Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2002. Catharina Ekdahl, Juridiska institutionen Jakten på det perfekta pedagogiska upplägget inför en fördjupningskurs I. Bakgrund till valet av ämne för miniprojektet Som ett moment i den pedagogiska kursen för universitetslärare får deltagarna i uppdrag att bedriva ett verklighetsanknutet miniprojekt. Syftet är att koppla samman pedagogisk teori med praktisk vardag till en fungerande enhet. I föreliggande miniprojekt är tanken att skapa ett intressant pedagogiskt upplägg för en av de fördjupningskurser som innebär specialisering inom visst juridiskt ämnesområde. I sammanhanget kan nämnas att det på juristutbildningen är studenten själv som väljer vilken eller vilka fördjupningskurser som skall läsas. Antagning sker genom ett vanligt ansökningsförfarande. Förkunskapskraven för antagning innebär normalt att studenten skall ha genomgått de 6 terminer som omfattar den obligatoriska grundutbildningen med godkänt betyg. Fördjupningskurserna infaller således i slutet av utbildningen och alldeles innan arbetet med examensuppsatsen påbörjas. Fördjupningskursen som miniprojektet inriktas på benämns "Immaterialrätt" och omfattar 10 akademiska poäng på juristutbildningen. Kursen kommer att hållas för första gången under andra hälften av kommande hösttermin under ledning av undertecknad. Det är därför ett ypperligt tillfälle att tillämpa de pedagogiska kunskaper som har inhämtats under de två kursveckorna i UoUs regi. Avsikten är att skapa ett så perfekt pedagogiskt upplägg som möjligt för just den nämnda fördjupningskursen. Med begreppet perfekt menas det pedagogiska upplägg som, enligt mitt förmenande, bäst gagnar juridikstudenters kritiska tänkande och väcker nyfikenhet och engagemang. Samtidigt bör det pedagogiska upplägget på bästa sätt förbereda studenterna inför det kommande yrkeslivets praktiska arbete. I det nedan redovisade upplägget är det följande faktorer som utgör utgångspunkter: de pedagogiska filosofierna om problembaserat lärande (PBL) och casemetodik (CM) studenters olika inlärningsstilar (VARK) egen pedagogisk grundsyn Rapporten avslutas med en beskrivning av hur fördjupningskursen "Immaterialrätt" är tänkt att genomföras. Redogörelsen omfattar upplägget för information, inledning, undervisning, examination och kursvärdering under pågående och efter avslutad kurs.
Den litteratur som har använts är i första hand Henry Egidius "PBL och casemetodik hur man gör och varför" (Studentlitteratur 1999) och Wilbert J. McKeachie's "Teaching Tips Strategies, Reasearch, and Theory for College and University Teachers" (Houghton Mifflin 10 uppl. 1999). Ett par artiklar som delades ut på pedagogiska kursen har använts för att forma min egen pedagogiska grundsyn, t ex Lotta Olssons artikel "Viktigast brinna för ämnet" ur Dagens Nyheter. Fakta har även hämtats från juridiska fakultetens och Uppsala universitets riktlinjer för undervisning. Slutligen har information inhämtats från websidan "www.activelearning-site. com" som behandlar olika studenters inlärningsstilar och lärares utlärningsstilar (VARK). Med denna introducerande redogörelse som bakgrund kan jakten på det perfekta upplägget börja! II. PBL och CM På juridiska fakulteten vid Uppsala universitet bedrivs en undervisning som i första hand utgår från det pedagogiska synsättet om PBL. Det valda undervisningskonceptet är mycket framgångsrikt och kallas bland övriga juridiska lärosäten för "Uppsalamodellen". Förutsättningen för modellen är det omfattande arbetet i gruppform som introduceras för studenterna redan under grundutbildningens första termin, och sedan följer under hela utbildningen. Undervisningen under terminerna sker företrädesvis i seminarieform. Studenterna blir redan i början av varje termin uppdelade i s.k. basgrupper med 5-8 medlemmar. De får även inledningsvis ett häfte innehållande ett antal uppgifter som skall lösas gruppvis och därefter redovisas muntligt vid seminarietillfällena. I samband med utlämnandet av seminariematerialet lämnas instruktioner för hur arbetet i basgrupperna bör ske. Lärarens uppgift är i första hand att vägleda studenterna i varje s.k. seminariegrupp och skapa diskussion kring problemformuleringarna. Varje seminariegrupp består normalt av c:a 5 basgrupper, dvs. 25-30 studenter. Som komplement till seminarierna hålls ett mindre antal introducerande föreläsningar i de olika ämnesområden som terminen innehåller. Dessa föreläsningar hålls samtidigt för alla studenter på terminen, dvs. för c:a 300 studenter. Den beskrivna "Uppsalamodellen" kan jämföras med den undervisning som bedrivs vid Stockholms juridiska fakultet. På nämnda lärosäte har man valt en mer traditionell undervisaningsform, där fokus ligger på studenternas kunskapsinhämtning i form av renodlade föreläsningar. Visserligen förekommer även grupparbeten och seminarietillfällen, men förekomsten av sådan undervisningstyp är begränsad under större delen av utbildningen. Grundtanken bakom PBL är att studierna skall vara baserade på arbete med problemformuleringar inom ett olika ämnes- och verksamhetsområden. Problemen är verklighetsanknutna och utgör material för mindre grupper om 8-10 studenter. Genom problemformuleringarna skapas gruppvisa diskussionerna dels mellan studenterna inom gruppen, dels mellan gruppen och läraren. PBL är till för att studenterna skall lära sig att söka förklaringar och bakgrund till situa-tionen som uppstår i problemformuleringen. Beträffande undervisningsmodellen CM finns det många likheter med PBL. Även CM utgår från verklighetsanknutna problem, men är avpassade för större undervisningsgrupper om 50-60 studenter. Genom CM tränar
sig studenterna att tänka ut och värdera olika handlingsmöjligheter i problemfylld situation. Vid närmare studier av undervisningsmodeller av typen PBL och CM kan ett antagande göras. Den undervisningsmetodik som används på juridiska fakulteten är uttalat i enlighet med PBL, men den har ett dubbelt syfte som tar sikte på såväl PBL som CM. Genom den undervisnings-modell som används lär sig juridikstudenterna att självständigt söka efter information och att försöka lösa problemen. Det sker visserligen i smågrupper enligt grundtankarna bakom PBL, men likväl sker ett lärande som sammanfogar teori med praktik enligt de båda modellerna. Studenterna lär sig att angripa problemen från olika håll och stimuleras att ifrågasätta och kritiskt granska problemen och de tänkta lösningarna. Den kunskap som uppstår hos studenten blir därigenom tidigt starkt förknippad med den verklighet som teorin är avsedd att tillämpas på. III. VARK 1987 utvecklade Neil D Fleming vid Lincoln University på Nya Zeeland ett sätt att kategorisera fem olika inlärningsstilar. Han utvecklade ett formulär med frågor som kunde ge svaret på vilken inlärningsstil som bäst passar en enskild person. Testet kallas VARK efter de fyra grundläggande inlärningsstilarna; V (Visual), A (Aural), R (Read/write) och K (Kinesthetic). Den femte inlärningsstilen är s.k. multimodal och avser en inlärningsstil som utgör en blandning av två eller flera av de fyra grundläggande inlärningsstilarna. Utvecklingen av VARK-testet har givit värdefull kunskap om studenters olika förutsättningar när det gäller att ta till sig kunskap. Möjligheten att tillägna sig kunskap är beroende av hur utlärningen sker. Den mångfacetterade grupp av studenter som läser på universitet och högskolor har olika sätt att ta till sig fakta, teorier och annan kunskap. Varje individ tillhör medvetet eller omedvetet en viss typ av inlärningskategori. De undersökningar som har genomförts med hjälp av VARKtestet visar att det är mellan 50-90% av studenterna i ett klassrum som tillhör kategorin multimodal. Av dessa är det särskilt inlärning genom egen läsning eller genom egna anteckningar som dominerar, dvs. inlärningstypen R (Read/write). IV. Egen pedagogisk grundsyn Den pedagogiska grundsyn som jag har format till min egen delas troligen av merparten av världens samlade lärarkollektiv. Det är därför inga uppseendeväckande nyheter som tillkommer när jag nu redogör för denna pedagogiska grundsyn. För att nå fram till en heltäckande pedagogisk grundsyn är det främst tre faktorer som bör granskas; syftet med lärandet, rollen som lärare och rollen som student. Juridiken som ämnesområde är otvivelaktigt ett tacksamt objekt när det gäller dessa faktorer. Förhoppningen hos mig som lärare är att studenterna skall utvecklas till självständigt tänkande och analyserande individer. De bör vidare utveckla en sund
respekt och ett intresse för sina medmänniskor, eftersom juridiken berör och involverar människor i en mängd olika situationer. Syftet med lärandet på juristutbildningen är att skapa eget, kritiskt tänkande hos studenterna. Studenten skall ges möjligheter att praktiskt kunna tillämpa inhämtade kunskaper i en verklighetsanknuten miljö. Genom en varierad undervisning skall studenten ges möjlighet att utveckla sin förmåga att uttrycka sig i muntlig, skriftlig och analyserande form. Studenterna skall vidare få ge uttryck åt sina åsikter och retoriskt kunna bemöta påståenden. Till sist skall utbildningen skapa sådan nyfikenhet och intresse så att studenten självständigt kan välja och hitta det rättsområde som kan komma att bli det framtida arbetsområdet. Rollen som lärare på juristutbildningen skall vara att förmedla entusiasm och glädje för ämnet. Målsättningen med inlärningen på respektive ämnesområde måste vara tydlig och tidigt kunna beskrivas för studenterna. Inställningen bör vara att alla studenter har förutsättningar att följa med i undervisningen och att alla kan lära sig ämnet. Läraren bör dock vara medveten om att faktorer som t ex social, kulturell och etnisk bakgrund kan påverka förutsättningarna för studentens lärande. Läraren skall bemöta studenterna med respekt och vara lyhörd för deras åsikter. Den främsta rollen är att förmedla teoretiska och praktiska kunskaper. Ytterligare en viktig roll är att läraren skall fylla funktionen som vägvisare och tankeväckare vid diskussioner och problembaserat lärande. Handledning, stöd och s.k. feed-back vad gäller grupparbete och enskilda studenters arbete inkluderas i rollen som vägvisare. Läraren skall besitta specialkunskaper i ämnet och kunna agera "kunskapsbank" för studenterna. Läraren bör även ha ett eget intresse av och även upprätta praktisk anknytning och kontakter inom ämnesområdet. Slutligen skall läraren kunna erkänna felaktigheter och kunna ta till sig berättigad kritik från studenterna. Rollen som student på juristutbildningen bör vara att våga ifrågasätta och ta för sig i lärandet. Studenten har ett eget ansvar för att tillägna sig kunskap under de förutsättningar som ges. Ansvaret omfattar även att avsätta den tid som krävs för ämnet och uppgifterna och vara väl förberedd. Studenten skall vidare visa respekt och vara lyhörd för sin omgivning. Studenten bör slutligen vara öppen för de ämnen som presenteras för att därefter kunna analysera och värdera innehållet. V. Fördjupningskursen "Immaterialrätt" - ett pedagogiskt experiment Med ovanstående beskrivna faktorer som utgångspunkt har ett upplägg för kursen "Immate-rialrätt" upprättats. De fem komponenter som jag anser viktigast för upplägget är information om kursen, inledning av kursen, undervisning, examinering och kursvärderingar under pågående kurs och efter avslutad kurs. Det skall villigt erkännas att stora delar av upplägget är hämtat från den fördjupningskurs som jag har haft förmånen att ansvara för under våren. Den kursen, "Information och Rätt" om 20 poäng, innehåller ett antal pedagogiska finesser som har förädlats fram under ett par års tid. Genom den kursvärdering som jag genomförde veckan innan påsk, har jag fått indikationer på vad studenterna har
upplevt som bra och dåligt under kursens gång. Jag har därför nyttjat denna information friskt i min jakt på optimalt pedagogiskt upplägg. Information om kursen När höstens fördjupningskurs började planeras hade jag ännu inte förkovrat mig i ämnet pedagogik. Den information som inlämnades till kurskatalogen blev därför något tunn. Ett försök att reparera detta gjordes i början av april vid den muntliga presentationen av kommande kurser. Studenternas ansökningshandlingar lämnades strax därefter in till studievägledningen. Inledning av kursen Inför kursstarten i slutet av oktober 2002 kommer en introducerande sammankomst att anordnas. Vid det tillfället avser jag att inleda med en presentationsrunda, där såväl studenterna som vi i kursledningen kommer att få berätta lite om oss själva. Därefter beskrivs målsättningen med kursen, kursens innehåll och olika moment, gruppindelningar samt kurslitteraturen. Ett av de viktigaste momenten i inledningen rör de förväntningar, förhoppningar och farhågor som studenterna har inför kursen. Frågorna diskuteras först i de nyindelade basgrupperna och redovisas, diskuteras och nedtecknas sedan i den stora gruppen. Utifrån den information som framkommer är det slutligen dags att träffa en muntlig överenskommelse. Syftet med överenskommelsen är att fastställa de spelregler som skall gälla under kursen. Undervisning Undervisningen på fördjupningskursen kommer att ske i varierande former. Större delen av undervisningen utgörs dock av seminarietillfällen med problembaserade uppgifter. I samband med inledningen har studenterna fått tillgång till seminariematerialet. Likaså har läsanvisningar inför första seminarietillfället lämnats. Seminarierna kommer att ledas av lärare från fakulteten. Som komplement till seminarieundervisningen kommer c:a 5 föreläsningar att hållas av särskilt inbjudna praktiskt verksamma jurister. Tanken är att dessa föreläsningar skall ge studenterna ökad inblick i den yrkesverksamma vardagen på området. Denna typ av möte mellan yrkesverksamma jurister och studenterna brukar vara mycket uppskattade. Studenterna upplever att de får kontakt med världen utanför universitetet. De blir också varse att de krav som ställs på en praktiskt verksam jurist inte bara innefattar teoretiska kunskaper. Ett tredje moment i undervisningen är de rättegångsspel som skall genomföras. Studenterna blir indelade i olika lag som representerar kärandesidan och svarandesidan. De förses med bakgrunden till ett par verklighetsbaserade konfliktsituationer. Därefter skall de skapa en fiktiv rättegångssituation med stämningsansökan, svaromål och genomförande av en huvudförhandling. För att stimulera studenterna till en seriös inställning och bra förberedelser kommer autentiska domare att engageras. Med handledning från seminarielärarna kommer studenterna att genomföra huvudförhandlingarna. De uppgifter, muntliga och skriftliga, som framkommer under huvudförhandlingen kommer sedan att ligga till grund för domarens ställningstagande. Examination Av de ovan beskrivna undervisningsmomenten kommer rättegångsspelen att vara
betygsgrundande. Bedömningen kommer i första hand att ske gruppvis, särskilt utifrån det förberedelsearbete i skriftlig form som studenterna har presterat. Vid den fiktiva huvudförhandlingen kommer det vidare att finnas möjlighet att bedöma såväl individuella som gruppvisa insatser. För att uppfylla den fjärde av de ovan beskrivna lärostilarna, dvs. Read/write, kommer den huvudsakliga examinationen att vara en hemskrivningstentamen. Till skillnad från de skriftliga förberedelserna och genomförande av rättegångsspelen kommer hemtentamen uteslutande att innebära enskilt arbete. Samarbete mellan studenterna kommer därför inte att vara tillåtet. Varje student förses vid ett bestämt tillfälle med skrivningsfrågor och har sedan två dygn på sig att genomföra tentamen. Även tentamensfrågorna kommer att vara problembaserade och utgå från studentens möjligheter att analysera och värdera informationen. Kursvärdering Det kommer att genomföras två kursvärderingar av fördjupningskursen. I halvtid kommer den första värderingen att ske. Studenterna kommer då att värdera undervisningen vad gäller seminarieövningarna och föreläsningarna. Även lärarnas prestationer kommer att värderas utifrån engagemang, kunskap och pedagogisk skicklighet. Vidare kommer kurslitteraturen, grupparbete och uppfyllande av målsättningen av kursen bedömas. Frågor som organiseringen av och informationen kring kursen kommer också att bli föremål för värdering. Varje fråga i kursvärderingen kommer att bedömas utifrån en skala och förses med möjligheter till mer utförliga förslag på förändringar/förbättringar. Kursvärderingen i halvtid kommer att sammanställas omgående och distribueras till berörda lärare och kursdeltagarna. Den avslutande kursvärderingen kommer att vara inriktad på examinationen, dvs. rättegångsspelen och hemtentamen. Studenterna uppmanas även att bedöma målsättningen för kursen i sin helhet. Frågorna om studenternas förväntningar, förhoppningar och farhågor som inventerades inför kursen kommer slutligen att bli föremål för bedömning. Även denna värdering kommer att sammanställas och delas ut till alla berörda personer. Tanken är att de båda kursvärderingarna skall ge ett bra och heltäckande underlag för kommande års upplägg av fördjupningskursen "Immaterialrätt". Utifrån värderingarna kommer för-hoppningsvis kursen att utvecklas och ytterligare närma sig pedagogisk perfektion. VI. Avslutande kommentarer Min strävan efter att skapa det perfekta upplägget för en fördjupningskurs genom det här miniprojektet kanske uppfattas som väl överambitiöst. Det finns dessutom ett antal områden i upplägget som inte har berörts, t ex administrationen kring kursen och innehållet i undervisningen. Särskilt det sistnämnda har givetvis stor betydelse för vilken nivå det pedagogiska inslaget i kursen slutligen når. Den viktigaste faktorn rör ändå lärarnas insatser på kursen. Ett bra upplägg behöver ju inte nödvändigtvis innebära att lärarnas pedagogiska skicklighet uppfylls. Jag är ändå övertygad om att grunden för en bra fördjupningskurs ligger i det tänkta
upplägget. Med ett bra upplägg och höga, men realistiska, målsättningar kommer såväl studenter som lärare att ha en positiv inställning till kursen. Var och en kommer sedan i olika grad att sträva efter att infria de positiva förväntningar som skapats. Huruvida fördjupningskursen "Immaterialrätt" kommer att uppfylla ambitionen om pedagogisk perfektion visar sig först när kursen har genomförts. Jakten på det optimala pedagogiska upplägget har börjat och kommer att fortsätta så länge det finns studenter som väljer just den här kursen.