PROGRAM TILL DETALJPLAN för SKEPPSVIKEN MM (Stadskärnan 1:176 m fl) UDDEVALLA KOMMUN

Transkript

1 UDDEVALLA KOMMUN Miljö och Stadsbyggnad Dnr P383 PROGRAM TILL DETALJPLAN för SKEPPSVIKEN MM (Stadskärnan 1:176 m fl) UDDEVALLA KOMMUN Miljö och Stadsbyggnad SAMRÅDSHANDLING 21 OKTOBER 2004

2 SAMRÅDSHANDLING 2 Dnr P383 PROGRAM till detaljplan för SKEPPSVIKEN MM (Stadskärnan 1:176 m fl) Uddevalla kommun Upprättat av Miljö och Stadsbyggnad den 21 oktober 2004 KOMMUNALA BESLUT KORTFATTAD BAKGRUND I mitten av 1990-talet tog Stadsbyggnadskontoret fram ett detaljplaneförslag för huvudsakligen bostadsändamål. Förslaget baserades på det vinnande förslaget i den allmänna nordiska arkitekttävlingen om Skeppsviken. Förslaget färdigbehandlades i byggnadsnämnden den 15 maj 1996, 142. När detaljplanen därefter var uppe till behandling i kommunfullmäktige bordlades ärendet (10 februari 1998, 23). Därefter genomfördes hösten 1998 en kommunal folkomröstning om området i huvudsak skulle användas för bostadsändamål (enligt detaljplaneförslaget) eller om det skulle utgöra ett grön- och rekreationsområde. Majoriteten av Uddevallaborna röstade för det senare förslaget. Med anledning av resultatet av folkomröstningen beslutade därefter kommunfullmäktige att upphäva de s k områdesbestämmelser som tidigare upprättats och som reserverade området för bostäder (11 maj 1999, 91). Vintern 2003/04 beslutar dels tekniska nämnden att begära att miljö- och stadsbyggnadsnämnden upprättar detaljplan över Skeppsvikenområdet (8 december 2003, 135), dels kommunstyrelsen att hemställa hos miljö- och stadsbyggnadsnämnden att inleda detaljplanearbetet med inriktning att utveckla camping- och friluftsliv samt utreda möj-

3 3 ligheterna till begränsad bebyggelse på Oljeberget och anläggandet av lågförlagd gång- och cykelförbindelse (25 februari 2004, 55). Av kommunstyrelsens beslut framgår också att utöver sedvanlig utställning bör komplettering av förslaget ske genom en bred demokratisk förankring, t ex genom fokusgrupper, ungdomsengagemang, hearings etc samt ett omfattande remissförfarande. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden beslutade därefter, den 18 mars 2004, 87, att ge Miljö och Stadsbyggnad i uppdrag att inleda detaljplanearbete med inriktning att utveckla camping- och friluftsliv samt att förutsättningslöst utreda möjligheterna till bostadsbebyggelse på Oljeberget och anläggande av lågförlagd gång- och cykelförbindelse till Bodele, samt att kommande information och samråd om detaljplaneförslaget skall vara omfattande, innebärande bl a stor medborgerlig delaktighet. PROGRAMMETS SYFTE Detaljplanearbetet inleds med det här programmet vars huvudsakliga syfte är att redovisa utgångspunkter och möjliga inriktningar för en kommande detaljplan. Programmet skall kortfattat och ganska grovt beskriva olika användningssätt och dess konsekvenser, så att det efter information och samråd med inkomna synpunkter kan utgöra ett underlag för framtida ställningstaganden. PROGRAMOMRÅDET På kartan nedan redovisas de områden som beskrivs i programmet. En kommande detaljplans avgränsning är i dagsläget svår att definiera, bl a pga att avgränsningen förmodligen varierar beroende på hur de olika delområdena avses användas.

4 4 PLANFÖRHÅLLANDEN I översiktsplan för Staden, antagen av kommunfullmäktige den 8 oktober 1996, redovisas på kartan Användning av mark och vatten större delen av området som: Ny stadsbebyggelse; bostäder med inslag av icke störande verksamheter samt service. Det bör dock kanske påpekas att översiktsplanen antogs innan folkomröstningen. Områdena Badet och Campingen redovisas emellertid som: Stadsnaturområde av särskilt värde; gröna zoner, biotopöar och spridningskorridorer. I delrapporten Stadsnatur och parker redovisas att de stadsnära campingplatserna bör reserveras för korttidsboende och övernattning. Säsongscamping och fast uppställda husvagnar bör hänvisas till platser av mindre betydelse för besöksnäringarna och den rörliga turismen. Gällande detaljplan finns för Mobils område (oljelagringsändamål) och småhusbebyggelsen inom området Bef bostäder (bostadsändamål). Dessutom är ett meter brett område norr om Göteborgsvägen utlagt som allmän plats (park eller plantering). Detta område avslutas i väster ca 35 meter väster om Skeppsvikens kafé. Här viker allmän plats-stråket av mot norr för att ansluta till strandlinjen i den norra delen av den norra badviken. I nyligen upprättad detaljplan för bl a Hotel Bohusgården ingår en gångbro över Göteborgsvägen. Inom området Campingen redovisas därför ett mindre område med ändamålet Friluftsområde där brofäste och ramp till marknivån får finnas. NULÄGESBESKRIVNING Nedan följer en mycket kortfattad beskrivning av området. Mer omfattande redovisning kommer att ske i eventuellt kommande detaljplan. Campingen består i huvudsak av en grön yta för uppställning av tält och husvagnar. I den östra delen finns servicebyggnader och receptionsbyggnad (Skeppsvikens kafé). Badet sluttar ner mot strandlinjen som består av två badvikar med sandstränder med mellanliggande berghällar.

5 5 Halvön utgörs av de tidigare plansprängda Svenssonsholmarna. Området har på senare tid iordningställts med gräsyta, promenadstig, sittbänkar och trädplantering. I anslutning till området finns en bilparkering med ca 100 platser. Hamnen utgörs av bryggor för fritidsbåtar. Den innehåller 154 båtplatser. Mobil blandar smörjoljor inne i Lövåsberget. Lagrings- och kontorsbyggnader finns inom området mellan Lövåsberget och vattnet.

6 6 Berget utgör en söndersprängd bergsrygg med delvis kvarvarande fundament till oljecisterner. Dalen är en idag i huvudsak grön yta. Genom området går Oljehamnsvägen som utgör huvudsaklig angöring till Halvön och Mobil. Oljecisterner har tidigare varit placerade väster om vägen. I norr finns en parkeringsyta samt två tennisbanor och en fotbollsplan. Bef bostäder utgörs av 15 st enbostadshus i anslutning till Båthamnsvägen och Valdemars-bergsvägen. Den senare ansluter norrut till Södra Lövåsvägen som grusväg. Den norra delen utgörs av en grön yta.

7 7 OMRÅDESFÖRUTSÄTTNINGAR Även det här avsnittet redovisas kortfattat. En mer komplett beskrivning avses göras vid ett detaljplaneupprättande. De geotekniska förutsättningarna för Halvön, Berget och Dalen utreddes i samband med den tidigare detaljplaneringen. Det kunde då konstateras att stabiliteten i området generellt sett är god. Markförutsättningarna för bebyggelse varierar inom de tre delområdena; från fast mark (Berget), till utfyllnader med bl a sprängsten (Halvön), till jordlager med max 15 meters mäktighet (Dalen). Områdena Badet och Campingen har inte detaljstuderats avseende geoteknik. Räddningsverkets översiktliga skredriskkartering för Uddevalla kommun, daterad den 31 oktober 2001, redovisar att delar av Halvön tidigare bedömts som stabilt, men där utredning ej är utförd enligt nu gällande anvisningar. Andra delar av Halvön bedöms ha otillfredsställande stabilitet enligt gällande anvisningar, alternativt vara otillräckligt utrett. Samma förhållanden redovisas för några områden i Dalen. Områdena Badet och Campingen bedöms i denna utredning utgöra fast mark. Omgivningspåverkan av olika slag beskrevs ingående i 90-talets detaljplaneförslag. Jämfört med de förhållanden som rådde då kan emellertid redan nu konstateras att fläktljud från Lantmännens siloanläggning på Badökajen har reducerats. Ljudsituationen vid hamnverksamheten respektive från trafiken på Göteborgsvägen bedöms i princip vara desamma. Inför ett nytt detaljplaneupprättande kommer uppgifter avseende olika typer av omgivningspåverkan att uppdateras. FÖRSLAG På följande sidor redovisas i grova drag hur området kan användas, delområde för delområde. Därefter följer en sammanställning av konsekvenser som förslaget kan medföra.

8 8 Badet Skall även fortsättningsvis utgöra ett allmänt tillgängligt natur- och grönområde med huvudsaklig inriktning som badplats enligt förslaget. Den största förändringen som kan ske med området är att det skall ingå i gång- och cykelstråket mot Bodele, vilket innebär att ramper, landgångar etc kan behöva byggas för att ta upp nivåskillnader mm. Halvön Skall också utgöra ett allmänt tillgängligt natur- och grönområde enligt förslaget. Vid Hamnen bör dock bebyggelse av sjöbodskaraktär kunna tillåtas, som komplement till småbåtshamnen i första hand. Kanske kan det också i den sydvästra delen ges plats för ett kafé eller en mindre restaurang, alternativt kanske kajen i sydväst kan användas som förtöjningsplats för en restaurangbåt eller liknande. Det senare bör dock i så fall gå att kombinera med att kajen fungerar som angöringsplats för skärgårdsbåtarna. Strandområdet närmast Badet bör kunna utgöra en utveckling av befintlig badstrand. I området bör finnas plats för en fast eller mobil scen för evenemang av olika slag. Parkeringen i anslutning till Halvön bör ligga kvar. Hamnen Skall också fortsättningsvis utgöra småbåtshamn enligt förslaget. Området bör dock kunna upprustas och utvecklas, både vad gäller antal båtplatser och utseende.

9 9 Mobil Föreslås ligga kvar som industriområde. Gränser mot Södra Lövåsvägen och Lövåsberget skulle emellertid behöva ses över i en detaljplan. Bef bostäder Befintlig bostadsbebyggelse ligger kvar och bör behandlas i en ny detaljplan. Eventuellt kan komplettering med två nya bostadstomter ske direkt norr om befintliga tomter, varav en avser befintlig byggnad i nordväst. Den grusade delen av Valdemarsbergsvägen bör göras om till gång- och cykelväg. Sjöscouterna har visat intresse för att bygga ett klubbhus i den norra delen av området, inkl uppläggningsplats för klubbens båtar. Frågan bör studeras inför en detaljplaneläggning. Dalen Föreslås att området i huvudsak används som stadsnära campingplats. I den norra delen bör dock parkeringsytan och bollplanerna ligga kvar. Del av området kan innehålla campingstugor. Berget Föreslås i huvudsak för bostadsändamål. I den norra delen bör förutsättningarna för en kontorsbyggnad placerad på ett av de runda cisternfundamenten studeras. Bostäderna bör trafikangöras från söder (Cisternvägen), medan en kontorsbyggnad bör angöras från norr (Södra Lövåsvägen). Campingen Föreslås vara kvar som stadsnära campingplats, i huvudsak enligt nuvarande utnyttjande. Bryggan Enligt förslag byggs gång- och cykelvägen på land från Halvön fram till slutet av Badet. Härifrån och söderut mot Bodele blir det en bryggkonstruktion. Den här delen av Bryggan bedöms inte komma att ingå i en kommande detaljplan. En brygga av den här typen är inte heller bygglovpliktig. Dock behövs ev dispens från strandskydd från länsstyrelsen för en del av sträckningen (avser den sydligaste delen ner mot Bodele). Konsekvenser Badet Områdets utseende kommer delvis att förändras om gång- och cykelstråket mot Bodele byggs. Samtidigt innebär det att området görs mer tillgängligt. Beroende på hur områdena Campingen och Dalen utvecklas kan orienterbarheten och därmed tillgängligheten till Badet från Göteborgsvägen påverkas (se även under rubriken Berget nedan). Halvön Det gräsbesådda stora området som omgärdas av gångvägen utmed vattnet kan förhoppningsvis utgöra en aktivitetsyta i framtiden. Området är så stort att t ex sjöbodar och restaurangbyggnad i områdets utkanter inte menligt bedöms påverka denna möjlighet. Tillgången på parkeringsplatser är begränsad inom Skeppsvikenområdet, varför förmodligen områden på visst gångavstånd behöver nyttjas om större evenemang skall arrangeras. Hamnen En utveckling av Skeppsvikenområdet bedöms innebära positiva konsekvenser för småbåtshamnen, vilket kan leda till att hamnen och dess närmaste omgivning rustas upp.

10 10 Mobil Om området Dalen kommer att utnyttjas för camping så bedöms inte nuvarande bilangöring via Oljehamnsvägen kunna utnyttjas, se vidare under rubriken Dalen nedan. I övrigt bedöms i dagsläget förslaget inte innebära några negativa konsekvenser för området. Bef bostäder Förslaget bedöms i dagsläget inte innebära några direkta konsekvenser för området som sådant. Dalen Beroende på hur nära Göteborgsvägen campingplatserna placeras, så kan behov av bullerskydd erfordras, i så fall förslagsvis i vägens begränsningslinje mot Dalen. Ett nyttjande av området som campingplats bedöms innebära att Oljehamnsvägen inte kan utnyttjas för genomfart. Dels beroende på den ljudstörning trafiken innebär för en nära belägen campingplats, dels beroende på den olycksrisk genomgående personbils- och långtradartrafik skulle komma att innebära, särskilt för barn som man får förmoda i stor utsträckning kommer att utnyttja bollplanerna på andra sidan Oljehamnsvägen. En ny anslutning av Södra Lövåsvägen behöver i så fall anläggas, innebärande anslutning till Repslagaregatan (nordost om på förslaget redovisat kartområde). Se skiss nedan. Ny dragning av Södra Lövåsvägen - idéförslag Berget En bebyggelse på Berget innebär att ett mycket sargat område iordningställs och upprustas. De stora hålen som lämnats kvar efter att cisternerna tagits bort lär betyda omfattande utfyllnader, om de inte kan utnyttjas för t ex boendeparkering. En bostadsbebyggelse innebär en stor förändring jämfört med hur området ser ut idag, det är emellertid svårt att se andra varianter till utnyttjande och iordningställande av området som är realistiska ur ett ekonomiskt perspektiv. Om Berget skall bebyggas med bostäder så måste huskropparnas lägen studeras ingående. Dels ur perspektivet att delar av området bör vara tillgängligt för allmänheten (t ex som utsiktsplats), dels hur bebyggelsen kommer att uppfattas från olika betraktelsepunkter samt hur husen inbördes placeras för att utnyttja utsiktsmöjligheter men också för bästa möjliga solinfall i lägenheter och på uteplatser. Områdets avstånd till Göteborgsvägen bedöms innebära att det inte föreligger någon risk för höga ljudnivåer från vägtrafiken. Konsekvenser av ljudstörningar från hamnverksamhet eller siloanläggningar i hamnen bedöms inte vara av sådan karaktär att de kan komma att påverka en exploatering. Dels kommer husen att placeras på ett stort avstånd från verksamheterna, dels får man förmoda att uteplatser etc placeras i väster- eller söderläge, vilket innebär att de ligger i lä för verksamheterna. Dessutom kan man

11 11 kanske hävda att områdets läge i förhållande till hamnverksamheten kan ses som en positiv miljöfaktor. En viktig aspekt, som berörts under rubriken Badet, är angöring, orienterbarhet och tillgänglighet till området. Om både Campingen och Dalen i framtiden utnyttjas som campingplats, kan förutses en konflikt mellan Bergets angöringspunkt och det som i så fall är den naturliga entrén till den utvidgade campingplatsen. Hur en praktisk och tydlig lösning på den eventuella konflikten ser ut kräver ytterligare studier. En kontorsbyggnad på den norra delen av Berget kan utgöra en buffert mot Mobil och bedöms innebära ett bra utnyttjande av den här delen av området, under förutsättning att t ex parkeringsplatser kan anordnas på ett lämpligt sätt. Campingen Området utgör ett idag i stort sett grönt område som nyttjas för traditionell camping med delvis tält, men huvudsakligen husvagnar. Om nuvarande utnyttjande kvarstår så bedöms inte någon större konflikt föreligga med användningssättet som redovisas i översiktsplanen (stadsnaturområde av särskilt värde, se sid 5). Bryggan Det bedöms inte föreligga några negativa konsekvenser av att anlägga en brygga till Bodele. De positiva konsekvenserna bedöms dock vara stora. SAMMANFATTNING Med utgångspunkt från det beslut som miljö- och stadsbyggnadsnämnden fattade i mars 2004 (se sid 3) så görs bedömningen att inriktningen, med den kunskap vi har idag, kan bearbetas vidare i en kommande detaljplaneläggning. En mycket viktig aspekt som dock måste få en allsidig analys, och därefter utformning, är hur entrén till området från Göteborgsvägen skall utföras om det är campingplats på ömse sidor och entré till bostäder på Berget däremellan. I miljö- och stadsbyggnadsnämndens beslut står bl a att detaljplanearbete skall inledas med inriktning att utveckla camping- och friluftsliv. Av beslutet framgår inte om det ena skall ges större prioritet än det andra. Det finns skäl att diskutera förhållandet mellan camping respektive friluftsliv inför det fortsatta arbetet. FORTSÄTTNINGEN Efter det att det här programmet varit föremål för samråd, så kommer synpunkter på det, inkl kommentarer, att redovisas i en samrådsredogörelse. Denna kommer att behandlas politiskt i miljö- och stadsbyggnadsnämnden, kanske också i kommunstyrelsen, inför ett beslut om och hur detaljplanearbetet skall drivas vidare. Om och när detaljplaneförslag upprättas, så kommer mer detaljerad redovisning att ske för respektive delområde på vilket sätt det får - och inte får - användas. Detaljplaneförslaget kommer också att bli föremål för samråd. MILJÖ OCH STADSBYGGNAD Håkan Björkman stadsbyggnadschef Hans Johansson planarkitekt