporten för projektet "Handlingsplan/tidplan för arbetet med elever med utländsk bakgrund/annat modersmål" och lägger rapporten till handlingarna. Sammanfattning Barn- och ungdomsnämnden beslutade vid sitt sammanträde 2010-04-26, 59, att godkänna tidsplanen för utveckling av undervisning för elever med utländsk bakgrund/annat modersmål i enlighet med skolchef Peter Fredrikssons tjänsteutlåtande daterat 2010-03-30. Bakgrund var Skolinspektionens granskningsrapport 2009:3. Där framgår att det på ett övergripande plan finns betydande brister i den utbildning som erbjuds nyanlända elever samt att detta sannolikt skulle kunna gälla även i Sollentuna. Under perioden maj-december 2010 har en projektgrupp inom barn- och utbildningskontoret arbetat med uppdraget. Gruppen har under sju möten, arbetat utifrån aktuella rapporter samt gjort studiebesök. Av rapporter och aktuell forskning framgår att det råder enighet om vad som är viktigt i utvecklingen av arbetet med att skapa optimala förutsättningar för måluppfyllelse för nyanlända elever/elever med utländsk bakgrund. Däremot är det inte lika tydligt hur åtgärderna bäst kan utformas. Följande tre utvecklingsområden återkommer i litteraturen (Bunar; Vetenskapsrådets rapport 6:2010): Kompetensutveckling av lärare och skolledare Språkets och språkutvecklingens betydelse ur olika aspekter God kommunikation och ett gott samarbete med hemmet/vårdnadshavarna Sollentuna ligger långt fram med sin satsning på språkutvecklande arbetssätt, även kallat genrepedagogik, men behöver satsa på ett fortsatt utvecklingarbete som helhet. Forskningen kring medborgarkompetens visar på en övergripande aspekt (Skolverkets rapport 345:2010). En nyckelgrupp vars betydelse skär igenom samtliga tre områden är modersmålslärarna. I en rapport från SKL (2010) belyses bland annat detta. För förberedelseklassernas verksamhet har projektgruppen sett över olika alternativ för organisation, belägenhet, ledarskap och ekonomi. Politikens Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna

Tjänsteutlåtande 2011-03-16 Dnr 2010/56 BUN.629 Sidan 2 av 2 styrning är direkt kopplad till hur förändringar i dessa avseenden kan utformas. I projektets slutskede beslutades på initiativ av skolchefen att prioritera det redan påbörjade utvecklingsarbetet inom förberedelseklasserna. Vid ett möte med ledningen på Sofielundsskolan i januari 2011 togs en lista fram, "Aktiviteter/åtgärder för att stärka kvalitén i verksamheten för nyanlända elever". En avstämning har gjorts även med lärarna för förberedelseklasserna. Uppföljning är satt till december 2011 samt juni 2012. Rektor är ansvarig för uppföljningen som ska göras i form av en skriftlig rapport. Rapporten överlämnas till skolchefen som är ansvarig chef på förvaltningen för detta utvecklingsarbete. Bilagor: Slutrapport - Handlingsplan/tidplan för arbetet med elever med utländsk bakgrund/annat modersmål

SOLLENTUNA KOMMUN slutrapport Uppdragsgivare: BUN Sida 1 av 10 Projektledare: Kattis Brundell Projektbeteckning Version Slutrapport Handlingsplan/tidplan för arbetet med elever med utländsk bakgrund/annat modersmål Besök Postadress Turebergshuset 191 86 Turebergs torg Sollentuna Telefon växel 08-579 210 00 Fax reception 08-35 02 90 Internet www.sollentuna.se

Sida 2 av 10 Sammanfattning Barn- och ungdomsnämnden beslutade vid sitt sammanträde 2010-04-26, 59, att godkänna tidsplanen för utveckling av undervisning för elever med utländsk bakgrund/annat modersmål i enlighet med skolchef Peter Fredrikssons tjänsteutlåtande daterat 2010-03-30. Bakgrund var Skolinspektionens granskningsrapport 2009:3. Där framgår att det på ett övergripande plan finns betydande brister i den utbildning som erbjuds nyanlända elever samt att detta sannolikt skulle kunna gälla även i Sollentuna. Under perioden maj-december 2010 har en projektgrupp inom barn- och utbildningskontoret arbetat med uppdraget. Gruppen har under sju möten, arbetat utifrån aktuella rapporter samt gjort studiebesök. Av rapporter och aktuell forskning framgår att det råder enighet om vad som är viktigt i utvecklingen av arbetet med att skapa optimala förutsättningar för måluppfyllelse för nyanlända elever/elever med utländsk bakgrund. Däremot är det inte lika tydligt hur åtgärderna bäst kan utformas. Följande tre utvecklingsområden återkommer i litteraturen (Bunar; Vetenskapsrådets rapport 6:2010): Kompetensutveckling av lärare och skolledare Språkets och språkutvecklingens betydelse ur olika aspekter God kommunikation och ett gott samarbete med hemmet/vårdnadshavarna Sollentuna ligger långt fram med sin satsning på språkutvecklande arbetssätt, även kallat genrepedagogik, men behöver satsa på ett fortsatt utvecklingarbete som helhet. Forskningen kring medborgarkompetens visar på en övergripande aspekt (Skolverkets rapport 345:2010). En nyckelgrupp vars betydelse skär igenom samtliga tre områden är modersmålslärarna. I en rapport från SKL (2010) belyses bland annat detta. För förberedelseklassernas verksamhet har projektgruppen sett över olika alternativ för organisation, belägenhet, ledarskap och ekonomi. Politikens styrning är direkt kopplad till hur förändringar i dessa avseenden kan utformas. I projektets slutskede beslutades på initiativ av skolchefen att prioritera det redan påbörjade utvecklingsarbetet inom förberedelseklasserna. Vid ett möte med ledningen på Sofielundsskolan i januari 2011 togs en lista fram, "Aktiviteter/åtgärder för att stärka kvalitén i verksamheten för nyanlända elever". En avstämning har gjorts även med lärarna för förberedelseklasserna.

Sida 3 av 10 Uppföljning är satt till december 2011 samt juni 2012. Rektor är ansvarig för uppföljningen som ska göras i form av en skriftlig rapport. Rapporten överlämnas till skolchefen som är ansvarig chef på förvaltningen för detta utvecklingsarbete. Slutrapporten överlämnas till barn- och ungdomsnämnden. 1 Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden beslutade vid sitt sammanträde 2010-04-26, 59, att godkänna tidsplanen för utveckling av undervisning för elever med utländsk bakgrund/annat modersmål i enlighet med skolchef Peter Fredrikssons tjänsteutlåtande daterat 2010-03-30.1 tjänsteutlåtandet som låg till grund för nämndens beslut ges följande bakgrundsbeskrivning: "Av Skolinspektionens granskningsrapport 2009:3, där fokus i granskningen är nyanlända elevers rätt till en god utbildning i en trygg miljö som stimulerar utveckling och lärande, framgår att det på ett övergripande plan finns betydande brister. Det framstår som om skolorna, tvärt emot sitt uppdrag, utgör starten på och befäster särskiljande och segregering. Kartläggningen av nyanlända elevers tidigare skolbakgrund brister vilket medför att en nödvändig individualisering av undervisningen uteblir. Hos kommunerna saknas ofta gemensamma riktlinjer, kompetensutveckling och diskussioner om hur undervisningen ska organiseras och bedrivas. Det finns anledning att anta att även Sollentuna kommuns skolor har liknande brister." Under perioden maj-december 2010 har en projektgrupp inom barn- och utbildningskontoret arbetat enligt uppdrag. Kopplingar finns till de satsningar som gjorts i kommunen sedan nämndens beslut i mars 2007 (BUN 2007-03-20, 42), "Åtgärder för elever med annat modersmål än svenska". Dessa omfattar utbildning av kommunens skolledare på området (genomfört ht 2009), utbildning av lärare i språkutvecklande arbetssätt (pågående projekt), det lokala utvecklingsprojektet "Mångkulturella undervisningsgrupper i matematik" (pågående, f.d. kommunövergripande "Matematik på modersmål") samt ett mentorsprojekt (ht 2008 t o m vt 2010). 2 Projekftgeffiomförande Projektgruppen har utsetts av skolchefen och bestått av sju personer; tre rektorer - däribland ansvarig rektor för förberedelseklasserna, samordnaren för förberedelseklasserna, chefen för modersmålsenheten, en utredare från barn- och utbildningskontoret samt skolchefen. Kontorets expert/utvecklare på grundskolesidan har varit projektledare.

Sida 4 av 10 Projektgruppen konstituerade sig vid ett första möte i slutet av maj 2010.1 juni 2010 deltog projektledaren i ett en vecka långt studiebesök i Leicester i juni, organiserat av Internationella Programkontoret, "Community Cohesion in Leicester schools". Under hösten genomfördes sex projektgruppsmöten, det sista i början av december. Gruppen har tagit del av rapporter och forskning om det aktuella läget nationellt och till viss del internationellt. Referenslista bifogas. I oktober besöktes Internationella språk- och kulturinstitutet (ISKI) i Upplands Väsby under en halv dag. Luleå är en kommun som på senare år genomfört ett förändringsarbete på området. Projektledaren har gjort en telefonintervju med ansvarig chef och projektgruppen har tagit del av Luleås slutrapport, Luleå kommuns underlag när beslut fattades om en ny organisation för de nyanlända eleverna. 2.1.1 Diskussion Enligt gällande avtal mellan stat och kommun räknas en elev som nyanländ upp till två år efter ankomsten till skolan och har under denna period rätt att gå i förberedelseklass. Tanken är att elevens framsteg ska avgöra hur lång tiden i förberedelseklass blir. Skolinspektionen har i sin rapport från 2009 påpekat att elever går kvar onödigt länge och att detta motverkar integrationen. Av rapporter och aktuell forskning (Bunar; Vetenskapsrådets rapport 6:2010) framgår att det råder enighet om vad som är viktigt i utvecklingen av arbetet med att skapa optimala förutsättningar för måluppfyllelse för nyanlända elever/elever med utländsk bakgrund. Däremot är det inte lika tydligt hur åtgärderna bäst kan utformas. Följande tre utvecklingsområden återkommer i litteraturen: Kompetensutveckling av lärare och skolledare Språkets och språkutvecklingens betydelse ur olika aspekter God kommunikation och ett gott samarbete med hemmet/vårdnadshavarna Det är också dessa områden som man tagit fasta på i Luleå och Väsby såväl som i Leicester. Beträffande språkutveckling verkar Sollentuna ligga steget före med sin satsning på språkutvecklande arbetssätt/genrepedagogik. I Leicester arbetar man dessutom mycket utifrån ett övergripande fokus på elevens roll i samhället, medborgarskap/citizenship. Här kan en koppling göras till den forskning kring medborgarkompetens som bedrivs vid Örebro universitet (Skolverkets rapport 345:2010). En nyckelgrupp vars betydelse skär genom samtliga tre områden är modersmålslärarna. I SKL :s rapport "Nyanlända elevers utbildning - goda exempel från tio kommuner" vill man bland annat utreda och belysa studiehandledningens roll. Man pekar på områdets betydelse och vikten av utbyggnad i enlighet med forskningsresultat samt den utvecklingspotential som finns i IT-stöd samt kompetensutveckling för denna lärargrupp.

Sida 5 av 10 Projektgruppen gör samma bedömning, att modersmålslärarnas roll och ansvar i skolverksamheten som helhet är ett angeläget utvecklingsområde. Utifrån syfte och målsättning har projektgruppen under sina möten diskuterat olika möjligheter till förändringar. I forslagen har beaktats omfattningen av verksamheten vad gäller antal och andel elever, som först är nyanlända och genom sin skolgång sedan är elever med utländsk bakgrund. Andra aspekter som har lyfts är elevens ålder, ursprung, skolbakgrund och sociala situation. Några områden som gruppen särskilt uppehållit sig vid och noggrant penetrerat är följande: - En diversiflerad organisation. Analys gjordes av ett sådant möjligt upplägg, där olika aspekter måste vägas in (se ovan). - Belägenhet. För-/nackdelar for fbkl med att ligga i anslutning till en f-9 skola alternativt ha lokaler som är mer oberoende av en sådan lokalmässig koppling till skolverksamhet. - Ledarskap. Fbkl tillhör idag en resultatenhet. Alternativt skulle de kunna vara en egen resultatenhet. - Ekonomi. Svårigheter med att planera en effektiv verksamhet utifrån en alltför osäker/okänd budget. Anslagsfinansiering till större delen ter sig som ett bättre alternativ. I Luleå respektive Väsby tillämpas detta vilket inte har förändrat kostnaden i jämförelse med tidigare upplägg. Hur politikens styr - sätta mål, se till att uppföljning sker, tillhandahålla resurser - är direkt kopplat till hur förändringar i dessa avseenden kan utformas. 3 Måluppfyllelse 3.1 Uppnådda projektmål I det tjänsteutlåtande som ligger till grund for det genomförda projektarbetet finns följande målsättning formulerad: I Sollentuna kommuns skolor ska: samtliga elevers skolgång planeras och genomforas utifrån varje enskild elevs behov och förutsättningar. eleverna så snart som möjligt integreras i vanlig undervisning. samtliga elever ges förutsättningar att nå målen i samtliga skolämnen. Sollentuna kommun och skolor ska: ha kommunala riktlinjer for styrning och uppföljning, ansvarsfördelning och resursfördelning.

Sida 6 av 10 arbeta utifrån de framgångsfaktorer som forskning om arbetet med nyanlända elever har synliggjort - mottagande, introduktion, individuell planering, undervisning, uppföljning och utvärdering samt kompetensutveckling planera och genomföra en undervisning i svenska som andra språk, modersmålsundervisning och studiehandledning utifrån modeller som gynnar elevernas måluppfyllelse, utgå från tidiga insatser ha personal i personalgruppen med fördjupad kompetens i svenska som andra språk samt en allmänkompetens i personalgruppen i språkutvecklande arbete använda de resurser som finns på kommunal och lokal nivå, t.ex. kommungemensamma projekt Ovanstående mål är högt ställda men också självklara. Idag kan vi konstatera att vi ännu inte nått ända fram men att vi kommit en bra bit på väg. Från verksamheten har man kunnat tydliggöra hur utvecklingsarbetet fortgår mot dessa mål utifrån ett antal perspektiv vilka redovisas i punkt 3.2. I en nära framtid bör detta arbete fortsätta, utvärderas och följas upp. På sikt kvarstår frågan om en eventuell organisationsförändring. 3.2 Kvarstående aktiviteter Vid projektgruppens sista möte i början av december beslutades på förslag av skolchefen att en översyn av organisationen får anstå ännu en tid. Detta har sin grund i att det under arbetets gång stått alltmer klart att kvaliteten i förberedelseklassernas verksamhet är förhållandevis god och att man redan befinner sig i ett dynamiskt utvecklingsskede med avseende på flera aspekter. I början av januari träffade därför skolchefen och kontorets grundskolexpert (projektledaren) - ansvarig rektor, samordnaren för fbkl och chefen för modersmålsenheten. Mötet skedde på Sofielundsskolan där verksamheten är förlagd och syftet med mötet var att dra upp tydliga riktlinjer för det fortsatta utvecklingsarbetet i en nära framtid. Ett möte med endast lärarna i förberedelseklasserna hölls också kort därefter. Vid det första mötet tydliggjorde ledningen sitt utvecklingsarbete utifrån olika perspektiv, se sammanställning nedan. Vid det andra mötet med lärarna skedde en avstämning med lärarna för att få deras syn på den aktuella situationen samt utvecklingsarbetet. Aktiviteter/åtgärder för att stärka kvalitén i verksamheten för nyanlända elever (Sofieiund 2011-01-04) Ledarskapsperspektivet Stärka det pedagogiska ledarskapet genom att införa ett delat ledarskap. Befintlig ledare får ett mer administrativt ansvar, kompletteras med en pedagogiska ledare.

Sida 7 av 10 Tydliggöra den pedagogiska ledarens ansvar att följa upp, observera, initiera samtal och tillsammans med medarbetare säkra att åtgärder vidtas i syfte att stärka kvalitén i undervisningssituationen. Organisationsperspektivet Stärka flexibiliteten i organisation genom att ha ett tvålärarsystem. Stärka samarbetet inom personalgruppen för förberedelseklassera genom att ha strukturerad kollegiehandledning. Stärka samarbetet i organisationen genom att ha återkommande möten mellan personal i förberedelseklass och i modersmålsenhet. Stärka samarbetet i organisationen genom att ha strukturerade lärande samtal mellan olika personalgrupper - förberedelseklass, modersmålsenhet och grundskolan. Fördjupa kunskapen hos berörd personal genom att utveckla strukturer för individuella och gruppbaserade planer för elevernas lärande. Mål- och resultatstyrningsperspektivet Tydliggöra att målet för undervisningen är detsamma som för annan undervisning, att eleverna ska nå målen i alla ämnen. Förbättra inventeringen av elevernas förkunskaper och i anslutning till detta ta fram nödvändiga mallar för dokumentation. Utveckla former och metoder som säkrar att alla elever undervisas utifrån sina behov och förutsättningar och i anslutning till detta ta fram nödvändiga mallar för dokumentation. Säkra att det webbaserade systemet blir ett värdefullt hjälpmedel för elevers lärande genom att utbilda berörd personal i IKT. Utveckla modeller där elever kan tentera av olika ämnen. Kompetensutvecklingsperspektivet Säkra att all berörd personal har kompetens inom området genrepedagogik/språkutvecklande arbete. Säkra att all berörd personal har kompetens inom området interkulturell kompetens. Säkra att det finns strukturer för kunskapsutbyte mellan olika personalgrupper. Inflytande- och delaktighetsperspektivet Förbättra för samarbetet med föräldrar genom att införa en ny struktur (fyraveckorsmodellen). Revidera och utarbeta nya dokument för mottagande, kartläggning, planering och uppföljning.

Sida 8 av 10 I utvecklingsarbetet bör redan initialt särskild vikt läggas vid att tydliggöra och dokumentera vad som krävs generellt för att en elev ska kunna gå in i, inkluderas i, vanlig verksamhet. Allmänt ska utvecklingsarbetet ha sin grund i de områden som lyfts i denna rapport under punkten 2.1.1: - Kompetensutveckling av lärare och skolledare Språkets och språkutvecklingens betydelse ur olika aspekter God kommunikation och ett gott samarbete med hemmet/vårdnadshavarna Inför hösten kvarstår inga aktiviteter för projektgruppen, projektgruppens arbete är avslutat. Enligt fastställd tidplan ska en planeringsfas ta vid under våren och sommaren 2011 inför genomförande med start i augusti. Denna planeringsfas får sägas redan vara igång i och med de aktiviteter/åtgärder som listats ovan, ett utvecklingsarbete som redan pågår. Uppföljning är satt till december 2011 samt juni 2012. 3.3 Bedömd uppfyllelse av effektmål Den ökade måluppfyllelse för elever med utländsk bakgrund/annat modersmål, beträffande utveckling och lärande/kunskaper liksom inom andra målområden, däribland ökad trygghet och tillfredsställelse i skolsituationen som är det långtgående målet kan tidigast börja utvärderas i december 2011 (se ovan). Dock är det viktigt att kontinuerligt och i synnerhet vid varje terminsslut göra en sådan bedömning. Det ankommer på ansvariga för verksamheten att säkra denna process i enlighet med de aktiviteter/åtgärder som beskrivits ovan. 4 Erfarenheter och förslag till förbättringar av genomfört projektarbete 4.1 Metoder, processer med mera Projektgruppsarbetet har i stort fungerat väl med inläsning av rapporter mellan möten och hög aktivitetsgrad vid träffarna. Flera av deltagarna har inte haft möjlighet att delta i alla möten och till en del har det nog inneburit minskad effektivitet men inte på ett avgörande sätt. Ytterligare studiebesök skulle det ha varit värdefullt att göra men svårt att hinna inom tidsramen. 4.2 Projektorganisation, mottagare och samspel Projektgruppen har varit lagom stor med sju (från början åtta) deltagare. För övrigt hänvisas till punkt 4.2 nedan.

Sida 9 av 10 4.3 Resurser och tidplan I projektplanen fastslagen tidplan har följts. Den baserades i sin tur på en mer översiktlig plan som beslutats i barn- och ungdomsnämnden. 4.4 Framgångsfaktorer Det har varit värdefullt med de olika kompetenser som funnits representerade i projektgruppen. Detta har bidragit till att diskussionerna alltid blivit intressanta och dynamiska, arbetet har haft en naturlig progression. Att skolchefen som initierat projektet också deltog i projektgruppen gjorde att många frågetecken snabbt kunde rätas ut samt att uppdraget förblev tydligt. Inte minst hade skolchefens deltagande avgörande betydelse i slutskedet med förslaget om inriktning på utvecklingsarbete inom befintlig organisation i ett första skede Överlämning vid projektslut 4.5 Mottagare Barn- och ungdomsnämnden. 4.6 Uppföljning Rektor är ansvarig för uppföljningen som ska göras i form av en skriftlig rapport. Samtliga mål ska följas upp i rapporten utifrån de aktiviter som listas i denna rapport under punkt 3.2, "Kvarstående aktiviteter", med tydlig beskrivning av hur de olika perspektiven tillgodoses utifrån följande aspekter: Vad har gjorts och vad har man uppnått? Bedömning av utfallet Fortsatta åtgärder för att stärka utvecklingsarbetet Rapporten överlämnas till skolchefen som är ansvarig chef på förvaltningen för detta utvecklingsarbete. Skolchefen beslutar om vidare åtgärder. Så som tidigare angetts ska uppföljningen ska ske en första gång 2011/2012 och därefter vid läsårets slut i juni 2012.

Sida 10 av 10 Referenslista Nihad Bunar; Nyanlända och lärande, forkningsöversikt, rapport 6:2010 Vetenskapsrådets Jenny Nilsson; Lite i skymundan - en kartläggning av barns och ungdomars introduktion i Östergötland Med annat modersmål - elever i grundskolan och skolans Skolverkets rapport 321:2008 verksamhet, Morgondagens medborgare - ICCS 2009: svenska 14-åringars kunskaper, värderingar och deltagande i internationell belysning, Skolverkets rapport 345:2010 Skolor som politiska arenor Medborgarkompetens och kontrovershantering, Skolverkets analysrapport 345:2010 Nyanlända elevers utbildning - Goda exempel från tio kommuner, kommuner och landsting (SKL) 2010 OECD Reviews of Migrant Education - Closing the Gap for Students: Policise, Practice and Performance, 2010 Immigran Skolinspektionens övergripande granskningsrapport Utbildning för nyanlända elever - rätten till en god utbildning i en trygg miljö 2009: Sveriges Skolinspektionens övergripande rapport Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska 2010:16 Se de tidiga tecknen -forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola, SOU: 64 (antologi); Delbetänkande av utredning om översyn av skolans arbete med utsatta barn Skolans och flickors psykiska hälsa i skolan - en kunskapsöversikt, Westling Allodi, SOU2010:79; Rapport LXfrån Delegationen för jämställdhet i skolan Skolan och ungdomars psykiska hälsa, Jennie C Ahrén, SOU 2010:80; Rapport Xfrån Delegationen för jämställdhet i skolan Maria Undervisning av elever med flerspråkig och mångkulturell bakgrund i Luleå kommun, Slutrapport