Strategiskt långtidsplan för utvecklingen av cykelparkering i Borås

Strategiskt långtidsplan för utvecklingen av cykelparkering i Borås Kompletteringar Denna komplettering till den tidigare ansökan innehåller den kompletta tidigare ansökan som har förtydligats enligt Delegationens kommentarer. Vidare har ett särskilt avsnitt lagts till i slutet av dokumentet som specifikt tar upp frågor som nämns i Delegationens kommentar. 1: Uppgifter om sökande: Borås Stad 2: Sekretess: Nej Bidrag söks för: Förstudie Projektbeskrivning: Detta projekt syftar åt att utveckla en långtidsstrategi för cykelparkering i Borås, utifrån ambitiösa mål att öka cykeltrafiken. Det övergripande målet är att bidra till att cykeln får en större andel av resorna i staden och att underlätta för hållbara resor och en klimatsnål livsstil i Borås. För att öka andelen cykeltrafik i staden är det inte bara cykelbanorna som är viktiga. Det är minst lika viktigt med den omkringliggande infrastrukturen så att resan med cykel som helhet blir mer attraktiv och konkurrenskraftig jämfört med bilresor. Detta gäller särskilt cykelparkeringar. Cykelns konkurrenskraft ligger delvis i möjligheten att komma närmare målet direkt jämfört med andra transportslag. Acceptansen för avståndet mellan parkeringen och destinationen är till viss del individuellt, men beror till största delen på hur lång tid användaren ska stanna och den erbjudna kvaliteten av parkeringen. För korta stopp bör parkeringen ligga precis i anslutning till målet (10 15 m), medans för längre stopp är acceptansen för längre sträckor större (35 100 m). Därför är lokaliseringen av cykelparkeringar en central aspekt för attraktiviteten av cykeltrafiken. Andra viktiga aspekter som berör cykelparkering är trygghet, stöldsäkerhet och i viss mån väderskydd vid parkeringsplatsen. Om cykeltrafiken ska spela en betydande roll i stadens resande kommer antalet parkerade cyklar öka kraftigt. Städer som redan idag har en hög andel cykeltrafik, exempelvis Tillburg, Utrecht, Amsterdam (NL), Köpenhamn (DK) och Münster (D), visar att resandeandelar på 30 40% är möjliga, flera gånger högre än i Borås idag. Dessa exempel visar även att så höga andelar cykeltrafik kräver en genomtänkt strategi för att tillhandahålla parkering på ett ordnat och attraktivt sätt och för att undvika att parkerade cyklar upplevs som störande och som problem. I dagens läge är det sällsynt att svenska kommuner arbetar strategiskt, metodiskt och systematiskt med att utveckla cykelparkeringar i staden. Det är ännu mer sällsynt att en cykelparkeringsstrategi utgår ifrån framtida, önskade nivåer på cykeltrafik och det parkeringsbehov som förväntas uppstå då. Sidan 1 av 9

Som en del av sin långsiktiga strategi för att öka cykling i staden vill Borås Stad därför genomföra en systematisk strategistudie för utvecklingen av cykelparkeringar i staden för de närmaste 20 åren, både i och utanför fastigheter. Strategin ska utgå ifrån målet av en hög andel cykeltrafik (i klass med vad de bästa europeiska städerna har idag) och vilka behov på parkering som uppstår då. Den ska beakta stadens strategi för förtätning, befolkningsutveckling, verksamhetsstrategier och framtida miljö och transportmål. Studien kommer att analysera nuläget och utvecklingsbehoven och föreslå riktlinjer för utvecklingen av cykelparkering. Den ska resultera i en plan för var parkeringarna ska installeras och hur många som behövs på olika ställen, inklusive prioriteringar. Dessutom ska en tidsplan upprättas för hur utvecklingen kan ske över tiden och i fas med stadsutvecklingen, ekonomiska och praktiska möjligheter och i fas med renoveringar, verksamhetsförändringar och nybyggnation (opportunity planning). Studien ska ge riktlinjer för parkeringstal för cykel för olika verksamhetstyper (boende, skolor, affärer, arbetsplatser m.m.) som kan användas i detaljplan och bygglovsarbetet och som knyter ihop trafik och bebyggelseplanering. Vidare ska studien undersöka potentialen av att skapa cykelparkeringar på ytor som idag används för andra ändamål, exempelvis bilparkering, hur markägarfrågan ska hanteras och hur en ökning av cykelparkeringsplatser stegvis kan åstadkommas, vid bibehållen eller ökad tillgänglighet i staden. Projektet är nära knuten till stadens cykelplan och i arbetet ingår utvecklingen av av en uppföljnings och utvärderingsstrategi för cykelparkering. Projektet har vidare en tydlig koppling till stadens planerade investeringar i utbyggnad av cykelstråk och förstärker deras effekt. Borås Översiktsplan kommer ligga till grund för strategin, speciell hänsyn kommer att tas till förändringar i kommunens markanvändning. Cykelparkeringsstrategin ska bygga på vetenskaplig grund och internationell best practice och utgå ifrån kunskap om cyklisters preferenser för att säkerställa största möjliga nytta. För att garantera detta ska strategin utvecklas i samråd med och baseras på resultat från det pågående nationella forskningsprojektet CyCity från bilstad till cykelstad som finansieras av Vinnova. Se även det kompletterande avsnittet i slutet av dokumentet. 3: Uppfyllande av hållbarhetsmål Förbättrad cykelparkering i centrum och vid de viktigaste målpunkterna, såsom Resecentrum, Högskolan och sjukhuset samt vid affärer och bostadsområden ökar cykelns attraktivitet. En ökad cykelanvändning ligger i linje med samtliga tre hållbarhetsaspekter: Miljö: En större andel cykelresor som ersätter en del av bilresorna skulle bland annat leda till minskad klimatpåverkan, men också andra förbättringar, såsom bättre luftkvalitet, minskat buller och mer effektiv markanvändning. Bättre cykelparkeringsmöjligheter vid kollektivtrafikknutpunkter underlättar vidare för kombinerade resor vilket ytterligare kan öka konkurrenskraften för mer hållbara resesätt. Nyckeltal: Minskad andel mark som används till bilparkering i stadens centrum, minskat buller dagtid på huvudgatorna i centrum, minskat utsläpp av NOX i stadens centrum. Sociala och ekonomiska aspekter: Ökad vardagsmotion genom att öka andelen cykelresor har tydliga positiva effekter på folkhälsan, bl.a. genom att regelbunden lätt Sidan 2 av 9

motion leder till bättre motståndskraft mot sjukdomar och skador och minskar risken för hjärt och kärlsjukdomar m.m. Detta har både positiva sociala effekter (välbefinnande, minskad lidande) och ekonomiska effekter, exempelvis genom minskad sjukfrånvaro och lägre sjukvårdskostnader. Jämfört med bilresor är cykelresor mer yteffektiva per transporterad person och leder till mindre segregation i samhället. En ökad andel cykelresor på bekostnad av biltrafiken bidrar därmed till ett mer effektivt utnyttjande av stadens begränsade ytor, ökad tillgänglighet för fotgängare och möjliggör alternativt nyttjande av de frigjorda trafikytorna. Förbättringar i infrastrukturen för cykeltrafik kan även öka tillgängligheten för befolkningsgrupper som inte kan eller vill använda bil eller utan egen tillgång till bil (en majoritet av befolkningen). Nyckeltal: Minskat antal sjukdagar totalt i kommunen, ökad andel mark som används av fotgängare och cyklister. 4: Stadsplanering Cykelparkering är en grundläggande del i infrastrukturen för cykling i en stad. God tillgång till cykelparkering av hög kvalitet och strategiskt placerad ökar tillgängligheten med cykel och därigenom cykelns attraktivitet. En genomtänkt placering i stadsbilden ger även större legitimitet för cykling som transportmedel det ska vara enkelt och smidigt att parkera, samtidigt som cyklar inte ska stå i vägen och skapa negativa reaktioner. En storsatsning på cykling gör också att stadsbilden kommer att förändras, inte bara genom nya cykelbanor utan också övriga delar som behövs för att skapa en effektiv cykelinfrastruktur. Det är därför viktigt att staden leder denna utveckling så att stadens estetiska och funktionella kvaliteter kan bibehållas och höjas. Med cykelparkering avses här inte endas parkeringsplatser utomhus, utan även cykelparkering i fastigheter, exempelvis bostadsfastigheter. Bättre cykelparkeringar förbättrar även tillgängligheten till viktiga knut och målpunkter som Resecentrum, Högskolan, sjukhuset och arbetsplatser. Parkeringsstrategin bör ses som en del i utvecklingen av hela cykelstrategin för Borås och strategin för mer hållbart resande i staden och har även tydliga kopplingar till bebyggelseplanering. Den ska bidra till att underlätta så att fler kan välja en hållbar och energieffektiv livsstil. Cykelparkering är en sektorsövergripande fråga som berör både trafikplanering och stadsbyggnad, därför är ett samarbete mellan dessa sektorer central för projektet. Projektet ska bl.a. ta fram lämpliga parkeringstal för cykelparkering för ny och ombyggnation för olika fastighetstyper och utvecklas i nära dialog med övriga stadsutvecklingsplaner. Projektet ska säkerställa att cykelparkering i önskvärd utsträckning och kvalitet integreras i stadens planeringsarbete. Den färdiga strategin kommer också leda till att större hänsyn tas till utvecklandet av cykeltrafik i allmänhet och cykelparkering i synnerhet i översikts och detaljplanering. 5: Integrerade tekniska system Cykelparkeringar kan fungera som multifunktionella ytor i staden och det är viktigt att de blir en integrerad del av stadens gatubild. I förstudien kommer vi därför också att undersöka vilken övrig användning cykelparkeringar kan ha och hur de kan utvecklas till funktionella gatumöbler. Strategin ska även omfatta krav på kvaliteten och Sidan 3 av 9

utformningen av cykelparkeringar för att skapa en hög säkerhetsstandard och ett enhetligt utseende som stämmer överens med den övriga stadsbilden i Borås. I förstudien kommer vi också att undersöka hur cykelparkeringar ska utvecklas vid målpunkter där cykeln parkeras under längre stunder, såsom Resecentrum. Stor vikt kommer att läggas vid säkra och skyddade cykelparkeringar för långtidsparkering. En analys av hur kostnaden för cykelparkeringen kan integreras i biljettpriset för kollektivtrafiken kommer att göras. Projektet ska särskilt undersöka möjligheterna att utnyttja synergier och möjligheter att kostnadseffektivt utveckla cykelparkering i samband med om eller nybyggnation i staden, s.k. opportunity planning. 6: Anpassning till kommande klimatförändringar Tänkbara effekter av klimatförändringar för cykelparkeringar är översvämningar av cykelleder och parkeringar, ökat behov av regn och väderskydd, avrinningsfrågor och förändringar i underhållsbehovet. Dessa aspekter kommer att belysas i studien i den mån de anses vara relevanta. 7: Klimateffekter Projektet har som mål att minska klimatpåverkan från trafiken genom att minska behovet av att köra och möjligen även att äga bil i staden. Att planera för och investera i attraktiv och säker cykelinfrastruktur i de stråk där människor rör sig stärker cykelns attraktivitet gentemot bilen. Bra cykelparkeringar vid start och målpunkterna är ett nyckelelement för att göra cykling attraktivt. Detta gäller särkskilt för kombinerade resor med cykel och kollektivtrafik, där bra cykelparkeringar vid knutpunkter kan göra dessa resor mer tilltalande, men även cykelparkering vid bostäder. Det är svårt att kvantifiera klimateffekten av cykelinfrastruktur. Internationella jämförelser med städer med hög cykelandel visar dock att cykeltrafiken kan utgöra 30 50% av alla resor i tätort, med signifikanta klimat och miljöförbättringar som följd. Denna ansökan ska ses i samband med Borås Stads planerade utbyggnad av cykelinfrastruktur. Detta projekt förstärker långsiktigt effekten av den planerade utbyggnaden. Kvantifiering: Vid nyckeltal ange: Minskad energianvändning skriv: Ca. 0,7 kwh för varje ersatt bilkm. Andel förnybar energi: 100% Typ av energibärare som minskar: bensin, diesel Total minskning: ca 170 g CO2 för varje ersatt bilkm 8: Förutsättningar för export av miljöteknik och kunnande Projektet kommer att utvecklas i samarbete med det aktuella Vinnova forskningsprojekt CyCity Från bilstad till cykelstad: Planeringsverktyg och svensk kompetenshöjning för ökad cykling (2010 2013) som bl.a. har som mål att utveckla förbättrade planeringsverktyg för cykling. Kunskap om cyklisters preferenser och cykelplanering Sidan 4 av 9

som genereras i forskningsprojektet kommer att användas i utvecklingen av cykelparkeringsstrategin i Borås. Erfarenheter och lösningar som utvecklas i Borås kommer i sin tur att återföras och analyseras inom ramen för Vinnova projektet. Därmed stärker projekten varandra och bidrar till ökad svensk kompetens inom området cykelinfrastruktur och cykelplanering. Borås kan bli ett (internationellt) exempel hur en mindre stad strategiskt, systematiskt, långsiktigt och faktabaserat kan arbeta med cykelparkering som ett verktyg för att förbättra cykeltrafikens konkurrenskraft gentemot andra färdmedel. Vidare kan projektet bli ett exempel på hur frågan kan behandlas på ett sektorsövergripande sätt, där trafik och stadsplanering integreras. Studien är, enligt vår kännedom, unik i sitt koncept av att använda sig av en backcastingansats som utgår ifrån en mycket högre andel cykeltrafik och genom att definiera det framtida behovet av cykelparkeringar. Utifrån det utvecklas en stegvis strategi hur antalet, placering och kvalitén av cykelparkering kan förbättras stegvis i takt med stadens utveckling. De konkreta resultaten avser Borås och kommer därmed att ha störst effekt där. Projektet kommer dock även att generera erfarenheter som kan komma andra kommuner tillgodo, både i och utanför Sverige. 9: Organisation för information och kunskapsspridning Resultat och erfarenhet av projektet kan spridas inom och utanför Sverige genom bl.a. presentationer vid cykelkonferenser (exempelvis SKL:s årliga cykelkonferens), studiebesök samt genom samarbetet med forskningsprojektet CyCity. Resultaten från förstudien kommer att vara till nytta både för experter inom cykelplanering och för praktiker på kommuner. Styrkan med ett samarbete med forskningsprojektet CyCity är att de åtgärder som planeras kan utvärderas direkt av experter inom cykelforskning och resultaten spridas genom projektet. Samarbetet med CyCity kommer att leda till ett aktivt utbyte av information och erfarenheter som kan användas av Borås i studien och tvärtom. Inom Borås kommer det samarbete som redan existerar mellan kommunen, näringslivet, högskolan, etc. att intensifieras under arbetets gång och fungera som informationskanal. Vidare bidrar projektet till en intensifiering av kunskapsutbyte och dialog mellan trafik och bebyggelseplanering i staden. Borås Stad ingår vidare i projektet Uthållig Kommun och erfarenheter från studien kommer att göras tillgängliga inom det kommunnätverket. 10: Deltagande och inflytelse Borås Stad är ansvarig för genomförandet av strategin och sammankallande av möten, diskussioner och dialoger. Det är också staden som är ytterst ansvarig för genomförandet och att alla frågor löser sig. Borås Stad har ett väl utbyggt nätverk med samarbetspartners för genomförande av hållbara strategier, som kommer att användas i projektet. En dialog kommer att initieras med de verksamheter som berörs av projektet, t.ex. verksamheter i innerstaden, fastighetsbolag, kollektivtrafikbolag och offentliga verksamheter. Sidan 5 av 9

Synpunkter från nyttjare av Resecentrum, studerande på Högskolan och boende i centrum inhämtas genom enkäter och intervjuer. Dessa grupper kommer också att erbjudas deltagande i öppna dialoger och rundabordsdiskussioner. Därtill kommer Borås Stads övriga invånare att informeras och ges utrymme till dialog i hela processen. Även stora arbetsplatser som Högskolan och Sveriges Provnings och Forskningsinstitut bjuds in att delta. Vi anser att det är viktigt att alla berörda är med och påverkar aktivt från början av projektet för att förankra de förändringar som planeras och de fördelar som projektet medför. Särskilt frågan om vem som ska ansvara för genomförandet och drift av cykelparkeringar och markägarfrågor lyfts up i dialog med samarbetspartners för att hitta lämpliga och genomförbara former. 11: Integrerad sektorsövergripande planering Cykelparkering berör flera olika förvaltningar, markägare och verksamheter och kräver sektorsövergripande planering. Cykelparkeringsstrategin kommer därför att utvecklas i dialog med olika förvaltningar, exempelvis gatukontoret, stadsbyggnadskontoret, parkkontoret, markkontoret, trafikkontoret, miljökontoret, näringsliv och handel. Vidare ska synpunkter från berörda större fastighetsägare och verksamheter samlas in och beaktas i utvecklingen av parkeringsstrategin. Resultaten från studien ska integreras i stadens planarbete, både genom att peka ut framtida utvecklingsområden men även genom att integrera cykelparkeringsfrågor i översikts och detaljplanearbetet och parkeringsnormer. Översiktsplanen ligger till grund för strategin, eftersom framtida markanvändning definieras i planen och därmed nya bostadsområden, mark för kontorsverksamhet, handel och skolverksamhet. Dessutom studeras diverse transportplaner, både väg, järnväg och cykel. Genom dessa planer kan back casting strategin ge en bättre bild av framtida behov och problem med cykelparkeringen. I strategin kommer en ansvarsfördelning över genomförandet föreslås där alla berörda sektorer och förvaltningar finns med. Detta kommer att underlätta den fortsatta processen när strategin omsätts till verklighet. 12: Samverkan mellan näringsliv och kommun En utveckling och förbättring av cykelparkeringsinfrastrukturen i Borås ligger helt i linje med den allmänna vision som hållbar stad som Borås har fastställt. Borås samverkar redan i stor utsträckning och framgångsrikt med näringslivet i projektet Uthållig kommun. Detta befintliga nätverk ska utnyttjas i utvecklingen och förankringen av projektet. Utöver de företag, lärosäten och statliga verk som i nuläget samarbetar med kommunen kommer även ansvariga för kollektivtrafik (Västtrafik) och större fastighetsägare att bjudas in till diskussionen av utformningen av detta projekt. 13: Uppföljning av projektet Projektet ska utveckla en strategi för hur cykelparkering i Borås systematiskt kan utvecklas. Projekt har medvetet valt en förhållandevis lång projekttid för en förstudie (över två år) för att ha utrymme för en förankringsprocess som ska leda till en bred acceptans av strategin inom kommunen. Fysiska investeringar men även införandet av nya planregler (t.ex. p tal för cykelparkering för ny och ombyggnation) sker i ett senare Sidan 6 av 9

skede och ska kunna optimeras tack vare strategin. Strategin kommer att presenteras till berörda nämnder och förvaltningar och utvecklas vidare tills den blir antagen som en del av stadens cykelstrategi. Processen, de framtagna resultaten och hur långt strategin har genomförts kommer att rapporteras till Delegationen för Hållbara Städer vid projektets slut. Effekterna av implementeringen av strategin kan dock av ovan nämnda skäl inte följas upp inom ramen av projektet. Däremot kommer en utvärdering av hur deltagandeprocessen fungerat och samarbetet över sektorerna göras. Cykelparkeringsstrategin är även knuten till forsningsprojektet CyCity som följer utvecklingen av strategin. Inom CyCity diskuteras möjligheten att söka forskningsanslag för att långsiktigt undersöka hur cykelparkeringsstrategin har genomförts och vilka effekter den har haft. Om detta blir möjligt är dock beroende av extern forskningsfinansiering. 14: Tidplan: Ange prel. Datum början, slut 2010 10 01 till 2012 07 01 15: Stödberättigade kostnaden Totalt: 600 000 kr, sökt bidrag: 200 000 kr Komplettering: Projektplan, deltagande m.m. Projektet genomförs i huvudsak av en arbetsgrupp bestående av Jan Åke Claesson (Borås kommun), Michael Koucky och Caroline Mattsson (Koucky & Partners, konsulter). Jan Åke Claesson har det övergripande ansvaret för Borås Stads cykelplan och är en erfaren planerare. Michael Koucky och Caroline Mattsson har lång och dokumenterad erfarenhet av cykelplanering och ingår båda i forskningsprojektet CyCity. Michael har vidare erfarenhet av backcasting metoder och strategiska framtidsstudier samt sektorsövergripande fallstudier och har bl.a. i flera år medverkat som metodansvarig och projektledare i Chalmers/GU fallstudier om hållbar stadsutveckling. Arbetsgruppen utvecklar strategin i nära dialog med ansvariga tjänstemän på stadsbyggnadskontoret och andra berörda aktörer. Projektet delas upp i ett antal huvuddelar: Nulägesanalys: Nuvarande situation angående cykelparkering analyseras och beskrivs. Vidare beskrivs i vilken utsträckning och på vilka grunder cykelparkering hanteras i planarbetet i kommunen. Framtidsbild behovsanalys: Stadens målbild för hållbara transporter, stadens utvecklingsstrategi och planer, översiktsplanen, exempel från internationella föregångare och viktiga aktörers framtidsmål (universitetet, näringsliv) används som grund för att definiera det framtida, tänkbara behovet av cykelparkering. Kvalitetskrav och kriterier: Utifrån internationell best practice, forskningsresultat om cyklisters preferenser och beteende samt berörda aktörers synpunkter (intervjustudie) skapas kvalitetskrav för cykelparkering och kriterier som bör beaktas Sidan 7 av 9

vid planeringen. I den delen ingår även att ta fram förslag till p normer för cykelparkering för olika nyttjandeformer för framtida krav i detaljplaneringen. Behovskarta, över tid: Områden där antaler cykelparkering bör öka definieras för olika tidsperioder från dagsläget fram till målbilden för 2030. Behovskartan tas fram i dialog med företrädare för stadsplanering och utifrån stadens översiktsplan och utvecklingsstrategi och planen för utbyggnaden av cykelinfrastrukturen. Utveckling av cykelparkeringsstrategin: Baserat på resultaten av de tidigare projektstegen utvecklas en strategi för att stegvis utveckla cykelparkering i staden. Särskild hänsyn tas till att identifiera synergier och opportunity planning, när utvecklingen av cykelparkeringar kan kombineras med planerad om eller nybyggnad. Vidare ska cykelparkeringsstrategin ligga till grund för krav i detaljplaneringen. En viktig (och tidskrävande) aspekt i detta steg är att strategin utvecklas i nära dialog med stadsplaneringen men även andra aktörer (fastighetsägare, kollektivtrafikhuvudman m.fl.) för att säkerställa god förankring. Förväntade resultat: Projektets förväntade huvudresultat är en väl förankrad och välgrundad strategi för utvecklingen av cykelparkering i staden. Målgruppen är främst tjänstemän och politiker involverade i trafik och stadsutveckling, men även fastighetsägare och huvudmän för viktiga målpunkter (t.ex. resecentrum) och forskare. Strategin ska integreras i stadens cykelplan, men även vara ett underlag för stadsplaneringen. Målet är att p normerna och kraven för detaljplanering ska integreras i kommunens plandokument. Spridningen inom Borås sker både genom att involvera berörda förvaltningar och verksamheter under hela processen samt genom en slutrapport som innehåller strategin. Spridningen av resultat sker även genom presentation vid lämpliga konferenser (t.ex. SKL:s cykelkonferens, internationellt: VeloCity) samt genom samarbetet med forsknignsprojektet CyCity. Borås kommer även att göra sina erfarenheter tillgängliga genom kommunnätverket i projektet Uthållig kommun. Projektets metoder, erfarenheter och generella slutsatser sammanställs vidare i en rapport som görs tillgänglig för andra kommuner och intresserade. Sidan 8 av 9

Kontaktuppgifter Sökande: Borås stad Kontaktperson: Jan Åke Claesson, tel. 033 357 448, Jan.Ake.Claesson@boras.se Sidan 9 av 9