Det maritima klustrets vision och strategidokument överlämnat till



Relevanta dokument
När- och kustsjöfart räddningen när infrastruktursatsningarna inte räcker till?

Det maritima klustrets värdeskapande och konkurrensförutsättningar 17 april, 2012, Stockholm

Vision och strategi för det maritima klustret

Sjöfartsforums verksamhetsberättelse 2012

Överblick: FNs mål för hållbar utveckling Kartläggning mot VGRs verksamhetsområden Betydelse av FNs hållbarhetsmål för VGR Identifierade gap

Hur arbetar Västra Götalandsregionen med vattenmiljöfrågor för Vänern inom det Maritima klustret? Gustaf Zettergren Jessica Hjerpe Olausson VGR

Två Sjöfartspubar och en Sjöfartseftermiddag. Infrastrukturministern gästar måndagspuben

Sjöfartsforum. Godstrafik och fartyg.

Sjöfartsforums öppna maritima strategiprocess Sjöfartsforum / Maritime Forum, Shortsea Promotion Centre Sweden

17 mars, Stockholm Öppet möte om strategiprocessen, klusterutveckling som tillväxtverktyg och vad som är på gång på Näringsdepartementet

SKEPPSMÄKLARNYTT. Senaste tillskottet i kampanjen är det norskägda roro-rederiet Höegh Autoliners, som trafikerar Göteborg varannan vecka.

SCA Logistics AB Sveriges

Sjöfartsforums verksamhetsberättelse 2009

Sjöfartsforums nyhetsbrev juni, 2014

Fokusgrupp infrastruktur och intermodalitet

REMISSYTTRANDE (N2015/4305/TIF)

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag?

ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan Omsättning ca 1miljard. Ca 500 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flygleasing Chark Fastigheter

Öppet möte om ett maritimt samverkanskluster i Stockholm-Mälarregionen

Sjöfarten har under de senaste åren fått förbättrade konkurrensvillkor. Vi är i

Sjöfartsforums Nyhetsbrev nr 5, 2010

Inlandssjöfart i Sverige vad händer och vad behövs? Branschträff, Näringsdepartementet Anna Risfelt Hammargren, Sjöfartsforum

ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan Omsättning ca 1,4 miljarder. Ca 700 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flyg Chark Fastigheter

Rapport om Mälarsjöfarten 2013

Sjöfartsforums Nyhetsbrev nr 6, 2010

möjligheter! Oxelösunds Hamn AB

Sjöfartsforums Nyhetsbrev nr 6

Uppdrag att inrätta en nationell samordnare för inrikes sjöfart och närsjöfart

Sverige alltid i framkant inom maritim innovation och hållbar utveckling

Västsverige som klustermotor för den maritima näringen

Idé och Projektarena Blå tillväxt Skagerrak Olika lösningar mot green, clean shipping; Metanol är ej alternakv Peter Grundevik SSPA Sweden AB

Fredrik Andersson, Manager Port Development. Göteborgs Hamn, dåtid, nutid, framtid

Vindenergi till havs en möjlighet till ny energi, industri och export

Den emissionsfria och hållbara sjöfarten

Anna Hammargren, Sjöfartsforum

Där hav möter land i Göteborg

Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet. Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013

GreCOR Green Corridor in the North Sea Region. Nicklas Hansson

Maritima sektorn i Västra Götaland Fotograf: Thomas Harrysson

SKEPPSMÄKLARNYTT ÄNTLIGEN EN MOMSKURS SPECIALANPASSAD FÖR SJÖFARTSNÄRINGEN!

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell

Påminnelse sista anmälningsdag 16 mars: Miniseminarium om sjöfarten och CSR/Corporate Social Responsibility den 21 mars i Göteborg

Näringsdepartementet 1

VÄLKOMNA! För ett levande hav & blomstrande kustsamhällen Nu sätter vi igång en gemensam kust- och havsplanering! Göteborg 20 januari 2014

Regeringens. av åtgärder. Kansliet för Nationella godstransportrådet Åsa Tysklind. Kompl. med bilder

Varvsdöd? Inte alls industriutveckling och arbetstillfällen

Stora Marindagen Projekt WaterwaysForward.

Business Region Göteborg

Växande marknader för LNG i norra Europa

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Varför bildas Trafikverket?

Förbundet Svenska Hamnar

Business Region Götborg

- en storsatsning i samarbete mellan Handelshögskolan, Chalmers, näringslivet och offentlig sektor. Johan Woxenius

SSPA. LNG ETT NYTT BRÄNSLE FÖR SJÖFARTEN. Johan Gahnström

Utmaningar i Transportkedjan- land och sjötransporter i samverkan

Sjöfartsforums verksamhetsberättelse 2008

Potential att vara med och lösa samhällsutmaningar!

De nya svavelreglerna skadar svensk industris framtid!

ZERO VISION TOOL - för en renare sjöfart

Sjöfart & entreprenörskap - myter & fakta Johan Woxenius Sjöfartens Entreprenörsdag 4 maj 2009

Eftermiddagsseminarium om närsjöfart, infrastruktur och intermodalitet - utmaningar och möjligheter. 8 mars i Stockholm

Kommittédirektiv. Analys och genomförande av EU:s regelverk om inre vattenvägar. Dir. 2009:127. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2009

GÖTA ÄLV- nya älvförbindelser i ett helhetsperspektiv. Summering av Länsstyrelsen

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

ZERO VISION TOOL ZVT REF JIPs

Eftermiddagsseminarium 8 mars i Stockholm dags att anmäla sig När och kustsjöfart räddningen när infrastruktursatsningarna inte räcker till?

Närsjöfarten kan avlasta landinfrastrukturen Möjligheter och motkrafter

Öppet möte om ett maritimt samverkanskluster i Stockholm-Mälarregionen

Folkets hus 15 juni We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea

Trafikverkets rapport. Längre lastbilar på det svenska vägnätet för mer hållbara transporter

Arne Jensen, Professor i transportekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Kompetensgruppen för Logistik och Transportekonomi,

Hur göra energieffektivitet till en prioritet för fartygsbesättningar?

Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, Oktober 2012

Swedish ports. A linchpin in Swedish industry

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

HELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten

Organisering för energieffektivitet i sjöfarten

Vinnovas arbetssätt. Tre roller. Sveriges innovationsmyndighet. Om Vinnova. Innovationer uppstår ofta i samverkan vi ger förutsättningarna

Närsjöfart och inrikes sjöfart

ZVT ZVTREF 10 JIPs ZVTPOOL TEN-T och 3 PILOTER

Sjöfartsforums nyhetsbrev nr 6, 2013

Vad gör vi för att möta utmaningarna ?

Forskningsstrategi

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter

Remiss av förändringar i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2016:105) om avgifter

SJÖFART PÅ VÄNERN Fakta om Sveriges största vatten

The Kvarken Multimodal link

ÅRSMÖTE 11 APRIL 2019

Inrikes persontransport en handlingsplan

Kommentar om sjöfart inför dialogmötet Framtidens logistik

Remiss av Statens energimyndighets rapport om havsbaserad vindkraft

GreCOR Green Corridor in the North Sea Region. Pernilla Ngo

transportlösningar Road show om energieffektiva färjor, Stockholm 15 maj 2013 Roger Karlsson & Magnus Forsberg, SSPA

EUs energi- och klimatpolitik till så påverkar den Sverige Maria Sunér Fleming Ansvarig Energi och Klimatpolitik

Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten

Gröna Korridorer Nov 2011

Gatukontorsdagar Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

framtida möjligheter och utmaningar

Hamnstrategi. Bakgrund

Transkript:

Ropstensslingan 11B, 115 42 STOCKHOLM, Tel: 08 410 540 46, Fax: 08 662 78 25, Email: info@maritimeforum.se, www.maritimeforum.se Sjöfartsforum är en intresseförening för det maritima klustret. Föreningen vill öka kunskapen om den maritima näringen och visa på sjöfartens roll och möjligheter för samhälle och näringsliv. Inom klustret verkar Sjöfartsforum för ökad samverkan, starka nätverk och en tydlig maritim identitet. Sjöfartsforums Nyhetsbrev nr 8, 2010 I detta nyhetsbrev: Det maritima klustrets vision och strategidokument överlämnat till infrastrukturministern 152 aktörer enade bakom slutsatser och uppmaningar till politikerna Trafikslagsövergripande arbetssätt och fokus på lösningar snarare än problem säger ministern Strategiprocessen fortsätter 2011, första mötet 20 januari Glöm inte Stockholms Sjöfartspub den 30 november Lite av varje vi noterar att; Det maritima klustrets vision och strategidokument överlämnat till infrastrukturministern I samband med HUB Forum i Stockholm den 16 november överlämnades dokumentet Vision och strategi för det maritima klustret till infrastrukturminister Catharina Elmsäter Svärd, som trots att hon bara varit infrastrukturminister en och en halv månad hade full koll på Sjöfartsforums strategiprocess och att dokumentet var färdigt. Infrastrukturministern fick dokumentet med en tydlig uppmaning att snarast återkomma med en inbjudan om en konstruktiv dialog med näringens företrädare för att, med dokumentet som grund, arbeta vidare med att ta fram en svensk maritim strategi. Anna Risfelt Hammargren överlämnar dokumentet Vision och strategi för det maritima klustret till infrastrukturminister Catharina Elmsäter Svärd och hoppas att hon kommer att profilerar sig som den minister som tydligt sätter sjöfarten och den maritima näringen på kartan. Strategidokumentet är slutresultatet av Sjöfartsforums öppna strategiprocess som pågått under ett och ett halvt års tid. Det innehåller en kartläggning och analys av klustrets verksamheter, identifierade möjligheter och fastställda mål. Förutsättningarna för att nå målen finns angivna, både de där näringen själv måste satsa och de där det krävs politiska beslut. De allra viktigaste, övergripande målet är att Sverige, i likhet med sina grannländer och EU, ska ha en nationell maritim strategi som ger långsiktiga förutsättningar för näringen att utvecklas. Klustrets verksamheter ska också betraktas som en viktig svensk basnäring som bidrar till människors vardag och fritid, industrins möjligheter samt till samhället i stort.

152 aktörer enade bakom slutsatser och uppmaningar till politikerna 152 företag och organisationer skrev på och stödjer strategidokumentets slutsatser och uppropet till våra politiker. Det är dags att se vattenvägens och den maritima näringens möjligheter. Det är dags att ge sjöfarten och den maritima näringen långsiktiga förutsättningar att utvecklas. Med 152 aktörer har strategidokumentet tyngd bakom orden och visar på en ny och lovande samverkan inom klustret. Listan över företag, organisationer, universitet, institutioner mm visar också på näringens omfattande bredd och mix av stora koncerner och små utvecklingsföretag. Vid sidan om branschorganisationerna finns numera även ett samlat kluster som ger sjöfarten och den maritima näringen en starkare röst. Branschorganisationer och föreningar: Sveriges Redareförening, Sjöfartens Arbetsgivarförbund, Skärgårdsredarna, Förbundet Sveriges Hamnar, Sveriges Skeppsmäklareförening, Sjöfartsforum, Sjöfartens Analysinstitut, Föreningen Sveriges Varv, Svenskt Marintekniskt Forum, Swedocean, SIMSA Scandinavian Independent Marine Surveyors Association, Sveriges Fartygsbefälsförening, Sjöbefälsförbundet, SEKO, Lotsförbundet, Sjöfartens Utbildnings Institut, WISTA Sweden (Women s International Shipping and Trading Association), Sjövärnskårernas Riksförbund, Svensk Vindenergi och Sveriges Juniorredareförening Myndigheter, universitet, institutioner, regioner mm: Arbetsförmedlingen Sjöfart, Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Sjöfart och Marin teknik, Chalmers Tekniska Högskola Sjösektionen Chalmers Campus Lindholmen, Försvarsmaktens redare / Försvarsmakten, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Hållbar utveckling Väst, Kungliga Krigsvetenskapsakademin avd II, Kungliga Tekniska Högskolan Lättkonstruktioner, Kungliga Tekniska Högskolan Marina system, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Lighthouse, Sjöfartshögskolan Linnéuniversitetet, Sjöräddningssällskapet, Viktoriainstitutet, Vänerregionens Näringslivsråd, Västra Götalandsregionen Regionutvecklingssekretariatet, Västsvenska Turistrådet samt Näringslivets Transportråd (NT står bakom den övergripande slutsatsen i dokumentet att det maritima klustret ska betraktas som en viktig svensk näring och ges möjlighet att utvecklas utifrån en nationell maritime strategi) Företag: ACL Ship Management AB, Advokatfirman Lindahl KB, Aquamarine Shipping Consultants, Atlantic Container Line Sweden AB, Baltic Spot AB, BERG Propulsion, Bertil Arvidsson Consulting AB (BACAB), Brax Shipholding Rederi, Broströms AB, Charterfrakt Baltic Carrier AB, Codan Marine Sverige, Combitech AB, Consilium Marine & Safety AB, Copenhagen Malmö Port, Cronos Container Scandinavia AB, Damco Survey AB/Lloyd s Agency, D.E.C. Marine AB, Det Norske Veritas AB, DFDS Seaways AB, EHRENBERG Kommunikation AB, Energigas Sverige, Ehrnberg Solutions AB, Euroglobe Shipping AB, Fairwater Marine AB, Finnlines Ship Management AB, FireTech Engineering AB, FLOWTECH International AB, Frederiet AB, Furetank Rederi AB, Gard Sweden AB, Gard Marine & Energy Försäkrings AB, GREFAB Göteborgsregionens Fritidshamnar AB, Gävle Containerterminal AB, Hogia Terminal Systems AB, Idea Marine AB, InPort (Intelligent PORT Systems AB), Kattegatt Design AB, Kockum Sonics AB, Kockumation AB, Kockums AB, Lantmännen Ekonomisk förening, Laurin Maritime, Lightcraft Design Group AB, Lysekils Hamn AB, Maflobe AB, Magiliam AB, MAN Diesel & Turbo Sverige AB, Mannerfeldt Design Team AB, MAQS Law Firm Advokatbyrå AB, Marine Profile AB, Marinvest Shipping AB, MESAB AB, Mikael Norrman MNC/MN Holding AB, Minesto AB, Next Part, Nordea bank AB (publ), Nordic LNG, O W Bunker 2

Sweden AB, Oddner Marketing HB, Oskarshamns Hamn AB, Oxelösunds Hamn AB, Peder Jennerholm Företagskonsult/Management Consulting, PMC Hydraulics AB, Polarmarine AB, Port How, Ports and logistics know how, Poseidon Konsult, ppm mätteknik / Industriell Gasmätning AB, Preem AB, Promarina Management AB, Ramböll Sverige AB Hamnavdelningen, Rederi AB Donsötank, Rederi AB Älvtank, Rederi AB TransAtlantic, Ressel Rederi AB, Saltech Consultants AB, SAN Nytt, ScandiNAOS AB, Seabased Industry AB, Sirius Shipping AB, SP Brandteknik/SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SRAB Shipping AB, SSPA Sweden AB, Sten Göthberg Sjökonsult, Stena AB, Stena Line Scandinavia AB, Stockholms Reparationsvarv AB, Styrsöbolaget, Svenska Orient Linien AB, Svenska Petroleum Exploration/Oljeprospektering AB, Svenska Sjöakademien AB, Södertälje Hamn AB, Tarbit Shipping AB, Texon Automation AB, The Swedish Club, The Swedish Club Academy AB, Thomas Berg Shipping AB, Tore Ulff AB, Trafikverket Färjerederiet, Transatlantic Icebreaker Management Sweden AB, Trelleborgs Hamn AB, TTS Ships Equipment AB, Tärntank Rederi AB, Underhållsföretagen AB Maringruppen, Vattenbussen, Veritas Tankers, Vigor Wave Energy AB, Volvo Logistics Corporation, Wallenius Marine AB, Wallenius Wilhelmsen Logistics Gothenburg, Wallhamn AB, White Smoke Shipping AB, wpd Scandinavia AB, Wärtsilä Sweden AB och Österströms Aktörerna bakom dokumentet har havet som vattenväg eller resurs som gemensam nämnare. Den svenska maritima kompetensen, forskningen och utvecklingen, behovet av fartyg/båtar och gemensamma teknik och systemlösningar förenar också. Utveckling inom en del av den maritima näringen gynnar andra branschdelar och helheten. Strategidokumentet kompletterar de statliga utredningar inom sjöfartsområdet som pågått det senaste året. Processen tillför ett helhetsperspektiv som hittills saknats och ger näringens egen syn på sina utvecklingsmöjligheter. Ett stort tack till alla som deltagit i arbetet med strategiprocessen fas 1, och till alla företag och organisationer som skrev på dokumentet! Ladda ner Vision och strategi för det maritima klustret http://www.maritimeforum.se/startsidan.html. Trafikslagsövergripande arbetssätt och fokus på lösningar snarare än problem, säger ministern Under sitt anförande på HUB Forum den 16 november pratade infrastrukturminister Catharina Elmsäter Svärd om sitt och departementets arbete för att skapa möjligheter för människor och företag. Det ska vara skönt, grönt, säkert och tryggt i transportsystemen och det är viktigt att inte bara se problemen i infrastrukturen utan istället fokusera på utmaningen att lösa dem. Vi måste lyfta fram godstrafikens möjligheter mer i debatten menade infrastrukturministern och arbeta än mer trafikslagsövergripande, trots statens traditionella sätt att besluta och rapportera enligt gammal stuprörsmodell. Vi behöver jobba i dialogform, med smartare logistik, framtida modeller och samarbeten kring framtidens lösningar. Ett motto som ministern säger sig jobba efter är det kan bara bli bättre. 3

Behovet av resurser för underhåll och investeringar är mycket stort och vi har, sa ministern, en tung ryggsäck att bära runt på innan vi kommer ifatt. Trots gigantiska knappa 500 miljarder i planprocessen fram till 2021 är statens resurser begränsade. Av dessa är 200 miljarder underhåll och drift för väg och järnväg. Siffran för sjöfarten i den nationella planen är 2 miljarder, vilket framför allt hänför sig till den beslutade utbyggnaden av Södertälje Kanal. Se även vattenvägen! Vi uppmanar ministern att inte bara se på väg och järnvägens infrastrukturlösningar utan också strategiskt börja investera i den kostnadseffektiva vattenvägen. Vattenvägen kompletterar landinfrastrukturen och kan avlasta både väg och järnvägsnäten. Vattenvägen finns på plats och har med rätt logistiklösning stora möjligheter. Men för att öka utnyttjandet av vattenvägen krävs kostnadsneutralitet gentemot väg och järnvägen. Sjöfarten betalar idag sina egna infrastrukturkostnader och största delen av Sjöfartsverkets verksamhet. Exempel från dokumentet Vision och strategi för det maritima klustret : En containertransport mellan Göteborg Karlstad med tåg kostar 33 kr/teu i infrastrukturkostnad. En motsvarande transport med lastbil kostar 75 kronor i form av fordonsskatt och en transport med fartyg samma sträcka kostar 244 kronor i farleds, hamn och lotsavgifter. Jämför man en containertransport mellan Göteborg Gävle med tåg eller feederfartyg visas avsevärda skillnader. På ett feederfartyg med 500 TEUs kapacitet i trafik längs kusten kostar varje lastad container 413 kronor per TEU i farleds, lots och hamnavgifter, medan motsvarande kostnader per container/teu på en skattefinansierad järnväg med 9 tåg x 30 vagnar är 76 kronor. Till dessa kostnader kommer själva transport och hanteringskostnaden. Den signifikanta skillnaden i grundkostnad utgör en betydande kostnadsnackdel för den energieffektivare sjöfartslösningen på en gratis infrastruktur. Mer information om sjöfartens möjligheter i det inrikes transportsystemet finns i bilagan till strategidokumentet Närsjöfart och inrikes sjöfart http://www.maritimeforum.se/vision ochstrategidokument.html Strategiprocessen fortsätter 2011, första mötet 20 januari Hur ska vi gå vidare för att uppnå visionen om ett svenskt maritimt kluster som ligger i framkant inom maritim innovation och hållbar utveckling? Processens andra fas vår hur fas börjar nästa år. Denna fas är minst lika viktig och kräver minst lika mycket energi och vilja som den första fasen. Liksom tidigare gäller ett klustersamarbete om de stora övergripande frågorna som berör oss alla och de specifika fackfrågorna som påverkar hela klustret för att på det sättet stärka sjöfartens och den maritima näringens röst och position. Genom att samarbeta om det stora vinner alla i det lilla och får bättre bas och möjligheter att utveckla den egna verksamheten och olika branschdelars specifika frågor. Notera eftermiddagen den 20 januari i Göteborg i direkt anslutning till SAIs Executive Meeting för ett uppstartsmöte för fas 2. 4

Glöm inte Stockholms Sjöfartspub den 30 november Välkommen till Stockholms Sjöfartspub den 30 november. Puben hålls likt tidigare i baren på Scandic Sjöfartshotellet, Katarinavägen 26. Kvällens sponsor, add logistics, bjuder på gott tilltugg samt ett glas öl/vin eller vatten till de första 50 deltagarna. Sjöfartshotellet ger alla pubdeltagare 20 procents rabatt i baren under pubens öppettider. Alla i det maritima klustret önskas hjärtligt välkomna. Sjöfartspuben är öppen mellan kl 17.30 19.30. add logistics ab är ett auktoriserat rekryterings och bemanningsföretag inriktat mot transportoch logistiksektorn. De arbetar med alla typer av tjänstemannapositioner och över hela Sverige. För övriga företag erbjuder add logistics positioner med transport/logistikkaraktär. http://www.add logistics.se/ Lite av varje vi noterar; att EU kommissionen arbetar med att lyfta fram närsjöfarten. Nyligen publicerades en video om initiativ inom maritime transport without barriers samt möjligheterna och fördelarna med ökad närsjöfart, short sea shipping. Se filmen på http://ec.europa.eu/avservices/video/video_prod_en.cfm?type=details&prodid=17824&src=1 att organisationen Inland Navigation Europe menar att utnyttjandet av vattenvägen är nyckeln till att nå EUs miljömål för 2020. Waterways provide a ready built mechanism for low carbon and low energy freight transport that links Europe s main economic centres. Improving waterway infrastructure and using sea and inland ports to integrate rivers and canals into the transport network is the key to achieving the European 2020 strategic objectives of competitiveness, energy independence, resource efficiency and improved quality of life. The success of the Rhine River shows how a multi modal and low impact link provides maximum benefits at low costs to both industry and society, säger generalsekreterare Karin De Schepper. att EUs samordnare för inrikes vattenvägar, Karla Peijs, har poängterat vikten av att hålla alla kanaler som är möjliga att utnyttja för godstrafik öppna, inte bara de större inre vattenvägarna. EU programmet Innovate Inland Navigations har en budget på 960 000 euro för konkreta lösningar. att Europeiska Investeringsbanken beslutat låna ut 125 miljoner euro att investera i belgiska inre vattenvägar. Pengarna kommer att finansiera två nya slussar och tillhörande muddringsprojekt. "We must strive to develop the river system in Europe as this is by far the most environmentally friendly transport mode!" säger Philippe Maystadt, president på Europeiska Investeringsbanken. att Heineken är ett av de företag som satsar på att ökar sina transportlösningar på de inre vattenvägarna. I en snar framtid kommer export öl att distribueras med pråmtrafik från bryggeriet Zoeterwoude till hamnarna i Rotterdam och Antwerp. Detta beslut innebär en överflyttning av motsvarande 100 000 lastbilar per år. att Amsterdams hamn ser ökad trafik till och från hamnen på de inre vattenvägarna som helt avgörande i framtiden. År 2040 räknar hamnen med att hantera 30 miljoner containrar jämfört med dagens 10 miljoner. För en hållbar utveckling utan ökad trängsel måste 45 procent av containrarna år 2040 hanteras sjövägen. Lastbilstrafiken måste på motsvarande sätt minska från dagens 60 procent till 35 procent och järnvägstransporterna öka från 10 till 20 procent. 5

att Tyskland noterar 111.3 miljoner ton gods på de inrikes vattenvägarna för första halvåret 2010. Det var en ökning med nästan 12 procent jämfört med samma period året innan. Containertransporterna på de inrikes vattensystemen steg till över en miljon TEU. att en tysk utredning, gjord av Institut für Seeverkehrswirtschaft und Logistik, konstaterar att ytterligare 604 000 trailerekipage och 630 000 containrar kommer att flyttas från sjöfarten till vägarna om IMOs regler om max 0,1 procent svavel i fartygsbränslet inom SECA området blir verklighet år 2015. Studien konstaterar att bränslet blir USD 560 dyrare per ton vid en sänkning från dagens 1,0 procent till 0,1 procent. Rapportens slutsatser stämmer väl med de studier som gjorts i både Sverige och Finland. att ytterligare svenska utflaggningar aviserats. Bland annat planerar Svitzer att flagga ut 10 12 svenskregisterarde bogserbåtar till det färöiska registret FAS. att regeringen nyligen fastställt att den nya myndigheten för havs och vattenmiljös namn blir Havsoch vattenmyndigheten. Myndigheten ska lokaliseras till Göteborg och starta verksamheten 1 juli 2011. att Rederinämnden, som hanterar sjöfartsstödet, försvinner som egen myndighet och flyttas över till Trafikverket. att regeringen givit Transportstyrelsen i uppdrag att arbeta med fyllnadsgraden så att färre transporter går tomma på vägar och järnvägsnät. Arbetet ska ske i samarbete med Trafikverket och Trafikanalys. att utredaren Jan Nylander har lämnat fram Transportforskningsutredningens slutbetänkande till infrastrukturministern. Där föreslås bl a ett delat ansvar för forskning och innovation mellan Trafikverket, Luftfartsverket, Transportstyrelsen, Sjöfartsverket, Vinnova och Energimyndigheten. Det finns också förslag som ska stärka samarbetet mellan näringsliv, akademi och samhälle samt främja entreprenörskap och personalrörlighet. http://www.regeringen.se/sb/d/12565/a/153986 att Vinnova/Sjöfartsverket skapar en plattform för sjöfartsnäring, akademi och myndigheter med syfte att ta fram en inriktning och strategi för den svenska sjöfartsforskningen. Målet med plattformen är att bidra till att säkra framtiden för svensk sjöfart. att Justitiedepartementet tillsatt en utredning om skadeståndsansvar och försäkringsplikt vid sjötransporter. Utredningen ska bl.a. behandla sjötransportörers ansvar för personskador vid olyckor till sjöss. Tydliga och klara regler på området främjar sjösäkerheten genom att de stimulerar till förebyggande säkerhetsåtgärder. I utredningens uppdrag ingår att genomföra vissa EU regler om sjötransportörers skadeståndsansvar och redares försäkringsplikt. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2011. att World Ports Climate Initiative, WPCI, i början av november lanserade ett nytt miljöindex, Environmental Ship Index (ESI) som ger varuägare, hamnar, transportköpare m fl ett redskap att värdera och belöna fartyg som har lägre utsläpp än vad lagar och regler kräver. 55 ledande hamnar runt om i världen ingår i World Ports Climate Initiative, bl a från Sverige Stockholms Hamnar och Göteborgs Hamn. http://www.wpci.nl/articles/environmental_ship_index.php att Maersk Line blir först i världen med att låta en oberoende part, klassningssällskapet Lloyd s Register, verifiera sina fartygs CO2 utsläpp enligt beräkningar som följer Clean Cargo Working Groups standard. Företaget hoppas att andra rederier följer efter och skapar en industristandard. Sverige alltid i framkant inom maritim innovation och hållbar utveckling Vision för det maritima klustret Med vänlig hälsning, Anna Risfelt Hammargren, Sjöfartsforum, 2010 11 25 6