Återhämtad eller inte: finns det någon koppling mellan kropp och knopp? Petra Lindfors Professor Stockholms Universitet, Psykologiska institutionen pls@psychology.su.se
Varför fokus på återhämtning? föregår sömn bristande återhämtning som en hälsorisk koppling till långsiktig hälsa eller ohälsa?
Stresshormonutsöndring under och efter lönearbete (noradrenalin i pmol/min/kg) 0,5 0,4 Lundberg & Frankenhaeuser, 1999 Arbetets slut Kvinnor 0,3 0,2 0,1 Män 0,0 9 11 15 17 20 Tid på dagen
Total arbetsbelastning: antal barn Lundberg et al., 1994; Berntsson et al., 2004; Lindfors et al., prel 100 Antal timmar / vecka 90 80 70 60 Kvinnor Män 50 0 1 2 3 eller fler Antal barn
Varför fokus på återhämtning?? finns det någon koppling mellan återhämtning och biomarkörer? hur ser det ut för kvinnor (och män)?
Självrapporterad återhämtning utvilad, återhämtad, trött Hur brukar det vara när du börjar jobba? på jobbet? efter jobbet?
Fysiologiska stressmarkörer Salivkortisol = stresshormon Aktivering i HPA-axeln styr kortisol central funktion dygnsrytmsvariationer Kan mätas i saliv Salivette tuber icke-invasivt, lätthanterligt + dagbok
Återhämtning och kortisol från morgon till kväll 20 Bristande återhämtning Gustavsson, Lindfors et al. JOH Återhämtad tjänstemän, kontorsarbete, dagtid Kortisol (nmol/l) 15 10 5 12 kvinnor och 13 män upplevd återhämtning (15 frågor) 0 Morgon 0700 Morgon 0900 Lunchtid 1100 Kring 1500 Kring 1700 Kväll 2000 Bristande återhämtning förenat med högre morgonkortisol statistiskt säkerställda skillnader
Återhämtad eller inte på morgonen Gustavsson, Lindfors et al. Arbete & Hälsa 20 Ingen morgon Alla / de flesta Kortisol (nmol/l) 15 10 5 Kvinnor högre morgonkortisol: bristande återhämtning på morgonen 0 Morgon 1 Morgon 2 Lunchtid 3 Eftermiddag 4 Eftermiddag 5 Kväll 6 + trött under dagen, energifylld under dagen statistiskt säkerställda skillnader
Återhämtning och salivkortisol koppling mellan salivkortisol och bristande återhämtning: morgonkortisol! variationer mellan kvinnor och män: morgonkortisol!
Återhämtning och kumulativ fysiologisk belastning
Återhämtning och kumulativ belastning Kumulativ belastning eller allostatisk belastning = förslitning i olika kroppsliga system hjärt- och kärlsystem blodtryck, puls, blodfetter.. metabola system Totalt 13 olika biomarkörer från olika kroppsliga system midje/höftmått, blodsocker
Återhämtning och kumulativ belastning 5 Återhämtad (n=108) Trött (n=82) Bristande återhämtning (n=51) 4 3 2 1 0 Fysiskt trött Psykiskt trött Trött på jobbet Sömnproblem Ej åter inför jobbet Ej tillräckligt återhämtad
Återhämtning och kumulativ belastning procentuell andel kvinnor med högst kumulativ belastning (högsta kvartil = risk för ohälsa) för varje grupp medelvärden och standardavvikelser högre ålder, trött ----- högre risk för kumulativ belastning 100 80 60 Återhämtad Trött Bristande återhämtning 40 20 0 3,4(2,5) 3,8 (2,6) 3,9 (2,5)
Återhämtning och kumulativ belastning trötthet hänger samman med en ökad risk för kumulativ fysiologisk belastning men inte med enskilda biomarkörer, syns inte bara i blodtryck den här kopplingen mellan trötthet och kumulativ fysiologisk belastning fanns hos friska yrkesarbetande kvinnor
Återhämtning koppling mellan kropp och knopp varför skillnader mellan kvinnor och män? Olika möjligheter till återhämtning?
Olika möjligheter till återhämtning? olika sektorer, olika yrken? yrkesstatus? belastning (krav) på jobbet? olika förväntningar total arbetsbelastning? vem har huvudansvar för vad i familjen? olika möjligheter till återhämtning har konsekvenser
Olika möjligheter till återhämtning? olika sektorer, olika yrken? Lösningar på olika nivåer: yrkesstatus? belastning (krav) på jobbet? olika förväntningar total arbetsbelastning? # individ # grupp # samhälle Främja hälsa på lika villkor vem har huvudansvar för vad i familjen? olika möjligheter till återhämtning har konsekvenser
Tack till FORTE som forskningsfinansiär docent Ulrica von Thiele Schwarz professor emeritus Ulf Lundberg professor emeritus Gunnar Aronsson Klas Gustafsson, FD ALLA KVINNOR OCH MÄN SOM DELTAGIT I STUDIERNA Kontakt: Petra Lindfors, pls@psychology.su.se