Kvalitetsbokslut. Skånevård Sund 2013

Relevanta dokument
Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten Landstingsjämförande rapport

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015

Program Patientsäkerhet

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT

Bilaga Uppföljning 2014

Verksamhetsberättelse januari-augusti 2018 Hälsostaden. Bilaga: Tabeller kvalitetsuppföljning för sjukvårdsförvaltningarna

Landstingsfullmäktiges mätplan 2018

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT

Nationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Specialiserad Öppen och sluten Vård 2016 Resultatrapport för Norrbottens läns landsting augusti 2016

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018

Hälso- och sjukvårdsnämndens Verksamhetsberättelse 2014

Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning

Bilaga Uppföljning 2016

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017

kvalitetsbokslut Den skånska hälso- och sjukvården 2014

Delårsrapport 2 - förhandsrapport (Hälso- och sjukvårdsförvaltningen)

Nationell patientenkät i Skåne. Utbildningsdag HSO Skåne

Stockholmsvården i korthet

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård LÄK+SSK Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg

Patientsäkerhetsöverenskommelsen

Nationell Patientenkät Primärvård 2017

Patientinformation. idag och imorgon. Sjukhusbiblioteken i Region Skåne. Medicinska bibliotekskonferensen Stockholm 17 april 2015

Nationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov?

10 december 15 Ansvarig: Chefläkare Catharina Borna. Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner inom förvaltning Skånevård Sund

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården?

Medicinsk stab. Patientsäkerhet. Samverkan mellan kommun och landsting

Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2019

Mätplan 2017 Inledning Förändringar jämfört med 2016 års mätplan

Kvalitetsbokslut 2013

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnden; Paragrafen förklarades omedelbart justerad.

Nationell Patientenkät Nationell Psykiatri Öppenvård Sammanfattande rapport Ersta Sjukhus Psykiatrimottagning

Kataraktoperationer. Resultat från patientenkät hösten 2009

Patientsäkerhetsberättelse för Region Skåne

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag 2017

Vad tycker du om vården?

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 1-17

Nationell Patientenkät Nationell Somatik Öppenvård Sammanfattande rapport Medicinkliniken > Diabetes,endokrinmott

Nationell Patientenkät Nationell Psykiatri Öppenvård Sammanfattande rapport Sahlgrenska Universitetssjukh

Övningsexempel. Webbutbildning HT 2017

PPM mätningar 2019 Närsjukvården

Nationell Patientenkät Nationell Barn Slutenvård Sammanfattande rapport Specialiserad vård Gävleborg

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

Punktprevalensmätning Vårdrelaterade

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

En god vård? SoS 2018

Vad tycker du om din vårdcentral?

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Kvalitetsbokslut 2013

Från ekonomistyrning till kunskapsstyrning

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012


Mål och inriktning 2013 Psykiatrin Halland

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt

En undersökning av den patientupplevda kvaliteten Privata MVC > Admira Kvinnohälsa MVC Undersökningen ägde rum 2012 höst

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Kvalitet och patientsäkerhet. Krister Björkegren, utvecklingsdirektör Sofia Barakat, enhetschef Hälsoval och Folkhälsa

HSN N 18 okt Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Bilaga Uppföljning 2017

Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018

Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Allmänt... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Medicinskt ansvarig

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten

Datum Dnr Månadsrapport SUS maj, inklusive kvalitetsvariabler och uppföljning tillgänglighetspaket

runt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Vad tycker du om akutsjukvården?

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Presentation om Skaraborgs Sjukhus

HSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad

Monica Forsberg

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015

Uppföljning av SIMBAs handlingsplan

HSN G 4 okt Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN

Transkript:

Kvalitetsbokslut Skånevård Sund 2013

Innehållsförteckning Skånevård Sund...4 Följ upp utvärdera agera!...5 Patientfokuserad hälso- och sjukvård... 6 Hälso- och sjukvård inom rimlig tid...13 Säker hälso- och sjukvård...14 Kunskapsbaserad vård...20 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete...23 Omslagsfoto: Ander Ebefeldt

Skånevård Sund Region Skåne har under 2013 genomgått en stor organisationsförändring där 13 förvaltningar slagits samman till fyra. Genom införandet av Skånevård 2.0 i maj 2013 har en ny förvaltningsstruktur bildats. Förändringen har påverkat såväl chefsstruktur som ledarskap. Skånevård Sund består av fyra divisioner; Division kirurgi, Division Specialiserad närsjukvård, Division psykiatri samt Division primärvård. Skånevård Sund Sjukvårdsverksamheten består av ett akutsjukhus (Helsingborgs lasarett) och två närsjukhus (Lasarettet i Landskrona och Lasarettet Trelleborg) samt verksamhet med opererande specialiteter vid Ängelholms sjukhus. Hälsovalsverksamhet på primärvårdsnivå så som vårdcentraler, barnhälsovård och mödrahälsovård inom nordvästra Skåne, Landskrona/Svalöv och Trelleborg, Svedala och Vellinge. Psykiatri för alla medborgare i Region Skåne. Förvaltningen har 7 500 medarbetare och omsätter ca 6,7 miljarder kronor. Detta kvalitetsbokslut är Skånevård Sunds första och omfattar alla verksamheter förutom Division psykiatri då de sedan några år har gjort egna kvalitetsbokslut och även detta år publicerar ett sådant. Ett år i Skånevård Sund 77 000 792 648 Läkarbesök på Akutmottagningen 32 716 Läkarbesök i Primärvården Utförda operationer 549 691 Besök på Sjukhus 48 979 223 775 Utskrivna patienter från sjukhus Vårddagar

Följ upp utvärdera agera! I Skånevård Sund ska alltid patientens och närståendes perspektiv vara utgångspunkten och i centrum för vårt arbete. Vår ambition är att se till patientens hela behov och att ge rätt vård på rätt vårdnivå från början. Mötet med patienten ska kännetecknas av hög tillgänglighet utifrån medicinsk prioritering. Patienterna ska uppleva vården hos oss som säker, tillgänglig, trygg, professionell och och av bästa kvalité. Mötet med oss ska vara jämlikt, effektivt och smidigt! I din hand håller du Skånevård Sunds första kvalitetsbokslut. Här vill vi förmedla ett axplock av resultat från 2013, som på olika sätt beskriver kvalitetsutvecklingen i vår verksamhet. Ambitionen är att utgå från patientens perspektiv när vi redovisar förändring och utveckling av kvalitetsresultat. Som en röd tråd i kvalitetsbokslutet löper därför redovisningar av hur patienter och närstående har svarat i den nationella patientenkäten (NPE). Relevanta frågor att besvara: Hur är patientens upplevelse av vården? Mår patienten bättre av våra insatser? Erbjuder vi en allt mer patientsäker vård? Vi har långt ifrån heltäckande svar på dessa frågor. Men vi har identifierat en del indikatorer som kan ge fingervisning om att vi håller rätt kurs. Det vi inte redovisar i detta kvalitetsbokslut är resultat som rör ekonomin för 2013. Se redovisningen som en indikation på att Skånevård Sund erbjuder hög kvalitet i den vård vi har förmånen att erbjuda våra patienter. P-O Sjöblom Förvaltningschef Skånevård Sund 5

Patientfokuserad hälso- och sjukvård Patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att patienten i varje möte med oss ska uppleva hög kvalitet. Framgångsfaktorn är god tillgänglighet och att patienten känner stort förtroende för hälso- och sjukvården. Patienter och närstående ska uppleva vården som säker, tillgänglig, trygg och professionell, mötet med oss ska vara jämlikt, effektivt och smidigt. Vården genomförs i samarbete med patienten med respekt för hans eller hennes självbestämmande och integritet. Det handlar också om att se och betrakta patienten som en naturlig samarbetspartner i förbättringsarbetet. Den patientupplevda kvaliteten har i Region Skåne mätts med hjälp av den Nationella patientenkäten (NPE) sedan år 2009. Huvudsyftet med Nationell patientenkät är att följa upp och utvärdera den patientupplevda kvaliteten inom våra verksamheter. 2013 har undersökningarna delats upp i akutmottagningar och primärvård 5098 patienter har besvarat enkäten, 3882 (51 %) inom samtliga primärvårdsenheter och 791 (48 %) inom samtliga akutenheter Skånevård Sund. Sett ur ett nationellt perspektiv är en svarsfrekvens motsvarande ca 50 % ett tillfredsställande resultat. Beräkningsgrund, PUK PUK är ett riktat värde för patientupplevd kvalitet, där högre siffror innebär högre kvalitet. Skala 0-100. Patientupplevd kvalité för Akutmottagningsverksamheten Bemötande, delaktighet och information, tillgänglighet och förtroende Totalt Akutmottagningarna inom Skånevård Sund 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Bemötande Delaktighet Information Tillgänglighet Förtroende Riket Akutmott SUND 6 2

Frågor som, kände du förtroende för de sköterskor som vårdade/behandlade dig (90) och kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt (90) får högst värden. Områden att förbättra är om personalen gjorde allt de kunde för att lindra smärta (63), information om eventuell uppföljning eller om återbesök skulle ske? (68) Akutmottagningar per sjukhus 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Bemötande Delak ghet Informa on Tillgänglighet Förtroende HBG TBG LKRA ÄHLM Akutmottagningen Helsingborg Liksom för akutmottagningarna totalt så får akutmottagning Helsingborg högst värden för frågor om bemötande och respekt (87), kände du förtroende för de sköterskor som vårdade/ behandlade dig (86), när du frågade en läkare om något som var viktigt för dig, fick du då svar som du förstod (85). Områden att förbättra: informationen angående behandlingen vid akutmottagningen (65), upplevde du att personalen gjorde allt de kunde för att lindra din smärta (60), om du kände oro eller ängslan över ditt tillstånd, hade du möjlighet att prata med en läkare om det (66). Akutmottagningen Landskrona För akutmottagningen Landskrona fick frågor om förtroende högst värden, kände du förtroende för de sköterskor som vårdade/behandlade dig (95), när du frågade en sköterska om något som var viktigt för dig, fick du då svar som du förstod (93), kände du dig väl omhändertagen och trygg när du kom till akutmottagningen (93). Områden att förbättra: fick du information av personalen hur uppföljning eller återbesök skulle ske (73), om du kände oro eller ängslan över ditt tillstånd eller din behandling, hade du möjlighet att prata med en läkare om det (74), hur bedömer du den information du fick angående din behandling vid akutmottagningen (78). 7

Akutmottagningen Trelleborg På akuten i Trelleborg fick bemötande och förtroende högst värden: kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt (93), kände du förtroende för sköterskorna som vårdade och behandlade dig (92), när du frågade en sköterska om något som var viktigt för dig, fick du då svar som du förstod (91). Områden att förbättra: fick du hjälp med att kontakta dina närstående när du var på akutmottagningen (59), upplevde du att personalen gjorde allt de kunde för att lindra din smärta (65), hur bedömer du den information du fick angående din behandling vid akutmottagningen (68). Akutmottagningen Ängelholm Även i Ängelholm fick frågor om bemötande högst värden, kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt (90), kände du förtroende för de läkare som du träffade (87), när du behövde hjälp av någon ur personalen, fick du det då (90). Områden att förbättra: berättade någon läkare för dig om eventuella biverkningar av läkemedel som du skulle uppmärksamma (30), upplevde du att personalen gjorde allt de kunde för att lindra din smärta (69), hur bedömer du den information du fick angående din behandling vid akutmottagningen (70). Patientupplevd kvalité för Primärvården Bemötande, delaktighet och information, tillgänglighet och förtroende Samtliga primärvårdsenheter inom Skånevård Sund 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Bemötande Delak ghet Informa on Tillgänglighet Förtroende PV Riket 8 4

Foto: Christiaan Dirksen

Liksom inom akutmottagningarna får även primärvården högst värden inom bemötande, kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt (90), lyssnade läkaren till vad du hade att säga (91). Frågor som indikerar att förbättras var mottagningens tillgänglighet (63) vilket avser telefon, e-post, personligt besök etc. och möjligheten att diskutera valet av remittent/hänvisning för fortsatt vård till annan vårdgivare eller inläggning på sjukhus (61). För patientupplevd kvalitet visar trenden sedan 2009 på små marginella förändringar både vad gäller primärvården och akutmottagningarna. Patientutbildning Patientutbildningscentrum och sjukhusbiblioteket erbjuder patienter, närstående och vårdpersonal stöd i arbetet med information, utbildning och lärande. I Skånevård Sunds nya organisation kommer fler patienter att få ta del av patientutbildning. Patientutbildning kan ges individuellt eller i grupp och handlar om patientens rätt och förmåga att påverka och medverka i sin egen vård och behandling. Patientutbildningscentrums metodik bygger på samarbete mellan patienter, närstående, stödpersoner, vårdpersonal och patientorganisationer. Syftet är att patienten och närstående ska få mer kunskap och därigenom skapa bättre förutsättningar för att leva med sin sjukdom. Patientdeltagande sker på flera olika sätt: Patient- och närståendeutbildning i grupp. Vid dessa tillfällen är det en kvalitetsaspekt att inte ha för många deltagare. För att möjliggöra en god gruppdynamik bjuder vi sällan in fler än 8 patienter med närstående. Under 2013 gavs 24 utbildningslitfällen. Vi erbjuder föreläsningar för större grupp där föreläsare och innehåll är bestämt i förväg. I vissa fall deltar vi i arrangemanget efter det stöd som önskas. Vi utbildar Stödpersoner som sedan medverkar både i grupper och vid enskilda samtal. En Stödperson är en person som har egen erfarenhet av sjukdom eller person som är närstående till någon som är eller har varit sjuk Vi samarbetar med många olika patientföreningar. Exempel vis Pärlan, Prolivskvalitet, DHS, Strokeföreningen, Njurföreningen Syd, BCF Viktoria, Parkinsonsföreningen, Diabetesförbundet och HSO Skåne. 10 9

Patienter och närstående kommer även till Biblioteket/PUC med olika frågor. De får hjälp att hitta rätt information eller hänvisas till kontakt med vården. Vi uppskattar att det i dessa aktiviteter (med undantag av patientorganisationerna) har 450 personer deltagit 2013. Är det något från dagens möte som du känner att du kan ha nytta av? 140 120 100 80 60 40 Antal 20 0 Ja Nej Inget svar 10 11

Foto: Roger Lundholm

Hälso- och sjukvård inom rimlig tid Bra tillgänglighet innebär att patienten lätt får tillgång till den vård och behandling som han eller hon behöver. Telefontillgängligheten till primärvården ska vara god. Inom den somatiska vården ska patienter erbjudas tid till ett första besök inom 60 dagar likaså är målet 60 dagar för operationer. Vid remittering är målet att samtliga remisser ska ha inkommit till specialistvården inom tre dagar från beslutsdatum. Bedömning och granskning ska därefter ske inom tre dagar. Vid akuta problem ska vistelsetiden på akutmottagningen inte överstiga fyra timmar. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Telefontillgänglighet: 81,7% av telefonsamtalen besvaras personligt eller med hjälp av telefonsvar. Remisstider: Tillgänglighet akutmottagningen: Tillgänglighet första besök: Tillgänglighet Operation/åtgärd: 59,5% av remisser ankommer inom tre dagar. 90,3% av dessa granskas inom ytterligare tre dagar. 76,6% av besökarnas vistelsetid på akutmottagningen understiger fyra timmar. 74,5% av patienterna får sina besök genomförda inom 60 dagar. 89,0% av patienterna opereras eller får en åtgärd genomförd inom 90 dagar. 66,4% av patienterna opereras eller får en åtgärd genomförd inom 60 dagar. 83,7% av patienterna opereras eller får en åtgärd genomförd inom 90 dagar. 12 13

Säker hälso- och sjukvård Att förbättra säkerheten i vården innebär att utifrån patientens perspektiv erbjuda ökad delaktighet. Varje patient ska få korrekt bedömning, behandling och information vid varje enskilt möte med vården. Patientens möte med oss ska uppfattas som respektfullt, förståeligt, smidigt, säkert och av högsta medicinska kvalitet. Vi fokuserar på att sprida kunskap om patientsäkerhetens olika dimensioner. Vår målsättning är att skapa hög tillgänglighet för chefer och medarbetare till utbildning, dialog, information, råd och stöd. Utöver detta finns riktlinjer för att underlätta upprättandet av lokala ledningssystem för patientsäkerhet och kvalité i vården. Vårdrelaterade infektioner (VRI) Vårdrelaterade infektioner (VRI) tillhör de vanligaste vårdskadorna inom hälso- och sjukvården. Förekomsten av VRI mäts nationellt två gånger om året. En glädjande utveckling för Skånevård Sund är att mellan de två VRI-mätningarna under 2013 har frekvensen generellt sjunkit. Varje avdelning och de flesta mottagningsenheter har haft minst en hygienrond under året. Det finns fortfarande en stor förbättringspotential inom Skånevård Sund där införandet av Infektionsverktyget sannolikt kommer att bidra till en positiv utveckling för att ytterligare minska antalet VRI. VRI (mål <6 Hbg, övr <4) VRI (mål <6 Hbg, övr<4) 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 HBG LKRA TBG ÄHLM VT HT Basala hygienrutiner och klädregler En viktig del i att förebygga vårdrelaterade infektioner är att följa regler för basala hygienrutiner och arbetsklädsel (BHK) i patientnära arbete. Divisionerna har deltagit i de två nationella punktprevalensmätningarna av BHK som genomfördes under 2013. Ett stort engagemang för mätningen finns inom samtliga berörda verksamheter 14 13

Samtliga enheter deltog i mätningarna för primärvården Sund. Nationellt ligger Region Skåne bra till men vi har långt kvar till målet på 100 % följsamhet. Under 2014 gör vi en fördjupad satsning med utbildning och lokala handlingsplaner tillsammans med egna följsamhetsmätningar. En kulturförändring behövs och ska byggas på kunskap och medvetenhet hos alla individer. BHK (mål 90%) 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 BHK (mål 90%) VT HT Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång och läkemedelsavstämning En läkemedelsgenomgång är en metod för analys, uppföljning och omprövning av patientens läkemedelsanvändning, som genomförs enligt ett förutbestämt och strukturerat och systematiskt arbetssätt (Skånemodellen). Det innebär att man ser på andelen inskrivna patienter 75 år och äldre med 5 eller fler läkemedel som under vårdtiden erhållit en tvärprofessionell läkemedelsgenomgång och läkemedelsavstämning. 14 15

Läkemedelsavstämning/genomgång (mål> 40%) Läkemedelsavstämning/genomgång (mål >40%) 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 Ackumulerad helår 20,0 10,0 0,0 HBG LKRA TBG ÄHLM Minskning av antibiotikaanvändning inom öppenvården STRAMA har satt ett nationellt mål i form av 250 antibiotikarecept per 1000 invånare. Den totala antibiotikaförsäljningen på recept i öppenvården minskade med åtta procent i Sverige 2013 jämfört med 2012, från 374 till 343 recept per 1000 invånare och år. Det är den största procentuella minskningen under hela 2000-talet. När det gäller Hälsovalet i Skåne så är måltalet satt till 395 recept per 1000 listade och mäts 12 månader rullande tillbaka i tiden. Det sammanlagda resultatet för hälsovalsenheterna i Sund blev 356 recept per 1000 listade och av 28 vårdcentraler uppnådde 24 måltalet (86 %). Intressant att notera är den stora spridningen mellan 296 och 438 recept per 1000 listade vilket torde betyda att fortsatt minskning under 2014 är realistisk. Nedgången är resultatet av ett hårt arbete på många fronter. Bland annat har informationskampanjer till allmänheten genomförts, distriktsläkare och sjuksköterskor i telefonrådgivningen har fortbildats och informationsträffar har ordnats på vårdcentraler. Detta arbete fortsätter under 2014. 16 15

Minskning av antibiotikaanvändning inom slutenvården Inom slutenvården följs andelen penicillinanvändning i förhållande till cefalosporin* användning då det är angeläget att välja antibiotika med så smalt spektrum som möjligt för att förhindra en resistensutveckling. Måltalet är att vi ska använda 50 antibiotika med så smalt spektrum som möjligt. Minskning av slutenvårdsantibiotika Minskning av slutenvårdsantibiotika 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 HBG LKRA TBG ÄHLM 18 12

Kunskapsbaserad vård Cancersjukvård I Skånevård Sund pågår ett arbetet med att utveckla en mer patientprocessorienterad cancervård i enlighet med Region Skånes mål och inriktning samt den nationella cancerstrategin. För att kunna utvärdera och följa upp kvalitet och resultat för cancerpatienter är kvalitetsregister en viktig källa. Handläggningstid vid bröstcancer Skånevård Sund ligger totalt väl till jämfört med övriga sjukhus i Region Skåne men uppnår inte alla tillgänglighetskrav. Täckningsgraden för inrapportering är viktig för värdering av data, Helsingborgs lasarett klarar det uppsatta målet och är därmed bäst i Södra regionen. Diagnosen bröstcancer uppnås preoperativt i 97 % av fallen vilket är bra och visar på en god diagnostik för ett ingrepp och därmed färre reoperationer. För ledtid från remissankomst till vårdplan är målet högst 21 dagar för >80 % av patienterna, vilket uppfylls i Helsingborg där 85 % av patienterna har vårdplan fastställd inom angiven tid. Multidisciplinär konferens vid tjocktarm eller ändtarmscancer Multidisciplinär (MDT) konferens genomförs en gång per vecka med onkolog från Skånes Onkologiska Klinik, Lund, som deltar via telelänk. Alla patienter med kolorektal cancer diskuteras vid MDT före och efter behandling. Utredningstid vid lungcancer Tiden från remissankomst till beslut om behandling för patienter med lungcancer ska vara högst 28 dagar, detta nås i 63 %. Målet är 70 % Palliativregistret När den nya kvalitets- och patientsäkerhetsorganisationen är på plats kommer samarbetet och dialogen med bland annat ASiH att prioriteras med målet att förbättra vården i livets slutskede. 20 14

Två avdelningar i Helsingborg har, som några av de första i Sverige, deltagit i ett nationellt utvecklingsprojekt med test av en vårdplan i livets slut, Liverpool Care Pathway (LCP). Innan projektet startade i maj genomfördes en utbildningsinsats med föreläsningar och journalgranskning. Utvärdering av projektet, med bl.a. förnyad journalgranskning pågår. TG Palliativregister 100,0 80,0 TG Palliativregister 60,0 40,0 20,0 TG Pallia vregister Mål 80% 0,0 HBG LKRA TBG ÄHLM Diabetesuppföljning i Nationella Diabetesregistret (NDR) För att förbättra vården för patienter med diabetes ingår det i det lokala kvalitetsarbetet att öka följsamheten till vårdprogram och evidensbaserad vård för diabetes, registrering sker i NDR. Sammanlagt registreras sju olika indikatorer för individer < 85 år. Målsättningen är att 80 % av målgruppen ska registreras. Av våra 28 vårdcentraler klarade 14 vårdcentraler målvärdet 80 % (80 88,18%), 9 vårdcentraler uppnådde målvärdet > 70%, 5 vårdcentraler nådde inte målvärdet. Arbetet med att höja kvaliteten i arbetet med diabetes ska intensifieras under 2014 och särskilda insatser göras, framförallt med de enheter som inte når måltalen. 21

Foto: Christian Dirkesen

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Vi ska alltid erbjuda våra patienter samtal om hälsa när de är i kontakt med hälso- och sjukvården. Ett av våra viktigaste uppdrag är att erbjuda patienterna hjälp och stöd för att förändra ohälsosamma levnadsvanor för att främja hälsa och förebygga sjukdom. För att kunna erbjuda våra patienter korrekta insatser inom detta område krävs goda kunskaper hos våra chefer och medarbetare och evidensbaserade metoder. I november 2011 fastställdes nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder avseende tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor, vilka vi följer kontinuerligt. Vårt resultat uppvisar en ökning av åtgärder gällande stöd till patienter att förändra sina levnadsvanor. Efter en behandling inom hälso- och sjukvården ska patientens självskattade hälsa vara högre än före behandlingen. Hälsofrämjande åtgärder 1 800,0 1 600,0 1 400,0 Hälsofrämjande åtgärder Antal 1 200,0 1 000,0 800,0 600,0 400,0 HBG LKRA PSYK TBG ÄHLM 200,0 0,0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 23

Produktion: Kommunikationsenheten, Skånevård Sund Faktaägare: Karin Hesselgard, Stabschef, Skånevård Sund Skånevård Sund - en del av region Skåne Kvalitetsbokslut 2013 2014-03-27