Riktlinjer utarbetade för: Vård och omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Annika Jansson och Mary-Ann Lunde Giltig f o m: rev 14-10-29 Lagstiftning, föreskrift: Socialstyrelsens kunskapsöversikt 2003 Riktlinje för vård av självmordsnära brukare och rutiner vidsjälvmordstankar, vid självmordsförsök och vid självmord Allmänt Självmord är ingen sjukdom, men självmordsbenägenheten är ändå ett problem som ofta aktualiseras i vården. Undersökningar visar att upp till 96 procent av dem som tar sitt liv har en diagnostiserbar psykisk sjukdom. Merparten av dem som tar sitt liv har varit i kontakt med sjukvården före självmordet, oftast med den psykiatriska vården eller med allmänläkare. Många av dem har också haft kontakt med socialtjänsten. Dessa kontakter innebär att det borde finnas en möjlighet att förebygga den katastrof som självmord innebär. Socialstyrelsen presenterade 2003 en kunskapsöversikt som handlar om vård och behandling av självmordsnära människor. Kunskapsöversikten skall vara ett stöd för den personal som kommer i kontakt med självmordsproblematik och bistå personalen i deras försök att förhindra självmord och kunna inge hopp samt bidra till högre livskvalitet. Denna rutin ska ses som ett komplement till Socialstyrelsens kunskapsöversikt från 2003, Vård av självmordsnära patienter Syftet är att säkerställa och tydliggöra ansvarsfördelningen mellan olika yrkesgrupper vid kontakt/vård av självmordsnära brukare inom kommunal vård och omsorg. Grund för rutinerna Av ledningssystemet för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården framgår att ledningssystemet skall säkerställa att det finns rutiner som klargör ansvaret kring och planeringen av vården av enskilda personer och för samverkan i vårdprocesserna inom och mellan olika yrkesgrupper, olika funktioner, enheter, nivåer, verksamheter och ansvarsområden samt olika vårdgivare (SOSFS 2011:9) Tillämpningsområde Särskilda boendeformer, ordinärt boende, hemsjukvård, kortidsboende, dagverksamhet/ daglig verksamhet, inom Vård och omsorgsnämndens ansvarsområde Etiskt förhållningssätt Två grundläggande etiska principer kan komma i konflikt med varandra när det gäller självmord och självmordshandlingar. Den ena principen rör det etiska kravet att göra gott, att lindra lidande och rädda liv. Den andra grundsatsen gäller respekten för en människas rätt till självbestämmande. Människans rätt till integritet och självbestämmande över sitt eget liv måste
alltid respekteras men självmord handlar inte alltid om ett fritt val. Personen i fråga ser ingen annan utväg och upplever ingen handlingsfrihet. Många gånger är föreställningen om den självmordsnära människans rätt till sitt liv eller sitt självmord framsprunget som ett försvar för att hantera sin egen rädsla och för att slippa se och ingripa. Bemötandeaspekter Väsentligt vid bemötande av självmordsnära brukare är en hållning präglad av respektfull och rak öppenhet och en förmåga att uthålligt förmedla hopp till den som själv kanske mest känner stor hopplöshet. Även anhöriga och andra närstående behöver ofta hjälp och stöd i den mycket svåra situation det innebär att leva nära en självmordsnära person. Definitioner Självmord/suicid Självmord eller suicid innebär en medveten, uppsåtlig, självförvållad, livshotande handling som leder till döden. Självmordsförsök Livshotande eller skenbart livshotande beteende, i avsikt att sätta sitt liv på spel eller göra intryck av sådan avsikt men som inte leder till döden. Självmordsnära. Personer som under det senaste året har gjort ett självmordsförsök, eller som har allvarliga självmordstankar, och där självmordsrisken bedöms föreligga under den närmaste tiden, eller som utan att ha allvarliga självmordstankar på grund av omständigheterna i övrigt bedöms vara i farozonen för självmord. Självmordstankar Fantasier, tankar, önskningar om och impulser att ta sitt liv. De kan utvecklas till avsikter, planer och beslut. Vid utskrivning från sluten vård Studier av suicid visar att tiden närmast efter utskrivning från psykiatrisk vård är en riskperiod för suicidnära brukare. Utskrivningen måste därför förberedas väl. Vid utskrivning från sluten vård är det viktigt att man i god tid inför utskrivning planerar eftervård och rehabiliteringsinsatser. Samordnad vårdplanering skall alltid ske vid utskrivning från sluten vård efter självmordsförsök eller där brukaren bedöms vara självmordsnära. Närvarande från kommunen ska vara biståndshandläggare, enhetschef, sjuksköterska samt kontaktpersonal. Riktlinjer för samverkan vid in och utskrivning av patienter i sluten vård i Sörmland. se länk: http://www.landstingetsormland.se/pagefiles/13787/slutlig%20och%20p%c3%a5skriven%20s OSFS%202005-27.pdf Rutin och ansvar vid självmordstankar Någon som säger sig umgås med självmordstankar, som tänker ta sitt liv ska alltid tas på största allvar. Den som uppfattar en sådan signal ska alltid ingripa. Omvårdnadspersonal Om en brukare ger uttryck för att vilja ta sitt liv på något sätt, ska detta alltid omedelbart lyftas till ansvarig sjuksköterska samt enhetschef och dokumenteras i omvårdnadsjournal, både i social dokumentation och i hälso- och sjukvårdsdokumentationen 2
Omvårdnadsansvarig sjuksköterska Skall informera ansvarig läkare om brukare verbalt eller icke verbalt gett uttryck för att vilja ta sitt liv. Informerar vid behov medicinskt ansvarig sjuksköterska. Ska tillsammans med övriga yrkeskategorier analysera brukarens självmordsbenägenhet genom att väga in bakgrundsfaktorer, utlösande faktorer och identifiera självmordsförebyggande faktorer. Identifiera självmordsmeddelande, direkta eller indirekta, verbala eller beteende mässiga. Eventuellt analysera de faktorer som avhållit brukaren från självmord. Dokumentera i omvårdnadsjournalen under Status: psykosocialt och under rutan Observera/vårdrutinavvikelse. Ansvarar för överrapportering vid byte av vårdgivare. Arbetsterapeut och Sjukgymnast Om en brukare ger uttryck för att vilja ta sitt liv, verbalt eller icke verbalt ska detta alltid omedelbart lyftas till omvårdnadsansvarig sjuksköterska samt enhetschef på boendet och dokumenteras. Demenssjuksköterska Kan konsulteras vid problem som är relaterade till personens demenssjukdom Enhetschef Informerar vid behov områdeschef. Ansvarar för att individuell riskbedömning genomförs och dokumenteras i den sociala dokumentationen. Patientansvarig läkare Har medicinskt huvudansvar för utredning, ordination och behandling. Det föreligger alltid ett behov av psykiatrisk specialistbedömning när en brukare bedöms som suicidnära. I Vårdöverenskommelse mellan primärvård och psykiatrin i Sörmland daterad 2013-06-24 står att läsa. Depressioner med allvarliga och bestående självmordstankar och självmordsförsök bör snarast bedömas inom psykiatrin Utredning och analys Bakgrundsfaktorer I analysen av självmordsbenägenhet vägs ett antal bakgrundsfaktorer in. Bland annat: Erfarenheter av självmord, antingen i den egna familjen eller bland vänner eller arbetskamrater. Erfarenheter av våld, antingen att ha blivit utsatt för eller själv ha använt våld. Tidiga separationer, psykisk sjukdom, missbruk, incest och andra grava problem i ursprungsfamiljen, Vissa karakteristiska reaktionssätt som lättkränkthet och fientlighet Tidiga negativa erfarenheter av vård eller negativa förväntningar på vård Demografiska faktorer som kön, ålder, civilstånd, ensamboende, arbetslöshet, etnicitet, invandrare, speciellt från länder med hög självmordsfrekvens. Självmordsprocessen analyseras och bakgrundsfaktorer, utlösande faktorer och självmordsförebyggande faktorer identifieras. En detaljerad genomgång görs av det senaste och/eller allvarligaste självmordsförsöket. Fastställ motiv, sannolikhet för dödsfall samt sannolikhet för att inte bli avbruten. Identifiera självmordsmeddelande, direkta eller indirekta, 3
verbala eller beteende mässiga. Det kan ha ett värde att också analysera de faktorer som avhållit brukaren från självmord. Problem, resurser och relationer analyseras. Upprepa självmordbedömningen. Självmordsprocessen De allra flesta självmord sker efter en lång process av gradvis stegrad självmordsbenägenhet. Man brukar tala om den suicidala stegen. Denna process variera betydligt i sin exakta utformning hos olika individer, olika trappsteg passeras olika fort eller hoppas över, men generellt kan den beskrivas i följande steg. Dödstankar Dödsönskan Själmordstankar Självmordsplaner Genomfört självmord En bedömning av var i den suicidala processen en person befinner sig kan bara göras på ett sätt, nämligen att fråga, och att fråga öppet och tydligt. En faktor som inte så sällan bidrar till att man drar sig för att verkligen fråga om självmordstankar eller självmordsplaner är en rädsla för att väcka den björn som sover. All erfarenhet visar dock att detta är en obefogad rädsla. Utlösande situationer Flera situationer, en del helt vanliga, sänker människans försvar och gör henne mer mottaglig för depressivitet och självmordstankar. Detta kan tillsammans med andra problem utlösa en självmordshandling. Till dessa situationer kan räknas: Sömnstörning Alkoholpåverkan eller bakrus, begynnande abstinens Förluster( särskilt separationer) och kränkningar ( t. ex misslyckanden i karriär eller samlevnad, indragning av körkort eller vapenlicens ) Intagning eller utskrivning från psykiatrisk vård. Arbetsrelaterande problem, t.ex. mobbning, avskedande, förlust av yrkesidentitet. Smärtsyndrom, allvarliga kroppsliga skador. Studier visar mycket klart att genomfört självmordsförsök är en stark riskfaktor för framtida självmord. Risken för självmord är störst 6-12 månader efter ett självmordsförsök, men kvarstår även senare. Rutin vid självmordsförsök Den medicinska vården bygger vid sänkt medvetande på akuta livräddande åtgärder. Att ha utfört ett självmordsförsök innebär att ha passerat den yttersta gränsen i självdestruktivt beteende vilket utgör en av de allvarligaste riskfaktorer för fullbordat självmord. Även om det är viktigt att bedöma avsikten skall ett självmordsförsök med svag eller obefintlig avsikt att dö inte underskattas. Ett självmordsförsök som kan vara trevande och medicinskt ofarligt kan ibland tjäna som en repetition inför ett självmord. 4
All berörd personal Retrospektiv genomgång Efter självmordsförsök rekonstruera processen som ledde till självmordsförsöket. Syftet är att förstå och känslomässigt bearbeta det skedda samt att finna uppslag till förbättringar av rutiner och vårdinnehåll. Omvårdnadspersonal Kontaktar tjänstgörande sjuksköterska enligt lokal rutin. Kontaktar enhetschef. Patientansvarig sjuksköterska Skall alltid informera ansvarig läkare om brukare utfört ett självmordsförsök. Rapporterar till medicinskt ansvarig sjuksköterska. Patientansvarig sjuksköterska ska tillsammans med övriga yrkeskategorier analysera brukarens självmordsförsök genom att väga in bakgrundsfaktorer, utlösande faktorer och identifiera faktorer som utlöst självmordsförsöket. Identifiera självmordsmeddelande, direkta eller indirekta, verbala eller beteende mässiga. Det kan ha ett värde att också analysera de faktorer som tidigare avhållit brukaren från självmord. Föra en strukturerad dokumentation i status och individuell vårdplan. Ansvarar för överrapportering vid byte av vårdgivare Demenssjuksköterska Kan konsulteras vid problem som är relaterade till personens demenssjukdom Enhetschef Informerar områdeschef samt ev. kontakt med polismyndighet. Ansvarar för att samordna krisstöd till närstående, personal och medboende. Initierar kontakt med Företagshälsovård. Ansvarar för att individuell riskbedömning genomförs och dokumenteras i den social dokumentationen. Medicinskt ansvarig sjuksköterska Självmordsförsök rapporteras omgående medicinskt ansvarig sjuksköterska för vidare handläggning och anmälan till Socialstyrelsen Patientansvarig läkare Har medicinskt huvudansvar för utredning som leder till rätt ordination av behandling. Det föreligger alltid ett behov av psykiatrisk specialistbedömning när en brukare bedöms som suicidnära. I Vårdöverenskommelse mellan primärvård och psykiatrin i Sörmland daterad 2013-06-24 står att läsa. Depressioner med allvarliga och bestående självmordstankar och självmordsförsök bör snarast bedömas inom psykiatrin Utredning och analys se självmordstankar. 5
Rutin vid självmord All berörd personal Efter självmordet rekonstruera processen som ledde till självmordet. Syftet är att förstå och känslomässigt bearbeta det skedda samt att finna uppslag till förbättringar av rutiner och vård innehåll. Patientansvarig sjuksköterska Ansvarar för information till ansvarig läkare. Rapporterar till medicinskt ansvarig sjuksköterska. Dokumenterar enligt rutin. Enhetschef Informerar områdeschef, samt kontakt med polismyndighet. Ansvarar för att samordna krisstöd till närstående, personal och medboende. Initierar kontakt med Företagshälsovård. Medicinskt ansvarig sjuksköterska Självmord rapporteras omgående till medicinskt ansvarig sjuksköterska för vidare handläggning och anmälan till Socialstyrelsen Utredning och analys se självmordstankar. 6