Barns och ungas tankar och känslor om klimatet Maria Ojala fil.dr i psykologi Institutionen för pedagogik, didaktik, utbildningsstudier, Uppsala Universitet
Bakgrund till min forskning: Jag fokuserar på gruppen unga i min forskning, från mellanstadieålder till ungt vuxenliv
Varför är det viktigt att forska om unga människors känslor och tankar om klimatfrågan? Etiska skäl Det är dagens unga som kommer att vara framtidens företagsledare, politiker och beslutsfattare Min dröm är att plugga psykologi, men min pappa blev en fossil, och min morfar också, så det kan bli svårt att bryta den cirkeln...
Skolans roll Skolan skall genom sin undervisning om hållbar utveckling bland barn och unga utveckla ett demokratiskt och kunskapsbaserat förhållningssätt till etiska frågeställningar då det gäller relationen mellan människan och miljön i både ett lokalt och globalt perspektiv. Utifrån denna kunskap skall unga utveckla förmågan att ta medvetna val och att ta personligt ansvar inför dessa frågor (Lpo94;Lgr11). Skolan fokuserar på att förmedla faktakunskap och på att lära unga att resonera kritiskt kring dessa frågor (Öhman, 2006).
men frågan är om detta är nog?
Att lära sig om globala problem som exempelvis klimatförändringarna inkluderar också känslomässiga aspekter såsom känslor av oro, hopplöshet och ilska och skuld som uppväcks av de globala miljöproblemens komplexitet och allvar existentiellt hot relaterat till känslor av ambivalens att leva på ett hållbart vis kan upplevas som tungt och tråkigt
En viktig hypotes i min forskning är att hur unga människor hanterar känslor som uppväcks har en betydelse för vad man kommer att lära sig och hur man kommer att agera då det gäller dessa frågeställningar. Därför är det viktigt att också ta hänsyn till känslomässiga aspekter i undervisningen om hållbar utveckling i våra skolor.
Huvudfokus i min forskning Hur hanterar unga känslor kring klimat/ miljö/energifrågan på två olika nivåer Dels hur de hanterar känslor på en global nivå t.ex. hur de hanterar oro inför klimatproblematiken Dels hur unga hanterar obehagskänslor som kan uppstå i vardagslivet när man försöker leva miljövänligt (t.ex. ambivalens inför sopsortering och energisparande i hemmet)
Hur barn, tonåringar och unga vuxna hanterar klimatfrågan på ett psykologiskt plan Att inte bara fokusera på hur unga hanterar negativa känslor som oro, det också viktigt att studera hur unga människor går tillväga för att uppväcka hopp inför klimatfrågan, fokus positiva känslor I en kvalitativ studie på mellanstadieelever (n=90), gymnasieelever (n=146), och universitetsstudenter i åldern 20-30 år (n=112) undersökte jag dels hur de som uppgett att de är oroliga över klimatfrågan går tillväga för att hantera oro och dels hur de som uppgett att de känner hopp inför klimatfrågan går tillväga för att uppväcka hopp.
Hur barn, tonåringar och unga vuxna hanterar klimatfrågan på ett psykologiskt plan Problemfokuserad coping Individuella problemfokuserade strategier (kognitiva och beteendemässiga) Kollektiva problemfokuserade strategier Emotionsfokuserad coping Distanserande strategier (distraktion och undvikande) Dämpande av allvaret i problematiken (förnekande och egocentriskt tänkande) Socialt stöd Hyperaktivering Meningsfokuserad coping Kognitiv omstrukturering Positivt tänkande/existentiellt hopp Tilltro till samhällsaktörer
Problemfokuserad coping Individuella problemfokuserade strategier (kognitiva och beteendemässiga) För att känna hopp så cyklar jag till skolan istället för att bli skjutsad med bil (mellanstadiet) Att påverka andra ger mig hopp för de flesta är faktiskt mottagliga (universitetet) När jag blir orolig läser jag i min klimatbok där det finns en massa tips om vad barn kan göra för miljön (mellanstadiet) Kollektiva problemfokuserade strategier För att det är många som håller på och fixar med soporna och försöker minska avgaser från bilar (mellanstadiet) Om alla gör något finns det i vart fall en liten chans att det blir bättre. Alla kan göra något bara man vill (universitetet) Jag tror att det kommer att funka bara vi hjälps åt och inte bråkar (gymnasiet)
Emotionsfokuserad coping Distanserande strategier (distraktion och undvikande) Jag brukar sjunga för det gör att jag blir mycket lugnare och så försöker jag att tänka på annat (mellanstadiet) Jag vet inte riktigt, jag gör ngt som får mig att tänka på annat (gymnasiet) Jag bortser från allt för att skapa någon sorts trygghet för mig (universitetet) Dämpande av allvaret i problematiken (förnekande och egocentriskt tänkande) Att media ofta förstorar upp små saker och drar allting till sin yttersta spets för att få en bra story. Att jorden har sina cykler, detta har hänt tidigare (gymnasiet) Jag vill ha varmare klimat i framtiden (gymnasiet) Jo, jag känner hopp om att människor kommer att inse att detta problem är gravt överdrivet (universitetet) Jag tror inte att det kommer att drabba Sverige så mycket (mellanstadiet) Jag kommer att vara död när något allvarligt inträffar (gymnasiet)
Emotionsfokuserad coping Socialt stöd När jag är som mest oroad går jag till mamma och pappa (mellanstadiet) Jag pratar med andra som också är oroliga (gymnasiet) Jag känner inte att jag kan göra så mycket mer än att prata om det för att ventilera (universitetet) Hyperaktivering Jag tänker hur slarvig man är och hur mycket man tar för givet (gymnasiet) Jag tänker att det nästan är rätt åt oss eftersom vi struntar i miljön för vår ekonomiska tillväxt (universitetet) Jag känner mig maktlös, det finns inget jag kan göra. Även om jag är flitig med sopsorteringen så känner jag att kolkraftverken spyr ut koldioxid och det är ingen idé då känns allt meningslöst (universitetet)
Meningsfokuserad coping Kognitiv omstrukturering Det verkar som om problemet har uppmärksammats mer under senare år och att de kommer på nya sätt att förbättra klimatproblematiken (universitetet) För att fler och fler börjar förstå mer om klimatet och hur det drabbar djuren (mellanstadiet) Jag hoppas att de förändringar som behöver göras kommer att bli av. Det kanske inte sker förrän det är absolut akut, men i alla fall. En förändring kommer att ske eftersom den är nödvändig (universitetet) Positivt tänkande/existentiellt hopp Mycket kan hända och att det behövs bara att en person får en idé om hur man ska fixa det och sen följer alla andra på (gymnasiet) För man måste hoppas (mellanstadiet) Jag tror inte på att leva mitt liv som pessimist (universitetet)
Meningsfokuserad coping Tillit till olika samhällsaktörer Det diskuteras mycket om det inom politiken. Politiker inser att det är en fråga som många bryr sig om och därför satsar de på den (gymnasiet) Forskarna kommer i bästa fall att komma på något för att stoppa klimatförändringarna (mellanstadiet) Miljörörelsen påverkar makthavarna alltmer. De vågar inte gå emot längre (universitetet)
Vilken betydelse har dessa hanteringsstrategier för exempelvis upplevd handlingskompetens? Praktiska implikationer för undervisning om hållbar utveckling
Hur hänger egentligen de mer konstruktiva källorna till hopp ihop med aktivitet inför miljöfrågan? En enkätstudie på 723 högstadie- och gymnasieelever En enkätstudie på 381 slumpmässigt utvalda unga vuxna
Konstruktiv hopp mättes som medelvärdet av följande källor till hopp: Jag känner hopp därför att: Forskning och tekniska lösningar kommer att bidra till att klimatproblematiken förbättras Vi människor kan ändra på vårt beteende, vi kan alla bidra till att klimatproblematiken förbättras Medvetenheten om denna fråga har ökat mycket under senare år Politiker i alltfler länder har börjat ta klimatfrågan på allvar Så länge det finns människor som engagerar sig i miljöorganisationer finns det möjlighet att klimatfrågan kommer att lösas Jag vet att det finns ett antal saker som jag själv kan göra för att förbättra klimatproblematiken Jag försöker fokusera på positiva nyheter om klimatfrågan i media
Hopp baserad i förnekande mättes som: Jag känner hopp därför att: Jag inte tror att klimatfrågan är ett så stort problem som vissa forskare påstår
Resultat: Tonårsgruppen: Hoppskalan var en viktig positiv faktor i att förklara miljöengagemang i vardagslivet såsom att stänga av datorn och Tv:n helt när man inte använder dem, cykla istället för att bli skjutsad med bil, duscha kortare tid osv. Det var den även när man kontrollerade för kön samt miljövänliga värderingar och påverkan från föräldrar och kompisar samt upplevd kunskap. Hopp sprungen ur förnekande var negativt relaterad till miljöengagemang
Resultat: Unga vuxna: Hoppskalan var en viktig positiv faktor i att förklara energisparbeteende i hushållet. Det var den även när man kontrollerade för kön samt miljövänliga värderingar och om föräldrarna hade sparat energi i barndomshemmet, sociala normer samt upplevd kunskap om klimatfrågan Hopp baserad i förnekande var negativt relaterad till energisparbeteende
Sammanfattning: Hopp inför framtiden är inte enbart positivt för välmående, mer konstruktiva källor till hopp var också relaterade till mer aktivt engagemang inför miljöfrågan. Se dock upp med hopp som är sprungen ur förnekande. Killar mer benägna att använda denna källa till hopp
Hur hänger egentligen olika copingstrategier ihop med aktivitet inför klimatfrågan och med psyk välmående? Enkätstudie med en grupp 12-åringar (n=293).
Resultat Problemfokuserad coping (kognitiv) Dämpande av allvaret i klimatfrågan/jag bryr mig inte Kognitiv omstrukturering/tilltro/existentiell hopp
Resultat Dämpande av allvaret i problematiken hängde samman med lägre grad av uppgett miljövänligt beteende och även med en lägre känsla av att man själv kan påverka problematiken i en positiv riktning.
Resultat Problemfokuserad coping och kognitiv omstrukturering var däremot positivt relaterade till både miljövänligt beteende och till en känsla av att man kan påverka Men.
Resultat Problemfokuserad coping var också förknippad med negativa känslor, oro och depressiva känslor, i vardagslivet som inte har något med klimatfrågan att göra. Kognitiv omstrukturering/tilltro hade ett negativt samband med oro och depressiva känslor och fungerade också som en buffert som hindrade oro hos högt problemfokuserade barn att förvandlas till lågt välmående
Praktiska implikationer - undervisning för hållbar utveckling Lyfta fram och diskutera känslor i klassrummet Identifiera olika hanteringsstrategier Uppmuntra positivt tänkande och kognitiv omstrukturering samt problemfokuserad handling (snarare än enbart tanke) Vilken funktion har de mindre optimala strategierna: Distansering Dämpande av allvaret i problematiken Hyperaktivering
Praktiska implikationer - undervisning för hållbar utveckling Vilken funktion har de mindre optimala strategierna och vad står de för : Distansering Känslor blir för tunga att bära Dämpande av allvaret i problematiken Känslor blir för tunga att bära?? Låg känsla av att man kan påverka samhällsproblem Informationen går emot världsbilder som man värderar högt Kognitiv mognad Hyperaktivering En undvikande strategi, att undvika ta ansvar för klimatfrågan i vardagslivet
Framtida forskning Att studera hanteringsstrategier i en social kontext, dvs. hur kommunicerar man om klimatfrågan med kompisar, föräldrar och lärare
Tack! maria.ojala@edu.uu.se