Översiktsplan för Mölndals stad. Centrala Lindome. Kapitel 13. Antagandehandling Stadsbyggnadskontoret. kap 13 - sid 125
|
|
- Tobias Bergström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Översiktsplan för Mölndals stad Centrala Lindome Kapitel 13 Antagandehandling Stadsbyggnadskontoret kap 13 - sid 125
2 Kapitel 13 - Centrala LINDOME Inledning Disposition och innehåll Utgångspunkt och mål Fortsatt arbete Förslag till mark- och vattenanvändning Kultur- och naturmiljö Bebyggelseutveckling Infrastruktur Aktuella projekt Konsekvenser Planeringsförutsättningar Historik och karaktärsbeskrivning Nuvarande mark- och vattenanvändning Kultur- och naturmiljö Befolkning och boende Arbete och näringsliv Service och verksamheter Föreningar och fritid Kommunikationer Teknisk försörjning Miljö- och riskfaktorer Riksintressen Gällande planer kap 13 - sid 126
3 Inledning Översiktsplan 2004 för Mölndals kommun består av en huvudrapport som behandlar kommunen i sin helhet och fyra delar som behandlar kommundelarna utifrån ett mer lokalt perspektiv. Delrapporter har tagits fram för Mölndal, Kållered, Centrala Lindome och Hällesåker Delrapporterna beskriver kommundelarna och föreslår hur de kan förändras i framtiden. De har tagits fram för att ge översiktsplanen lokal förankring och för att fokusera på lokala framtida önskemål. Syftet är att visa och ta tillvara de värden som finns och därmed skapa goda förutsättningar för områdenas utveckling. Samråd Arbetet med kommundelen Lindome började under våren Ett möte anordnades i Almåsskolan för att ta del av de boendes synpunkter och önskemål. Tankar som framfördes var bland annat att ungdomsbostäder och fler arbetsplatser behövs, tätare kollektivtrafik samt upprustning av Lindome centrum. Skogen, Isaksmosse, Ingemantorp och gamla hus ansågs viktiga att bevara. I samband med mötet togs även en utställning och en enkät fram som handlade om utvecklingen i Lindome. De sammanställda synpunkterna finns tillgängliga på stadsbyggnadskontoret. En samrådshandling av Översiktsplan 2004 har var utskickad på samråd under juli tom oktober Under remisstiden fanns planen utställd i stadshuset och på tre bibliotek samt hos handlar`n i Hällesåker. Fem samrådsmöten hölls varav ett i Centrala Lindome. Studieförbunden Vuxenskolan och ABF ordnade studiecirklar. Ett hushållsblad med information om översiktsplanen skickades ut till alla hushåll. Inkomna synpunkter från remissinstanser, privatpersoner och samrådsmöten finns sammanställda i separat handling. I Samrådsredogörelse - Översiktsplan 2004 finns ämnesvisa sammanfattningar med kommentarer samt kommunstyrelsens behandling av dessa. Samrådsredogörelsen utgör en separat rapport och finns även på hemsidan, Mål och inriktning Natur och kultur Ta tillvara de natur- och kulturvärden som ger Lindome en särprägel Bevara den öppna karaktären i Lindomeåns dalgång och skydda Lindomeåns vattensystem Bebyggelseutveckling Bygga ut bostäder åt sydväst, Fågelsten, Ingemantorp och Skäggered Omvandla fritidshusområden och förtäta bebyggelsen vid Gårda och Barnsjöområdet. Förtäta bebyggelsen i Dvärred samt utmed östra Lindomevägen. Ge förutsättningar för kompletterande bebyggelse i kulturlandskapet Utveckla verksamhetsområden i Sagered, vid Spårhagavägen, i Skäggered och vid August Werners fabriker Upprusta centrummiljön i Lindome Reservera mark för motorbana Kommunikationer Reservera mark för utbyggnad av Västkustbanan Skapa gång- och cykelstråk utmed Hällesåkersvägen och Spårhagavägen Utställning och antagande Översiktsplanen har varit utställd under juni tom augusti Efter utställningen ska översiktsplanen behandlas och antas av Mölndals stads kommunfullmäktige under första kvartalet kap 13 - sid 127
4 Förslag till mark- och vattenanvändning Kultur- och naturmiljö I grönstrukturprogrammet för Mölndals kommun beskrivs viktiga gröna korridorer och naturområden som bör skyddas och förstärkas. Jordbrukslandskapet söder om Lindome och bergets tydliga vegetationskant är värdefulla strukturer för upplevelsen av landskapsrummet. Området bör hållas öppet. Det gröna stråket kring Lindomeån ska förstärkas och utgöra en viktig kontakt mellan Hällesåkersdalen och Lindome centrala delar. Lindomeån och dess närmaste omgivning är viktiga att bevara på grund av dess höga naturvärde och värde för fritidsfisket. Även det öst-västliga grönstråket från Sandsjöbacka norrut mot Hålsjön bör lyftas fram och förstärkas. Kulturlandskapet bör i så stor utsträckning som möjligt hållas öppet. Vid nybyggnation ska stor hänsyn tas till odlingslandskapet samt kulturmiljöer enligt upprättade bevarande- och kulturmiljövårdsprogram. Exploatering bör ske varsamt med hänsyn till områdets naturförutsättningar och befintlig bebyggelse. Det är viktigt att bevara den äldre byggnadskulturens hela gårdsmiljö med boningshus, ladugårdar, uthus och trädgårdar. Ny bebyggelse föreslås företrädesvis placeras på dalgångarnas sidor, eller i anknytning till befintlig bebyggelse- och vägstruktur. Bebyggelseutveckling Ny bostadsbebyggelse, cirka 500 bostäder, föreslås i huvudsak i Fågelsten, Ingemantorp och Skäggered. En fördjupad översiktsplan som visar på området utbyggnadsmöjligheter har upprättats. En första etapp på cirka 120 bostäder föreslås i Fågelsten. Utbyggnad föreslås även vid Gårda, i anslutning till redan befintliga bebyggelseområden. Ytterligare områden som föreslås för ny bebyggelse är vid Dvärred och utmed östra Lindomevägen respektive Annebergsvägen. En omvandling av fritidshusområden till helårs, föreslås för bebyggelseområdena väster om Barnsjön. Inom dessa områden behöver även en upprustning av gator och VA ske. Bebyggelse och öppet landskap i södra Lindome Nya områden för verksamheter föreslås utmed Spårhagavägen, väster om E6, väster om gamla riksvägen, i Sagered och öster om August Werners fabriker samt runt om centrum bland annat i stationsområdet samt vid stråk till pendeltågsstationen. Infrastruktur Västkustbanan har idag två spår. Banverket har uttalat att det i framtiden kan behövas fyra spår på sträckan Lindome - Göteborg. Mark bör reserveras för ytterligare två spår, troligen väster om befintlig bana. Förslag till ny bebyggelse i Lindome De befintliga gång- och cykelstråken i Lindome ska förstärkas och förbättras. Bland annat föreslås att cykelvägnäten mellan Kållered och Lindome kopplas samman. Två längre etapper som föreslås är ett gång- och cykelvägnät längsmed Gamla Riksvägen samt längs med Östra Lindomevägen. Gång- och cykelförbindelser föreslås även i öst-västlig riktning utmed Hällesåkersvägen och Spårhagavägen. En ny 400 kv växelströmsledning föreslås byggas mellan Stenkullen i Lerums kommun och Lindome. Huvudalternativet berör en sträcka på fem kilometer mellan Gravsjön och Lindome. Ledningen kommer i huvudsak att gå genom skogsmark utmed befintlig likströmsledning. Gång och cykelförbindelserna bör stärkas I södra Lindome föreslås mark reserveras för eventuell utbyggnad av en motorbana. Det finns fler alternativ, bland annat ett i Hällesåker. kap 13 - sid 128
5 Aktuella projekt I Ingemantorp, Fågelsten och Skäggered, sydväst om Lindome, planeras ca 500 bostäder att byggas etappvis. Området beräknas innehålla olika hustyper, lägenhetsstorlekar och upplåtelseformer. I området reserveras även mark för förskola och skola för de yngsta barnen samt särskilt boende för äldre. Ett område reserveras även för verksamheter. I området runt Svartmossevägen och i Gårda- Barnsjöområdet pågår detaljplanearbeten för att kunna bygga helårsbebyggelse. Förslag och konsekvenser Markanvändningskarta med förslag och konsekvenser - tabell se nästa sida. Centrumförnyelse Lindomeåns dalgång hålls öppen Nya järnvägsspår Utredningsområde Befi ntlig markanvändning Förslag till förändring Värdefull natur Ny begravningsplats Omvandling och förtätning Komplettera cykelväg Nytt verksamhetsområde Förslag till motorbana Ny bostadsbebyggelse Kulturlandskapet hålls öppet kap 13 - sid 129
6 Förslag och konsekvenser Förslag Konsekvenser Åtgärd Mölndals miljömål Folkhälsomål Natur och kultur Ta tillvara de natur- och kulturvärden som ger Lindome en särprägel Bevara den öppna karaktären i Lindomeåns dalgång och skydda Lindomeåns vattensystem Bebyggelseutveckling Bygga ut bostäder åt sydväst, Fågelsten, Ingemantorp och Skäggered Omvandla fritidshusområden och förtäta bebyggelsen vid Gårda, Barnsjöområdet och utmed Annebergsvägen Förtäta bebyggelsen i Dvärred samt utmed östra Lindomevägen. Ge förutsättningar för kompletterande bebyggelse i kulturlandskapet Utveckla verksamhetsområden i Sagered, vid Spårhagavägen, i Skäggered och vid August Werners fabriker Upprusta centrummiljön i Lindome Reservera mark för motorbana Kommunikationer Reservera mark för utbyggnad av Västkustbanan Skapa gång- och cykelstråk utmed Hällesåkersvägen - värnar Lindomes särprägel - värnar biologisk mångfald - berikar landskapsbilden - främjar människors hälsa - ger möjlighet till rekreation - värnar biologisk mångfald - berikar landskapsbilden - tar natur- och jordbruksmark i anspråk - social- och kommersiell service stärks - bostäder tillkommer - ökar transportarbetet - god naturresurshushållning - bostäder tillkommer - bef. infrastruktur används - belastar bef. infrastruktur - god naturresurshushållning - bostäder tillkommer - bef. infrastruktur används - belastar bef. infrastruktur - bostäder tillkommer - ökar transportarbetet - bef. infrastruktur används - mark tas i anspråk - fler arbetstillfällen skapas - miljöpåverkan - attraktiv miljö skapas - boendemiljön berikas - säkrare och tryggare miljö - bra pendelläge - ökade transporter - mark tas i anspråk - utfärda restriktioner för bebyggelse - ta hänsyn till befintlig bebyggelse vid ombyggnad - skapa reservat, naturvårdsåtgärder - ta hänsyn till bef. bebyggelse - strandskydd - vattenvårdsåtgärder - ta hänsyn till bef. bebyggelse - gatu- och VA-nät - bevara lantlig karaktär - skola/förskola - utbyggnad av gc-nät - nya detaljplaner - gatu- och VA utbyggnad - förstärkt infrastruktur - ta hänsyn till bef. bebyggelse - nya detaljplaner - gatu- och VA utbyggnad - förstärkt infrastruktur - ta hänsyn till bef. bebyggelse - ta hänsyn till bef. bebyggelse - strandskydd - nya detaljplaner - gatu- och VA utbyggnad - detaljplan - öka byggrätter - nya detaljplaner - järnvägsplan - markinlösen -levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet, myllrande våtmarker, levande skogar, rikt odlingslandskap, god bebyggd miljö - ingen övergödning, grundvatten av god kvalitet, levande sjöar och vattendrag god bebyggd miljö, Ökad fysisk aktivitet, Ökad fysisk aktivitet, Ekonomisk och social trygghet Ekonomisk och social trygghet Ekonomisk och social trygghet Ekonomisk och social trygghet Sunda och säkra miljöer och produkter. Sunda och säkra miljöer och produkter. kap 13 - sid 130
7 Planeringsförutsättningar Historik och karaktärsbeskrivning De bördiga markerna i dalen har utgjort förutsättningar för hela områdets utveckling. En av socknens äldsta bybildningar ligger nedanför Lindome kyrka och det var denna by som kom att ge namn åt hela socknen. Det ursprungliga namnet var Lyngome, vilket betyder ljunghem eller ljungbevuxen plats. Byn bestod ursprungligen av sju huvudgårdar. Med tiden bildades nya gårdar och marken blev allt mer splittrad. I samband med skiftet av Lindome by flyttades flera gårdar ut från den samlade bebyggelsen till byns södra del. Lindome har i nästan alla tider varit en hantverksbygd. Om man går tillbaka till 1700-talet och 1800-talet är det Lindomesnickeriet som tar första platsen när det gäller näringar. Tillverkning av skäror och liar kommer på andra plats och först på tredje plats kommer jordbruket. Lindomeån spelade förr en väsentlig roll som kommunikationsled för transport av timmer. Ån bidrog även till försörjning av befolkningen med det då rika fiskebeståndet. Lindome var tidigare en egen kommun men sammanfördes med Mölndals kommun Nuvarande mark och vattenanvändning Idag har området utvecklats till en skogsbygd med varierande terräng runt den bördiga Lindomedalen. Östra Lindomedalen är en av de få platserna i kommunen där det öppna landskapet fortfarande är bevarat. Den gamla riksvägen går genom Lindome och delar tätorten i en östlig och en västlig del. Kommunal och kommersiell service är främst lokaliserad till Lindome centrum men viss service finns även vid stationsområdet väster om centrum. Genom samhället passerar E6/E20 och Västkustbanan i nordsydlig riktning. Lindomeån rinner söderut genom samhällets sydöstra del och kring ån består marken av odlingsmark och beteshagar. På krönet av en ås ligger Lindome kyrka och utgör ett tydligt landmärke från stora delar av Lindome. Bebyggelsestrukturen är relativt tät i de centrala delarna och utgörs av en blandad bebyggelse av villor, radhus och flerbostadshus. Utmed den gamla landsvägen till Lindome har en förstadsbebyggelse vuxit fram med hus från förra sekelskiftet fram till 1960-tal. Flera av gårdarna ligger i skogsbrynen och på holmar i jordbrukslandskapet. Kulturmiljö I Lindomes jordbruksbygd finns flera gårdsmiljöer och kulturlandskapet hålls öppet av fritt betande boskap. Byar med gårdar som ligger kvar i sitt ursprungliga läge kan urskiljas i Lindome by, Berget och Kimmersbo. En del av dessa är fortfarande i bruk och omges av ett öppet landskap. Detta levande jordbruk utgör tillsammans med återstoderna av den ursprungliga bykärnan en länk till områdets förindustriella historia. Kimmersbo är en ålderdomlig och varierad odlingsmiljö med mycket väl bevarad helhet och genuin gårdsmiljö. Området har också en mycket viktig funktion som studieobjekt av ett traditionellt hävdat kulturlandskap. Ur Värdefulla odlingslandskap i Göteborgs och Bohus län, 1995: 21. Kimmersbo ligger inom Sandsjöbackareservatet. Sandsjöbacka naturreservat är rikt på kulturlämningar med spår av tidiga odlingar och bosättningar. Även i Dvärred och Fagered finns spår från stenåldern och järnåldern och det är betydelsefullt att den visuella kontakten behålls. De kulturhistoriska miljöerna är också värdefulla ur pedagogisk synpunkt. I Lindome finns flera värde- kap 13 - sid 131
8 fulla kulturmiljöer med lokalhistoriska värden vilka beskrivs utförligt i kommunens kulturmiljövårdsprogram. Naturmiljö Lindome domineras av det öppna jordbrukslandskapet i Lindomeåns dalgång som omges av tydliga vegetationsklädda bergsformationer. Vegetationen är omväxlande och Lindomeån utgör ett centralt och viktigt genomgående stråk. Ån ingår i Kungsbackaåns vattensystem. På dalgångens sluttningar, i omgivande skogsområden och längs vattendragen finns ett antal bevarandeobjekt med höga respektive ganska höga naturvärden. De utgörs till största delen av ädellövskog, ängs och hagmarker. Naturreservatet Sandsjöbacka har ett omväxlande landskap med branta berg, dalgångar med uppodlade slätter, vidsträckta myrmarker, sjöar samt barrskog och ekskog. Genom området går skyltade vandringsleder. Lokala bevarandeintressen i naturmiljön beskrivs i kommunens naturvårdsplan. I grönstrukturprogrammet för Mölndal beskrivs de kvalitéer som finns och vilka stråk och grönområden som ska bevaras och stärkas. Flera områden är starkt påverkade av de dominerande barriärerna E6/E20 och Västkustbanan. Strandskydd För att trygga allmänhetens tillgång till bad- och friluftsliv och skydda växt- och djurliv, råder strandskydd vid havet, sjöar och vattendrag. Strandskyddet innebär att det är förbjudet att genomföra en rad åtgärder inom den strandskyddade zonen. Speciellt förordnande gäller för Mölndals kommun. Se kap 18. Befolkning och boende Befolkningen i Lindome med omland uppgick den 31 december 2003 till personer och utgör därmed 21 % av Mölndals befolkning. I Lindome tätort bor det personer. Sedan 1990 har befolkningen i Lindome ökat med ca 850 personer. Enligt befolkningsprognosen fram till och med 2012 beräknas befolkningen att öka med cirka 300 personer. Alla åldersgrupper förutom 7-15 år och 25-44, beräknas öka. Den grupp som förväntas öka mest är åldrarna år. Social profil för delområde Lindome* Delområde Lindome Hela kommunen kap 13 - sid 132 *Siffrorna i fi guren avser SCB, Befpak 2003, Demopak 2002, Inkopak och Ampak 2001, ohälsodata 1998.
9 När det gäller familjesammansättningen så består cirka 60 % av hushållen av gifta/ sammanboende vilket är fler än för kommunen som helhet. Lindome har också högre andel barnfamiljer än kommunen totalt. Figuren på sid 7 visar den sociala profilen över Lindome jämfört med kommunen som helhet. Antalet utländska medborgare, enfamiljshushåll och äldre är betydligt lägre än kommunens genomsnitt. Det finns fler barn och ungdomar i kommundelen. Befolkningens utbildningsnivå är något lägre än kommunens genomsnitt. Andelen socialbidragstagare är lägre än kommunen, likaså antalet arbetslösa. Boende Enligt folk- och bostadsräkningen år 1990 fanns det bostäder i Lindome och sedan dess har det byggts ca 350 till. Av bostadsbeståndet är ca 78 % av lägenheterna i småhus och 22 % i flerbostadshus. När det gäller upplåtelseformen 1990 utgjordes ca 66 % av bostäderna av äganderätt, 24 % hyresrätt och övriga främst bostadsrätter. En omvandling av fritidshusbebyggelse till permanentbostäder pågår kring Lindome. Arbete och näringsliv Arbetsstruktur I Lindome råder idag en obalans mellan antalet yrkesverksamma invånare och antalet arbetsplatser. I Lindome finns det ca 1500 arbetstillfällen. Jämfört med kommunen totalt har Lindome en större andel arbetsplatser inom handel och kommunikation och byggverksamhet. Näringsgrenen jordbruk, skogsbruk och fiske är också större än kommunen totalt, speciellt i Lindomes östra delar. Tillverknings- och utvinningssektorn är betydligt mindre än kommunen totalt. Den tre största näringsgrenarna är; handel och kommunikation (35 %), vård och omsorg (19 %) samt byggverksamhet (14 %). Av åldersgruppen år förvärvsarbetar 78 % av befolkningen i Lindome, vilket är något fler än i kommunen. Av de personer som ej förvärvsarbetar är 2 % arbetslösa, vilket är något färre än i kommunen som helhet. De största näringsgrenarna som de boende i Lindome arbetar inom är; handel och kommunikation (25%), tillverkning och utvinning (17%) och vård och omsorg (14%). Pendling Utpendlingen från Lindome är stor, dagligen pendlar ca personer ut från kommundelen och ca personer pendlar in. Av de förvärvsarbetande Lindomeborna har 8 % sin arbetsplats i området. Av de boende som pendlar ut från området pendlar 55 % till annan kommun. Av de personer som pendlar in kommer 45 % från annan kommun än Mölndal. Service och verksamheter Service Invid Lindome station ligger en livsmedelsstation, bensinstation, kiosk och servering. Övrig kommunal och kommersiell service är lokaliserad till Lindome centrum som har ett bra utbud av butiker och matställen samt bank, post, bibliotek, biograf, vårdcentral och apotek. Skola I Lindome finns fyra grundskolor varav tre har verksamhet för äldre elever, skolår 7-9. Fritidshem finns i skolor för de yngre eleverna. Det finns nio förskolor, en öppen kap 13 - sid 133
10 förskola och familjedaghem. Dessutom finns två förskolor som drivs i enskild regi. Närmaste gymnasieskola är Fässbergsgymnasiet som har huvuddelen av verksamheten i Mölndal. Särskilt boende och vård I Ranntorp finns ett särskilt boende för funktionshindrade ungdomar. Lindome har idag cirka 100 personer som är över 85 år. Äldrebostäder för 60 boende finns på Brogården och här finns även dagcentral. I Lindome finns en vårdcentral med läkarmottagning, distriktsköterska, ungdomsmottagning, tandläkare och barnavårdscentral. Fritid Föreningslivet och möjligheten till friluftsliv är stort i Lindome som omges av stora skogsområden med löparslingor och stigar. Från Lindome sträcker sig bland annat Bohusleden till Strömstad. Sandsjöbacka naturreservat omfattar ett område som är ungefär 15 kilometer långt och tre kilometer brett. Flera sjöar och mossar ingår i reservatet. Lindome centrumpark genomkorsas av Lindomeån. Öster om Lindome ligger en golfbana och i närheten av denna ligger Lindome idrottsplats. Kommunikationer Det fi nns ett stort ridintresse i Lindome Vägtrafik Lindome är lättillgänglig och genomkorsas av E6/E20 i nordsydlig riktning. Samtidigt som de goda kommunikationerna gynnar näringslivet skapas störande biltrafik och utsläpp samt barriärer som delar Lindome. Järnvägstrafik Västkustbanan passerar genom Lindome och delar Lindome i en östlig och en västlig del. Kungsbackapendeln trafikerar sträckan Kungsbacka-Mölndal-Göteborg och stannar vid pendeltågsstationen vid Lindome centrum. Gång- och cykeltrafik Flera delar av gång- och cykelvägnätet i Lindome har låg kvalitet på framkomlighet och trafiksäkerhet. Kollektivtrafik Västtrafik ansvarar för den lokala trafiken i Mölndals kommun. Pendeltåget går till Göteborgs central på 15 minuter, till Kungsbacka station tar det 10 minuter och Mölndal drygt fem minuter. Det går även flera busslinjer mellan Lindome och Göteborg via Mölndal. Med bussen tar det ungefär 20 minuter till Mölndal och 40 minuter till Göteborg. Järnvägen ligger som en barriär och delar upp Lindome i två delar Teknisk försörjning Vatten och avlopp Vattenförsörjningen inom Lindome sker genom Mölndals vattenverk vid Norra Långevattnet och från Göteborg via Mölndal. Avvattning sker söderut via Lindomeån. Avfall För kommunen gäller en avfallsplan som antogs I Lindome finns en bemannad återvinningscentral samt nio insamlingsplatser för återvinningsmaterial. På dessa platser finns containers för olika förpackningar, material och tidningar. kap 13 - sid 134
11 Miljö- och riskfaktorer Buller och luftföroreningar Biltrafiken är den mest dominerande störningskällan vad gäller bullerstörningar. I vissa fall längs med E6 överskrids gränsen för sanitär olägenhet som ekvivalent nivå utomhus (55 dba) och inomhus (30 dba). På E6/E20 sker transporter av farligt gods. Detta kan utgöra en risk och kan ge följder vid en olycka. Riskanalyser kan behöva upprättas vid planering och nybyggnad. Delar av östra Lindome är stört av flygtrafikbuller från Landvetter. Trafiksäkerhet Trafiksäkerheten på väg E6/E20 är låg, främst beroende på den täta trafiken. Radon Obebyggd mark som klassas som högriskområde för radon finns på flera spridda ställen i Lindome. Vid nybyggnation skall en detaljerad radonundersökning göras. Geoteknik I Lindomeåns dalgång kan utbyggnad begränsas på grund av risk för sättningsproblem då det kan behövas grundförstärkning. En översiktlig geoteknisk beskrivning av utbyggnadsområden gjordes 1992 och ytterligare undersökningar måste göras för detaljplanering. Riksintressen De riksintressen som finns i Lindome med omland beskrivs mer utförligt i kapitlet om Allmänna intressen i översiktsplanen för Mölndals kommun. I Lindome finns följande riksintressen; Sandsjöbacka naturreservat, Västkustbanan, E6/E20 och naturgasledning. Gällande planer I Lindome med omland har ca 55 detaljplaner upprättats enligt plan- och bygglagen samt ca 30 byggplaner. kap 13 - sid 135
Översiktsplan för Mölndals Stad. Hällesåker. Kapitel 14. Antagandehandling Stadsbyggnadskontoret. kap 14 - sid 137
Översiktsplan för Mölndals Stad Hällesåker Kapitel 14 Antagandehandling Stadsbyggnadskontoret kap 14 - sid 137 Kapitel 14 - HÄLLESÅKER Inledning Disposition och innehåll Utgångspunkt och mål Fortsatt arbete
Översiktsplan för Mölndals stad. Kållered. Kapitel 12. Antagandehandling Stadsbyggnadskontoret. kap 12 - sid 113
Översiktsplan för Mölndals stad Kållered Kapitel 12 Antagandehandling Stadsbyggnadskontoret kap 12 - sid 113 Kapitel 12 - KÅLLERED Inledning Disposition och innehåll Utgångspunkt och mål Fortsatt arbete
Stora Höga med Spekeröd
Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,
F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
Åbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040
Åbytorp Tätortsutveckling Åbytorp Ortens karaktär Åbytorp ligger cirka 3,5 kilometer väster om Kumla och har 820 invånare. Åbytorp härstammar från de två byarna Stene och Långgälla och har vuxit upp på
ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS
Vy över jordbrukslandskapet i Jäderfors. ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS Ortsanalys Jäderfors 39 Jäderfors ligger en halvmil norr om Sandvikens centrum, efter vägen mot Järbo och Kungsberget. Byn ligger vid
Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Ramlösa 9:1, Helsingborg Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att uppföra
Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet
KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:
Hällabrottet Översiktsplan Kumla kommun 2040
Hällabrottet Tätortsutveckling Hällabrottet Ortens karaktär Hällabrottet är med cirka 1 750 invånare den näst största tätorten i kommunen och ligger cirka 3 kilometer öster om Kumla. Orten är kulturhistorisk
Eriksöre 5:1, 6:1 och 6:14
Eriksöre 5:1, 6:1 och 6:14 Mörbylånga kommun Förstudie bebyggelseutveckling Anders Nilsson, Helena Nilsson 2009-12-01 Eriksöre 5:1 skifte 4 Eriksöre 6:14 Eriksöre 6:1 skifte 5 innehållsförteckning Eriksöre
Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att utveckla Ödåkras västra delar
Miljökonsekvensbeskrivning
Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning
Ekeby Översiktsplan Kumla kommun 2040
Ekeby Tätortsutveckling Ekeby Ortens karaktär Ekeby ligger cirka 1 mil nordöst om Kumla tätort och har cirka 460 invånare. Orten har utvecklats ur Ekeby socken där kyrkan har varit ett viktigt centrum.
Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs
Prata framtidens Sävar med oss!
Prata framtidens Sävar med oss! Fördjupad översiktsplan för Sävar Umeå kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan för Sävar. Översiktsplanen ska visa hur Sävar kan komma att se ut och utvecklas i framtiden.
Översiktsplan för Mölndals stad. Mölndal. Kapitel 11. Antagandehandling Stadsbyggnadskontoret. kap 11 - sid 99
Översiktsplan för Mölndals stad Mölndal Kapitel 11 Antagandehandling Stadsbyggnadskontoret kap 11 - sid 99 Kapitel 11 - MÖLNDAL Inledning Disposition och innehåll Utgångspunkt och mål Fortsatt arbete Förslag
ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING
ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram
BEBYGGELSEUTVECKLING HINDÅS. bebyggelseutveckling rävlanda. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun
BEBYGGELSEUTVECKLING HINDÅS bebyggelseutveckling rävlanda 119 Rävlanda Station. Rävlanda Historia Storåns dalgång befolkades tidigt och var med sina goda jordbruksmarker det dominerande området under lång
Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD
Miljökonsekvensbeskrivning till fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD 2009 12 09 innehållsförteckning inledning 2 sammanfattning 3 befintlig markanvändning
Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson
Det här är en plats att växa upp på. kommun kommun ÖP - Interaktionen mellan tätort och landsbygd Utvecklingen utanför kommunens stationsorter ska: komplettera och utveckla befintliga bebyggelsestrukturer
Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan
VALLENTUNA KOMMUN 2016-06-28 SID 1/9 Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan Program för detaljplanering av Stensta-Ormsta i Vallentuna kommun, Stockholms län. Syftet med planläggningen är att
Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030
Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen
FAMMARP 8:2, Kronolund
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV
Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE
Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-09 www.landskapsarkitekt.se 0411-55 64 04 Inledning Svedala Översiktsplan 2010 InLEDNING Kommunstyrelsen är ansvarig för översiktsplaneringen
Närlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Närlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten
Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar
DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,
Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.
Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort
Ändring genom tillägg till byggnadsplan för del av fastigheten Assmundtorp 9:1 (LB33), i Lerums kommun Tillägg 1 Behovsbedömning
KS15.508 Ändring genom tillägg till byggnadsplan för del av fastigheten Assmundtorp 9:1 (LB33), i Lerums kommun Tillägg 1 Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-04-14
Planbeskrivning 2012-08-09 Normalt förfarande Antagandehandling. Detaljplan för bostad (Ugglum 3:57, 3:61 och 7:21) 2010:137
Planbeskrivning 2012-08-09 Normalt förfarande Antagandehandling Detaljplan för bostad (Ugglum 3:57, 3:61 och 7:21) 2010:137 1. PLANHANDLINGAR - Plankarta i skala 1:400, skala 1:800 dat 2012-08-09 - Illustrationskarta
S i d a n 6 6» F Ö R d j u P A d Ö V E R S I K T S P L A N» S Ö d R A A S K I M Säröleden
Planförslagets Konsekvenser Klimat och hushållning med naturresurser Konsekvenser för Naturmiljön Konsekvenser för kulturmiljön Konsekvenser för kultur och fritid Slutsats f ö r d j u p a d ö v e r s i
Konsekvenser. Miljökonsekvenser. 37 planstudie Rörvik. Konsekvenser
Miljökonsekvenser Landskapsbild Alla större förändringar av den fysiska miljön medför i större eller mindre utsträckning påverkan på landskapsbilden. Förslaget utgår från att den övergripande landskapsbilden
Sandviken. Populärversion av översiktsplan inför utställning 17 oktober 17 december 2018
Sandviken Populärversion av översiktsplan inför utställning 17 oktober 17 december 2018 Sandviken, en del av Östersund 2014 antogs översiktsplanen Östersund 2040 av kommunfullmäktige. I den fanns visionen
Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp
Bedömning av för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp Beslut om Samråd: 2017-04-24 Godkännande: 2018-03-20 www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan eller ett
1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1 (6) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGEN 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för kv. Sofielund och Nordslund Trädgårdsgatan Lessebo samhälle Lessebo
TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN
TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN NY ÖVERSIKTSPLAN FÖR TANUMS KOMMUN IDENTITET OCH FRAMTID Tanums kommun Grebbestad Fjällbacka Rabbalshede Lur Resö Hamburgsund Bullaren Östad Tanumshede Gerlesborg Sannäs Havstenssund
Bedömning av betydande miljöpåverkan
VALLENTUNA KOMMUN 2016-04-06 SID 1/ 10 Bedömning av betydande miljöpåverkan Detaljplan för Kumla-Stensta i Vallentuna kommun, Stockholms län. Checklistan utgör underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen
Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun
Bedömning av för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag: www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en
Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län
PM 2019-01-18 Adam Nyman Planarkitekt 08-124 571 00 adam.nyman@ekero.se Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr PLAN.2018.1, KS18/177 Sammanfattning
24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken.
Hällbacken Dalbo Bodskataudden Porsön Stormvägen Blidvägen Sinksundet Björkskatans centrum Väderleden Höstvägen Björkskataleden Kronan Lulsundet Bergviken Kronan 24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar,
Planbeskrivning Utställningshandling april 2011
SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Bashir Hajo Planarkitekt Tel: 0278 251 18 E-post: bashir.hajo@bollnas.se Planbeskrivning Utställningshandling april 2011 Bollnäs kommun, Gävleborgs län Dnr:10-6927 Samråd: 7 mars
Användning av mark- och vattenområden
ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan
ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.
ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen
8. Grönområden och fritid
8:1 8. Grönområden och fritid 8.1 Långsiktigt hållbar utveckling Bevara Vallentunas del av Storstockholms grönstruktur Välja och avgränsa grönområden med hänsyn till landskapsbild, värdefull natur, intressant
GRANSKNINGSHANDLING Behovsbedömning avseende miljöbedömning av detaljplan för Brunnsviks Gårdar, Brösarp, Tomelilla kommun, Skåne län
Dnr: KS 2013/233 PLNR: 153 GRANSKNINGSHANDLING Behovsbedömning avseende miljöbedömning av detaljplan för Brunnsviks Gårdar, Brösarp, Tomelilla kommun, Skåne län Inledning Varje detaljplan som medför en
Landsbygd tätort trender & exempel Ale kommun. Presentation BRG annika.friberg; alex.spielhaupter; magnus.blombergsson;
Landsbygd tätort trender & exempel Ale kommun Presentation BRG 161007 annika.friberg; alex.spielhaupter; magnus.blombergsson; victor.axbom@ale.se Ale & utmaningar stad - land Landsbygdsutveckling Skillnader
Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Pysslingen 1 m fl Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för bostadsändamål samt att
Regional, översiktlig och strategisk planering
Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och
i Olofströms samhälle, Olofströms kommun Röd text - förslag på ändringar Överstruken text text från gamla planbeskrivningen som föreslås tas bort
Ändring av detaljplan för del av Holje 204:5 m. fl, i Olofströms samhälle, Olofströms kommun Ändring av P L A N - O C H G E N O M F Ö R A N D E B E S K R I V N I N G Läsanvisning Röd text - förslag på
Fem förslag har blivit ett
Fem förslag har blivit ett Minskat geografiskt område Fokus på centrum med fördubblad handelsyta och fler arbetstillfällen Ingen tunnel, men överdäckning vid Torsviks torg Bullerdämpande åtgärder längs
4 MARKANVÄNDNING OCH BEBYGGELSEUTVECKLING 4.6 Ellenö
4.6 ELLENÖ Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 kilometer söder om Färgelanda. Avståndet till Uddevalla är 2 mil. Samhället har vuxit upp kring en hållplats
Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by.
Östra Karup Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. ÖSTRA KARUP 2 Fotograf: Mette Ottosson, mettesfoto.blogg.se BÅSTADS KOMMUN
Kommunens planering och möjligheten att påverka
Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och
Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386
KS 13.386 Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-03-04 Innehåll 1 Allmänt 3 2 Kort beskrivning
Behovsbedömning - checklista
2018-06-19 DNR 2018-055 Behovsbedömning - checklista Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning av planer, program eller ändringar, om dess genomförande kan antas medföra en betydande
VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING
LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg till översiktsplan för Mora kommun F3. VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING 144 Arbetsgrupp Tommy Ek, Stadsarkitekt/förvaltningschef Stadsbyggnadsförvaltningen
Särskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun
2018-05-09 KSF 2009/149 1 (6) Kommunstyrelsen Särskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun Bakgrund I samband med att en översiktsplan antas ska en särskild sammanställning
ORTSANALYS KUNGSBERGET
Utsikt från Kungsberget. ORTSANALYS KUNGSBERGET Ortsanalys Kungsberget 73 Kungsberget är en av Sveriges snabbast växande fritidsanläggningar. Kungsbergets Fritidsanläggningar AB ägs av Branäs-gruppen,
BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling Hindås. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun
BEBYGGELSEUTVECKLING bebyggelseutveckling Hindås 109 BEBYGGELSEUTVECKLING Hindås Historia Det som idag är Hindås bestod fram till för drygt hundra år sedan av ett antal mindre gårdar. Skogsbruket var viktigt
PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING. 1 Dnr:KS-SA.2013.66. Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1
1 Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1 Valdemarsviks kommun, Östergötlands län. PLANBESKRIVNING 2 Innehållsförteckning 1 HANDLINGAR 3 2 PLANPROCESSEN- EN ÖVERSIKT AV NORMALT
JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP
BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet
Markanvändning och bebyggelseutveckling
54 Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun Markanvändning och bebyggelseutveckling Tätorterna Ellenö Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 km söder om Färgelanda.
BASORT ÖNNESTAD FÖRUTSÄTTNINGAR HISTORIK ÖNNESTAD IDAG. Pendling. Landskap och natur. Befolkning. Service och näringsliv
BASORT ÖNNESTAD FÖRUTSÄTTNINGAR ÖNNESTAD IDAG Önnestad är en av Kristianstads basorter. Orten är belägen ca 1 mil öster om Kristianstad, omges av jordbrukslandskap och ligger nära Nävlingeåsen. Önnestad
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING
2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken
Markanvändning och bebyggelseutveckling
TÄTORTERNA Markanvändning och bebyggelseutveckling ELLENÖ Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 kilometer söder om Färgelanda. Avståndet till Uddevalla är 2 mil.
Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun
Växthus Skummeslöv M LL L LL Lo Skummeslövs kyrka Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING HANDLINGAR 3 PLANENS SFTE OCH HUVUDDRAG 3 PLANDATA 3 Lägesbestämning
Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun
1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av
Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10
Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)
Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag
Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Vad är en översiktsplan? En långsiktig och hållbar målbild för användning av mark, vatten och bebyggd miljö En samlad framtidsdiskussion med medborgarna och
Detaljplan för Brantevik 36:2, 36:4, 36:99 m.fl., Brantevik. Planens beteckning
Simrishamns kommun Planenheten 2017-01-26 Dnr: 2017/34 Behovsbedömning bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen (2010:900) och enligt kriterierna i MKB-förordningens
ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad
ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad Uppdragsnummer 87 733 343 2014-03-31 Kommunala planer Dokument : Utdrag ur Ljungby kommuns översiktsplan, kapitel 6 Teknisk försörjning
Detaljplan för del av Svenstorp 20:1 Stenåsa, Bräkne-Hoby Ronneby kommun Blekinge län
Skogsvägen Samrådshandling 2010-12-08 Detaljplan för del av Svenstorp 20:1 Stenåsa, Bräkne-Hoby Ronneby kommun Blekinge län Länsmansvägen Nyhemsvägen Stenåsavägen PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Samrådshanlingen
Undersökning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning (MKB)
Simrishamns kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Plan- och eploateringsenheten 2018-11-08 Miljöundersökning Undersökning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning (MKB) Enligt Plan- och bygglagen
ANTAGANDEHANDLING 03-06-16
Detaljplan för del av Ving 10:48 m fl Skolan Upprättad den 23 april 2003 ANTAGANDEHANDLING 03-06-16 ANTAGANDEHANDLING 2003-04-23 2 Detaljplan för del av VING 10:48 m fl Skolan PLANBESKRIVNING HANDLINGAR
Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning
STADSBYGGNADSKONTORET Handläggare: Datum: Diarienummer: Ulla-Britt Wickström 2011-07-07 2010/20060-1 stadsbyggnadskontoret@uppsala.se Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning Detaljplan Husbyborg 1:82
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)
Syfte med plan: Att möjliggöra ombyggnation på genomfarten, väg 45/70 genom Mora, för att öka kapaciteten
Samrådshandling 2017-05-05 Dnr: MK BN 2017/00186 Behovsbedömning Handläggare: Andrea Andersson Förvaltning: Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa Plan: Detaljplan för genomfart Mora Läge för plan: se karta
Del av Östra Eklanda. Detaljplan för fastigheten Tamburinen 1 m fl. Mölndals stad Västra Götalands län. Bostäder PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING
ANTAGANDEHANDLING Dnr 152/08 Stadsbyggnadskontoret Handläggare Jan Kristoferson Tel: 031 315 14 21 Mailadress: jan.kristoferson@molndal.se Detaljplan för fastigheten Tamburinen 1 m fl Del av Östra Eklanda
Östra Eneby 1:1 med närområde (Östra Ryssnäs) Stadsbyggnadskontoret, Fysisk planering den 24 mars 2011 A N T A G A N D E H A N D L I N G
SPN-106/2009 214 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Östra Eneby 1:1 med närområde (Östra Ryssnäs) inom Svärtinge i Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, Fysisk planering den 24 mars 2011 A
BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING 1(8) tillhörande detaljplan för fastigheten Rambodal 1:1 med närområde. inom Brånnestad i Norrköping
1(8) SPN 923/2006 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheten Rambodal 1:1 med närområde inom Brånnestad i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 3 mars 2011 SAMRÅDSHANDLING
Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken
Stockholm Arlanda Airport Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken Bilaga MKB2.1 Utvecklingsområden för bebyggelse - 1 - Bilaga MKB2.1 Planerade bebyggelseområden.doc
Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009
Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Innehåll 1 Planprogram 1.1 Läge och avgränsning 3 1.2 Syfte 3 2 Behovsbedömning 2.1 Miljöbedömning av planer och program
PLANFÖRSLAG STATIONSOMRÅDET
PLANFÖRSLAG STATIONSOMRÅDET Nästa steg i detta examensarbete är en fördjupning av det föreslagna utbyggnadsområdet vid stationen, det så kallade Stationsområdet. I planområdets sydöstra hörn ligger den
Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län
Program PROGRAMHANDLING till detaljplan för Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län DP 159 Trelleborgs kommun Stadsbyggnadskontoret PLANERINGENS SYFTE Detta planprogram avses utgöra
Pågående planarbeten. Tanumstrand. Planprogram, ändring av detaljplan för Grebbestads camping. Pågående planer
Pågående planer Pågående planarbeten Tanumstrand Detaljplan för del av fritidsanläggningen fastigheten Ertseröd 1:31 är upprättad av Tanums kommun och Rådhuset Arkitekter AB. Planen är antagen 2006-09-19.
MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER
MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 5 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner 2018-2025 2018-06-26 Miljöbedömning av avfallsplanen För Dalslands
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupad översiktsplan för ABBEKÅS
Miljökonsekvensbeskrivning till fördjupad översiktsplan för ABBEKÅS 2009 06 16 innehållsförteckning inledning 2 sammanfattning 3 befintlig markanvändning 4 nollalternativ 5 planförslag 6 miljöpåverkan
som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö
2011 03 04 Dp 5156 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning
Gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner. Utställning. 14 juli 20 september 2010
Gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Utställning 14 juli 20 september 2010 Vi har en plan! I Karlskoga och Degerfors kommuner arbetar vi tillsammans för att skapa en livskraftig
Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå
KONSEKVENSER BILAGA Översiktsplan för Piteå Där denna symbol förekommer finns mer information att hämta. Alla handlingar som hör till översiktsplanen hittar du på: www.pitea.se/oversiktsplan Läsanvisningar
PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län
PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,
BEHOVSBEDÖMNING. Östra Eneby 1:1 med närområde (väster om Svärtinge) och Ryssnäs 1(7) tillhörande detaljplan för. inom Svärtinge i Norrköpings kommun
1(7) SPN-137/2008 214 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Östra Eneby 1:1 med närområde (väster om Svärtinge) och Ryssnäs inom Svärtinge i Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, Fysisk planering
32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka
32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka Nummer Område Markägare Areal Bostadstyp Trafik Havsutsikt Närhet till service 1 Kyrkskolan bostäder AB ca 1800 m² Flerbostadshus Parkering på tomten el
BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4
BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4 Planens syfte är att i enlighet med Plan- och bygglagen
Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16
SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag
Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun
Ställningstaganden Munktorps tätort Bostäder ska erbjudas i anslutning till Sorbykyrkan enligt gällande detaljplan. Ny detaljplan för bostadsändamål kan vid behov upprättas öster om Sorbykyrkan. Kommunen
Detaljplan för Del av LÖBERÖD 1:123 Eslövs kommun, Skåne län
PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 1 (6) Detaljplan för Del av LÖBERÖD 1:123 Eslövs kommun, Skåne län ANTAGANDEHANDLING PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 2 (6) PLANBESKRIVNING
Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län
Referens: Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län Ställningstagande Samhällsbyggnad, plan bedömer att planen innebär betydande miljöpåverkan.