1 (11) Flik Foldevi/Littke

Transkript

1 1 (11) Målbeskrivning T1-T Kan patient-läkarrelationen utvecklas genom undervisning?... 4 Ökande svårighetsgrad i strimman... 6 Patient-läkarrelationen... 6 Patienturval... 6 Analys - kritisk granskning... 7 Ökat medicinskt innehåll... 7 Strimman är ett obligatoriskt moment... Fel! Bokmärket är inte definierat. Halvtidsutvärdering T3 och stadium II kommunikationsprov T4 9 Bedömningsformulär 10 Personlig uppföljning... 11

2 2 (11) Målbeskrivning Beskrivning av strimman: "Helhetssyn på patient och läkare är ett av läkarutbildningens huvudmål. Med begreppet helhetssyn brukar man mena att både kroppsliga och psyko-sociala aspekter på sjukdom bör beaktas i vården. Men att se till helheten betyder också att se patientens hela livssituation, där familj och andra anhöriga/vänner, arbete, skola osv. har stor betydelse. Likaså ingår i helheten även att olika delar/olika vårdgivande specialiteter i behandlingen arbetar med en gemensam grundsyn och gemensam inriktning. Du kommer regelbundet under de första fyra terminerna att under handledning träna Din förmåga att på ett professionellt sätt hantera Dina och Dina patienters reaktioner i samspelet patient - läkare. Professionellt förhållningssätt Termin 1 Kompetensmål för teoretiska kunskaper Nivå 1: Beskriva/Identifiera Syften med läkar - patient samtalet Komponenter som ingår i det goda läkar- patientsamtalet Kompetensmål för praktiska färdigheter Nivå 1: Utveckla och träna Känna igen och tala om egna reaktioner i läkar- patient relationen, samt förstå och bearbeta egna reaktioner Termin2 Kompetensmål för teoretiska kunskaper Nivå 1: Beskriva/Identifiera Olika förhållningssätts för- och nackdelar vid patientsamtal. Kunna värdera olika frågestilar vid patientsamtal. Gensvarsmodeller och dess syften Nivå 2: Förklara/Analysera/Relatera Syften med patientsamtalet Komponenter som ingår i det goda patientsamtalet

3 Kompetensmål för praktiska färdigheter 3 (11) Nivå 1: Utveckla och träna Känna igen och förstå patienters reaktioner inför sjukdom och sjukvård, samt att kunna analysera dem utifrån en helhetssyn på patienten. Analysera värdera och ge återkoppling på videoinspelade patientsamtal. Nivå 2: Kunna tillämpa/genomföra Känna igen och tala om egna reaktioner i läkar-patient relationen, samt förstå och beakta egna reaktioner Termin 3 Kompetensmål för teoretiska kunskaper Nivå 1: Beskriva/Identifiera Vid vilka tillfällen du behöver, och hur du kan, styra patientsamtalet Nivå 2: Förklara/Analysera/Relatera Olika förhållningssätts för- och nackdelar vid patientsamtal. Kunna värdera olika frågestilar vid patientsamtal Gensvarsmodeller och dess syften. Kompetensmål för praktiska färdigheter Nivå 1: Utveckla och träna Observera och förstå betydelsen av samspelet mellan kropp, psyke och miljö i form av familj, etnicitet, arbetsliv, fritid och samhället i övrigt. Aktivt styra patientsamtal. Nivå 2: Kunna tillämpa/genomföra Känna igen och förstå patienters reaktioner inför sjukdom och sjukvård, samt kunna analysera dem utifrån en helhetssyn på patienten. Analysera, värdera och ge återkoppling på videoinspelade patientsamtal. Termin4 Kompetensmål för teoretiska kunskaper Nivå 1: Beskriva/Identifiera Vad begreppet patientcentrering innebär. Nivå 2: Förklara/Analysera/Relatera Vid vilka tillfällen du behöver, och hur du kan, styra patientsamtalet Samspelet mellan kropp, psyke och miljö i form av familj, etnicitet, arbetsliv, fritid och samhället i övrigt.

4 Kompetensmål för praktiska färdigheter Nivå 1: Utveckla och träna Bemöta en människa i kris. Genomföra patientsamtal med mer komplexa förutsättningar som, anhöriga närvarande, kommunikationssvårigheter och begränsad tid. 4 (11) Nivå 2: Kunna tillämpa/genomföra Observera och förstå betydelsen av samspelet mellan kropp, psyke och miljö i form av familj, etnicitet, arbetsliv, fritid och samhället i övrigt. Aktivt styra patientsamtal. Terapeutisk hållning i en okomplicerad patientkontakt Nivå 3: Hantera situationer avseende Att analysera, värdera och ge återkoppling på videoinspelade patientsamtal. Kan patient- läkar relationen utvecklas genom undervisning? Sammanfattning av kapitel av Knut Aspegren i Ottosson J-O (red). Patient läkarrelationen. Läkekonst på vetenskaplig grund. Stockholm: Natur & Kultur, SBU:s systematiska och kritiska genomgång av nästan 800 vetenskapliga studier inom området. I denna bok presenteras en omfattande kunskapssammanställning. Aspegrens kapitel analyserar 29 randomiserade studier och 39 öppna effektstudier. Har undervisning i patient-läkarrelation någon effekt? Randomiserade studier visar att undervisning förbättrar färdigheter hos läkar-, tandläkar-/, sjuksköterske-studerande, hos läkare under ST, läkare med lång yrkeserfarenhet, gynekologer, barnmorskor, onkologisköterskor Ja! Läkare som utbildats i kommunikationsfärdigheter får inom en given tidsram mer information från sina patienter och blir därigenom bättre diagnostiker, deras patienter mår också känslomässigt bättre! Blir effekten av undervisningen bestående? Kommunikationsfärdigheter som lärs under studietiden glöms bort om de inte underhålls Yrkesverksamma läkare förbättrar själva sin förmåga till kommunikation Läkare som fått grundläggande undervisning har hela tiden ett försteg

5 Vem ska undervisa i kommunikationsfärdigheter? 5 (11) Lärare som har god utbildning i kommunikation och anknytning till somatisk sjukvård Hur ska lärare utbildas att undervisa i kommunikationsfärdigheter? Rel. oerfarna lärare duger, förutsatt att de utbildats i metoden ( 1-5 dag) Återkoppling på egen samtals- och undervisningsmetodik förbättrar resultaten Upplevelsebaserad träning ger bättre resultat än föreläsning Vilken undervisningsmetod är mest framgångsrik? Upplevelsebaserad träning (lära genom att öva) bättre än föreläsning/auskultation Bäst att ge återkoppling direkt efter samtal med kommentar av videoband Lärarstyrd undervisning ger kunskaper, men resulterar inte i ändrat beteende och förbättrade färdigheter Ovanstående stöds av 9 randomiserade studier! Däremot finns inga jämförande studier av olika /mål på undervisningen (t.ex. mellan inriktad på beteendeförändring hos patienten jämfört med psykodynamiskt grundad inriktning på relationen) Vad bör undervisningen innehålla? Olika studier har utgått från olika idéer om vad som är viktigast i samtal, få jämförande studier Problemdefinierande inriktning i samtal minskar patienters emotionella problem i ett långtidsperspektiv, tar inte längre tid än "vanligt" samtal "Motöverföring" (egna känslor i samtalssituationen, t.ex. rädsla att förlora kontrollen) hindrar från att använda psykologiska färdigheter som man lärt sig Under vilket stadium i utbildningen bör undervisning ges? Den gör nytta när som helst, men effekten minskar om färdigheterna inte används Finns det skillnader mellan hur män och kvinnor tillgodogör sig undervisningen?

6 Kvinnor är bättre både före och efter undervisning i samtalsmetodik 6 (11) Rekommendationer för läkarutbildningen. Alla läkare bör undervisas i kommunikationsfärdigheter då det ökar diagnostisk skicklighet och förbättrar compliance Utbildningen bör vara upplevelsebaserad och riktad mot problemdefinierande (explorerande) färdigheter, i andra hand emotionellt fokuserande Särskild uppmärksamhet på manliga läkarstuderande Lärandet bör utgå från situationer studenter och läkare möter i sin vardag Lärandet blir effektivare om det sker i anslutning till uppgifter eleven står inför. Undervisning bör därför ges integrerat i de kliniska kurserna (snarare än som enstaka isolat, t.ex. en veckas intensivträning) Ökande svårighetsgrad i strimman Patient-läkarrelationen I de första samtalen handlar det ofta om att studenten behöver få hjälp att "känna sig komfortabel" i situationen. Därefter träning i empatiskt förhållningssätt, att förstå en annan människas känslor och kunna förmedla den förståelsen till patienten. Från början är det studenten som behöver patienten, dvs studenten är den beroende ("one-down") och patienten den som kontrollerar relationen, mot slutet av utbildningen ska studenten ha färdigheter så att han/hon på ett okomplicerat sätt kan inta "one-up" position och leda samtalet. Patienter i samma ålder är en ny utmaning. Att ta in en större del av systemet (barn, anhöriga) i samtalet ytterligare ett steg. Det är betydligt svårare att prata med mer än en person samtidigt i rummet (patientens maka eller barnets förälder), träning på detta rekommenderas! På termin 3 och 4 bör studenterna lära sig att styra samtalen bl.a genom att de skall ta kortare tid minuters samtal är lagom. Patienturval Från början är det rimligt med okomplicerade kontroller. Efter hand ta patienter med svårare medicinsk problematik och helst sådant studenterna för tillfället läser (anatomi, biomekanik, etc). OBS att det också är ett ansvar för studenterna att försöka tillämpa den teoretiska kunskap de inhämtar på strimmapatienter, liksom att föreslå vilka sjukdomar man (om möjligt) skulle vilja stifta bekantskap med! Patienter med psykosociala problem, krisreaktioner, missbruk, etc.

7 Analys - kritisk granskning 7 (11) Att reflektera över gruppens egen process kan fördjupa kunskapen. Att pröva nya grepp (ev. i rollspel) likaså. Här kan bedömningskriterierna för stadieprovet användas så att varje student får i uppgift att bedöma ett av kriterierna vid videogenomgången. Se Mats Foldevis analysmall. Flik 9 Många studenter säger vid utvärderingar att de vill ha mer kritik - vad de gör bra men framför allt vad de gör mindre bra, så att de kan utvecklas. Det är naturligtvis en balansgång hur mycket en viss student "tål" av kritisk granskning, men det verkar som om strimma lärarna oftare är för lite kritiska än för mycket kritiska. Ökat medicinskt innehåll Efter hand som de medicinska kunskaperna ökar måste studenterna lära sig att "smala av" med mer riktade frågor. Integrera kommunikationsfärdigheter med kliniskt medicinska färdigheter/kunskaper - "både kunna leda samtal, lyssna empatiskt, ta reda på uppgifter för journalskrivning, samt fundera kring diagnos och behandling samtidigt". Från T2 kan man introducera kroppsundersökning och träna hur man vidmakthåller kontakten under undersökningen. Det ligger inte i distriktsläkaren arbetsuppgift att lära ut hur man undersöker vissa organ. Däremot är det mycket tacksamt om studenten kan få prova på i mån av tid att undersöka delar av patienten. Ex vis ta BT lyssna på hjärta eller lungor mm. De tycker det är så roligt och det är en fröjd att se deras glädje. Låt studenten öva på att sammanfatta samtal + undersökning inför patienten. Låt eventuellt studenten läsa journal innan och använda de uppgifterna under samtalet. Ge information och behandlingsföreskrifter. I det sammanhanget blir copingstrategier viktigt att diskutera. I en rolig historia påstås en begravningsbyrå haft en slogan "You die, we do the rest". I ett sjukvårdsperspektiv skulle det kunna heta: "Du blir sjuk, vi fixar resten". Så var det kanske i äldre tiders sjukvård, men bl.a. den nya sjukvårdslagen påpekar att patientens perspektiv ska få mer betydelse än tidigare.

8 8 (11) Strimman är ett obligatoriskt moment En grundbult inom läkarutbildningen i Linköping är att studenten skall ta ett stort eget ansvar för att genomföra studierna. Av denna anledning finns det ganska få obligatoriska moment. De som bl.a. finns är aktivt deltagande i basgruppsarbetet, strimman, integrationsmoment, klinisk tjänstgöring i öppen och sluten vård, samt samhällets räddningstjänst. Utbildningsledningen vill därför erinra om att reglerna för godkänd närvaro vid obligatoriska moment är mycket strikta. Frånvaro från obligatoriska moment Frånvaro eller icke godkänd prestation, helt eller delvis, vid obligatoriska moment leder i princip till krav om komplettering. Vart och ett av terminens obligatoriska moment bedöms i första hand för sig, och eventuella återhämtningsuppgifter görs upp med resp. handledare. Om handledaren bedömer att aktiviteten eller närvaron ändå varit otillräcklig går ärendet vidare till terminsansvarig, som gör en helhetsbedömning av vad som behöver kompletteras för att uppnå godkänt praktiskt moment på delkursen. Återhämtningen genomförs under i första hand under pågående termin men kan i vissa fall behöva förskjutas till efterföljande termin (t ex vid resurskrävande moment som ej kan upprepas för enstaka studenter). Konsekvensen för studenten blir då att en rest för momenten noteras och betyget i LADOK för terminen blir ett U(underkänd) fram till dess att godkänt genomförande av återhämtning har rapporterats av ansvarig handledare. Om endast mindre mängd moment saknas för godkänt praktiskt moment på terminen ges i allmänhet dispens för uppflyttning till nästa termin. Dispensansökan behandlas på sedvanligtsätt av utbildningsledningen. Det ligger på studentens ansvar att via studievägledningen i godtid ansöka om dispens. Linköping Torbjörn Ledin Studierektor, Läkarprogrammet Ersätter tidigare dokument daterat Detta innebär att närvarolista måste föras under terminen. De samlade närvarolistorna utgör sedan en väsentlig del av den formella grund varpå terminsansvarig kan fatta beslut om att ge godkänt/underkänt på strimman (andra delar enligt ovan skall givetvis också vara uppfyllda). Kontakta terminsansvarig om någon student i gruppen inte utvecklas enligt förväntan. Då får man gemensamt försöka hantera det. Kontakten tages på ett tidigt stadium så att hjälpresurser kan sättas in. Godkänt strimma är en förutsättning för att få delta i slutprov (skriftlig, ev. muntlig tentamen, färdighetsprov).

9 9 (11) Angående halvtidsutvärdering och stadium II kommunikations prov Halvtidsutvärderingen på termin 3 för strimma studenterna. Studenterna får en möjlighet att bli utvärderade av ett annat handledar par och delvis nya studenter. Det är inte något prov som skall ske i den bemärkelse att man ska godkänna respektive inte godkänna dem. Det går till på följande sätt: Under termin 3 byter studenterna grupp. D.v.s. delar av gruppen byter med delar av gruppen från en annan grupp. Det tar tre tillfällen innan alla byt grupp. Dessa gånger skall studenter från den främmande VC samtala med patient och få återkoppling. Var frikostig med återkopplingen både det de gör bra och det som bör förbättras. Använd gärna Colin Coles fönster modell, flik 9. Då får studenten med sig en skriftlig utvärdering i form av fönstret Ni får, via mail, ett schema från T3 terminssekreterare på vilka studenter som kommer till er och vilka dagar de kommer. För att vara tydlig: DL+ HL skall vara kvar på era ordinarie VC dessa datum och det är studenterna som kommer till er. Ni får behålla delar av er grupp av studenter varje gång så att de kan visa de nya tillrätta. HL vid respektive grupp ombedes kontakta varandra i respektive byte grupper, när halvtidsutvärderingen är klar. Syftet är att jämföra sina bedömningar på respektive student. Om ni bägge två finner att en student är svag, vänligen kontakta strimma ansvarig Mats Foldevi för diskussion kring åtgärd. Kontaktdata till HL hittar ni på student det gruppindelnings dokument som bifogas mailet från T3 sekreteraren. Stadium II kommunikationsprov på termin 4. Vid de näst sista två strimma tillfällena under termin 4 kommer ett nytt byte av vårdcentral ske på samma sätt som under termin 3. Dock inte till samma VC som under T3. Halva strimma gruppen kommer då att genomföra videofilmade patientsamtal på annan vårdcentral, samtal som sedan gås igenom och bedöms av tentators paret, strimma läkare och handledare. Vid den gruppvisa genomgång av samtalen bedöms också studentens förmåga att analysera sitt samtal samt ge och ta återkoppling. Därefter enas tentators paret om en slutlig bedömning av prestationen vid samtalet och tentamenstillfället. Lärarna tenterar ej sina egna studenter. Beslut om godkänd eller underkänd tas av examinator på det bedömningsunderlag som tentatorerna gett, se medföljande bilaga.

10 Bedömningsformulär stadium II-tentamen kommunikation på T4 Student: Tentator dl: Tentator handl: Datum: Plats: Data om patient: 10 (11) 1. Etablera kontakt Hälsa Presentera sig Erbjuda plats Ögonkontakt Rumsarrangemang 2. Inleda samtalet Överlämna ordet Öppen invit Få patienten att berätta Patientens förväntningar på doktorn Förmedla värme/respekt 3 Gensvar Lyssna aktivt Använda pauser Stödjande/Bekräftande Be patienten förklara Kroppsspråk 4. Leda samtalet Styra Återföra Klarlägga pat:s uppfattning Klarlägga patientens tankar Efterfråga farhågor/oro 5. Formulera frågor Öppna frågor Adekvata frågor Klart språk Försäkra sig om förståelse Utforskande frågor 6. Undersökning Relevant Hänsyn till patient Respektfullt Handlag Ge besked 7. Avsluta sammanfatta Förbereda patienten Sammanfatta Klart språk/ej jargong Försäkra att patienten uppfattat Plats för korrigering 8. Tidsdisposition Inledning Inventering Undersökning Summering Avslutning 9. Uppvisa helhetssyn Beakta nätverk Beakta social situation Beakta patientens tankar/teorier Beakta konsekvenser Hälsobeteende 10. Förmåga att lära Analysera eget samtal Analysera andra samtal Ge återkoppling Ta emot återkoppling Aktiv i gruppen Sammanfattande bedömning UK? GK

11 Instruktioner för bedömning av samtalskonst med hjälp av mallen Bedömningsformulär stadium II tentamen kommunikation 11 (11) Inom varje huvudområde finns fem punkter listade. Kryssa i rutan om bedömningen är att studenten i samtalet visat/använt/utfört den angivna färdigheten. I många fall är detta enkelt och entydigt som när det gäller hälsa, andra färdigheter är inte att anse som uppfyllda om de inte tillämpats i en viss grad eller med en rimlig omfattning. Till exempel öppna frågor kan inte anses vara uppfyllt för att en enda öppen fråga förekommit. Här får DL/HL göra en bedömning att den aktuella färdigheten tillämpats i tillräcklig omfattning. Under rubriken tidsdisposition markeras delarna om de haft en rimlig omfattning. Alla dessa del komponenter ska sedan utgöra grund för den summerande bedömningen. Det går ej att ha en exakt matematisk nivå men riktmärket är att merparten (minst 3) av färdigheterna inom varje område bör vara uppfyllda, men med hänsyn till att samtalen kan ha olika innehåll och svårighetsgrad så gör DL/HLparet en summerande helhetsbedömning av studentens prestation. Denna ska resultera i någon av bedömningarna; Underkänd, Tveksamt/gränsfall, Godkänd. Vid underkänd och gränsfall kommer ytterligare bedömare se och skatta samtalet. Slutligt beslut om godkänd eller ej tas sen av examinator, med DL/HL bedömning som underlag, vid behov efter samråd med aktuella bedömare. HL/DL gör först sin egen bedömning vid granskning av det inspelade patientmötet, sedan görs en bedömning av den sista färdigheten, förmåga att lära, och därefter enas de två om en slutbedömning. Studenten ska få återkoppling på sin insats men det formella beslutet om godkännande tas av examinator på läkarprogrammet Personlig uppföljning "Loggbok" = anteckningsbok bör föras av varje student, med anteckningar över sina patienter (så att man kan följa vad man gjort och se till att det blir lite variation) och handledningstips i strimman. Bedömningsvariabler att delas ut ett ex till varje student (se strimma pärmen). Att användas som underlag så att studenterna vet vad de bedöms efter och med andra ord vad som är viktigt att lära sig. Kan med fördel göras inför kvartsamtalet i mitten på T2, som en hjälp för studenterna att få en "koll" på hur de ligger till. Varje student fyller i hur man själv uppfattar sig, distriktsläkare och handledare gör var sin oberoende bedömning, sedan diskuterar man på vilka punkter bedömningarna överensstämmer resp. skiljer sig åt. Med detta som utgångspunkt kan varje student formulera individuella mål och "träningsprogram" Målen och måluppfyllelsen förs in i "loggboken".