Medfinansiering av Nationellt utvecklingscentrum för kollektivtrafik

Transkript

1 Trafiknämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum (3) Identitet TN Handläggare Jens Plambeck Medfinansiering av Nationellt utvecklingscentrum för kollektivtrafik Bakgrund Trafikverket, Vinnova (Verket för innovationssystem) och Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande) har i en gemensam avsiktsförklaring beslutat att bidra till att ett centrum för forskning, utbildning och kunskapsutveckling för kollektivtrafiken etableras i Sverige. De tre storstadsregionerna har blivit kontaktade för medverkan i initiativet och i framtagandet av ett förfrågningsunderlag till universitet och högskolor. SL har ställt sig positiv till initiativet och Trafiknämnden beslutade den 20 september 2011 (TN ) att uppdra åt SL: att i samverkan med övriga initiativtagare, fortsätta arbeta för bildandet av ett nationellt utvecklingscentrum för kollektivtrafik, samt att ge vd i uppdrag att under våren 2012 återkomma till styrelsen med underlag för beslut om SL:s medverkan i och finansiering av ett nationellt utvecklingscentrum för kollektivtrafik I december 2011 skickade Vinnova ut Inbjudan att lämna förslag om att skapa ett nationellt centrum för forskning och innovation för en kunskapsbaserad kollektivtrafik, i samverkan mellan bransch, samhälle och akademi, med fokus på storstadsområden (se bilaga 1). Parterna bakom Inbjudan är Trafikverket, Vinnova och Formas samt de tre regionala kollektivtrafikaktörerna Storstockholms Lokaltrafik, Västra Götalandsregionens Kollektivtrafikavdelning och Region Skåne genom Skånetrafiken. Universitet och högskolor som bjuds in att svara på Inbjudan är följande: - Stockholms Universitet - Handelshögskolan i Stockholm - Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) - Göteborgs Universitet - Chalmers Tekniska Högskolan (CTH) - Lunds Universitet - Statens Väg- och Transportforskningsinstitut (VTI)

2 2 (3) Syfte med Nationellt utvecklingscentrum Parterna vill med ett nationellt utvecklingscentrum åstadkomma: - Fokus på kollektivtrafik i urbana miljöer - Stärkt samverkan mellan bransch och forskning men också inom forskning - Forskning inom kollektivtrafikens kunskapsbehov - En kollektivtrafik som utvecklas ur en kombination av vetenskap och beprövad erfarenhet - Lyft för forskningens och branschens kunskapsnivå - Ett centrum som bildar framtida nod för svensk forskning och projekt inom kollektivtrafikområdet Efter utvärdering av inkomna förslag beslutar parterna om man vill gå vidare till en startfas om två år. Därefter föreslås en fortsättning ytterligare åtminstone fem år. Verksamheten ska utvärderas efter två år och sedan vart femte år. Förslaget innebär att ett sammanhållet centrum etableras på en geografisk plats i en gemensam lokal i en av de tre storstadsregionerna. Samverkan förutsätts ske med universitet, högskolor och forskningsinstitut m.m. över hela landet. På sikt och efter kollektivtrafikens behov ska möjlighet till internationellt samarbete undersökas. Uppdaterad tidplan Vinnova skickade ut Inbjudan (förfrågningsunderlag) till universitet/högskolor Februari 2012 Beslut i Trafiknämnden avseende medfinansiering Inlämning av förslag från universitet/högskolor (anbud) till Vinnova Sista datum för Vinnova-beslut om etablering av Nationellt utvecklingscentrum (dessförinnan ska utvärdering ha skett) Januari 2013 Tidigast start av Nationellt utvecklingscentrum för kollektivtrafik Finansiering Under startfasen finansieras utvecklingscentrum av Formas, Trafikverket och Vinnova med vardera 1 MSEK/år. Till detta tillkommer att Storstockholms Lokaltrafik, Västra Götalandsregionen och Region Skåne som gruppering medfinansierar med 1 MSEK/år och universitet/högskolor med 1 MSEK/år. Totalt innebär det 5 MSEK/år de första två åren. I full verksamhet finansierar Formas, Trafikverket och Vinnova utvecklingscentrum med 3 MSEK/år vardera (totalt 9 MSEK), Storstockholms Lokaltrafik, Västra Götalandsregionen och Region Skåne som gruppering totalt 9 MSEK/år och universiteten åtminstone 9 MSEK/år. Totalt 27 MSEK/år de följande fem åren.

3 3 (3) Kostnader förknippade med SL:s engagemang i ett nationellt utvecklingscentrum summeras de första sju åren till en medfinansieringsnivå på 1/3 MSEK/år för åren och 3 MSEK/år för åren Totalt för perioden innebär det 15,7 MSEK. De tre regionala kollektivtrafikaktörerna förbinder sig dessutom till att avsätta egen tid i projekt m.m. Hur mycket tid som ska avsättas är inte reglerat med det förutsätts en vilja att delta. Den totala kostnaden är därmed större än den kontanta medfinansieringen. Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås besluta att medfinansiera ett nationellt utvecklingscentrum för kollektivtrafik med 0,7 MSEK åren att ge vd i uppdrag att under 2012 återkomma till styrelsen med information om den fortsatta processen Anders Lindström Verkställande direktör Jens Plambeck Chef Strategisk utveckling Bilaga 1. Inbjudan att lämna förslag om att skapa ett nationellt centrum för forskning och innovation för en kunskapsbaserad kollektivtrafik, i samverkan mellan bransch, samhälle och akademi, med fokus på storstadsområden Vinnova

4 Inbjudan Att inlämna förslag om att skapa ett nationellt centrum för forskning och innovation för en kunskapsbaserad kollektivtrafik, i samverkan mellan bransch, samhälle och akademi, med fokus på storstadsområden.

5 2 1. Allmänt om förfrågan Väl fungerande storstadsområden utgör hörnstenar i den ekonomiska utvecklingen och är nödvändiga för samhällelig välfärd. Städer och tätorter måste organiseras så att de förblir attraktiva, så att trafik och transporter fungerar. Samtidigt genomgår kollektivtrafikområdet stora förändringar där forskning och innovation är viktiga drivkrafter i detta förändringsarbete. På initiativ av Formas, Trafikverket och VINNOVA och i samverkan med Region Skåne, Storstockholms lokaltrafik (SL) och Västra Götalandsregionen föreslås inrättande av ett nationellt centrum för forskning och innovation för en kunskapsbaserad kollektivtrafik (i fortsättningen kallat nationellt centrum) med fokus på storstadsområdena. 1 Den samlade kollektivtrafikbranschen har antagit utmaningen att på sikt fördubbla resandet och marknadsandelen. Etableringen av ett nationellt centrum är tänkt att kunna få en central roll i detta arbete och centrat öppnar upp för bredare delaktighet från branschen inom forskningsområdet. Centrats verksamhet, baserad på forskning och innovation, ska bidra till och ge drivkraft i samverkan mellan olika aktörer inom kollektivtrafikområdet. Den 1 januari 2012 träder en ny kollektivtrafiklag i kraft vilket innebär att dagens trafikhuvudmän ersätts av nya regionala kollektivtrafikmyndigheter i varje län. De nya kollektivtrafikmyndigheterna ska definiera behovet av regional kollektivtrafik. Med regional kollektivtrafik menas kollektivtrafik inom ett län eller länsöverskridande kollektivtrafik över flera län om dess huvudsakliga roll är att tillgodose vardagspendling. Kollektivtrafikmyndigheten ska utarbeta trafikförsörjningsprogram till grund för beslut om trafikplikt, det vill säga möjlighet att organisera regional trafik genom upphandling. Programmet ska upprättas efter samråd med motsvarande myndigheter i angränsande län och berörda organisationer inom länet och vara beslutat senast den 1 oktober Region Skåne blir från att varit ensam trafikhuvudman med helhetsansvar för all kollektivtrafik i Skåne ny regional kollektivtrafikmyndighet och uppdraget regleras i avtal med länets 33 kommuner. Västra Götalandsregionen har redan en kollektivtrafiknämnd med ett helhetsansvar för kollektivtrafiken i länet och är ensam ägare av Västtrafik. En av uppgifterna är att verka för forskning och utveckling inom kollektivtrafikområdet. I Stockholm kommer Trafiknämnden, inom Stockholms läns landsting, att bli regional kollektivtrafikmyndighet. OBS: Finansiärerna förbehåller sig rätten att när som helst under förfrågningsperioden och utan särskild information justera detta förfrågningsunderlag. Inga ändringar kommer dock att göras under de fyra sista veckorna innan respektive deadline. Samtliga potentiella sökande rekommenderas därför att inför varje deadline hämta aktuell information på VINNOVAs webbsida. 1 För mer information om Formas, Trafikverket och VINNOVA se De nuvarande trafikhuvudmännen kommer att från 1 januari 2012 ombildas till regionala kollektivtrafikmyndigheter. I denna text omnämns de som kollektivtrafikens parter.

6 3 2. Kunskapsbehov inom kollektivtrafikområdet Region Skåne, Väst Götlandsregionen och SL har i ett gemensamt arbete formulerat kunskapsbehov inom kollektivtrafikområdet, vilka kommer att vara viktiga i det nationella centrats verksamhet. Den fem kunskapsfälten, vilka presenteras nedan, illustrerar några större områden, vilka på olika sätt behöver beforskas. För att nå framgång måste de forsknings- och utvecklingsprojekt som formuleras inom de olika fälten bedrivas i samverkan mellan olika aktörer. Fälten nedan ska alltså inte betraktas som avgränsade forskningsfrågor. Den branschgemensamma visionen är en lämplig utgångspunkt för ett nationellt utvecklingscentrum för kollektivtrafiken. Det är en vision som tagits fram genom en omfattande dialogprocess nationellt med branschens aktörer. Visionen säger att; Kollektivtrafiken är en självklar del av resandet i ett hållbart samhälle Visionen sätter in kollektivtrafiken i ett sammanhang, där kollektivtrafiken är ett medel och inte ett mål i sig. Kollektivtrafiken ska användas och utvecklas på ett effektivt sätt tillsammans med andra transportsätt - med utgångspunkt i människors resbehov och ett mer hållbart samhälle. Det hållbara samhället innefattar såväl den ekonomiska, som den sociala och miljömässiga dimensionen. Storstockholms Lokaltrafik, Region Skåne och Västra Götalandsregionen har gemensamt identifierat följande fem kunskapsfält (se även bilaga): Kunskapsfält I Det politiska uppdraget Samspelet mellan politik, marknad och affärsmannaskap i ett långsiktigt perspektiv, särskilt politikens roll för att öka resandet och marknadsandelen. Exempelvis behövs kunskaper om: - ekonomisk styrning och incitament för att utveckla samhället i en riktning mot ett mer hållbart resande - förmåga till omställning för att möta nya resbehov och förväntningar från befolkningen - effekten av visioner, mål och strategier på kollektivtrafikresandet - påverkan på styrbarheten i och med den nya kollektivtrafiklagen - modeller för uppföljning och utvärdering Kunskapsfält II Kollektivtrafiken i samhällsplaneringen Samspelet mellan region- och stadsutveckling och kollektivtrafik för ett hållbart samhälle, med särskilt fokus på relationerna mellan infrastrukturhållare, regionala kollektivtrafikmyndigheter samt samhällsplanerare och markexploatörer. Exempelvis behövs kunskaper om: - infrastrukturens betydelse för utveckling av kollektivtrafiken - sambandet mellan infrastruktur och resenärens behov av pålitlighet och punktlighet - utveckling av modeller för att värdera den nytta som kollektivtrafiken genererar i samhället, dels i form av arbetstillfällen, regionförstoring och därmed skatteintäkter men också i samhällsnytta i form av t ex miljövinster och trafiksäkerhet

7 4 - ur ett strikt ekonomiskt perspektiv analysera finansiering av driften av kollektivtrafiken och balansen mellan skatteintäkter och biljettintäkter - effekten av finansiella samverkanslösningar för att stödja kollektivtrafikens utveckling Inom detta kunskapsområde är samverkan mellan aktörerna centralt för att kunna gemensamt skapa en ökad kunskap om samhällsbyggandet. Kunskapsfält III - Urverket Samspelet mellan resenärs- och verksamhetsperspektiven för ett välsmort reseurverk. Inom detta kunskapsområde står kundens perspektiv och ambitionen att öka marknadsandelen i fokus. Exempelvis behövs kunskaper om: - sambandet mellan resenärernas behov och värderingar och val av transportsätt - olika kundgruppers behov inom kollektivtrafiken, t ex barn, äldre, personer med funktionsnedsättning - betydelsen av socio-ekonomiska faktorer och genderperspektiv - betydelsen av samhället för kollektivtrafiken - samband mellan verksamheter, t ex tjänsteutbud, hela-resan-perspektivet, betallösningar mm, och ökad marknadsandel - modeller för att analysera investeringar i infrastruktur och fordon ur ett kundperspektiv, t ex tillgänglighet, miljö och resenärernas värdering Kunskapsfält IV Kollektivtrafikens affärer Interaktion mellan marknadsaktörerna. Rollerna för samverkan mellan operatör och myndighet står i fokus inom detta kunskapsområde. Exempelvis behövs kunskaper om: - operatörernas nya roll med ökat inflytande och delaktighet i planering av trafiken - samverkan mellan aktörerna inom affär och trafik i och med den nya kollektivtrafiklagen - avtalsmodeller och dess betydelse för ökad markandsandel - sambanden mellan den nya kollektivtrafiklagen, utveckling av ledarskap och medarbetarskap inom branschens organisationer Kunskapsfält V Utveckling av teknik och tjänster Kunskapsfältet avser tekniska innovationer som medel för en förbättrad kollektivtrafik, genom användning av teknik och teknik i system. Exempelvis behövs kunskaper om: - innovation och utveckling av olika tekniska system, nya trafikkoncept, tjänster och produkter för att utveckla kollektivtrafiken - fordonsutvecklingens del i utvecklingen av kollektivtrafiken som produkt - utveckling av nya tekniska lösningar för att anpassa kollektivtrafiken till olika kundbehov, t ex personer med funktionsnedsättning

8 5 Inom flera av kunskapsfälten är det centralt med benchmarking med andra länder och branscher för att få en bredare förståelse. Kollektivtrafikens utveckling är beroende av god samverkan mellan många aktörer och därför är samverkan viktigt som ett övergripande tema genom samtliga kunskapsfält. 3. Vilka aktörer förfrågan riktar sig till Föreliggande förfrågan riktar sig till universitet och högskolor i de tre storstadsregionerna, det vill säga Lunds universitet, Göteborgs Universitet, Stockholms Universitet, Chalmers Tekniska Högskola, Kungliga Tekniska Högskolan, Handelshögskolan i Stockholm, samt VTI, vilka är välkomna att inkomma med förslag. 4. Beskrivning av förfrågningsunderlaget 4.1 Bakgrund och motiv fokus på storstadsregionerna och de viktigaste frågorna för en stärkt kollektivtrafik Storstadsområdena fortsätter växa och är viktiga motorer för utvecklingen i hela landet. De har en strategisk roll för att utvecklingen ska vara hållbar. Utformningen av transportsystemet i kombination med bebyggelsestruktur och lokaliseringsmönster är avgörande i den utvecklingen. Energieffektiva storstäder är också en viktig förutsättning för att nå klimatmålen. Storstaden och storstadsområdena ska vara attraktiva att bo, arbeta och vistas i. Det dagliga livet ska vara enkelt tack vare en attraktiv kollektivtrafik, mobila tjänster, bra förutsättningar att gå och cykla säkert samt få störningar i trafiken. Idag finns det stora brister i storstäderna vad gäller tillgängligheten för medborgare och näringsliv. Trängsel i transportsystemet skapar långa restider men också en dålig miljö. En bättre trafikstyrning och vägledning för effektivare kapacitetsutnyttjande behövs. Om fler bilister väljer andra färdsätt kan också trängseln minska. Det finns brister i kollektivtrafiken inom storstadsområdena när det gäller kapacitet i högtrafik och punktlighet. Resenärerna förväntar sig bättre trafikinformation, särskilt vid störningar, än vad som erbjuds idag. Kollektivtrafik är ett viktigt medel för att skapa ett tillgängligt samhälle för alla. En kraftigt utbyggd kollektivtrafik kan bidra till att begränsa miljöpåverkan och samtidigt ge den tillgänglighet som stimulerar både ekonomisk utveckling och social utjämning. Resenärerna i kollektivtrafiksystemet efterfrågar ett relevant utbud med rimliga restider samt enkla, säkra och tillförlitliga resor. Detta förutsätter i sin tur en kollektivtrafik baserad på en mer utvecklad kombination av vetenskap och beprövad erfarenhet än vad som erbjuds idag. Kollektivtrafikområdet har dock kännetecknats av ett stort avstånd mellan forskare och praktiker. En förändring pågår men samspelet mellan forskning och praktik behöver stärkas ytterligare för att forskningen ska komma till praktisk användning.

9 6 Flera forskningsutförare har transportområdet som ett strategiskt styrkeområde och det finns goda möjligheter att sätta kollektivtrafikfrågorna i ett bredare sammanhang kopplat till samhällsplanering, transportsystem etcetera. Detta initiativ syftar till att lyfta både forskningen och branschens kunskapsnivå och är därför viktigt för att utveckla kollektivtrafiken och samtidigt berika befintliga transportrelaterade forsknings- och innovationssatsningar. Det vetenskapliga förhållningssättet för att utveckla kollektivtrafiken kräver ett fördjupat samspel mellan kollektivtrafikens praktiska utövare och olika forskningsdiscipliner. En första viktig förutsättning för detta är att möjliggöra att forskningen utgår från kollektivtrafikföretagens frågeställningar, men också att de akademiska disciplinerna kan bidra till att formulera de relevanta frågeställningarna. För det andra att de enskilda kollektivtrafikparterna omsätter forskningsresultaten i praktiskt arbete och definierar nya forskningsuppgifter utifrån praktiska erfarenheter. För det tredje att forskningen har hela den disciplinära bredd som praktikens frågor kräver. Slutligen bör också en professionalism för kollektivtrafiken grundläggas genom en satsning på akademisk utbildning. För att åstadkomma detta har Formas, Trafikverket och VINNOVA i en gemensam avsiktsförklaring beslutat att möjliggöra uppstarten av ett nytt kollektivtrafikcentrum. Vidare har Region Skåne, SL och Västra Götalandsregionen för avsikt att stödja centrat, dels i egenskap av finansiärer, dels genom medverkan i centrats verksamhet. 4.2 Syfte Föreliggande förfrågningsunderlag syftar till att ta in förslag på hur ett nationellt kollektivtrafikcentrum kan startas och bedrivas. Syftet med centrat är att det ska stödja kollektivtrafiken genom att på vetenskaplig grund, och i samverkan mellan forskningsutförare och bransch utveckla och implementera nya arbetsmetoder, tjänster, system och produkter. Finansiärernas önskemål är att verksamheten vid det nya centrat ska bygga på multidisciplinär forskning och att verksamheten ska ske i samspel mellan bransch och akademi. Centrat ska vara självständigt gentemot universitetet och centrats föreståndare /styrelse ska kunna anställa personal och bestämma vilka projekt som ska drivas inom ramen för centrat. Sökanden uppmanas att beskriva hur ett centrum med kollektivtrafikinriktning finansiellt och organisatoriskt relaterar till persontransporter och transportsystemsatsningar, samt övriga styrkeområden vid sökande universitet. 4.3 Effekt- och resultatmål Målsättningen med centrat kan sammanfattas i följande punkter: Centrat ska bli en ny plattform och en nod/koordinator för att initiera forskning och utveckling kring kollektivtrafiken som ett medel för att underlätta människors vardag och bidra till hållbar samhällsutveckling. Centrat ska bidra till fördjupad samverkan mellan aktörerna i kollektivtrafiken, myndigheterna och i centrat ingående universitet och högskolor. Centrat ska bidra till ett nära och gott samarbete mellan medparterna från kollektivtrafiken i storstadområdena. Centrat ska delta aktivt i internationella nätverk och samarbeten. Samarbetet i centrat ska fördjupa kollektivtrafikens kompetensnivå genom att satsa på praktisk och i det längre perspektivet, även akademisk utbildning.

10 7 Andra intressenter (kollektivtrafikföretag, industriföretag, operatörer med flera) ska successivt bjudas in som fullvärdiga medlemmar i centrat. Efter 5 års drift i full verksamhet ska centrat vara en internationellt erkänd kompetensnod. 4.4 Genomförande - kraftsamling Ett av de viktigaste skälen bakom detta initiativ är att åstadkomma en kraftsamling av forskning och innovation inom kollektivtrafiken. Finansiärernas bidrag går till en nod, där noden främst ska förstås som funktionen att vara en förmedlande länk/kanal mellan akademi och praktik men också att vara koordinator för andra relevanta satsningar. Noden ska ha en fysisk kärna, då det skapar ytterligare mervärden i centras verksamhet och därför är viktigt för uppdraget. Detta innebär att centrat ska etableras på en geografisk plats i en gemensam lokal. En väsentlig del av verksamheten ska förläggas vid denna plats. I förslaget ska också beskrivas hur centrat avser att samarbeta med, och dra nytta av verksamheter som bedrivs vid andra lärosäten. Centrat ska alltså utnyttja befintliga nätverk och grupperingar i forskningssystemet. Frågeställningarna som centrat ska utgå från ska baseras på kollektivtrafikens utmaningar. Samverkan mellan centrats aktörer är avgörande för verksamheten. Både bransch och akademi ska ha utbyte av, och gemensamt bedriva verksamheten. Det är en viktig uppgift för det nationella centrat att skapa förutsättningar för detta. Under startfasen ska bland annat kunskapsöversikter tas fram över områden som parterna anser viktiga. Forskning och utvecklingsarbete ska vara internationellt ledande. Centrat ska ledas av en styrelse, styrelsen ska utses av parterna. Centrat ska på sikt och efter kollektivtrafikens behov undersöka möjlighet till samarbete med andra universitet/kollektivtrafikaktörer utanför Sverige. I förfrågningsunderlaget måste därmed de intresserade svenska universiteten visa hur de tänker samarbeta med andra internationella forskningsmiljöer. 4.5 Verksamheten vid centrat ska omfatta följande aktiviteter 1. Befintlig relevant grundutbildning. På sikt är det rimligt att akademisk grundutbildning och utbildning på avancerad nivå samt kompetensutveckling för praktiker förstärks inom ramen för centrats verksamhet. Utbildning och kompetensutveckling bör bygga på en syntes av praktisk och akademisk grund. 2. Forskning i samverkan, vilket innebär att forskningen genomförs på flera olika nivåer där praktiker från kollektivtrafiken deltar aktivt. 3. Forskarutbildning, inklusive industridoktorander. 4. Skapa förutsättningar för innovationsprocesser inom kollektivtrafikområdet. 5. Stimulera till samverkan och implementering samt resultatspridning, information och kommunikation. 5. Tidplan Öppningsdatum: 16 december 2011 Sista ansökningsdag: 2 maj 2012 Sista datum för beslut: 15 oktober 2012 Tidigaste datum för projektstart: 1 januari 2013

11 8 6. Finansiering Finansiärernas engagemang omfattar en startfas på ca två år och därefter i första hand två femårsperioder. Centrat kommer att utvärderas efter varje etapp och kan komma att avslutas om utvärderingen visar att etableringen inte gav avsedda effekter. Under startfasen (de två första åren) finansieras centrat av Formas, Trafikverket och VINNOVA med 1 mkr/år vardera, till detta tillkommer att medparter från kollektivtrafiken som gruppering finansierar centrat med 1 mkr/år och universitet med 1 mkr/år (totalt 5 mkr/år). I förslaget ska den sökandes finansieringsmodell beskrivas, exempelvis gällande fördelningen mellan in-kind och kontanta medel. Karaktären på in-kind delen ska också redovisas. För att säkerställa centrats självständighet gentemot universitet är det viktigt att centrat förfogar över fria medel. I förslaget ska därför universitetets relation till det nationella centrat beskrivas. Verksamheten hos universitet/universiteten kommer att utgöra grunden för centrats verksamhet under startfasen, dessutom ska finansieringen bland annat täcka kostnader för att bygga upp centrat men också för kunskapsöversikter, forskningsstrategier samt förslag till uppstart av eventuella nya utbildningar. I full verksamhet är ambitionen att Formas, Trafikverket och VINNOVA finansierar centrat med tre mkr/år vardera (totalt nio mkr), medparterna från kollektivtrafiken totalt nio mkr/år och universiteten åtminstone nio mkr/år (uppdelat på in kind och kontanta medel). Följande avtal kommer att reglera verksamheten vid centrat: a) Formas, Trafikverket och VINNOVA har träffat avtal om initiativ till forskning/utbildning för kollektivtrafiken i storstadsområdena. b) Formas, Trafikverket och VINNOVA och de regionala kollektivtrafikmyndigheterna träffar avtal om finansieringen av centrat och forskning/utbildningen. c) VINNOVA tar beslut om vid vilket universitet centrat ska etableras. d) Avtal tecknas mellan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna och det utvalda universitetet. e) Avtal tecknas om att deltagarna förbinder sig att avsätta såväl medel som arbetstid i centrat. 7. Krav som ska beskrivas i förslaget 7.1 Förslagets innehåll Följande ska beskrivas och kommer att vara vägledande i bedömningen av ansökningarna 1. Strategisk idé/vision. Presentera idén och motivera därefter med: 1.1 Bakgrund och befintligt styrkeområde 1.2 Arten och graden av förnyelse. Hur man avser arbeta för att främja förnyelse. 1.3 Förutsättningar för att centrat ska utvecklas till ett internationellt ledande styrkeområde, exempelvis drivkrafter och central utvecklingsinfrastruktur såsom nätverk, FoU-kompetenser och starka förnyelsekoncept. 2. Förväntade resultat och implementeringspotential 3. Centrats organisation. Vilka äger och driver den strategiska idén och i vilka roller? Hur är samverkan mellan olika aktörer organiserad? 3.1 Former för samverkan med avnämarna.

12 9 3.2 Samverkan med andra aktörer i såväl Sverige som internationellt som är viktiga för centrat Geografisk kärna innefattande regionens aktörer. 3.4 Hur kommer centrat arbeta multidisciplinärt. 4. Forskning och utveckling och praktisk, i det längre perspektivet, även akademisk utbildning. 4.1 Viktig befintlig forsknings- och utvecklingsinfrastruktur samt nätverk för samarbete och lärande. 4.2 Vilka FoU-satsningar som är nödvändiga för att lyfta centrat till internationell spets samt hur detta ska genomföras. 5. Hur centrat planerar att arbeta med innovation, utveckling, forskning samt utbildningsinsatser samt en handlingsplan för genomförandet och implementering. 5.1 Arbetsprocessen, det vill säga hur processen ska fördjupas och förankras samt genomförs. 5.2 Hur ledarskapet ska utövas för helheten och för delprocesser. 5.3 Behov av fysiska och immateriella investeringar. 5.4 Tidplan och milstolpar. Vad vill man uppnå vid respektive tidpunkt. 5.5 Ekonomisk plan inklusive hur finansiärernas medel ska användas. 5.6 Av vilka och på vilket sätt finansiärernas anslag ska motfinansieras med en minst lika stor summa. 5.7 Hur resultaten tas emot och implementeras hos avnämarna. 6. Strategi och åtgärder för lärande. 6.1 Strategi och åtgärder för kunskapsutbyte och lärande inom och mellan aktörerna. 6.2 Strategi och åtgärder för egen uppföljning och utvärdering, till exempel följeforskning, samt lärande utifrån dessa. 8. Hur man lämnar förslag Förslaget ska lämnas in elektroniskt via ansökningstjänsten på VINNOVAs Intressentportal. För att kunna lämna in ett förslag måste du först skapa ett användarkonto hos VINNOVA. Med hjälp av detta kan du sedan logga in på ansökningstjänsten. Har du redan ett användarkonto hos VINNOVA kan du använda detta. Observera att förslaget ska vara inne senast kl sista ansökningsdag. Efter denna tidpunkt får inga kompletteringar göras av förslaget såvida inte VINNOVA begär in dem. 9. Bedömning De inkomna förslagen bedöms av en av finansiärerna utsedd utvärderingsgrupp. Det är trovärdigheten i förslagen som kommer att bedömas, bland annat gällande förmågan att samverka. Som ett led i bedömningen kan finansiärerna uppta en dialog med en eller flera förslagsställare om eventuella kompletteringar eller preciseringar. Utvärderingsgruppen avger en rekommendation till finansiärerna, därefter tar finansiärerna ett gemensamt beslut om vilket universitet som avtal ska tecknas med. VINNOVA fattar det formella beslutet om finansiering och meddelar detta beslut till samtliga sökande.

13 Sekretessfrågor De inkomma förslagen kommer som huvudregel att betraktas som allmänna handlingar, vilka allmänheten har rätt att ta del av. Detta gäller även de förslag som avslås. Även VINNOVAs beslut och beslutsmotiveringar är allmänna handlingar. VINNOVA är dock skyldig att sekretessbelägga alla uppgifter om den enskildes affärs- eller driftsförhållanden, uppfinningar och forskningsresultat om det kan antas att den enskilde lider ekonomisk skada om uppgifterna offentliggörs. Det är i första hand den handläggare på VINNOVA som hanterar ansökningarna som bedömer om förslaget innehåller uppgifter som bör sekretessbeläggas. Närmare information om sekretessregler finns på webbsidan Sekretess vid ansökningar som kan nås från utlysningens webbsida. För mer information, se Juridisk information på under Om VINNOVA. 11. Bedömningskriterier Det är trovärdigheten och kvaliteten i de föreslagna satsningarna som bedöms. Bedömningen är en sammanvägning av de olika aspekter som framgår av rubriken 6 "Krav som ska beskrivas i förslaget. Dessutom kommer följande kriterier kommer att tillämpas vid bedömning av ansökningarna: 1. Akademisk kvalitet inklusive etablerade internationella nätverk. 2. Dokumenterade erfarenheter av motsvarande samarbete mellan universitet och andra relevanta verksamheter. 3. Användbarhet utifrån bedömningar av de deltagande företagen/praktikerna. 4. Managementkompetens att leda centret samt säkra dess självständighet som verksamhet med egen ledning. Bedömningen kommer att göras av en internationell expertgrupp där även svenska sakkunniga ingår. Gruppen kommer att bestå av en blandning av akademiker och praktiker. 12. Förslagets innehåll Finansiärerna ser gärna en samverkan mellan flera universitet, vilka också kan lämna in ett gemensamt förslag. Vidare är det tänkbart att ett eller flera universitet samarbetar med flera medparter från kollektivtrafiken. Förfrågningstjänsten består av ett antal elektroniska blankettsidor som fylls i av sökanden. Till förslaget ska bifogas en projektbeskrivning. Projektbeskrivningen ska utgå från rubrikerna listade under rubrik 6 Krav som ska beskrivas i förslaget. Vidare ska en personalbilaga skickas in. Endast dessa bilagor kommer att beaktas vid bedömningen. Bilagorna ska vara i pdf-format.

14 11 Projektbeskrivningen ska vara på max 12 A4-sidor med 12 punkters text. Den ska skrivas på svenska och engelska och omfatta punkterna under rubriken Krav som ska beskrivas i förslaget. Dessutom ska organisationsnr och arbetsställe för de olika parterna i projektet anges. Personalbilagan ska innehålla relevanta CV för projektledaren och nyckelpersoner i projektteamet. För samtliga deltagare ska anges namn, ålder, kön, titel/funktion samt omfattning av medverkan i projektet. Personalbilagan ska vara på max 4 A4-sidor med 12 punkters text per person. (Bifoga personalbilaga för föreståndare, ingående forskare och utvecklare från akademi och kollektivtrafikmyndigheter.) 13. Kontakt Kontaktpersoner för utlysningen är Per Norman, utlysningsansvarig VINNOVA, per.norman@vinnova.se, Emma Gretzer, utlysningsansvarig VINNOVA, emma.gretzer@vinnova.se, Einar Tufvesson, kontaktperson Trafikverket, einar.tufvesson@trafikverket.se, Gun Jönsson, administrationsansvarig, VINNOVA, gun.jonsson@vinnova.se, Kontakt för frågor om ansökningsfunktionen, VINNOVAs IT-support, tel , helpdesk@vinnova.se.