Ramprogram för skolans lokaler och miljöer Skellefteå kommun

Transkript

1 Ramprogrammet är ett styrdokument och ett underlag för kommunikation mellan de människor som berörs vid utformande av ny- eller ombyggnation av fritidshem och grundskola: vid beställning, planering, utformning, upphandling och uppförande av lokaler och miljöer ämnade för skolverksamhet. Ramprogram för skolans lokaler och miljöer Skellefteå kommun Skol- och kulturkontoret Fastställt i för- och grundskolenämnden , 47

2 Innehåll Inledning... 2 Syfte med ramprogrammet... 2 Övergripande ställningstaganden... 3 Värdegrund och uppdrag enligt läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet... 3 Tillgänglighet... 4 Forskning... 4 För och grundskolenämndens målbilder och styrande principer när Skellefteå bygger en ny eller bygger om en skola Övergripande vision Definition av lärmiljö Hållbarhet Pedagogisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Arbetssätt Hela barnet hela dagen Verklighetsnära lärande Lärare och lärarteamet Skolans rum Flexibla lärmiljöer Inspirerande och kreativa lärmiljöer Trygghet och studiero Utemiljö Trafik Specialsalar Skolrestaurang Förändringsprocesser (15)

3 Inledning Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. För- och grundskolenämnden verksamhetside är att: Alla barn och elever i Skellefteå ges goda kunskaper och färdigheter, tror på sin egen förmåga och har en bärande framtidstro. Skol- och kulturkontorets vision är att Alla barn ska bli sitt bästa jag Visionen för all ny- till- och ombyggnation av förskolor och skolor är: Flexibla lärmiljöer som optimerar lärandet anpassade för framtiden i ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv Vid byggandet av nya förskolor och skolor ska detta ligga till grund för utformandet av miljöerna. Syfte med ramprogrammet Ramprogramet är ett styrdokument och ett underlag för kommunikation mellan de människor som berörs vid utformande av ny- eller ombyggnation av en skola: vid beställning, planering, utformning, upphandling och uppförande av lokaler och miljöer ämnade för skolans verksamhet. Det ska kunna läsas av alla som är intresserade och underlätta förståelsen av skolans verksamhet. Ramprogrammet är en bro mellan olika perspektiv och ska användas vid utformande av miljöer i en skola. Hänsyn ska även tas till andra kommunala och statliga policys, riktlinjer strategier, bestämmelser och styrdokument. 2 (15)

4 Ramprogrammet kommunicerar värden och målbilder för verksamhet som bedrivs på skolan. Det ger möjlighet att forma lokaler och miljöer i skolan på olika sätt utifrån styrande principer inom en yttre ram. Det innehåller ramar rörande utemiljö och byggnadens utformning med avseende på verksamhetens lär- och arbetsmiljö. Ramprogrammet är ett styrdokument för alla som involveras i projekt inom och utom kommunens förvaltning. De ska revideras vid behov men minst en gång per mandatperiod och varje projekt ska utvärderas 1 år efter tillträde. Övergripande ställningstaganden Begreppet skola innefattar förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola Skellefteå kommun ska sträva efter en skolstruktur med F-9-skolor och ska följa läroplanens stadieindelning. När kommunen ser över skolstrukturen eller bygger nya skolor ska undervisningens kvalitet och elevernas bästa utgöra utgångspunkt. När Skellefteå kommun bygger nya skolor ska dessa omfatta minst två paralleller per årskurs. Att bygga i flera plan är fördelaktigt ur både ett ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Att bygga i flera plan frigör dessutom yta för en utemiljö. Vid val av placering bör skolan placeras så att det skapas en god utemiljö där hänsyn tas till tomtens befintliga vegetation och topografi. Skolan bör även om möjligt placeras på så sätt att synergieffekter kan uppnås med andra verksamheter t.ex. bibliotek, fritidsgård etc. Skolan är en av de viktigaste platserna i samhället, där byggs framtiden och detta ska våra skolbyggnader signalera. Skellefteå kommun strävar efter att erbjuda sina medborgare en skola i toppklass vilket också ska speglas när skolor byggs. Gällande läroplan ska ligga till grund för vilka funktioner som skolan ska inrymma. Värdegrund och uppdrag enligt läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. 3 (15)

5 Undervisningen i fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Detta ska ske genom att undervisningen tar sin utgångspunkt i elevernas behov, intressen och erfarenheter, men också att eleverna kontinuerligt utmanas ytterligare genom att de inspireras till nya upptäckter. I undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer som integrerar omsorg och lärande. Tillgänglighet Alla barn ska oberoende av förutsättningar få ett meningsfullt utbyte och aktivt kunna delta i det gemensamma och gemensamhetsskapande aktiviteter. Lokalerna och miljön i skolan ska vara tillgängliga för alla barn och vuxna. Tillgänglighetsanpassningen av lokaler och utemiljö ska följa rådande lagstiftning och regelverk. Diskrimineringslagen definierar funktionsnedsättning som varaktig, fysisk, psykisk och/eller begåvningsmässig begränsning av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. En del funktionsnedsättningar är synliga men det finns också väldigt många som inte syns. Ett funktionshinder kan uppstå i relation till miljön. Att en miljö är tillgänglig innebär att personer med funktionsnedsättning kan använda samma förflyttningsvägar och entréer som andra, att de kan orientera sig och ta del av samma aktiviteter. En dåligt utformad miljö eller verksamhet kan bli funktionshindrande även för den som inte har en funktionsnedsättning. Färgsättning av lekredskap eller olika val av material i utemiljön kan vara exempel på hur man kan skapa tillgängliga miljöer utomhus. Forskning Det finns få studier på hur elevers inlärning påverkas av den fysiska miljön. Men i den engelska studien Clever Classrooms (Professor Peter Barrett, Dr Yufan Zhang, Dr Fay Davies, Dr Lucinda Barrett) som först publicerades 2015 har man tagit fasta på detta perspektiv och studerat 153 klassrum på 27 olika brittiska skolor. Det bör understrykas att slutsatserna i studien är baserade på data från skolor och elever i England och är därför betingade av de geografiska och pedagogiska särdrag som finns där. Resultatet av denna studie visar att den fysiska miljön i stort har stor betydelse för inlärning. De faktorer som har stor betydelse för inlärning finns nedan sammanfattade under rubrikerna Naturlighet, Individualisering och Stimulans. Studien visade att faktorer som gäller hela skolan (t.ex. kommunikationsytor, specialytor och lekytor) har betydligt mindre påverkan på inlärningen än det individuella klassrummet. Slutsatsen av detta blir i studien att det viktigt med ett väl fungerande klassrum utifrån utformning och arbetsmiljö. Små förbättringar kan göra stora skillnader. T.ex. att förändra layouten av ett rum och färgen i rummet. 4 (15)

6 Naturlighet Ljus Gott naturligt ljus hjälper till att skapa en känsla av fysiskt och mentalt välmående och det verkar som att det har betydligt mer påverkan än enbart vara ett synhjälpmedel. Av alla parametrar sammantaget så är ljuset den parameter som har störst individuellt påverkan på elevers inlärning. Luft Barn är speciellt sårbara för alla typer av luftföroreningar eftersom att deras andning och ämnesomsättning är så hög. Studien visar att en god luftkvalité avsevärt förbättrar elevernas prestationer. Temperatur Studien visar att med stigande lufttemperatur och luftfuktighet rapporterar eleverna att de känner obehag och deras prestationsnivå försämras. Klassrummet bör hållas svalt och komfortabelt för att uppnå en god lärmiljö. Ljud en sekundär faktor Studien visar att komfortabel och tydligt auditiv perception tillsamman med frånvaro av bakgrundsbrus inte bara hjälper till med att förbättra kommunikation utan förbättrar också arbets- och inlärningseffektiviteten. Studien visar också att ett sittarrangemange som tillåter att eleverna är närmare läraren gör det lättare för lärare att göra sig hörda. Individualisering: ägarskap och flexibilitet Flexibilitet Klassrum spelar en högst viktig roll i skolan då det är där kärnverksamheten pågår. Klassrum kan stödja individualisering genom att erbjuda en variation av möjligheter till olika inlärningsstilar. Studien har funnit att: Breakout space Grupprum i direkt anslutning till klassrum har en positiv effekt på inlärning. Förråd Goda och lättillgängliga förvaringsmöjligheter är viktigt så det inte tar upp inlärningsyta. Inlärningszoner Yngre elever, som spenderar mycket tid med lekbaserad inlärning, har nytta av ett stor antal olika lärmiljöer. För äldre elever som spenderar mer tid med individuell inlärning eller grupparbeten är behovet ett mindre antal olika lärmiljöer. Rummets form och yta Rum med varierad planlösning ger större potential för att kunna skapa olika aktivitetsområden för yngre elever. För äldre elever har det visat sig att kvadratiska, större rum underlättar deras inlärningsmöjligheter. 5 (15)

7 Väggyta Stora, lätt tillgängliga väggytor ger flexibla möjligheter för att visa information och elevers arbete. Ägande Psykologisk forskning har visat att hur personliga ytor känns är en viktig faktor i formandet av en persons identitet och självkänsla. Det har argumentrats att en nära och personlig yta är bättre för att ta åt sig, memorera och återge information (McMillan 1997) När ett barn känner att de hör hemma i klassrummet verkar bordet vara dukat för att kunna utveckla en känsla av ansvartagande. Studien Clever Classrooms fann att en rad faktorer som hjälper barn att identifiera sig med sitt klassrum. T. ex. rummets design, rummets möjlighet till att visa upp information, möjlighet att äga så som klädkrokar, skåp eller lådor, väl designade och barnanpassade möbler är viktiga faktorer. Stimulans (rätt nivå av): Visuell komplexitet och färgsättning. Visuell kompexitet Undersökningar har visat att barn som befinner sig i omständigheter där det är låg visuell distraktion spenderar mindre tid off-task och uppnår högre resultat än barn i en miljö med hög visuell distraktion (Godwin och Fisher 2014) Samma studie fann också att resultaten för barnen var högre i sparsmakat dekorerade klassrum än dekorerade klassrum. Å andra sidan fann Read et al (1999) att differentierade ytor med varierande takhöjd och färgsättning uppmuntrar till samarbete. Studien Clever Classrooms visar att lagom är bästa, d.v.s. att en lagom visuellt varierad planlösning och takhöjd stimulerar elevers uppmärksamhet. Färg I studien bedömdes färgelement från lågt ljusstarka färger (vit/blek) i ena änden av skalan och hög ljusstarka färger (röd/orange) i den andra. När stimulans från användning av färger betraktas som en funktionell faktor som påverkar lärande, visade det sig ha ett kurvlinjärt samband, där optimal påverkan nås på en medelnivå. D.v.s. en lagom blandning av svaga och starka färger. För och grundskolenämndens målbilder och styrande principer när Skellefteå bygger en ny eller bygger om en skola 1. Övergripande vision Flexibla lärmiljöer som optimerar lärandet anpassade för framtiden i ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv 6 (15)

8 2. Definition av lärmiljö Skolan ska bejaka och uppmuntra lärande i alla dess former oavsett tid och plats. Begreppet lärmiljö är vidsträckt, och omfattar såväl det omgivande samhället och den digitala världen som miljön i och utanför skolbyggnaden. Skolan ska i första hand vara en plats för möten, en plats att under pedagogisk ledning lära tillsammans, bearbeta kunskaper, utmanas och få nya insikter. I detta dokument behandlas den lärmiljö skolan skall erbjuda. Med lärmiljö avses här sambandet mellan aktiviteter och fysisk miljö, såväl ute som inne. 3. Hållbarhet Skolan ska präglas av hållbarhetstänkande i såväl verksamhet som fysisk miljö Pedagogisk hållbarhet Planeringen av skolans byggnader ska ske parallellt och i samspel med en långsiktig pedagogisk utvecklingsplanering. Utformningen av den fysiska miljön ska ha utgångspunkt i det pedagogiskt hållbara, så att lärmiljön utgör stöd för ett arbetssätt i enlighet med dagens styrdokument men också är flexibel inför framtida förändringar av organisation, arbetssätt och en förändrad värld. Skolans verksamhet ska stödjas av modern utrustning för digital rörlighet, och byggnaderna ska utrustas med digital infrastruktur som i möjligaste mån ska kunna möta den snabba tekniska utvecklingen. Lärmiljön håller över tid och för olika pedagogiska strömningar Ekonomisk hållbarhet Av ekonomiska och ekologiska skäl ska såväl nya som befintliga skolor sträva efter att inte använda mer yta än nödvändigt. Skolans byggnader ska vara yteffektiva och planeras för hög nyttjandegrad under skoldagen. Alla möjligheter till verksamhetsmässig och rumslig samverkan ska prövas i syfte att optimera rumsanvändningen. I varje projekt ska förutsättningarna för att upplåta skolans rumsliga och utrustningsmässiga resurser utanför skoltid prövas. Likaså ska samarbetsmöjligheter mellan skolor och med externa verksamheter inventeras och prövas innan nya lokaler byggs för skolans ändamål. Vid nybyggnation har skolan hemvister, tryggheten finns i en större zon. Skolan ska vara utbyggnadsbar. Planera för utbyggnad vid nybygge Möjligheten att samlokalisering av skola och förskola ska göras inför varje nytt projekt Vid utökat lokalbehov krävs ett beslut av för-och grundskolenämnden. 7 (15)

9 3.3. Ekologisk hållbarhet Skolans byggnader ska präglas av hållbarhetstänkande i allt från samhällsbyggnad till val av material och tekniska system. Skolans byggnader och verksamhet ska planeras så att resurshushållning och kretsloppstänkande är en naturlig del i det dagliga arbetet. Bild på Högåsskolan i Knivsta Nya byggnader ska ha så hög miljöklassning som möjligt I skolan skapas förutsättningar för återvinning och kretsloppstänkande 3.4. Social hållbarhet En socialt hållbar skola ska skapas genom mångfald och öppenhet. Skolan ska utan undantag välkomna alla elever, och erbjuda stöd och utmaningar i förhållande till elevens individuella förutsättningar och behov. Kommunens skolor ska vara likvärdiga. Skolan ska byggas och organiseras med största möjliga töjmån för snabba förändringar av elevantalet, så att t.ex. nya medborgare i området och i kommunen utan fördröjning kan integreras i verksamheten. Skolan ska vara en del av närsamhället och därför kunna nyttjas över stora delar av dygnet. Vid nybyggnation dimensioneras skolan utifrån elevprognos för upptagningsområdet. Skolan har en välkomnande entré och få andra ingångar där det är lätt att orientera sig vidare. Gemensamma funktioner ligger centralt placerade i skolan. 8 (15)

10 Skiss på Moröbacke skola som visar en välkomnande entré 4. Arbetssätt 4.1. Hela barnet hela dagen Skolan ska genomsyras av synsättet hela barnet hela dagen, där varje elev ska ges möjlighet att bli sitt bästa jag. Denna helhetssyn på individ och lärande förutsätter nära samarbete på alla nivåer, med elevernas bästa i fokus. Gemensamt personalrum för alla yrkeskategorier som arbetar i skolbyggnaden. Skola och fritidshem ska vara likvärdiga parter i arbetslaget. I syfte att skapa en helhet kring eleverna ska ett tätt samarbete ske kring aktiviteter och gemensamma lokaler för fritidshem och skola. Eleverna på fritidshem ska ha tillgång till ett samlingsrum samt övriga lokaler i hemvistet. Samlingsrummet kan även användas för skolverksamhet. Lokalerna ska understödja ämnesövergripande samarbete Verklighetsnära lärande I syfte att rusta eleverna för att bli framtidens världsmedborgare ska de i skolan tränas att möta, analysera och lösa för dem adekvata utmaningar, där kunskap och förmågor utgör nödvändiga redskap. Alla aktiviteter och lärandemoment vara väl motiverade och insatta i för eleven begripliga sammanhang. Lärare ges stöd och möjlighet att pröva och utveckla pedagogik och metodik anpassad till eleverna och vilande på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. 9 (15)

11 Eleverna ska inbjudas att efter förmåga och i ökande grad delta aktivt i planering och genomförande av olika aktiviteter Skolan utformas så att alla elevers arbeten kan synliggöras. I skolan finns samlingsmöjligheter för större elevgrupper där framträdanden och redovisningar kan ske ostört Lärare och lärarteamet Med läraren avses i detta dokument all pedagogisk personal Engagerade och kompetenta lärare är skolans viktigaste framgångsfaktor, och Skellefteås skolor ska vara attraktiva arbetsplatser för såväl medarbetare som elever. Det finns ytor för medarbetarna som möjliggör att arbeta enskilt och tillsammans med andra. 5. Skolans rum 5.1. Flexibla lärmiljöer Att skolans lärmiljöer ska vara flexibla innebär att de ska erbjuda plats och pedagogisk ledning för skiftande aktiviteter, i situationsanpassade grupperingar och med olika krav på lärare, lokaler och utrustning. Det ska finnas utrymme för varierande arbetssätt och olika organisationsformer. Skolan ska erbjuda olika typer av platser, rum och rumsgrupper av olika storlek och med olika utrustning, såväl ute som inne. I skolan finns det ett stort antal varierade lärmiljöer i olika storlek. Rum ska kunna nyttjas under hela dagen och hela året både av elever och medarbetare. 10 (15)

12 Exempel från Floraskolan hur två hemarenor kan se ut med olika typer av rum för olika funktioner Inspirerande och kreativa lärmiljöer Samarbete och dialog är grunden för skolans arbete, och lärmiljön ska innehålla lätt tillgängliga arenor för grupparbete, samtal och presentation. Lärmiljöerna ska utformas och utrustas för individuella behov, för ämnesfördjupning men också för att underlätta ämnesövergripande, tematiska arbetssätt. För att stimulera elevens inre drivkrafter, kreativitet, nyfikenhet och lust att lära ska skolan ha riklig tillgång till platser med inspirerande utrustning där alla sinnen aktiveras. Lokalerna utformas så att de främjar läroplanens mål Skolans lärmiljöer utformas olika utifrån elevers progression Centralt placerade ämnesövergripande arenor i närhet till hemvist. 11 (15)

13 6. Trygghet och studiero Skolan ska vara en trygg plats där alla elever utan undantag känner sig välkomna. Skolan ska byggas och organiseras för ständig vuxennärvaro i elevernas miljöer. Den fysiska miljön ska utformas utan dolda vrår och med hög grad av transparens för att alla ska se och bli sedda Bild från Moröbacke skola som visar på hög grad av transparens Pedagogernas arbetsplatser ligger i direkt anslutning till elevernas hemvist. Skolan utformas så att kommunikationsvägar säkrar hög vuxennärvaro Skolan utformas med hög grad av transparens som skapar trygghet men även integritet. Elever och medarbetares säkerhet har hög prioritet i utformandet av skolan 7. Utemiljö Det är viktigt att betrakta utomhusmiljön som en lärmiljö som förutom att den är anpassad för elevernas ålder har kopplingar till vad läroplanen säger om utomhusverksamhet. Det ska finnas plats för lek, lärande och rörelse. Utemiljön på skolgården ska zoneras i en trygg zon, vidlyftig zon och vild zon. - Den trygga zonen finns nära byggnaden. Där ska tempot upplevas lugnare. - Den vidlyftiga zonen ska ge utrymme för rörelse i olika riktningar 12 (15)

14 - Den vilda zonen ger eleverna möjlighet att utforska på egen hand och uppleva avstånd från omvärlden och bör vara vegetationsklädd Skiss över Lejonströmskolans utemiljö Åk F-2 Ängen med Trygg Zon närmast entréerna, Vidlyftig zon för rörelse och lek, Vild zon för att eleverna ska få uppleva känslan av att få vara ifred. Åk 3-5 Fjället med Trygg zon en plats att chilla närmast entréerna, Vidlyftig zon för rörelse i olika former, Vild zon med olika samlingsplatser en bit från entrén. Vid nybyggnation ska det i ett tidigt skede arbetas parallellt med såväl byggnad som utemiljö Vid ny- och ombyggnad ska det finnas en tydlig budget avsatt för utemiljön. Vid tillbyggnad eller nybyggnad ska det ingå i processen att noggrant överväga inte bara hur utemiljöerna ska se ut utan även var på tomten de placeras. Vid utformande av utemiljön ska den beslutade processen Att skapa jämställda utemiljöer i förskola och skola användas. Finns det befintlig vegetation och terräng på tomten ska merparten av vegetationen sparas. Utemiljön anpassas med ytor för ämnet idrott och hälsa, ytor som också ska användas för rast och fritidsverksamhet. Utemiljön ska bestå av en tillräcklig friyta som är tillgänglig för elevernas lärande och lek. 13 (15)

15 8. Trafik Trafikytor och lekytor ska vara skilda åt. Vid behov ska skolan bulleravskärmas mot angränsande trafik. Det ska finnas tillgång till ett antal personalparkering enligt kommunens parkeringspolicy. Ambitionen är att personalen, elever och vårdnadshavare först och främst ska gå, cykla eller åka kollektivt till skolan. För dessa ändamål måste det finnas tillräckligt goda förutsättningar avseende gång- och cykelvägar, funktionella cykelparkeringar etc. För vårdnadshavare som lämnar och hämtar sina barn med bil bör parkeringsytor utformas så att ett lättbegripligt flöde skapas utan farliga backrörelser eller korsande gångstråk. Logistiken kring lämning och hämtning är viktig och varje skola bör tydligt ange vart lämning och hämtning ska ske. Angöring för varutransporter ska om möjligt avskiljas från övrig angöring. Skolgården är fordonsfri 9. Specialsalar Definition av specialsalar: Lokaler anpassade till slöjd, teknik, NO, bild, musik, idrott, hemkunskap. Tillgången till specialsalar ska motsvara läroplanens krav. F-3-skolor: På F-3-skolor ska det finnas tillgång till en lokal för slöjdämnet och en för idrottsämnet. Det kan innebära att elever skjutsas till en annan skola. Befintliga specialsalar sparas om de inte behöver användas till annan verksamhet F-6-skolor: F-6-skolor har tillgång till specialsalar. Det kan innebära att elever skjutsas till en annan skola. Befintliga specialsalar sparas om de inte behöver användas till annan verksamhet 10. Skolrestaurang Skollunchen ska serveras utifrån av för och grundskolenämndens beslutade ramtider. Tillagningskök ska vara normen. Kapaciteten i matsalen beräknas utifrån antal sittplatser gånger faktor tre I matsalen ska det finnas möjlighet för elever att äta avskilt I planeringen är det viktigt att beakta schemaläggning och elevflöden i matsalen 14 (15)

16 11. Förändringsprocesser Skellefteås skolverksamhet ska kontinuerligt bedriva ett pedagogiskt utvecklingsarbete för att kvalitetssäkra verksamheten och uppnå likvärdighet mellan skolorna. Om- eller nybyggnadsprojekt utgör utmärkta tillfällen till utvecklingssprång, och byggnadsplaneringen ska då ske parallellt och i samspel med en långsiktig pedagogisk utvecklingsplan. Skolledning och personalrepresentanter ska involveras i planeringsprocessen med fokus på samarbetsfrågor. Inför betydande förändringar av organisation och arbetssätt ska höjd tas för fortbildning av den pedagogiska personalen så att de står väl rustade att möta de nya utmaningarna. Personal och verksamhetsansvariga deltar i planeringsprocessen via skol- och kulturkontorets lokalteam. Förändringsarbete påbörjas i samband med att verksamhetsidén utformas. 15 (15)