Kartläggning av sex- och samlevnadsundervisning

Innehåll Inledning 3 Intervjuer med skolpersonal 4 Intervju med pedagog 4 Intervju med skolledare 5 Intervju med kurator och skolsköterska 6 Intervju med elevassistent och skolvärdinna 7 Intervju med extern aktör 8 Diskussionskarusell med skolpersonal 9 Metoder riktade till elever 10 Fallstudier 10 Årskurs 1-3 10 Årskurs 4-6 11 Årskurs 7-9 12 Upplevelsen av innehållet i den egna undervisningen 13 Vad är viktigast? 13 Linjeövning 13 2

Inledning Vi vill betona följande när det gäller att utveckla er skolas sexoch samlevnadsundervisning: Don t try this at home without en nulägesanalys. Nulägesanalysen ger svar på många frågor som blir grunden i hur arbetet med Förankring, Systematisering och Implementering kommer att se ut. För att göra en symbolisk bild av detta kan vi titta på en person som vill springa ett maratonlopp. Först måste vi göra några mätningar och test på personen för att se dagsformen. Detta för att hitta styrkorna, svagheterna och se vilka mål som blir realistiska utifrån förutsättningarna. För att nå dessa mål kan vi ur nulägesanalysen titta på vad personen behöver få för stöd, vilka övningar och insatser som behövs och hur det ska bli ett långsiktigt arbete och helhetsarbete. Syftet med en kartläggning är att identifiera styrkor och svagheter, utmaningar samt analysera organisation och struktur. Utifrån kartläggningen kan realistiska mål formuleras samt relevanta insatser planeras och i förlängningen utvärderas för att skapa en cyklisk process. Således kan det som fungerar bra säkras och det som behöver utvecklas identifieras. I en kartläggningsfas uppstår många viktiga frågor som verksamheten behöver hantera, till exempel finns det en skolgemensam kultur? Inom vilka områden krävs förändring, kopplat till styrdokumenten? Vilka attityder och normer råder på skolan? Finns det kunskaps- och informationsbrister? Utöver att en kartläggningsinsats ger en bild av skolans nuläge har vi sett andra positiva effekter. I samband med kartläggningar har vi haft möjlighet att ytterligare implementera arbetets syfte och kommande aktiviteter bland personalen på skolan. Den ökade kännedomen om och förståelsen för arbetet kan öka personalens positiva inställning och engagemang. En annan effekt var att de elevklasser vi träffat kartläggningsinsats varit mycket positiva till upplägget och samtalet kring sexoch samlevnad. Eleverna menade att det är bra att prata om ämnet och att de vill känns sig delaktiga i utvecklandet av undervisningen. Vi har utgått från olika teman när vi gjort kartläggning på skolors sexoch samlevnadsundervisning. Målet med kartläggningarna har varit att skapa en nulägesbeskrivning av hur sexoch samlevnadsarbetet såg ut på skolan när det kommer till dessa olika teman: lorganisation/struktur lsamverkan (internt och externt) lmetodik/utförande lutvärdering lkompetens/innehåll linnehåll/kunskap lelevinflytande Temana baserades på vad internationell, svensk forskning och våra erfarenheter säger är framgångsfaktorer för sexoch samlevnadsundervisning. Genom dessa teman får vi olika perspektiv och nivåer på skolans arbete med sex och samlevnad. Genom en kartläggningsinsats kan en detaljerad bild av hur skolans sexoch samlevnadsundervisning ser ut ur pedagogers, skollednings och elevers synpunkt så väl som i externa aktörers ögon skapas. Kartläggning ska därför innehålla olika röster. Exempel på perspektiv skulle kunna vara: lenskilda intervjuer med ett urval av pedagoger, med övrig personal från skolan (skolsköterskor, kuratorer, rektorer, elevassistent samt skolvärdinna), samt med externa aktörer (fritidsgård, ungdomsmottagning, folkhälsoplanerare och it-samordnare) lfokusgruppsintervjuer med lärarna i arbetslag lträffar med elever i åk F-3, 4-6, 7, 8 och 9 För att få svar på de frågor man sätter upp i kartläggningen finns flera metoder. Här följer exempel på några kartläggningsmetoder. 3

Intervjuer med skolpersonal Intervju med pedagog 1. Hur ser skolans övergripande pedagogik ut, med andra ord, hur lär man sig saker på skolan, i dina ögon? a. Finns det en uttalad pedagogisk tanke på skolan? b. Följer du den tanken i din undervisning? 2. Vilka metoder för lärande används på er skola, med andra ord. hur lär man ut saker (prov, grupparbeten etc)? 3. Hur ser skolans sexualsyn ut? a. Finns det forum för att diskutera sexualsyn bland personalen? b. Kan det vara problematiskt om det finns olika syn inom personalgruppen? c. Finns det en poäng att definiera vad sexualitet är och hur man bör prata om det? d. Hur mycket spelar värderingar in i den här frågan? e. Finns det en uttalad värdegrund på skolan? Hur passar den in i arbetet med sexoch samlevnad? 4. Var ligger ansvaret för sexoch samlevnadsundervisningen på er skola. Med andra ord, vem har ansvar vem driver frågan och vem genomför processer a. Hur säkerställs kvaliteten på det arbete som utförs? b. Vem bestämmer vad som ska göras? (Med andra ord, vad är det man ska lära sig i sexoch samlevnadsundervisningen?) c. Finns det en tydlig riktlinje för hur sexoch samlevnadsundervisningen ska se ut? 8. Finns det forum för att diskutera det ämnesövergripande arbetet? 9. Upplever du att det finns ett engagemang och intresse av frågan på skolan? 10. Upplever du att skolans sexoch samlevnadsarbete är inkluderande för alla elever och personal a. Finns det ett tydligt normkritiskt perspektiv i arbetet? Är detta viktigt? 11. Upplever du att sexoch samlevnadsundervisningen är prioriterad från ledningshåll? 12. Till vilken grad utgår sexoch samlevnadsundervisningen från vad eleverna själva vill ha och behöver? 13. Ämnesövergripande 14. Kompetensbehov 15. Förhoppningar på projektet 16. Informella forum att diskutera 17. Heteronormativt fokus i utbildningen 18. Struktur 5. Är sexoch samlevnadsundervisningen en vardaglig del av ditt ämne? 6. Vad anser du vara ett framgångsrikt sexoch a. Hur skulle du vilja att arbetet såg ut på skolan? b. Vad är målet med att ha sexoch samlevnadsundervisning? 7. Vilka utmaningar ser du för skolans sexoch 4

Intervju med skolledare 1. Hur ser skolans övergripande pedagogik ut, med andra ord, hur lär man sig saker på skolan, i dina ögon? a. Finns det en uttalad pedagogisk tanke på skolan? b. Följer du den tanken i din undervisning? 2. Vilka metoder för lärande används på er skola, med andra ord hur lär man ut saker (prov, grupparbeten etc)? 3. Hur ser skolans sexualsyn ut? a. Finns det forum för att diskutera sexualsyn bland personalen? b. Kan det vara problematiskt om det finns olika syn inom personalgruppen? c. Finns det en poäng att definiera vad sexualitet är och hur man bör prata om det? d. Hur mycket spelar värderingar in i den här frågan? e. Finns det en uttalad värdegrund på skolan? Hur passar den in i arbetet med sexoch samlevnad? 10. Upplever du att skolans sexoch samlevnadsarbete är inkluderande för alla elever och personal 11. Finns det ett tydligt normkritiskt perspektiv i arbetet? Är detta viktigt? 12. Till vilken grad utgår undervisningen från vad elever själva uppger att de behöver och vill ha? 13. Vilka kompetensbehov upplever du att du har och att personalen har? 4. Var ligger ansvaret för sexoch samlevnadsundervisningen på er skola. Med andra ord, vem har ansvar vem driver frågan och vem genomför processer a. Hur säkerställs kvaliteten på det arbete som utförs? b. Vem bestämmer vad som ska göras? (Med andra ord, vad är det man ska lära sig i sexoch samlevnadsundervisningen?) c. Finns det en tydlig riktlinje för hur sexoch samlevnadsundervisningen ska se ut? 5. Vad anser du vara ett framgångsrikt sexoch a. Hur skulle du vilja att arbetet såg ut på skolan? b. Vad är målet med att ha sexoch samlevnadsundervisning? 6. Vilka utmaningar ser du för skolans sexoch 7. Hur viktigt är det att sexoch samlevnadsarbetet är prioriterat på ledningsnivå? 8. På vilka sätt är föräldrarna involverade i arbetet? a. Är det viktigt att involvera föräldrarna? 9. Är eleverna delaktiga i undervisningens utformning och innehåll? 5

Intervju med kurator och skolsköterska 1. Vad är din roll i sexoch samlevnadsarbetet på skolan idag? 2. Hur stor roll spelar arbetet med sexoch samlevnad i ditt vardagliga arbete? 3. Hur ser skolans sexualsyn ut? 4. Finns det forum för att diskutera sexualsyn bland personalen? a. Kan det vara problematiskt om det finns olika syn inom personalgruppen? b. Finns det en poäng att definiera vad sexualitet är och hur man bör prata om det? c. Hur mycket spelar värderingar in i den här frågan? d. Finns det en uttalad värdegrund på skolan? Hur passar den in i arbetet med sexoch samlevnad? 11. Upplever du att skolans sexoch samlevnadsarbete är inkluderande för alla elever och personal a. Finns det ett tydligt normkritiskt perspektiv i arbetet? Är detta viktigt? 12. Till vilken grad utgår skolans insatser från vad elever själva uppger att de behöver och vill ha? 5. Var ligger ansvaret för sexoch samlevnadsundervisningen på er skola. Med andra ord, vem har ansvar vem driver frågan och vem genomför processer a. Hur säkerställs kvaliteten på det arbete som utförs? b. Vem bestämmer vad som ska göras? (Med andra ord, vad är det man ska lära sig i sexoch samlevnadsundervisningen?) c. Finns det en tydlig riktlinje för hur sexoch samlevnadsundervisningen ska se ut? 6. Vad anser du vara ett framgångsrikt sexoch a. Hur skulle du vilja att arbetet såg ut på skolan? b. Vad är målet med att ha sexoch samlevnadsundervisning? 7. Vilka utmaningar ser du för skolans sexoch 8. Upplever du att det finns ett bra samarbete med externa aktörer, t.ex. socialtjänst, ungdomsmottagning, hälso-sjukvård? 9. Är detta samarbete viktigt? 10. Upplever du att det finns en bra samverkan inom skolan (t.ex. genom utbyte av erfarenheter och samverkan mellan elevhälsan och pedagoger och pedagoger emellan) a. Är detta viktigt? 6

Intervju med elevassistent och skolvärdinna 1. Vad är din roll i sexoch samlevnadsarbetet på skolan idag? 2. Hur stor roll spelar arbetet med sexoch samlevnad i ditt vardagliga arbete? Hur mycket märks frågor / kommentarer i korridorer etc.? 3. Hur ser skolans sexualsyn ut? a. Finns det forum för att diskutera sexualsyn bland personalen? b. Kan det vara problematiskt om det finns olika syn inom personalgruppen? c. Finns det en poäng att definiera vad sexualitet är och hur man bör prata om det? d. Hur mycket spelar värderingar in i den här frågan? e. Finns det en uttalad värdegrund på skolan? Hur passar den in i arbetet med sexoch samlevnad? 9. Upplever du att skolans sexoch samlevnadsarbete är inkluderande för alla elever och personal a. Finns det ett tydligt normkritiskt perspektiv i arbetet? Är detta viktigt? 10. Till vilken grad utgår skolans insatser från vad elever själva uppger att de behöver och vill ha? 4. Var ligger ansvaret för sexoch samlevnadsundervisningen på er skola. Med andra ord, vem har ansvar, vem driver frågan och vem genomför processer a. Hur säkerställs kvaliteten på det arbete som utförs? b. Vem bestämmer vad som ska göras? (Med andra ord, vad är det man ska lära sig i sexoch samlevnadsundervisningen?) c. Finns det en tydlig riktlinje för hur sexoch samlevnadsundervisningen ska se ut? 5. Vad anser du vara ett framgångsrikt sexoch a. Hur skulle du vilja att arbetet såg ut på skolan? b. Vad är målet med att ha sexoch samlevnadsundervisning? 6. Vilka utmaningar ser du för skolans sexoch 7. Upplever du att det finns ett bra samarbete med externa aktörer, t.ex. socialtjänst, ungdomsmottagning, hälso-sjukvård? a. Är detta samarbete viktigt? 8. Upplever du att det finns en bra samverkan inom skolan (t.ex. genom utbyte av erfarenheter och samverkan mellan elevhälsan och pedagoger och pedagoger emellan) a. Är detta viktigt? 7

Intervju med extern aktör 1. Vad är din roll i sexoch samlevnadsarbetet på skolan idag? a. Vilket är ditt uppdrag kring sexuell hälsa? 2. Hur stor roll spelar arbetet med sexoch samlevnad och sexuell hälsa i ditt vardagliga arbete? 3. Hur arbetar kommunen idag med sexuell och reproduktiv hälsa? 4. Vad anser du vara ett framgångsrikt sexoch a. Hur skulle du vilja att arbetet såg ut på skolorna? b. Vad är målet med att ha sexoch samlevnadsundervisning? 5. Vilka utmaningar ser du för skolans sexoch 6. Hur upplever du att skolor bör arbeta med sin interna sexualsyn? a. Finns det en poäng i att definiera vad sexualitet är och hur man bör prata om det? b. Hur mycket spelar värderingar in i den här frågan? c. Finns det en uttalad värdegrund på skolan? Hur passar den in i arbetet med sexoch samlevnad? 7. Finns det ett samarbete med skolan i dagsläget? Hur upplever du att det arbetet fungerar? 8. Upplever du att skolors sexoch samlevnadsarbete är inkluderande för alla elever och personal a. Finns det ett tydligt normkritiskt perspektiv i arbetet? Är detta viktigt? 9. Till vilken grad utgår skolans insatser från vad elever själva uppger att de behöver och vill ha? 8

Diskussionskarusell med skolpersonal Denna metod är fruktbar när man vill tanka mycket tankar och åsikter från en grupp på kort tid. Antalet deltagare måste i en diskussionskarusell måste vara jämnt. Minsta antalet deltagare är sex deltagare och det maximala antalet sexton deltagare totalt i en karusell. Man kan välja att skapa flera karuseller beroende på antalet frågor. Det behövs åtminstone hälften så många frågeställningar deltagare. Varje fråga skrivs längst upp på ett tidigare tomt papper. Ställ stolar, lika många som antalet deltagare per karusell, fördelat i en inre och yttre ring. Dessa ska arrangeras så att de som sitter på dem, sitter mittemot varandra i par och kan samtala. Alla i den inre ringen får var sin fråga. Karusellen går ut på att de i den inre ringen, ska ställa frågan från pappret till personen mittemot i den yttre ringen, som på en minut ska svara så utförligt som möjligt. Personen i den inre ringen ska anteckna svaren och ställa följdfrågor. Efter en minut avbryts övningen och alla i den yttre ringen ställer sig upp, flyttar ett steg till vänster och sätter sig ner. Så börjar allt om med en ny fråga i en minut. I den inre ringen sitter man kvar och ställer samma fråga till en ny person. Detta upprepas tills alla i yttre ringen har roterat genom hela karusellen. Då gör de en sista rotation så de är tillbaka på platsen för den första frågan. (Samtalsledaren ser till att tiderna hålls. Varna gärna genom att högt ropa tio sekunder kvar... bryt! Rotera! Börja! ) Nu byter man plats. Inre ringens deltagare sätter sig i yttre ringen och tvärtom. Inre ringen deltagare ansvarar för pappret med frågorna (nu fullklottrat med svar) och så börjar allt om. Nu får den som bara frågat också chansen att svara på frågor först sin egen, och sedan roterar även de runt ett varv. De avslutar med att göra en sista rotation så de är tillbaka med samma partner de börjat med. Här är förslag på frågor att använda vid en diskussionskarusell: lhur gör vi eleverna delaktiga i utformandet av sexoch samlevnadsundervisningen? lvad är viktigast att förmedla till eleverna om sexualitet och sexuell hälsa? lvilka möjligheter finns för skolans sexoch samlevnadsundervisningen? lvilka utmaningar finns för skolans sexoch samlevnadsundervisningen? lvarför ska vi ha sexoch samlevnadsundervisning? lhur vill du att sexoch samlevnadsundervisningen ska utformas? lvad innebär kvalitet när det kommer till sexoch samlevnadsundervisning? lvilka behov av kompetensutveckling finns i personalgruppen? lhur ska vi bedöma elevernas kunskapsutveckling i sexoch samlevnadsundervisningen? lvar får våra elever sina bilder av sexualitet? lvad skulle eleverna tycka vara svårt att prata om när det gäller sexualitet? Ge exempel. lvad är sexuell hälsa för dig? lvad är sexuella rättigheter för dig? lhur kan arbetslaget/-n arbeta gemensamt med ämnet sexualitet? lhur får vi våra elever att prata om sexualitet och sexuell hälsa? Därefter ska alla deltagare som suttit i inre ringen och skrivit ner svar på samma fråga bilda en grupp. Det blir lika många grupper som besvarade frågor. Dessa ska nu utifrån de anteckningar som gjorts summera, sortera och lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt - de får ansvar för att göra urval och analysera. 9

Metoder riktade till elever Fallstudier Fallstudier är en metod som kan användas för att belysa olika exempel på arbete med sex och samlevnad och utifrån det skapa diskussion. Elever får ta ställning till olika fall där fokus varit dels på metod och genomförande, dels på innehåll. Eleverna får diskutera fallen och hur de uppfattar kvalitén på, utförandet av och innehållet i undervisningen utifrån olika aspekter. Berättelserna läses upp för gruppen, alternativt läser eleverna berättelserna gemensamt i gruppen. Efteråt besvarar eleverna frågorna i smågrupper, med en sammanfattning i helgrupp. Nedan följer berättelser och frågor som vi använt i olika årskurser. Årskurs 1-3 Samir gillar att röra på sig, göra saker utomhus. Han gillar att springa, klättra, åka pulka och rida. Han gillar inte att sitta still, gå långsamt eller göra samma sak en lång stund. Om man måste sitta stilla länge och göra något tråkigt känns det som att det kliar i hela kroppen på honom. Pappa brukar säga att Samir har myror i brallan. Fröken säger att han har koncentrationssvårigheter. Samir förstår inte riktigt vad hon menar. Ibland vill inte hans klasskompisar leka med honom på rasten. De säger att han inte får vara med på bollspel, för att sparkas och slåss när han blir arg. Samir blir ledsen och jättearg när jag inte får vara med och spela bandy med de andra. Idag är det lördag, Samir och pappa ska vara ute hela dagen! De ska åka till faster Maria och rida på hennes hästar. Att rida är något av det bästa Samir vet! Det enda dåliga med att rida är att han då måste träffa faster Maria. Eller det kanske inte är dåligt egentligen, Samir gillar faster Maria. Hon brukar säga så roliga saker. Frågor att ställa till klassen/mindre grupper lvad tycker ni om berättelsen? lhur tänker och känner Samir? lvem kan Samir prata med på skolan om han mår dåligt om detta? lpratar ni något om känslor i skolan? llär ni er att säga ja/nej till saker ni vill/inte vill? lvad har ni lärt er om kroppen? lvad har ni lärt er om hur man är en bra kompis? lär lärarna bra på att prata om känslor/ kompisar/ kroppen? lvad vill ni lära er mer om? Samir tycker bara inte om när hon kramas. Varje gång de träffas vill hon kramas. Hon kramas länge och rufsar alltid Samir i håret. Samir gillar det inte alls men tycker det är svårt att säga nej till faster Maria. Han brukar försöka gå undan när Maria kommer nära. När Samir gör det brukar pappa putta lite på honom och säga åt honom att krama faster Maria. Pappa säger att Samir ska vara glad att de får komma till Marias stall och rida. 10

Årskurs 4-6 Stina är kär. Det känns i hela kroppen, det pirrar och känns varmt i hela henne. Hon kan inte sluta tänka på Kim. Kan inte sluta tänka på Kims glada ögon, fina näsa med de små fräknarna, munnen, Stina funderar på hur det skulle vara att pussa på den, Kims mun ser så mjuk ut. Stina längtar till rasten, så ska hon träffa Kim. Stina, vad tror du? Oj, Stina har ingen aning om vad fröken frågat. Hon har helt drömt sig bort. De har historielektion. Jag vet inte, svara Stina. Fröken tittar lite konstigt på henne. Stina brukar alltid kunna svara på frökens frågor. Hon gillar skolan egentligen. Men idag vill Stina inte lära sig något alls om historia, idag vill hon lära sig att kyssas! Stina försöker koncentrera sig på vad fröken säger om filmen de ska se nästa lektion med det går inte. Allt hon kan tänka på är Kim. Igår när de gick hem från skolan tillsammans nuddade deras händer varandra. Stina blev alldeles varm i kroppen. Hon ville så gärna hålla Kim i handen eller kramas eller kyssas. Kanske vågar hon idag. Frågor att ställa till klassen/mindre grupper lvad tycker ni om berättelsen? lhur tänker och känner Stina? lhur tänker och känner Kim? lkan Stina/Kim prata med någon på skolan om detta? Vem? lvem kan Stina/Kim prata med om Stina/Kim mår dåligt? Någon på skolan? lbör man lära sig att kyssas i skolan? lbrukar ni prata om känslor/kärlek/kompisar/kroppen i skolan? Vad har ni lärt er om känslor/kärlek/kompisar/ kroppen? lär lärarna bra på att prata om känslor/kärlek/kompisar/ kroppen? lvad vill ni lära er mer om? När det äntligen blir rast går Stina direkt mot Kims klassrum, när hon kommer in i korridoren sitter Kim där och väntar på henne. Stina sätter sig bredvid. De är tysta. Stina försöker prata om något med kommer inte på något bra att säga. Då händer det. Precis som i romantiska filmer. Kim tar i Stinas hand, det känns ännu bättre än vad Stina kunde tänka sig. Hon blir nästan helt snurrig, Kims hand är varm och mjuk, Kim ler med hela ansiktet, det liksom glittrar i ögonen. De sitter så en lång stund, håller varandra i handen. Någon dra i ytterdörren och Kim släpper snabbt Stinas hand. Kom säger Kim. De går in på toaletten. Där inne är det trångt. Nu står de nära varandra. Så nära att Stina känner hur Kim andas. Stina flyttar sig lite närmare Kim. Stina tittar på Kims läppar, de ser verkligen mjuka ut. Snabbt lutar hon sig fram och pussar, pussar riktigt mycket sådär som de brukar göra på filmer. Stina känner att Kim blir lite stel. Det är med Stina som pussas, hon får ingen puss tillbaka. Stina blundar, hon slickar på Kims läppar och försöker stoppa in tungan i Kims mun. Kim stänger munnen och flyttar sitt huvud bakåt. Stina vill ha Kim nära så hon kramar Kim, hårt, trycker hela sin kropp mot Kims. Men så känner hon hur Kim knuffar henne bort från sig. När Stina tittar in i Kims ögon är de inte glada längre. Det finns inget glitter kvar i ögonen, inget leende. Utan att säga något öppnar Kim dörren och springer därifrån. 11

Årskurs 7-9 A Zeinab går i 8:an på en skola där de har en dag på året när de pratar om sexoch samlevnad. Det brukar vara en temadag på hösten som handlar om "Kärlek och sex". Under dagen får klassen gå runt på olika stationer och prata med olika lärare om olika ämnen. SO-läraren brukar ha en station som handlar om relationer och hur olika familjer kan se ut. På svenskalärarens station får man jobba med olika texter och dikter som handlar om kärlek och på bildlärarens station får man göra kollage med bilder på kroppar och människor på temat kärlek och sex. Det finns en station som visar filmen Boys don t cry där man har en diskussion om könsroller tillsammans med några lärare efteråt. Det finns en station där några personer från RFSL pratar om sexualitet. Det finns också några personer från ungdomsmottagningen där som delar ut gratis kondomer. På eftermiddagen delas 8:orna in i en killgrupp och en tjejgrupp som sitter med varsin lärare och pratar om olika frågor kring relationer. Zeinab har haft sex med två olika personer. I slutet av vårterminen börjar Zeinab misstänka att hon har fått en könssjukdom. Men hon vet inte hur hon ska vara säker på om hon verkligen har fått det? Hon känner sig orolig och funderar på vad det är som är fel, tänk om det är nåt farligt, kanske HIV? Hur farligt är det där med HIV egentligen, och hur smittar det, tänker hon Hon vet inte heller vem hon ska fråga. Hon tänker att om hon bara struntar i det så kanske det går över av sig själv. Frågor att ställa till klassen/mindre grupper ltycker ni att den här sexoch samlevnadsundervisningen verkar bra? lvad fick Zeinab lära sig? ltror ni att det är vanligt att skolors sexoch samlevnadsundervisning ser ut som på Zeinabs skola? lvad det något som saknades, som hon kunde haft nytta av och gjort henne bättre rustad? B Kalle går i 8:an (9:an) på en skola där de jobbar med sex-och samlevnad under hela året. På biologilektionerna pratar de om anatomi, alltså om hur kroppen fungerar och ser ut, om hur ett barn blir till och om hur ett samlag mellan en kvinna och en man kan gå till. På några av historia- och geografilektionerna har de pratat om HIV och AIDS och hur epidemin har spridit sig över världen och vilka konsekvenser det har fått. På samhällslektionerna kommer ibland ungdomsmottagningen eller skolsköterskan och berättar om könssjukdomar och de har visat hur kondomer och andra preventivmedel fungerar. Ibland har de prov och redovisningar, senast var det ett prov som handlade om hur ett foster utvecklas under de första veckorna. Kalle har börjat spendera mer och mer tid på att fundera på det här med kärlek och relationer. Han är nästan säker på att han är kär i en kille han har träffat på ett innebandyläger men han vet inte riktigt hur han ska prata med sina kompisar om det. Han vet inte hur man gör för att bli ihop med någon, eller hur man ska ta reda på om den andra personen gillar honom också. Han vill inte prata med sina föräldrar om det för själv är han inte riktigt säker på hur han känner. Ibland oroar han sig för att någon i klassen skulle vara taskig om han berättade om killen han är kär i. Frågor att ställa till klassen/mindre grupper ltycker ni att den här undervisningen verkar bra? lvad fick Kalle lära sig? ltror ni att det är vanligt att skolors sexoch samlevnadsundervisning ser ut som på Kalles skola? l Vad det något som saknades, som han kunde haft nytta av och som hade gjort honom bättre rustad? 12

Upplevelsen av innehållet i den egna undervisningen Eleverna får i smågrupper beskriva det senaste tillfället klassen hade sexoch samlevnadsundervisning. Detta ger en bild av hur eleverna uppfattar undervisningen samt vilken kunskap som de tar till sig. Vad är viktigast? Eleverna får varsin post-it där de får fylla i de tre viktigaste sakerna man måste ta upp i sexoch samlevnadsundervisningen. Ifyllandet av lapparna är anonymt och sker individuellt. När vi har gjort detta har resultatet av dessa lappar gått att dela in tre huvudsakliga kategorier; biologi, värderingar och praktik. Linjeövning Eleverna får ta ställning till i vilka årskurser som de tyckte det är lämpligt att börja ta upp olika ämnesområden kopplat till sexoch samlevnadsundervisning. Lägg ut lappar med alla årskurserna i ordning på en linje på golvet. Se till att det är utrymme mellan årskurserna eftersom eleverna ska få plats att ställa sig flera vid en lapp. Ta ett ämne i taget. Eleverna ska ställa sig vid den årskursen de tycker är lämpligt att börja lära sig om det ämnet. Exempel på ämnen: latt vara en bra kompis lutseende lkärlek lrespekt lkroppen lpuberteten lsex latt bli ihop lhur barn blir till 13