Yttrande över motion - stärk samhällets preventiva insatser mot självmord. 1. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut
|
|
- Stefan Olofsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Tjänsteskrivelse 1(2) Datum Dnr VON OXL2 621 v Vård- och omsorgsförvaltningen Katarina Haddon Vård- och omsorgsnämnden Yttrande över motion - stärk samhällets preventiva insatser mot självmord 1. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens beslutar avslå motionen. 2. Sammanfattning Dag Bergentoft (M) och Jan Widegren (M) har lämnat en motionen om att stärka samhällets preventiva insatser mot självmord. Motionärerna föreslår att - etablera preventivt programarbete inom hälso- och sjukvård - initiera sörmländskt kriscenter - händelseutredningar genomföras när barn och unga tagit sitt liv - strategi för suicidprevention. Statistik från dödsorsakregistret Oxelösund visar att totalt under perioden suiciderade 13,3 kommuninvånare. Kvinnor år år , år , år ,3 Män år , år , år , år ,5 I Sörmlands nio kommuner är det skillnader med spridning från cirka 7 till 23 kommuninvånare som suiciderat under år Oxelösunds kommun deltar i samverkan med de södra kommunerna i Sörmland (Närvård i Sörmland). Det finns en styrgrupp och en arbetsgrupp. Arbetsgrupp södra psykiatri och funktionshinder (ASPF) arbetar fram överenskommelser och följer upp. Överenskommelserna bevakar att människor med psykisk ohälsa oavsett ålder får stöd från båda huvudmännen. Vård och omsorgsförvaltningen har upprättade rutiner kring vård av självmordsnära brukare där kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar. Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se
3 Tjänsteskrivelse 2(2) Datum VON Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutsförslaget Vård- och omsorgsförvaltningen bedömer att behovet av preventiva insatser mot självmord bör kunna tillgodoses genom redan pågående arbete i samverkan i länet. Beslutsunderlag - Rutin självmordsnära Iréne Bengtsson Förvaltningschef Beslut till: Ks/Kf (för åtgärd) SC
4 Riktlinjer 8: Vård och omsorg Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer för: Vård av självmordsnära vårdtagare inom kommunal vård och rutiner vid misstanke om självmordstankar, vid självmordförsök och självmord Allmänt Självmord är ingen sjukdom, men självmordsbenägenheten är ändå ett problem som ofta aktualiseras i vården. Undersökningar visar att upp till 96 procent av dem som tar sitt liv har en diagnostiserbar psykisk sjukdom. Merparten av dem som tar sitt liv har varit i kontakt med sjukvården före självmordet, oftast med den psykiatriska vården eller med allmänläkare. Många av dem har också haft kontakt med socialtjänsten. Dessa kontakter innebär att det borde finnas en möjlighet att förebygga den katastrof som självmord innebär. Socialstyrelsen presenterade 2003 en kunskapsöversikt som handlar om vård och behandling av självmordsnära människor. Kunskapsöversikten ska vara ett stöd för den personal som kommer i kontakt med självmordsproblematik och bistå personalen i deras försök att förhindra självmord och kunna inge hopp samt bidra till högre livskvalitet. Denna rutin ska ses som ett komplement till Socialstyrelsens kunskapsöversikt från 2003, Vård av självmordsnära patienter. Syftet med rutinen är att säkerställa och tydliggöra ansvarsfördelningen mellan olika yrkesgrupper vid kontakt/vård av självmordsnära brukare inom kommunal vård och omsorg. Grund för rutinerna Av ledningssystemet för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården framgår att ledningssystemet skall säkerställa att det finns rutiner som klargör ansvaret kring och planeringen av vården av enskilda personer och för samverkan i vårdprocesserna inom och mellan olika yrkesgrupper, olika funktioner, enheter, nivåer, verksamheter och ansvarsområden samt olika vårdgivare (SOSFS 2005:12) Tillämpningsområde Äldre- och handikappomsorgen i Oxelösunds kommun.
5 Etiskt förhållningssätt Två grundläggande etiska principer kan komma i konflikt med varandra när det gäller självmord och självmordshandlingar. Den ena principen rör det etiska kravet att göra gott, att lindra lidande och rädda liv. Den andra grundsatsen gäller respekten för en människas rätt till självbestämmande. Människans rätt till integritet och självbestämmande över sitt eget liv måste alltid respekteras men självmord handlar inte alltid om ett fritt val. Personen i fråga ser ingen annan utväg och upplever ingen handlingsfrihet. Många gånger är föreställningen om den självmordsnära människans rätt till sitt liv eller sitt självmord framsprunget som ett försvar för att hantera sin egen rädsla och för att slippa se och ingripa. Bemötandeaspekter Väsentligt vid bemötande av självmordsnära brukare är en hållning präglad av respektfull och rak öppenhet och en förmåga att uthålligt förmedla hopp till den som själv kanske mest känner stor hopplöshet. Även anhöriga och andra närstående behöver ofta hjälp och stöd i den mycket svåra situation det innebär att leva nära en självmordsnära person. Definitioner Självmord/suicid Självmord eller suicid innebär en medveten, uppsåtlig, självförvållad, livshotande handling som leder till döden. Självmordsförsök Livshotande eller skenbart livshotande beteende, i avsikt att sätta sitt liv på spel eller göra intryck av sådan avsikt men som inte leder till döden. Självmordsnära Personer som under det senaste året har gjort ett självmordsförsök, eller som har allvarliga självmordstankar, och där självmordsrisken bedöms föreligga under den närmaste tiden, eller som utan att ha allvarliga självmordstankar på grund av omständigheterna i övrigt bedöms vara i farozonen för självmord. Självmordstankar Fantasier, tankar, önskningar om och impulser att ta sitt liv. De kan utvecklas till avsikter, planer och beslut. Vid utskrivning från sluten vård Studier av suicid visar att tiden närmast efter utskrivning från psykiatrisk vård är en riskperiod för suicidnära brukare. Utskrivningen måste därför förberedas väl. Vid utskrivning från sluten vård är det viktigt att man i god tid inför utskrivning planerar eftervård och rehabiliteringsinsatser. Samordnad vårdplanering skall alltid ske vid utskrivning från sluten vård efter självmordsförsök eller där brukaren bedöms vara självmordsnära. Närvarande från Vård och omsorg ska vara biståndshandläggare (ev), enhetschef, sjuksköterska samt kontaktpersonal (ev). Länkar till riktlinjer för samordnad vårdplanering finns på Oxman, Vård och omsorg, Hälso- och sjukvård, Riktlinjer och Oxman, Vård och omsorg, Socialtjänst, Länkar. 2
6 Rutin vid självmordstankar Någon som säger sig umgås med självmordstankar, som tänker ta sitt liv ska alltid tas på största allvar. Den som uppfattar en sådan signal ska alltid ingripa. Omvårdnadspersonal Om en vårdtagare ger uttryck för att vilja ta sitt liv på något sätt, ska detta alltid omedelbart lyftas till ansvarig sjuksköterska samt enhetschef och dokumenteras på rapportblad och i social dokumentation. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska Ska informera ansvarig läkare om vårdtagare verbalt eller icke verbalt gett uttryck för att vilja ta sitt liv. Informerar vid behov medicinskt ansvarig sjuksköterska. Ska tillsammans med övriga yrkeskategorier analysera vårdtagarens självmordsbenägenhet genom att väga in bakgrundsfaktorer, utlösande faktorer och identifiera självmordsförebyggande faktorer. Identifiera självmordsmeddelande, direkta eller indirekta, verbala eller beteende mässiga. Eventuellt analysera de faktorer som avhållit brukaren från självmord. Dokumentera i status och individuell vårdplan. Ansvarar för överrapportering vid byte av vårdgivare. Arbetsterapeut och sjukgymnast Om en brukare ger uttryck för att vilja ta sitt liv, verbalt eller icke verbalt ska detta alltid omedelbart lyftas till ansvarig sjuksköterska samt enhetschef och dokumenteras Enhetschef Informerar vid behov verksamhetschef. Ansvarar för att individuell riskbedömning genomförs och dokumenteras i social journal. Patientansvarig läkare Har medicinskt huvudansvar för utredning, ordination och behandling. Det föreligger alltid ett behov av psykiatrisk specialistbedömning när en brukare bedöms som suicidnära. I Vårdöverenskommelse mellan primärvård och psykiatrin i Sörmland daterad står att läsa: Depressioner med allvarliga och bestående självmordstankar och självmordsförsök bör snarast bedömas inom psykiatrin. Utredning och analys Bakgrundsfaktorer I analysen av självmordsbenägenhet vägs ett antal bakgrundsfaktorer in. Bland annat: Erfarenheter av självmord, antingen i den egna familjen eller bland vänner eller arbetskamrater. Erfarenheter av våld, antingen att ha blivit utsatt för eller själv ha använt våld. Tidiga separationer, psykisk sjukdom, missbruk, incest och andra grava problem i ursprungsfamiljen, Vissa karakteristiska reaktionssätt som lättkränkthet och fientlighet Tidiga negativa erfarenheter av vård eller negativa förväntningar på vård Demografiska faktorer som kön, ålder, civilstånd, ensamboende, arbetslöshet, etnicitet, invandrare, speciellt från länder med hög självmordsfrekvens. Självmordsprocessen analyseras och bakgrundsfaktorer, utlösande faktorer och självmordsförebyggande faktorer identifieras. En detaljerad genomgång görs av det senaste och/eller allvarligaste självmordsförsöket. Fastställ motiv, sannolikhet för dödsfall samt 3
7 sannolikhet för att inte bli avbruten. Identifiera självmordsmeddelande, direkta eller indirekta, verbala eller beteende mässiga. Det kan ha ett värde att också analysera de faktorer som avhållit brukaren från självmord. Problem, resurser och relationer analyseras. Upprepa självmordsriskbedömningen. Självmordsprocessen De allra flesta självmord sker efter en lång process av gradvis stegrad självmordsbenägenhet. Man brukar tala om den suicidala stegen. Denna process variera betydligt i sin exakta utformning hos olika individer, olika trappsteg passeras olika fort eller hoppas över, men generellt kan den beskrivas i följande steg. Dödstankar Dödsönskan Själmordstankar Självmordsplaner Genomfört självmord En bedömning av var i den suicidala processen en person befinner sig kan bara göras på ett sätt, nämligen att fråga, och att fråga öppet och tydligt. En faktor som inte så sällan bidrar till att man drar sig för att verkligen fråga om självmordstankar eller självmordsplaner är en rädsla för att väcka den björn som sover. All erfarenhet visar dock att detta är en obefogad rädsla. Självmord hos invandrare Uttryckssätt vid en krissituation varierar med kulturella faktorer. Men de kulturella faktorernas betydelse minskar hos den som har psykiatrisk grunddiagnos. Expressiva syndrom går således att diagnostisera med samma kriterier i olika grupper. Utlösande situationer Flera situationer, en del helt vanliga, sänker människans försvar och gör henne mer mottaglig för depressivitet och självmordstankar. Detta kan tillsammans med andra problem utlösa en självmordshandling. Till dessa situationer kan räknas: Sömnstörning Alkoholpåverkan eller bakrus, begynnande abstinens Förluster ( särskilt separationer) och kränkningar ( t. ex misslyckanden i karriär eller samlevnad, indragning av körkort eller vapenlicens ) Intagning eller utskrivning från psykiatrisk vård. Arbetsrelaterande problem, t.ex. mobbning, avskedande, förlust av yrkesidentitet. Smärtsyndrom, allvarliga kroppsliga skador. Studier visar mycket klart att genomfört självmordsförsök är en stark riskfaktor för framtida självmord. Risken för självmord är störst 6-12 månader efter ett självmordsförsök, men kvarstår även senare. 4
8 Rutin vid självmordsförsök Den medicinska vården bygger vid sänkt medvetande på akuta livräddande åtgärder. Att ha utfört ett självmordsförsök innebär att ha passerat den yttersta gränsen i självdestruktivt beteende vilket utgör en av de allvarligaste riskfaktorer för fullbordat självmord. Även om det är viktigt att bedöma avsikten skall ett självmordsförsök med svag eller obefintlig avsikt att dö inte underskattas. Ett självmordsförsök som kan vara trevande och medicinskt ofarligt kan ibland tjäna som en repetition inför ett självmord. All berörd personal Retrospektiv genomgång Efter självmordsförsök rekonstruera processen som ledde till självmordsförsöket. Syftet är att förstå och känslomässigt bearbeta det skedda samt att finna uppslag till förbättringar av rutiner och vårdinnehåll. Omvårdnadspersonal Kontaktar tjänstgörande sjuksköterska enligt lokal rutin. Kontaktar enhetschef. Dokumentera på rapportblad och i social dokumentation. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska Skall alltid informera ansvarig läkare om vårdtagare utfört ett självmordsförsök. Rapporterar till medicinskt ansvarig sjuksköterska. Skriver avvikelserapport. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska ska tillsammans med övriga yrkeskategorier analysera vårdtagarens självmordsförsök genom att väga in bakgrundsfaktorer, utlösande faktorer och identifiera faktorer som utlöst självmordsförsöket. Identifiera självmordsmeddelande, direkta eller indirekta, verbala eller beteende mässiga. Det kan ha ett värde att också analysera de faktorer som tidigare avhållit vårdtagaren från självmord. Föra en strukturerad dokumentation i status och individuell vårdplan. Ansvarar för överrapportering vid byte av vårdgivare Enhetschef Informerar verksamhetsschef samt ev. kontakt med polismyndighet. Ansvarar för att samordna krisstöd till närstående, personal och medboende. Initierar kontakt med kommunhälsan. Ansvarar för att individuell riskbedömning genomförs och dokumenteras i social journal. Medicinskt ansvarig sjuksköterska Självmordsförsök rapporteras omgående medicinskt ansvarig sjuksköterska för vidare handläggning och anmälan till Socialstyrelsen Patientansvarig läkare Har medicinskt huvudansvar för utredning som leder till rätt ordination av behandling. Det föreligger alltid ett behov av psykiatrisk specialistbedömning när en brukare bedöms som suicidnära. I Vårdöverenskommelse mellan primärvård och psykiatrin i Sörmland daterad står att läsa. Depressioner med allvarliga och bestående självmordstankar och självmordsförsök bör snarast bedömas inom psykiatrin. Utredning och analys se självmordstankar. 5
9 Rutin vid självmord Självmord All berörd personal Retrospektiv genomgång Efter självmordet rekonstruera processen som ledde till självmordet. Syftet är att förstå och känslomässigt bearbeta det skedda samt att finna uppslag till förbättringar av rutiner och vård innehåll. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska Ansvarar för information till ansvarig läkare. Rapporterar till medicinskt ansvarig sjuksköterska. Dokumenterar enligt rutin. Skriver avvikelserapport. Enhetschef Informerar områdeschef, samt kontakt med polismyndighet. Ansvarar för att samordna krisstöd till närstående, personal och medboende. Initierar kontakt med kommunhälsan. Medicinskt ansvarig sjuksköterska Självmord rapporteras omgående till medicinskt ansvarig sjuksköterska för vidare handläggning och anmälan till Socialstyrelsen Utredning och analys se självmordstankar. Ingela Mindemark Mas 6
Riktlinje för vård av självmordsnära brukare och rutiner vidsjälvmordstankar, vid självmordsförsök och vid självmord
Riktlinjer utarbetade för: Vård och omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Annika Jansson och Mary-Ann Lunde Giltig f
Läs merSJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD
SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD RIKTLINJE VID SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig
Läs merSJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD
SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD RIKTLINJE VID SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig
Läs merRiktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen
Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen Ansvarig för dokumentet Chefläkare Charlotta Brunner, psykiatriförvaltningen Beslutsdatum 2013-05-31. Rev. 2014-04-24 Beslutat av Psykiatriförvaltningens
Läs merMELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik
MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för riskbedömning för självmord, självmordsförsök och fullbordat självmord Fastställd av SN 79 Den 29 september 2015 Sida Ersätter
Läs merRIKTLINJE. Självskadebeteende, självmordstankar, självmordsförsök och misstänkt självmord
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2018-04-17 Anna Gröneberg, Therese Lindén Anna Gröneberg Mas, Lotta Kjellner (tf utredning socialtjänst), Lillemor Berglund VC HSL och förvaltningschef VO
Läs merSammanfattning av utvärderingen av projektet Aktion Livräddning. - första etappen
Sammanfattning av utvärderingen av projektet Aktion Livräddning - första etappen BAKGRUND Nästan varje dag begår en person självmord i Stockholms län. Det totala antalet självmord (säkra och osäkra) var
Läs merSektor Stöd och omsorg
0 (5) Dokumentbenämning/typ: Riktlinje Verksamhet/process: Sektor stöd o omsorg Ansvarig:MAS/MAR Fastställare: MAS/MAR Gäller fr.o.m: 2012-10-24 D.nr: Utgåva/version: 2 Utfärdad/reviderat: 2016-12-02 Uppföljning:
Läs merVåga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.
Läs meratt anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer ALN-2014-0436.37 Äldrenämnden Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Läs merRiktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas
Läs merRedovisning av lex Maria anmälningar med anledning av självmord
Gunnar Ramstedt Ärendenr HSN 2012/364 1 (5) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 24 augusti 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnden Redovisning av lex Maria anmälningar med anledning av självmord Sammanfattning
Läs merRIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD
RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig
Läs merDet var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng
Äldre tiders synsätt påverkar oss Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Sverige kristnas - Livet var okränkbart och att döda sig själv var lika illa som att döda
Läs merEGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD
EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering
Läs merAtt arbeta med suicidnära patienter
Att arbeta med suicidnära patienter Grete Holm Czarnecki, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut i KBT Unga Vuxna mottagningen, Psykiatrin, USÖ 701 85 Örebro Telefon: 019-602 56 56 Email: grete.holm-czarnecki@regionorebrolan.se
Läs merRutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,
Läs merSJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD
SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD RIKTLINJE VID SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig
Läs merRiktlinje för bedömning av egenvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården
Läs merBedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län
för region Jämtland / Härjedalen Version: 4 Ansvarig: 2(12) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2014-12-11 2. 2015-01-12 redigering 3 2015-02-06 4 2015-03-30 Nyutgåva baserad
Läs merSuicidalitet arbete inom olika verksamheter, på Gotland
Regionstyrelseförvaltningen RSF Regionövergripande Rutin Regiongemensamma dokument Suicidalitet arbete inom olika verksamheter, på Gotland Innehåll Inledning...1 1. Oro/risk för suicid handläggning inom
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR
Läs merSAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND
SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och
Läs merAvvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget
RIKTLINJE Avvikelser, klagomål och synpunkter inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-02-26 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare, dock längst
Läs merSuicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin
Regional medicinsk riktlinje Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2017-00132) giltigt till mars 2019 Utarbetad av
Läs merRutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)
Läs merRiktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2018-01-01 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje
Läs merYttrande över motion om att utreda LOV (lagen om valfrihetssystem) och därefter ett införande
Sammanträdesprotokoll Blad 1 (3) Sammanträdesdatum Vård- och omsorgsnämnden 2016-02-23 Von 12 Dnr VON.2015.94 Yttrande över motion om att utreda LOV (lagen om valfrihetssystem) och därefter ett införande
Läs merRiktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2017-06-28 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje
Läs merRutin fast vårdkontakt
Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.
Läs merSOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merBilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd
Dokumenttyp Rutin Avvikelsehantering Dokumentansvarig Mats Olsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Bilaga 4 Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Giltig
Läs merKvalitetssäkring genom avvikelsehantering
Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:
Läs merAtt arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun
Att arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun I kommunens hälso- och sjukvård enligt 18 HSL ställs stora krav på sjuksköterskans förmåga att arbeta självständigt. Hon/han ska planera
Läs merRutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:
Läs merUtredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria
Riktlinjer för hälso- och sjukvård Sida 0 (8) 2018 Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Läs merRiktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2017-06-28 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje
Läs merHälsa Sjukvård Tandvård CAMS. Kartläggning och bedömning av självmordsproblematik
Hälsa Sjukvård Tandvård CAMS Kartläggning och bedömning av självmordsproblematik CAMS (Collaborative Assessment and Management of Suicidality) Tillvägagångssätt vid användande av formuläret Formuläret
Läs merHur ska bra vård vara?
Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer
Läs merRiktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS
Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar
Läs merRIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG
Datum 2013-04-24 - Ert datum Rev 2013-11-25 Beteckning Er beteckning Kerstin Malmberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarig sjuksköterska RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I
Läs merRIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen
uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering
Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter Sida 0 (5) 2019 Läkemedelshantering UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Läs merPatientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Läs merSjälvmordsriskbedömning
Självmordsriskbedömning Luleå 24 april 2018 Maria Carlsson Leg psykolog, leg psykoterapeut och specialist i klinisk psykologi BUP-verksamheten, NU-sjukvården SBU:s slutsatser Det saknas vetenskapligt stöd
Läs merRiktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen
Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig
Läs merRiktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2018-04-01 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje
Läs merGränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde
Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare
Läs merVv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun
2010-07-13 Vv 150/2010 Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun Innehållsförteckning Avvikelsehantering...3 Patientsäkerhetsterminolog...3 Hälso- och sjukvårdslagen...3 Lag om yrkesverksamhet på
Läs merRiktlinje, vägledning extra tillsyn eller ständigt närvarande personal
Socialtjänsten Godkänd Löpnr Dokumentklass Version Sida Silvia Sandin Viberg, Socialdirektör SN 2018 00167 Riktlinje och vägledning 1.0 1(5) Författare Datum: Datum fastställande: Anders Engelholm 2018-11-20
Läs merRutin för hantering av avvikelser
LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)
Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen
Läs merRiktlinje för samordnad utskrivningsplanering och Prator
Diarienummer ALN-2015-0123.37 OSN-2015-0239.37 SCN-2015-0187.37 Riktlinje för samordnad utskrivningsplanering och Prator Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande
Läs merRutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION
Rutin Dokumenttyp: Rutin Beslutat av: Förvaltningschef Fastställelsedatum: 2011-03-29 Ansvarig: Verksamhetschef Revideras: årligen Följas upp: årligen RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Innehåll
Läs merVårdgivare är region och kommuner som har ett uppdrag enligt lag att utföra hälsosjukvårdsuppgifter
2017-10-29 1 [6 Rutin för rapportering, utredning och anmälningsskyldighet av risk för, och allvarlig (Lex Maria) I ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet ska det finnas dokumenterade rutiner
Läs merRiktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR
Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida
Läs merRegion Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering. Medicinskt Ansvariga
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-02-14 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD KONTAKT MED LÄKARE OCH ÖVRIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL vid förändring
Läs merHur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?
Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?
Läs merUpprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson
Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson Monica Rask- Carlsson, MAS 2011-04-11 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet 2011-04-11 Övergripande rutin
Läs merRiktlinjer för suicidprevention Norrköpings kommun. Utkast2012-01-05
Riktlinjer för suicidprevention Norrköpings kommun Utkast2012-01-05 2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund.3 2. Nationella strategier..... 3 3. Befintliga program och dokument.... 6 4. Lokala strategier och
Läs merHjärtstopp hos patient inskriven i kommunal hälso- och sjukvård
Hjärtstopp hos patient inskriven i kommunal hälso- och sjukvård Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS Skribent MAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 317/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen
Läs merÖverenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd
Läs merMaria Åling. Vårdens regelverk
2016-01 19 Maria Åling Vårdens regelverk Föreskrift, En föreskrift är bindande REGLER som skapats genom ett beslut i något offentligt organ. En föreskrift meddelas genom LAG eller FÖRORDNING eller, på
Läs merKvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Läs merANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA
ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt
Läs merAvvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter
OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
Läs merPatientlag
Patientlag 2015-01-01 Patientlagen Stärka och tydliggöra patientens ställning Ställer krav på hälso- och sjukvården att ändra sitt förhållningssätt och sina arbetsmetoder Patient jämbördig partner i vården
Läs merRutin för avvikelsehantering
1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson
Läs merKVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN
Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård
Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen
Läs merRiktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)
Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Giltig f o m: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2018 06 01 Lagstiftning, föreskrift:
Läs merMAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria
MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt
Läs merAVVIKELSEHANTERING RIKTLINJE FÖR AVVIKELSEHANTERING
AVVIKELSEHANTERING RIKTLINJE FÖR AVVIKELSEHANTERING KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Tillsynsenheten Ansvarig: Vård- och omsorgsförvaltningen SAS, MAS, MAR Gäller fr o m: 2015-11-16 Uppdateras senast: 2016-11-16
Läs merBedömning och akut hjälp vid självmordsrisk en ovetenskaplig hjälpreda
Bedömning och akut hjälp vid självmordsrisk en ovetenskaplig hjälpreda Nedanstående tankar och förslag får naturligtvis anpassas till situationen, patienten och huruvida patienten har gjort ett aktuellt
Läs merLedningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12
1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,
Läs merSOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merAvvikelsehantering HSL - Extern utförare
EXT_OMF_RU-001-01 Avvikelsehantering HSL - Extern utförare Ett normerande styrdokument som Monica Hansson, medicinskt ansvarig sjuksköterska omsorgsförvaltningen, fattade beslut om 9 oktober 2018. Rutinen
Läs merFramtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen
Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merFÖRÄNDRAT HÄLSOTILLSTÅND
FÖRÄNDRAT HÄLSOTILLSTÅND RIKTLINJE FÖR KONTAKT MED LÄKARE OCH LEGITIMERAD PERSONAL VID FÖRÄNDRAT HÄLSOTILLSTÅND HOS PATIENTER INOM KOMMUNAL VÅRD OCH OMSORG KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen
Läs merÖverenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL)
PM 2010: RVII (Dnr 326-1523/2010) Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen
Läs merRutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun
2015-02-18 Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun Vad är Link? Link är ett verktyg/system för att förenkla den samordnade vårdplaneringen mellan slutenvården, kommunen och primärvården.
Läs merKommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen
Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.
Läs merRutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun
Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:
Läs merRUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE
Utfärdad av: Antagen av: Giltig från: Reviderad: Kvalitetsutvecklare och MAS Socialnämnden 2018-SN-83 181001 Socialförvaltningen RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE När något
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merPatientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2016-02-28 Av Mona Andersson Verksamhetschef Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och
Läs merFast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Läs merTillämpningsområde. Vård och omsorg. Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Vård och omsorg Osby
Vård och omsorg 1(5) Riktlinjer för rapportering om missförhållanden eller en påtaglig risk för missförhållande enligt socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om särskilt stöd och service (LSS) lex Sarah Syfte
Läs mer1(11) Egenvård. Styrdokument
1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4
Läs merRiktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS
Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för avvikelser inom HSL, SoL och LSS utgår från Socialstyrelsens föreskrifters krav på säkerställandet av rutiner kring avvikelsehantering
Läs merVerksamhetsplan 2013 för Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS och Medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING OMSORG OM ÄLDRE OCH STÖD TILL PERSONER M ED FUNKTIONSNEDSÄTTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR:1.1./860-2012 SID 1 (6) 2012-12-18 Handläggare: Kristina Ström Telefon: 08 508 23
Läs merSektor Stöd och omsorg
0 (4) Dokumentbenämning/typ: Riktlinje Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg/hälso- och sjukvård Ansvarig: MAS och MAR Fastställare: MAS och MAR Gäller fr.o.m: 2018-02-12 D.nr: KS 16.980 Utgåva/version:
Läs merHEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter 2011-02-10
2011-02-10 Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter Bakgrund I enlighet med SOSFS 2005:12 (Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Läs merMAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:
MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett
Läs merKvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer
Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna
Läs merHälso- och sjukvården Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner
MANUAL 1(7) Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner Samverkan vid in och utskrivning av patienter i slutenvård. (SOSFS 2005:27 ) 1) Signal till socialtjänsten vid inläggning. Vid inskrivning av samtliga
Läs mer