2006:26 Attityder inom företag till Stockholmsförsök och trängselskatt Hur ser företagare på trängselskatt och dess eventuella effekter på verksamheten?
KORT SAMMANFATTNING Denna undersökning visar hur företag i Stockholms län ser på Stockholmsförsöket och trängselskatt, och hur de bedömer effekterna av trängselskatten på kort och lång sikt. En attitydundersökning genomfördes via telefon med personer i ledande befattning på 300 företag i Stockholms län. Intervjuerna genomfördes dels innan Stockholmsförsöket under våren 2005, och dels våren 2006 under pågående försök. Det var samma företag som deltog vid båda intervjutillfällena. Attitydfrågorna var också desamma vid båda tillfällen. Studien visar att företagens farhågor om trängselskatten och dess negativa effekter inte besannades i den utsträckning som befarats. Samtidigt upplevde de intervjuade också större positiva effekter än de förväntat sig. Innan försöket var drygt 2 positiva till försöket och drygt 65% var negativa. Under pågående försök hade andelen positiva ökat till ungefär 35% och den negativa andelen minskat till ungefär 45%. För att ta reda på mer långsiktiga effekter ställdes ett antal frågor om företagens inställning till ett eventuellt permanent införande av trängselskatt. Inställningen till permanent trängselskatt förändrades i samma riktning som inställningen till försöket. Företagen blev med andra ord mer positivt inställda till permanent trängselskatt under pågående försök än vad de var innan försöket. Innan försöket var det knappt 2 som var positiva till permanent trängselskatt och drygt 65% var negativa. Under pågående försök hade andelen positiva ökat till ungefär och den negativa andelen minskat till ungefär 5. De intervjuade uttryckte dock fortfarande viss oro vad gäller negativa effekter av permanent trängselskatt såsom minskad omsättning och flytt av arbetsplaster bort från länet. Innan försöket uppgav strax under 2 att företagets omsättning skulle minska om trängselskatt infördes permanent. Under försöket hade den andelen minskat till cirka. Innan försöket var det nära 6 som instämde i att permanent trängselskatt skulle inverka negativt på tillväxten i Stockholmsregionen. Under pågående försök hade denna andel minskat till ungefär 45%. Andelen som tog avstånd till påståendet om negativ inverkan på den regionala tillväxten ökade från strax under till nära 35%. Sammanfattningsvis har företagen blivit mer positivt inställda till såväl Stockholmsförsöket som ett eventuellt permanent införande av trängselskatt. Trots denna förändring mot mer positiv inställning är det dock fortfarande fler företag som är negativa än de som är positiva. 2 2006:26 Transek AB
INNEHÅLL KORT SAMMANFATTNING 2 TABELLFÖRTECKNING 4 FIGURFÖRTECKNING 5 FÖRORD 6 SAMMANFATTNING 8 1 INLEDNING 10 1.1 Syfte 10 1.2 Metod 10 2 RESULTAT 11 2.1 Huvudsakliga resultat 11 2.2 Trängsel och framkomlighet under försöket 13 2.3 Tillväxt och omsättning under försöket 16 2.4 Trängsel och framkomlighet vid permanent trängselskatt 18 2.5 Tillväxt och omsättning vid permanent trängselskatt 19 2.6 Inställning till försök och permanent trängselskatt 21 2.7 Tilläggsfrågor våren 2006 23 3 SLUTSATSER 27 4 METOD OCH MÄTDATA 28 4.1 Omfattning 28 4.2 Adresskälla 28 4.3 Urval 29 4.4 Svarsfrekvens och bortfall 29 4.5 Branscher i svarsgruppen 31 4.6 Statistisk säkerhet frågor som ställdes innan och under försöket 31 4.7 Statistisk säkerhet frågor som endast ställdes under försöket 35 BILAGA 1 KOMPLETTERANDE DIAGRAM 37 BILAGA 2 DEFINITIONSLISTA 43 BILAGA 3 FRÅGEGUIDE 44 2006:26 Transek AB 3
TABELLFÖRTECKNING Tabell 1 Urvalsram 29 Tabell 2 Anledning ej delta i intervju våren 2006 fördelat på företagsstorlek (antal anställda) 30 Tabell 3 Anledning att ej delta i intervju våren 2006 fördelat på geografiskt läge 30 Tabell 4 Statistisk säkerhet för frågor med svarsalternativ kategori 1 33 Tabell 5 Statistisk säkerhet för frågor med svarsalternativ kategori 2 34 Tabell 6 Statistisk säkerhet för frågor med svarsalternativ kategori 3 34 Tabell 7 Statistisk säkerhet för frågor som endast ställdes under pågående försök 36 4 2006:26 Transek AB
FIGURFÖRTECKNING Figur 1 Stockholmsförsöket minskar trängseln och gör det lättare att köra bil till/från innerstan 13 Figur 2 Stockholmsförsöket resulterar i mer trafik på infarter och vägar strax utanför avgiftsområdet 14 Figur 3 Stockholmsförsöket innebär att det blir svårare för kunder att besöka företaget 15 Figur 4 Stockholmsförsöket innebär att det blir lättare att leverera till kund 15 Figur 5 Hur bedömer du att företagets omsättning påverkas av Stockholmsförsöket? 16 Figur 7 Hur påverkas antalet anställda av Stockholmsförsöket? 17 Figur 8 Tillväxten i Stockholmsregionen kommer att påverkas negativt av Stockholmsförsöket 18 Figur 9 Permanent trängselskatt minskar trängseln och gör det lättare att köra bill till/från innerstan 19 Figur 10 Hur bedömer du att företagets omsättning skulle påverkas av permanent trängselskatt?20 Figur 11 Hur påverkas antalet anställda av permanent trängselskatt? 20 Figur 12 Tillväxten i Stockholmsregionen påverkas negativt av permanent trängselskatt. 21 Figur 13 Vad är din inställning till Stockholmsförsöket? 22 Figur 14 Vad är din inställning till permanent trängselskatt? 22 Figur 15 Hur kommer företagets kostnader att påverkas av permanent trängselskatt? 23 Figur 16 Hur kommer era priser mot kund att påverkas av permanent trängselskatt? 24 Figur 17 Permanent trängselskatt kommer innebära att företaget flyttar arbetsplatser bort från Stockholms län 24 Figur 18 Vad är din inställning till permanent trängselskatt om avgiftsnivån halveras? 25 Figur 19 Vad är din inställning till permanent trängselskatt om avgiftsnivån fördubblas? 26 Figur 20 Branscher 31 2006:26 Transek AB 5
FÖRORD Kommunfullmäktige i Stockholm beslutade den 2 juni 2003, att föreslå ett försök med miljöavgifter/trängselskatt Stockholmsförsöket. Den 16 juni 2004 beslutade riksdagen att anta lagen om trängselskatt (SFS 2004:629). Lagen möjliggör uttag av trängselskatt i Stockholm t.o.m. den 31 juli 2006. Den 28 april 2005 beslutade regeringen att försöksperioden med miljöavgifter/trängselskatt i Stockholm skulle påbörjas den 3 januari 2006. Huvudaktörerna i Stockholmsförsöket är Stockholms stad, Vägverket och Storstockholms Lokaltrafik (SL). Försöket finansieras av staten. Stockholmsförsöket består av tre delar: utökad kollektivtrafik, miljöavgifter/trängselskatt samt fler infartsparkeringar i staden och länet. Målen för försöket är: Antalet fordon över innerstadssnittet under morgonens och eftermiddagens maxtimmar ska minska med 10-15 procent. Framkomligheten ska öka på de hårdast belastade vägarna i stockholmstrafiken. Utsläppen av koldioxid, kväveoxider och partiklar i innerstadsluften ska minska. De som vistas i innerstaden ska uppleva en miljöförbättring i gaturummet. Miljöavgiftskansliet är Stockholms stads projektkansli. Dess uppgift är att, på regeringens uppdrag, planera, samordna, informera om och utvärdera försöket. För att ge svar på frågan i vilken utsträckning målen nås och för att kunna studera effekterna av Stockholmsförsöket har Miljöavgiftskansliet tillsammans med Vägverket, Landstingets Regionplane- och trafikkontor, SL, olika forskningsinstitutioner (bl.a. LTH och KTH), oberoende konsultföretag (Transek, Trivector m.fl.) samt vissa av stadens förvaltningar (Trafikkontoret, USK och Miljöförvaltningen), utarbetat ett omfattande utvärderingsprogram. Mätningarna, analyserna och rapporterna har utförts av myndigheter och förvaltningar samt konsultföretag specialiserade inom de olika delområden som ingår i utvärderingsprogrammet. Samtliga utvärderingsrapporter publiceras successivt på försökets hemsida, www.stockholmsforsoket.se. Projektledare för utvärderingsprogrammet var från början civ.ing. Joanna Dickinson. Hon efterträddes av tekn. dr. Muriel Beser Hugosson och tekn. lic. Ann Sjöberg. Utöver projektledarna har även Camilla Byström (tekn. dr.), Annika Lindgren, Oscar Alarik, Litti le Clercq, David Drazdil, Malin Säker och Ann Ponton Klevstedt arbetat med utvärderingarna. 6 2006:26 Transek AB
Denna rapport beskriver hur personer i ledande befattning på företag i Stockholms län ser på Stockholmsförsöket och trängselskatt, och dess eventuella effekter på den egna verksamheten. Projektledare hos Transek har varit Kia Hultin. Vidare har Lotta Schmidt och Joakim Köhler medverkat i projektet. Rapporten bygger på 300 telefonintervjuer med personer i ledande befattning inom företag i Stockholms län. Intervjuerna ägde rum dels före Stockholmsförsöket i mars 2005, och dels under pågående försök i april 2006. Det var samma företag som deltog vid båda undersökningstillfällena. De intervjuade fick ta ställning till olika påståenden om effekter av Stockholmsförsöket på såväl kort som lång sikt. Solna i maj 2006 Marika Jenstav vd Transek AB 2006:26 Transek AB 7
SAMMANFATTNING Bakgrund I Stockholms län finns cirka 83 000 företag. Ungefär 9 av dessa är små företag med färre än 10 anställda 1. Av småföretagen är ungefär hälften enmansföretag utan anställda och flertalet av dessa utgör så kallad extraknäck vid sidan av ordinarie arbete. Företagen som deltagit i denna studie har minst en anställd. Ungefär hälften är småföretag med 1-5 anställda, cirka en tredjedel utgör mellanstora företag och ungefär 2 är större företag med 50 anställda eller fler. Uppdraget Hur ser företag i Stockholms län på Stockholmsförsöket och trängselskatt, och hur bedömer de effekterna av skatten på kort och lång sikt? I syfte att ta reda på detta genomfördes attitydundersökningar via telefon med personer i ledande befattning på 300 företag i Stockholms län. Intervjuerna genomfördes innan Stockholmsförsöket våren 2005. För att se om inställningen till försök och permanent trängselskatt förändrats under försöket, upprepades sedan intervjuerna våren 2006 under pågående försök. De huvudsakliga attitydfrågorna var desamma vid båda tillfällen. Undersökningen genomfördes som en panel, dvs. det var samma företag som deltog vid båda intervjutillfällena. Huvudsakliga resultat Inställningen till Stockholmsförsöket som helhet förändrades mellan de två intervjutillfällena. Andelen företag som var negativa sjönk från ca 65% till 45%. Andelen positiva ökade från ca 2 till ungefär 35%. Inställningen till permanent trängselskatt förändrades i samma riktning. Andelen företag som var negativa till permanent trängselskatt sjönk från ca 65% till 5, och andelen positiva ökade från ca 2 till ungefär. Slutsats Redan innan Stockholmsförsöket hade de intervjuade relativt goda kunskaper om försöket. Nästan alla kände till att avgift skulle tas ut vid passage till och från Stockholms innerstad. Nära 9 kände till när försöket skulle starta och hur länge det skulle pågå. Ungefär 6 kände till vilka 1 Fakta om företagandet i Stockholm 2005. Stockholms näringslivskontor. 8 2006:26 Transek AB
tider av dygnet som var avgiftsbelagda. Ungefär 65% kände till att kollektivtrafikens skulle utökas. Att överskottet från Stockholmsförsöket skulle gå tillbaka till Stockholmsregionen och framför allt till kollektivtrafiken var det ungefär 6 som kände till. De intervjuades erfarenheter av försöket mildrade de värsta farhågorna och de positiva effekterna infriades i större utsträckning än vad som förväntades innan försöket. Under pågående försök med trängselskatt (april 2006) är dock de flesta av företagen mer negativt än positivt inställda till såväl Stockholmsförsöket som permanent trängselskatt. Några hyser fortfarande oro inför mer långsiktiga effekter avseende tex. arbetstillfällen, lokalisering och regional tillväxt vid en eventuell permanent trängselskatt 2006:26 Transek AB 9
1 INLEDNING Hur ser företagen på Stockholmsförsök och trängselskatt? Vilka effekter anser de att trängselskatten har på den egna verksamheten? Har deras uppfattning förändrat under försöket? 1.1 Syfte Syftet var att undersöka vilken inställning olika företag i Stockholms län har till Stockholmsförsöket och trängselskatt, samt om, och i så fall hur de anser att den egna verksamheten påverkas på lång respektive kort sikt. 1.2 Metod Innan Stockholmsförsöket i mars 2005, genomfördes telefonintervjuer med personer i ledande befattning på 300 företag i Stockholms län. Intervjuerna upprepades sedan i april 2006 under pågående försök. Undersökningen genomfördes som en panel, dvs. det var samma företag som deltog vid båda intervjutillfällena. De intervjuade fick ta ställning till ett antal frågor och påståenden om trafiksituationen i Stockholm och effekter av Stockholmsförsöket och trängselskatter. För att kunna mäta och jämföra attitydförändringar, var huvudfrågorna lika vid båda intervjutillfällen. Under pågående försök ställdes även ett antal tilläggsfrågor utan motsvarighet i intervjuerna från våren 2005. Företagen som deltog i studien följde företagsstrukturen i länet avseende antal anställda. Ungefär hälften var småföretag, ungefär en tredjedel var mellanstora företag och cirka 2 var större företag med 50 anställda eller fler. 10 2006:26 Transek AB
2 RESULTAT Under tiden mellan Stockholmsförsökets införande och under pågående försök förändrades företagens attityder till försöket och trängselskatter. Förändringarna som redovisas bygger på jämförelser av resultat från intervjuerna våren 2005 och 2006. De flesta förändringarna är till 95% statistiskt säkerställda (se stycket om statistisk säkerhet). I detta kapitel nämns även resultat som inte redovisas i diagramform i kapitlet. Dessa kompletterande diagram återfinns i bilaga 1. Då det inte finns några resultat för våren 2005 för de kompletterande attitydfrågor som endast ställdes under pågående försök, är det inte möjligt att göra jämförelser och mäta förändringar. Dessa frågor redovisas i ett eget stycke. 2.1 Huvudsakliga resultat Som tidigare nämnts har inställningen till Stockholmsförsöket och eventuell permanent trängselskatt förändrats åt det mer positiva hållet. De intervjuades erfarenheter av försöket har således mildrat de värsta farhågorna och de positiva effekterna har infriats i större utsträckning än förväntat. Sammantaget är dock flertalet företag mer negativa än positiva till Stockholmsförsök och permanent trängselskatt. Nedan följer en sammanställning av hur uppfattningen om olika effekter av Stockholmsförsöket och eventuell permanent trängselskatt förändrats under pågående försök i förhållande till uppfattningen innan försöket. Förändringar i uppfattning om Stockholmsförsöket: Minskad trängsel och förbättrad framkomlighet till och från innerstan i större utsträckning än förväntat. Innan Stockholmsförsöket var det cirka 4 som trodde att försöket skulle innebära ökad framkomlighet till och från innerstan. Under pågående försök hade andelen som instämde i påståendet om en förbättring ökat till cirka 75%. Trafikökning på infarter och vägar strax utanför avgiftsområdet infriades inte i den omfattning som befarats. Innan Stockholmsförsöket var det cirka 4 som trodde att försöket skulle innebära ökad framkomlighet till och från innerstan. Under pågående försök hade andelen som instämde i påståendet om en förbättring ökat till cirka 75%. Det blev inte så svårt som de tillfrågade trodde för kunder att besöka företaget. Innan Stockholmsförsöket var det strax under 4 som ansåg att försöket skulle göra det svårare för kunder att besöka företaget. Under pågående försök hade den andelen minskat till 2006:26 Transek AB 11
ungfär 25%. Samtidigt ökade andelen som tog avstånd till påståendet från 4 till strax under 6. Det blev lite lättare än förväntat vid kundleveranser. Innan försöket startade var det drygt 15% som trodde att det skulle bli lättare att leverera till kund, medan cirka 4 hade motsatt uppfattning. Under pågående försök hade andelen som sade sig uppleva att försöket underlättat kundleveranserna ökat till nära. Samtidigt minskade andelen avståndstagande till cirka 2. De intervjuade uttryckte fortfarande viss oro vad gäller negativa effekter av Stockholmsförsöket, såsom minskad omsättning, minskat antal anställda och flytt av arbetsplaster bort från länet. År 2005 uppgav drygt att Stockholmsförsöket skulle innebära minskad omsättning för företaget. År 2006 hade den andelen sjunkit något till strax under. Innan Stockholmsförsöket uttryckte strax under att de skulle minska antalet anställda till följd av försöket. Under pågående försök hade denna andel minskat till 5%. Innan Stockholmsförsöket uppgav strax under att försöket skulle innebära att de flyttade arbetsplatser bort från länet. Under pågående försök hade denna andel ökat till strax öveer. Samtidigt minskade andelen som tog avstånd till påståendet från drygt 8 till cirka 7. Inställningen till Stockholmsförsöket som helhet förändrades. Andelen negativa sjönk från ca 65% till 45%. Andelen positiva ökade från ca 2 till ungefär 35%. Förändringar i uppfattning om permanent trängselskatt: Minskad trängsel och förbättrad framkomlighet förväntas i större utsträckning än innan försöket. Innan försöket var det knappt 4 som trodde att permanent trängselskatt skulle medföra bättre framkomlighet till och från innerstan. Ungefär lika många tog avstånd från detta påstående. Under Stockholmsförsöket var det nära 7 som trodde att permanent trängselskatt skulle ha en gynnsam effekt på framkomligheten till innerstaden. De som inte höll med hade samtidigt minskat med ungefär hälften till cirka 2. Negativa effekter i form av minskad omsättning, minskat antal anställda och flytt av arbetsplaster bedömdes som något mindre troliga. Innan försöket uppgav strax under 2 att företagets omsättning skulle minska om trängselskatt infördes permanent. Under försöket hade den andelen minskat till cirka. Innan försöket uppgav strax över permanent trängselskatt skulle innebära antalet anställda minskar. Under pågående försök hade den andelen minskat till strax under. Innan försöket var det nära 6 som instämde i att permanent trängselskatt skulle inverka negativt på tillväxten i Stockholmsregionen. Under pågående försök hade denna andel minskat till ungefär 45%. Andelen som tog avstånd till påståendet om negativ inverkan på den regionala tillväxten ökade från strax under till nära 35%. 12 2006:26 Transek AB
Inställningen till permanent trängselskatt förändrades i samma riktning som inställningen till försöket. Andelen negativa till permanent trängselskatt sjönk från ca 65% till 5. Andelen positiva ökade från ca 2 till ungefär. 2.2 Trängsel och framkomlighet under försöket De intervjuade fick ta ställning till en rad påståenden om trafiksituationen i Stockholm avseende framför allt trängsel och framkomlighet. Intervjupersonerna fick ta ställning till samma påståenden innan Stockholmsförsöket våren 2005 och under pågående försök våren 2006. Såväl innan som under pågående försök, ansåg cirka 2 att trafiksituationen till och från Stockholms innerstad utgjorde ett problem för verksamheten. 19 Stockholmsförsöket minskar trängseln och gör det lättare att köra bil till/från Stockholms innerstad 8 7 6 5 4 2 instämmer helt instämmer till stor del instämmer inte alls instämmer i liten utsträckning varken eller ingår ej i verksamheten 2005 2006 Figur 1 Stockholmsförsöket minskar trängseln och gör det lättare att köra bil till/från innerstan Innan Stockholmsförsöket var det cirka 4 som trodde att försöket skulle innebära ökad framkomlighet till och från innerstan. Under pågående försök hade andelen som instämde i påståendet om en förbättring ökat till cirka 75%. Andelen avståndstagande och osäkra minskade under försöket med ungefär hälften jämfört med året innan. Detta tyder på att de under försöket upplevt bättre framkomlighet till och från innerstan än vad de förväntat. 2006:26 Transek AB 13
20 Stockholmsförsöket resulterar i mer trafik på infarter och vägar strax utanför avgiftsområdet 8 7 6 5 4 2 instämmer helt instämmer till stor del instämmer inte alls instämmer i liten utsträckning varken eller ingår ej i verksamheten 2005 2006 Figur 2 Stockholmsförsöket resulterar i mer trafik på infarter och vägar strax utanför avgiftsområdet Innan Stockholmsförsöket var det nära 7 som ansåg att försöket skulle innebära mer trafik på infarter och vägar strax utanför avgiftsområdet. Under pågående försök hade andelen minskat till strax under 5. Andelen avståndstagande var i stort sett oförändrad medan andelen osäkra ökade. Detta tyder på att deras farhågor om trängsel på infarter och vägar nära avgiftsområdet till följd av försöket inte besannats i den omfattning de befarade innan försöket. 14 2006:26 Transek AB
21 Stockholmsförsöket innebär att det blir svårare för kunder att besöka företaget 6 5 4 2 instämmer helt instämmer till stor del instämmer inte alls instämmer i liten utsträckning varken eller ingår ej i verksamheten 2005 2006 Figur 3 Stockholmsförsöket innebär att det blir svårare för kunder att besöka företaget Innan Stockholmsförsöket var det strax under 4 som ansåg att försöket skulle göra det svårare för kunder att besöka företaget. Under pågående försök hade den andelen minskat till ungefär 25%. Samtidigt ökade andelen som tog avstånd till påståendet från 4 till strax under 6. Detta tyder på att de intervjuade under försöket upplevde mindre negativ inverkan på kundbesöken än vad som befarades innan. 25 Stockholmsförsöket innebär att det blir lättare att leverera till kunder 6 5 4 2 instämmer helt instämmer till stor del instämmer inte alls instämmer i liten utsträckning varken eller ingår ej i verksamheten 2005 2006 Figur 4 Stockholmsförsöket innebär att det blir lättare att leverera till kund Innan försöket startade var det drygt 15% som trodde att det skulle bli lättare att leverera till kund, medan cirka 4 hade motsatt uppfattning. Under pågående försök hade andelen som sade sig 2006:26 Transek AB 15
uppleva att försöket underlättat kundleveranserna ökat till nära. Samtidigt minskade andelen avståndstagande till cirka 2. Andelen osäkra och de som ej berördes av kundleveranser ökade något. Sammantaget pekar detta på att företagen under försöket upplevt en förbättrad framkomlighet vid kundleveranser. 2.3 Tillväxt och omsättning under försöket De intervjuade fick ta ställning till ett antal påståenden om Stockholmsförsökets effekter på företagets omsättning och tillväxt. De fick också uttrycka vad de trodde om försökets effekter på den regionala tillväxten. Det var samma påståenden såväl innan Stockholmsförsöket våren 2005 som under pågående försök våren 2006. 28 Hur bedömer du i egenskap av VD/ägare/företagsledare att "kontorets"/företagets omsättning påverkas av Stockholmsförsöket 10 9 8 7 6 5 4 ökar mycket ökar något minskar mycket minskar något oförändrad 2 2005 2006 Figur 5 Hur bedömer du att företagets omsättning påverkas av Stockholmsförsöket? År 2005 uppgav drygt att Stockholmsförsöket skulle innebära minskad omsättning för företaget. År 2006 hade den andelen sjunkit något till strax under. Denna förändring är ej statistiskt säkerställd på 95%-nivå. 16 2006:26 Transek AB
27 Stockholmsförsöket innebär att företaget flyttar arbetsplatser bort från Stockholms län 9 8 7 6 5 4 instämmer helt instämmer till stor del instämmer inte alls instämmer i liten utsträckning varken eller ingår ej i verksamheten 2 2005 2006 Figur 6 Stockholmsförsöket innebär att företaget flyttar arbetsplatser bort från Stockholms län Innan Stockholmsförsöket uppgav strax under att försöket skulle innebära att de flyttade arbetsplatser bort från länet. Under pågående försök hade denna andel ökat till strax över. Samtidigt minskade andelen som tog avstånd till påståendet från drygt 8 till cirka 7. Detta kan tolkas som en viss fortsatt osäkerhet inför försökets effekter på verksamheten. 29 Hur påverkas antalet anställda på denna arbetsplats ("kontor") av Stockholmsförsöket 10 9 8 7 6 5 4 ökar mycket ökar något minskar mycket minskar något oförändrad 2 2005 2006 Figur 7 Hur påverkas antalet anställda av Stockholmsförsöket? Innan Stockholmsförsöket uttryckte strax under att de skulle minska antalet anställda till följd av försöket. Under pågående försök hade denna andel minskat till 5%. Omkring 9 trodde inte att försöket skulle ha någon effekt på antalet anställda. 2006:26 Transek AB 17
18 Tillväxten i Stockholmsregionen påverkas negativt av Stockholmsförsöket 6 5 4 2 instämmer helt instämmer till stor del instämmer inte alls instämmer i liten utsträckning varken eller ingår ej i verksamheten 2005 2006 Figur 8 Tillväxten i Stockholmsregionen kommer att påverkas negativt av Stockholmsförsöket Det var ungefär 5 av de tillfrågade som innan försöket instämde i att den regionala tillväxten skulle påverkas negativt av Stockholmsförsöket. Under pågående försök hade den andelen minskat till ca 35%, samtidigt som andelen avståndstagande ökat. Detta kan tolkas som en minskad oro för negativa effekter på den regionala tillväxten till följd av försöket. 2.4 Trängsel och framkomlighet vid permanent trängselskatt I syfte att ta reda på vad företagen trodde om mer långsiktiga trafikeffekter, fick de intervjuade ta ställning till ett påstående kopplat till permanent trängselskatt. Uppfattningen om trafikeffekterna vid en eventuell permanent trängselskatt var mycket lik uppfattningen om effekterna av försöket. 18 2006:26 Transek AB
32 PERMANENT trängselskatt minskar trängseln och gör det lättare att köra bil till/från Stockholms innerstad 8 7 6 5 4 2 instämmer helt instämmer till stor del instämmer inte alls instämmer i liten utsträckning varken eller ingår ej i verksamheten 2005 2006 Figur 9 Permanent trängselskatt minskar trängseln och gör det lättare att köra bill till/från innerstan Innan försöket var det knappt 4 som trodde att permanent trängselskatt skulle medföra bättre framkomlighet till och från innerstan. Ungefär lika många tog avstånd från detta påstående. Under Stockholmsförsöket var det nära 7 som trodde att permanent trängselskatt skulle ha en gynnsam effekt på framkomligheten till innerstaden. De som inte höll med hade samtidigt minskat med ungefär hälften till cirka 2. Tolkningen är att majoriteten tror att permanent trängselskatt skulle minska trängseln och underlätta framkomligheten till och från innerstaden. 2.5 Tillväxt och omsättning vid permanent trängselskatt I syfte att ta reda hur företagen såg på mer långsiktiga ekonomiska effekter, fick de intervjuade ta ställning till påståenden kopplade till permanent trängselskatt. Uppfattningen om hur företagets omsättning och antal anställda skulle påverkas av permanent trängselskatt var tämligen samstämd med uppfattningen om hur de skulle påverkas av försöket. Detsamma gällde för effekterna på den regionala tillväxten om trängselskatt skulle permanentas. De bedömde de långsiktiga ekonomiska effekterna av permanent trängselskatt som allvarligare jämfört med samma effekter av försöket. 2006:26 Transek AB 19
33 Hur bedömer du i egenskap av VD/ägare/företagsledare att företagets omsättning påverkas av PERMANENT trängselskatt 9 8 7 6 5 4 ökar mycket ökar något minskar mycket minskar något oförändrad 2 2005 2006 Figur 10 Hur bedömer du att företagets omsättning skulle påverkas av permanent trängselskatt? Innan försöket uppgav strax under 2 att företagets omsättning skulle minska om trängselskatt infördes permanent. Under försöket hade den andelen minskat till cirka. Detta ligger nära i nivå och följer samma mönster för samma fråga gällande försöket. 34 Hur påverkas antalet anställda på denna arbetsplats av PERMANENT trängselskatt 10 9 8 7 6 5 4 ökar mycket ökar något minskar mycket minskar något oförändrad 2 2005 2006 Figur 11 Hur påverkas antalet anställda av permanent trängselskatt? Innan försöket uppgav strax över permanent trängselskatt skulle innebära antalet anställda minskar. Under pågående försök hade den andelen minskat till strax under. Detta ligger aningen högre i nivå men följer samma mönster för samma fråga gällande försöket. 20 2006:26 Transek AB
31 Tillväxten i Stockholmsregionen påverkas negativt av PERMANENT trängselskatt 7 6 5 4 2 instämmer helt instämmer till stor del instämmer inte alls instämmer i liten utsträckning varken eller ingår ej i verksamheten 2005 2006 Figur 12 Tillväxten i Stockholmsregionen påverkas negativt av permanent trängselskatt. I frågan hur de intervjuade bedömer att den regionala tillväxten skulle påverkas av permanent trängselskatt är mönstret likartat som för samma fråga gällande försöket. Dock är andelen som instämmer i att den regionala tillväxten skulle påverkas negativt av permanent trängselskatt cirka större än motsvarande för försöket. Innan försöket var det nära 6 som instämde i att permanent trängselskatt skulle inverka negativt på tillväxten i Stockholmsregionen. Under pågående försök hade denna andel minskat till ungefär 45%. Andelen som tog avstånd till påståendet om negativ inverkan på den regionala tillväxten ökade från strax under till nära 35%. 2.6 Inställning till försök och permanent trängselskatt De intervjuade personerna fick också ta ställning till vad de tyckte om såväl försöket med trängselskatt som permanent trängselskatt. Uppfattningen var ganska likartad för både försök och permanent trängselskatt, men det var något fler som var negativa till permanent trängselskatt än försök. 2006:26 Transek AB 21
30 Var är din inställning som VD/ägare/företagsledare till Stockholmsförsöket 7 6 5 4 2 mycket positiv ganska positiv mycket negativ ganska negativ varken eller 2005 2006 Figur 13 Vad är din inställning till Stockholmsförsöket? Innan försöket var det drygt 2 som var positiva till försöket medan drygt 65% var negativa. Under pågående försök hade andelen positiva ökat till ungefär 35% och den negativa andelen minskat till ungefär 45%. Tolkningen är att de upplevt försöket mer positivt än vad de förväntat sig. 35 Vad är din inställning som VD/ägare/företagsledare till PERMANENT trängselskatt 7 6 5 4 2 mycket positiv ganska positiv mycket negativ ganska negativ varken eller 2005 2006 2006 Figur 14 Vad är din inställning till permanent trängselskatt? Innan försöket var det knappt 2 som var positiva till permanent trängselskatt medan drygt 65% var negativa. Under pågående försök hade andelen positiva ökat till ungefär och den negativa andelen minskat till ungefär 5. Tolkningen är att de upplevt försöket mer positivt än vad de förväntat sig, och därmed även blivit mindre negativt inställda till permanent trängselskatt. 22 2006:26 Transek AB