Rapport 2013:28. Effektivare samhällsbyggnadsprocess, med hjälp av digital teknik. fyra praktiska exempel avseende detaljplan och fastighetbildning

Transkript

1 Rapport 2013:28 Effektivare samhällsbyggnadsprocess, från ide till färdig byggnad, med hjälp av digital teknik fyra praktiska exempel avseende detaljplan och fastighetbildning

2

3 Effektivare samhällsbyggnadsprocess, från ide till färdig byggnad, med hjälp av digital teknik fyra praktiska exempel avseende detaljplan och fastighetbildning Boverket december 2013

4 Titel: Effektivare planeringsprocess, från idé till färdig byggnad, med hjälp av digital teknik Fyra praktiska exempelavseende detaljplan och fastighetsbildning Rapport: 2013:28 Utgivare: Boverket december 2013 Upplaga: 1 Antal ex: 80 Tryck: Boverket internt ISBN tryck: ISBN pdf: Sökord: planarbete, harmonisering, digital information, informationssamverkan, informationsförsörjning, planprocessen, genomförandeprocessen, kommunala planer, digital lagring, e-tjänster, e- förvaltning Dnr: Boverket /2010, Lantmäteriet /3121 Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: Fax: E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats. Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. Boverket 2013

5 3 Förord Denna rapport redovisar framställningen av fyra demonstratorer (proof of concept) som illustrerar hur en samordnad detaljplane- och fastighetsbildningsprocess kan byggas och fungera i en helt digital miljö. Fyra företagskonstellationer erbjöd sig att beskriva en sådan samordnad process, för att på så sätt visa på de möjligheter och brister som ryms inom nuvarande regelverk och samarbetsmodeller. Företagskonstellationerna samverkade med kommuner som de har affårsfdrbindelser med. Rapporten är en sammanställning av företagskonstellationernas resultat och deras önskemål om hur en fortsatt utveckling aven digital samverkan kan möjliggöras av myndigheter och av lagstiftare. Programmet SPF sammanfattar de generella slutsatserna ur demonstratorredovisningama och pekar också på angelägna insatser som kan utföras inom offentlig sektor för att vidareutveckla en samordnad och digital detaljplane- och fastighetsbildningsprocess. Rapporten har sammanställts av Mikael Jardbrink, Alexandra Jeppsson, Bo Nilsson och Maria Rydqvist, Boverket, Karolina Andersson, Mats Halling, Viola Härenby, Per-Anders Karlgren och Ewa Swensson, Lantmäteriet. Boverket, Lantmäteriet och SKL framför sitt varma tack till företag och kommuner och inte minst till de personer som deltagit i arbetet. Styrgruppen i SPF 3 december 2013 Susann Bard ( Boverket, ordförande Lundqui'it~ Lantmäteriet, vice ordf," Per Mosseby Sveriges kommuner och landsting

6 4 Effektivare planeringsprocess, från idé till färdig byggnad, med hjälp av digital teknik

7 5 Innehåll Sammanfattning Inledning... 9 Med digital samverkan går det snabbare från idé till färdig byggnad Demonstrator fyra praktiska exempel Bakgrund Medverkande företag Förutsättningar Redovisning av fyra exempel Digpro Solutions AB och CGI (f.d. Logica) i samarbete med Stockholms stad IT S-GROUP Solutions AB i samarbete med EDP Consult AB Tekis AB tillsammans med andra Addnodeföretag (Mittbygge, CAD-Q) Vianova System Sweden AB i samarbete med Skövde kommun Utvärdering av leveranser Utvärdering av målen för demonstratorn Utvärdering av kraven på demonstratorn Presentation av resultatet Sammanfattande bedömning av arbetet med demonstratorerna 18 Leverantörernas erfarenheter och utvecklingsbehov Vår sammantagna bedömning av utvecklingsbehov i framtiden Slutord Bilagor Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

8 6 Effektivare planeringsprocess, från idé till färdig byggnad, med hjälp av digital teknik

9 7 Sammanfattning Boverket och Lantmäteriet arbetar tillsammans för att skapa bättre förutsättningar för planerare och fastighetsbildare att samverka i samhällsbyggnadsprocessen. Detta arbete sker i en programorganisation med namnet Sammanhållen detaljplane- och fastighetsbildningsprocess, förkortad SPF. Boverket och Lantmäteriet bjöd in, i en öppen förfrågan, programvaruleverantörer att praktiskt visa i en så kallad demonstrator hur en digitalt samordnad detaljplanering och fastighetsbildning kan organiseras och fungera. Fyra företagskonstellationer accepterade inbjudan och färdigställde, inom angiven tid, sina demonstratorer. Denna rapport beskriver kortfattat resultatet av företagskonstellationernas arbete samt deras erfarenheter och förslag till fortsatt utveckling. Rapporten innehåller också arbetsgruppens, nedan benämnda som vi, förslag till fortsatt arbete. Demonstratorerna visar att det är möjligt att hitta lösningar som fungerar bra inom en enskild kommun. Det går också att hitta lösningar mellan olika programvaror, men det kräver en speciell lösning i varje enskilt fall. Demonstratorerna visar också goda exempel på hur man kan förena tekniklösningar som stödjer karthantering och detaljplanering med ärendehantering och processtyrning. Däremot visade det sig svårare att hitta generella lösningar, enligt modellen digital samverkan, där IT-system fritt kan kombineras. I denna rapport ligger fokus på användning av digital teknik för att: försörja verksamheter med information hålla ihop en verksamhet som kräver samverkan mellan flera intressenter förmedla resultatet av arbetet detaljplanen till efterföljande delar i samhällsbyggnadsprocessen. En viktig del i arbetet har varit att synliggöra de problem som behöver hanteras för att en digital samverkan mellan myndigheter och kommuner ska komma till stånd. Vi har kommit fram till att det viktigaste att ta tag i nu är: Att alla myndigheter och kommuner ska ges skyldighet att tillhandahålla information ur den egna verksamheten i former som kan återanvändas och vidareanvändas (förädlas och utvidgas i efterföljande processer). Detta innebär att information inte bara ska vara tillgänglig utan även vara tillgänglig i sådan form att den kan utbytas mellan olika verksamheter, organisationer och informationssystem. Att ett ramverk innefattande tydliga regler, metoder och motiv för att en digital samverkan ska utvecklas. Detta är en förutsättning för att olika verksamheter rutinmässigt ska kunna utbyta information digitalt. Vi kan också konstatera att det idag saknas generella lösningar där olika IT-system fritt kan kombineras. Det handlar till exempel om system som ger stöd till ärendehantering, informationshantering och detaljplanering och karthantering. Alla som har medverkat i demonstratorprojektet har

10 8 Effektivare planeringsprocess, från idé till färdig byggnad, med hjälp av digital teknik förklarat att de vill medverka till en sådan ökad valfrihet för kunden och ökad konkurrens. Under arbetets gång har leverantörerna uttryckt att de är intresserade av att delta i ett gemensamt utvecklingsarbete för att åstadkomma standardiserade begrepp och modeller inom samhällsplaneringen, förutsatt att finansiering för detta kan säkerställas. Sådana framtagna gemensamma grunder måste utgöra en given utgångspunkt för fortsatt utveckling av tillämpningar inom processerna för detaljplanering och fastighetsbildning

11 9 1 Inledning Med digital samverkan går det snabbare från idé till färdig byggnad Utgångspunkten för arbetet som redovisas i denna rapport är att det med hjälp av digital teknik går att utföra arbetet med detaljplanering och fastighetsbildning snabbare och därmed förkorta handläggningstiden fram till byggklara projekt och inflyttningsklara byggnader. Genom att utnyttja digital teknik uppstår ett antal nyttor: 1. Det ska gå snabbare att komma från idé till färdig byggnad. 2. Det ska vara enkelt att i planarbete och fastighetsbildning återanvända information som redan tidigare finns insamlad och lagrad hos stat och kommun. 3. Informationen i detaljplanen i digital form ska kunna vidareanvändas för att effektivisera efterföljande moment i samhällsbyggnadsprocessen, exempelvis bygglovgivning och fastighetsbildning. 4. Bättre fungerande marknad. Kommunen ska genom koncept med tjänstebaserat informationsutbyte i mindre omfattning än idag vara bunden till en systemleverantör. 5. En knuff framåt i innovativ riktning. Genom att staten, här i form av Boverket och Lantmäteriet, engagerar sig i utformningen av framtida lösningar påverkas hela samhällsbyggnadsbranschen och därigenom påskyndar utvecklingstakten.

12 10 Effektivare planeringsprocess, från idé till färdig byggnad, med hjälp av digital teknik

13 11 2 Demonstrator fyra praktiska exempel 2.1 Bakgrund Boverket och Lantmäteriet arbetar tillsammans för att skapa bättre förutsättningar för planerare och fastighetsbildare att samverka i samhällsbyggnadsprocessen. Detta arbete sker främst i en programorganisation som betecknas Sammanhållen detaljplane- och fastighetsbildningsprocess som förkortas SPF. Som ett led i SPF- arbete bjöd Boverket och Lantmäteriet i december 2012 in företag till att medverka i utveckling av teknisk arkitektur för tillämpningar som stöder processen samordnad detaljplanering och fastighetsbildning. Vi använder begreppet demonstrator som namn på en beskrivning av arbetsflödet för att ta fram detaljplan och genomföra fastighetsbildning. Av inbjudan till företagen framgick varför vi såg behov av att få fram demonstatorer: Regeringen har ett stort intresse för att öka bostadsbyggandet och få till effektivare hantering av alla de steg som kan främja bostadsbyggandet. Vårt arbete i SPF är ett led i detta. SPF:s idéer och resultatet under kommande år följs och stöds av E-delegationen. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har under 2013 detaljplanering och bygglov som fokusområden. Det finns en utveckling mot e-förvaltning inom sektorn detaljplanering och fastighetsbildning som kommer att leda till att PBL behöver förändras för att stödja digital hantering. Inom en inte allt för avlägsen framtid, menar vi, att landets samtliga kommuner kommer att införa verksamhetsstödjande system för att med hjälp av samverkande tjänster realisera en sammanhållen detaljplanerings- och fastighetsbildningsprocess.

14 12 Effektivare planeringsprocess, från idé till färdig byggnad, med hjälp av digital teknik Medverkande företag Inbjudan, i form av en öppen förfrågan på Boverkets och Lantmäteriets hemsidor, gav möjlighet att samverka mellan företag och med kommuner. Graden av samverkan bestämdes av medverkande leverantörer. Fyra konstellationer anmälde sitt intresse och levererade demonstratorer: Digpro Solutions AB och CGI (f.d. Logica) i samarbete med Stockholms stad IT S-GROUP Solutions AB i samarbete med EDP Consult AB Tekis AB tillsammans med andra Addnodeföretag (Mittbygge, CAD-Q) Vianova System Sweden AB i samarbete med Skövde kommun. Överenskommelser slöts med företagen om samverkan 1 och arbetet genomfördes under perioden februari-juli Förutsättningar De fyra företagskonstellationerna gavs följande förutsättningar för arbetet: Demonstratorn ska användas för huvudsakligen två ändamål som proof of concept, dvs. som en bekräftelse på att den teoretiska modellen (se figur 1 på följande sida) håller för en realisering med rimliga och realistiska insatser. som stöd i SPF:s utvecklingsarbete och vid introduktion och utbildning. Målgrupperna är i första hand politiker och tjänstemän med ansvar för finansiering av utveckling och förändringsledning verksamhetsledning/förändringsledning inom verksamhetsområdena detaljplanering och fastighetsbildning e-delegationen, särskilt arbetsgruppen för interoperabilitet högskolor och andra lärosäten som utbildar morgondagens planerare och fastighetsbildare. En viktig del av vår beställning till företagskonstellationerna har varit illustrationen på följande sida som visar Boverkets och Lantmäteriets idealbild av tillämpning av digital samverkan inom samordnad detaljplanering och fastighetsbildning. 1 Sweco Position AB anmälde intresse och överenskommelse slöts med företaget. De valde dock att inte leverera någon demonstrator inom ramen för utsatt tid utan istället följa projektets utveckling som observatörer.

15 2 Demonstrator fyra praktiska exempel 13 Figur 1. Bilden visar Boverkets och Lantmäteriets modell för hur digital samverkan ska tillämpas i detaljplane- och fastighetsbildningsprocessen i framtiden. Figuren visar stiliserat processerna för detaljplanering och fastighetsbildning. Fastighetsbildningsprocessen är samordnad med, och löper parallellt med detaljplaneprocessen. Information ska tillföras processen från externa källor och information ska utväxlas mellan de i processen medverkande organisationerna. Huvudprocessen detaljplanering, som ägs av kommunen, bryts upp i delprocesser. Dessa kan ägas av kommunen, en statlig myndighet eller ett företag. Helheten hålls ihop med hjälp av informationsutbyten mellan respektive organisations ärendehanteringssystem i form av bastjänster. Bastjänsterna ligger till grund för efterföljande steg i samhällsplaneringsprocessen, såsom exempelvis bygglovgivning. BIM (Building Information Model) används för att sammanställa bygg- och projekteringsinformation i tre dimensioner. Detta är en teknik under utveckling. BIM används främst av stora aktörer t.ex. Trafikverket, SKANSKA med flera inom bygg- och anläggningsbranschen.

16 14 Effektivare planeringsprocess, från idé till färdig byggnad, med hjälp av digital teknik 2.2 Redovisning av fyra exempel Samtliga leverantörer redovisade sina resultat på ett gediget och pedagogiskt sätt. Presentationerna byggde på fungerande lösningar som användes i det dagliga arbetet hos användarna (kommunerna). Digpro Solutions AB och CGI (f.d. Logica) i samarbete med Stockholms stad IT Konstellationen har levererat en beskrivning av ett handläggningssystem som samverkar med ett system för detaljplanering med koppling till arkivhantering samt kartredovisning i hela planeringsprocessen, fram till fastställd detaljplan med digital signatur. Denna lösning används bland annat för att stödja Stockholms stadsbyggnadskontors planprocess. Digpro levererar den geografiska informationsplattformen dpmap med modulerna dpcadaster och Detaljplan. dpmap används tillsammans med ärende- och dokumenthanteringssystemet Public 360, för redigering och dokumentation av stadens geografiska data samt för karttjänster via Stockholms stads hemsida. CGI levererar det ärende- och dokumenthanteringssystem, Public 360, som används för att stödja planprocessen i Stockholms stad, Södertälje kommun och Umeå kommun. CGI levererar även Public 360 för att användas som stöd i flera olika processer inom myndighetsutövning, till exempel Socialstyrelsen och Kemikalieinspektionen. Lösningen presenterades i form av en powerpoint-presentation med talmanus samt en skriftlig rapport. S-GROUP Solutions AB i samarbete med EDP Consult AB Konstellationen har levererat en beskrivning av hur en sammanhållen detaljplanering och fastighetsbildning kan genomföras. Programvarorna som ligger bakom beskrivningen är GEOSECMA Fysisk planering och EDP ByggReda. Beskrivningen innehåller intervjuer med planerare i Karlskrona och Nybro kommuner och en byggherre. Ett fiktivt ärende har presenterats avseende upprättande av en detaljplan för en extern handelsplats. Konstellationen har betonat vikten av standarder för utbyte av information mellan berörda organisationer. Lösningen presenterades i form av en film samt en skriftlig rapport. Tekis AB tillsammans med andra Addnodeföretag (Mittbygge, CAD-Q) Konstellationen har levererat en beskrivning av ett handläggningssystem som samverkar med ett system för detaljplanering med betoning på planering och uppföljning av stadsbyggnadsärenden samt kartpresentation i hela planeringsprocessen fram till fastställd detaljplan. Den teknik som beskrivs i Tekis demonstrator finns på plats redan idag. Flera av de kommuner som är kunder till Tekis har implementerat stora delar av den teknik som krävs och har en mer eller mindre sammanhållen digital process i sin verksamhet. Lösningen presenterades i form av powerpointpresentationer, i programvaran Prezi, samt en skriftlig rapport.

17 2 Demonstrator fyra praktiska exempel 15 Vianova System Sweden AB i samarbete med Skövde kommun Konstellationen har levererat en beskrivning av hur ett ärende som rör bostadsbebyggelse handläggs i Skövde kommun idag. Demonstratorn visar ärendets hantering i ett handläggningssystem som samverkar med ett system för detaljplanering. Kartpresentation finns i hela planeringsprocessen fram till fastställd detaljplan De centrala verksamhetssystemen är Castor/Comprima/Trossen. Som kartstöd används AutoCadMap3D/Novapoint samt Kartwebb Autodesk AIMS internt och externt. Systemen är delvis integrerade med varandra och utbyter en del information. Systemmiljön är relativt komplex då information hämtas från andra system och aktörer, exempelvis Lantmäteriet. Lösningen presenterades i form av en powerpointpresentation med talmanus. Presentationen omfattar också en beskrivning av hur införandet av det digitala arbetssättet inom Skövde kommun har skett. 2.3 Utvärdering av leveranser Utvärdering av målen för demonstratorn SPF:s intresse var att göra det begripligt hur expertsystem för detaljplanering och fastighetsbildning kan kopplas till ärendehantering och hur ärendehanteringssystem hos olika organisationer kan samverka. Vi tänkte oss att demonstratorerna skulle vara ett sätt att visa en teknisk lösning för en begränsad och välkänd del av detaljplane- och fastighetsbildningsprocessen. Målet för demonstratorn var att aktiviteterna skulle visa: 1. Att det går att hämta informationen i grundkartan som en tjänst (bastjänst) Utvärdering av demonstratorerna visar att grundkartan inte finns tillgänglig som en tjänst och har därför inte kunnat genomföras. 2. Tillämpning i ett ärendehanteringssystem hos kommunen. Hålla ihop ärendet. Hantera det successivt framväxande planförslaget i digitalt bearbetningsbar form (ärendehanteringstjänst). Informationsmängden i kommunens ärendehanteringssystem ska kunna utbytas i växelverkan med den informationsmängd som finns i ärendehanteringssystemet hos lantmäterimyndigheten. Utvärdering av demonstratorerna visar att det finns goda exempel på digital sammanhållen ärendehantering inom en förvaltning (ett kontor) inom en kommun. Däremot finns inga exempel på samverkande digital ärendehantering mellan stat och kommun. Samverkan med lantmäterimyndighetens (fastighetsbildningens) ärendehanering sker med manuella rutiner i parallella system. 3. Hur planförslag upprättas med hjälp av expertsystem (verksamhets- /expertsystemtjänst). Utvärdering av demonstratorerna visar att planer tas fram i expertsystem som dock inte är kopplade till ärendehanteringen via tjänster utan snarare via integrationslösningar inom en systemfamilj.

18 16 Effektivare planeringsprocess, från idé till färdig byggnad, med hjälp av digital teknik 4. Hur beslut om fastighetsbildning upprättas med planen som underlag, dvs. en utvecklad fastighetsrättslig genomförandebeskrivning (expertsystemtjänst). Utvärdering av demonstratorerna visar att detta inte har kunnat genomföras. Utvärdering av kraven på demonstratorn Medverkande intressenter hade frihet att själva bestämma tekniklösningar och presentationer under iakttagande av nedanstående krav och önskemål. Funktionella krav på demonstratorn Demonstratorn ska 1. Stödja en samordnad och sammanhållen detaljplaneringsfastighetsbildningsprocess enligt beskrivningen i bilaga 2 Utvärdering av demonstratorerna visar på ambitioner hos leverantörerna att följa beskrivningen, men ingen leverantör har konkret visat en sammanhållen digital process. 2. Visa hur IT-stödet kan utformas moduluppbyggt av fristående komponenter som samverkar med hjälp av bastjänster över väldefinierade informationsgränssnitt Utvärdering av demonstratorerna visar att detta inte har skett i någon tillämpning. 3. Visa tillämpningen av planstandarden SS Utvärdering av demonstratorerna visar att standarden tillämpats för uppbyggnad av ett systems interna datamodell i något fall. 4. Visa hur planinformationen kan levereras i form av tjänster, bland annat tjänsten plankarta Utvärderingen av demonstratorerna visar att det går att presentera plankartan som en bild enligt Boverkets rekommenderade manér, vilket är standarden i dagsläget. Däremot har ingen av leverantörerna visat hur informationen i plankartan kan hanteras som en tjänst. 5. En systembeskrivning för demonstratorn ska dokumenteras. Syftet är att tolka hur flödet av information och tjänster fungerar. Utvärdering av demonstratorerna visar att detta har levererats i samtliga fall. 6. Erfarenheter från utvecklingsarbetet ska dokumenteras så att det framgår vilka problem som uppkommit och vilka förändringar som bör göras för att underlätta fortsatt arbete. Det bör framgå vad som är genomförbart idag och vilka delar som behöver vidareutvecklats. Det bör även framgå vilka delar som bör utvecklas av programvaruleverantörer och vilka delar som staten bör tillhandahålla. Utvärderingen visar att detta har levererats av samtliga. Se bilagorna Resultatet av demonstratorn ska kunna visas på en vanlig dator eller läsplatta och det ska medfölja en manual hur visningen ska ske. Utvärderingen visar att detta har levererats av samtliga. Se bilagorna 5-8.

19 2 Demonstrator fyra praktiska exempel 17 Funktionella önskemål på demonstratorn Demonstratorn bör visa ett flöde som illustrerar hur 1. ett ärende läggs upp i kommunens generella ärendehanteringssystem Utvärdering av demonstratorerna visar att kommunerna idag vanligen inte arbetar med kommungemensamma ärendehanteringssystem. Däremot finns ofta ärendehanteringssystem hos de kommunala förvaltningar som hanterar samhällsbyggnadsprocesserna. Alla leverantörer visar hur ärendehanteringssystemen används för planering, styrning och uppföljning av planarbetet och bygglovsprocessen. 2. informationen i grundkartan tas in till ärendehanteringssystemet Utvärderingen av demonstratorerna visar att grundkartan inte hanteras på detta sätt utan att informationen istället läggs i kommunens kartbas om den inte redan finns där 3. förslag till detaljplan konstrueras och revideras i en iterativ process med koppling till ärendehanteringssystemet Utvärdering av demonstratorerna visar att här har flera kommuner kommit långt i tillämpningen av digital teknik. Flera demonstratorer har visat på goda exempel. 4. successiva steg i ärendet (förslag, samråd, beslut, lagakraft) avspeglar sig i ärendet och i planinformationen Utvärdering av demonstratorerna visar goda exempel. Även inom detta område har företagen kommit långt i utvecklingen. 5. informationen om de fastighetsrättsliga konsekvenserna kan samutnyttjas för presentation av a. fastighetsrättslig konsekvensbeskrivning tillhörande detaljplanen b. fastighetsrättslig beskrivning och förrättningskarta (motsvarande aktbilaga BE och KA) i fastighetsbildningsärende Utvärdering av demonstratorerna visar att ingen har gjort den kopplingen. Underhand har från en leverantör framförts att en sådan koppling kräver en stor utvecklingsinsats. 6. Resultatet av ett planarbete resulterar i en datamängd varur olika bastjänster kan erbjudas. En sådan tjänst ska vara presentation av en plankarta med utformning enligt Boverkets anvisningar. Utvärderingen av demonstratorerna visar att plankartor har redovisats enligt Boverkets anvisningar, dock inte som någon tjänst. Presentation av resultatet Företagen skulle framställa ett presentationsmaterial (till exempel Power Point eller film) som visar uppbyggnaden av systemet och informationsflödet genom hela processen. Leverantörerna har levererat detta på ett förtjänstfullt sätt genom film, Power Pointpresentationer och rapporter, se bilagorna 1-8.

20 18 Effektivare planeringsprocess, från idé till färdig byggnad, med hjälp av digital teknik 2.4 Sammanfattande bedömning av arbetet med demonstratorerna Nedan följer en sammanfattande generell beskrivning av de brister inklusive förbättringsförslag som leverantörerna har lämnat. Leverantörernas egna bedömningar och utförliga redovisningar av utvecklingsbehov finns i deras rapporter, bilaga 3-6. Deras redovisningar omfattar också rekommendationer om arbetsrutiner och samverkan mellan parter. Vår bedömning följer avslutningsvis. Leverantörernas erfarenheter och utvecklingsbehov Det är inte ovanligt att det kartmaterial som används är undermåligt, till exempel att kvalitetsmärkningen (metadata) inte är konsekvent eller heltäckande. De medverkande menar att det är viktigt att all information innehåller uppgift om vilken kvalitet den har. Det gäller flera kvalitetsmått såsom lägesnoggrannhet, fullständighet och aktualitet. Leverantörerna efterlyser tillgång till en tjänst som på ett standardiserat sätt (fritt) levererar en grundkarta över ett begränsat område. Generella och specifika digitala planeringsunderlag efterfrågas. Tjänster bör också finnas för annan information av intresse, till exempel miljörelaterad information, riskområden, trafikinformation m.m. Vi kan konstatera att ingen av kommunerna som har varit med i arbetet har koppling till länsstyrelsens ärendehanteringssystem, vilket inte heller har efterfrågats. Även leverantörerna framhåller att ärenden som passerar flera interna och/eller externa myndighetsgränser idag inte kan hanteras i en sammanhållen digital process. Detta är dock inte omöjligt men det kräver en mängd åtgärder vilka inte närmare nämnts i detta sammanhang. Leverantörerna önskar att ett antal bastjänster utvecklas inom planoch fastighetsbildningsområdet såsom till exempel för fastighetsförteckningar samt för mina ärenden och mina meddelanden avseende detaljplanering. Leverantörerna ser vinster med att sammankoppla digital planeringsoch fastighetsbildningsprocess med en digital bygglovsprocess. I denna kan till exempel en digital karttjänst med en egen bygglovkarta kunna ingå. Eftersom det finns många oklarheter efterlyser leverantörerna riktlinjer om hur myndigheter ska hantera upprättande och utlämnande av digitala handlingar, framför allt om digitalt utlämnande och tillämpningen av digitala signaturer. Flertalet kommuner har tagit fram egna regler för hur arkivering av digitala handlingar ska ske. Leverantörerna anser att det borde finnas en uttalad skyldighet för statliga myndigheter att ta emot handlingar i digital form för att en övergång till digitala arkiv ska få genomslag. Alla berörda har samstämmigt förklarat att man vill medverka till större öppenhet och ökad valfrihet för kunden och därmed till ökad konkurrens. Vår sammantagna bedömning av utvecklingsbehov i framtiden Inledningsvis delar vi leverantörernas uppfattning enligt ovan om önskvärda utvecklingsinsatser.

21 2 Demonstrator fyra praktiska exempel 19 Demonstratorerna visar att det är möjligt att hitta lösningar som fungerar bra inom en enskild kommun. Det går också att hitta lösningar mellan olika programvaror, men det kräver en speciell lösning i varje enskilt fall. Demonstratorerna visar också goda exempel på hur man kan förena tekniklösningar som stödjer karthantering och detaljplanering med ärendehantering och processtyrning. Däremot visade det sig svårare att hitta generella lösningar, enligt modellen digital samverkan, där ITsystem fritt kan kombineras. Ärendehanteringssystemen har en central roll för att styra och följa upp verksamheten. I samtliga demonstratorer kan man följa flödet i ett detaljplaneärende som hanteras i ett ärendehanteringssystem. En av slutsatserna vi drar är att ramverk och riktlinjer för digital samverkan bör tas fram på nationell nivå. I detta ingår till exempel att definiera vad som menas med ett ärende och samtidigt slå fast att digitalt överförd information är lika tillförlitlig som skriftlig. Vidare behöver åtgärder vidtas på nationell nivå för att strama upp ansvar och former för tillhandahållande av samhällsgemensam information. Till exempel kan Boverket få ett ansvar om att definiera tjänsten plankarta.

22 20 Effektivare planeringsprocess, från idé till färdig byggnad, med hjälp av digital teknik

23 21 3 Slutord Samtliga leverantörer har beskrivit att arbetet med demonstratorerna har varit mycket utvecklande och lärande. Från Boverkets och Lantmäteriets sida har vi fått ökad kunskap och många av våra idéer har konkretiserats. Vi har fått insikt om de dagliga problemen som finns för införande av digital samverkan i detaljplane- och fastighetsbildningsprocessen. Vi tror att dessa problem är generella för all typ av digital samverkan. Vi har också kunnat konstatera att det vi trodde var möjligt, att visa på informationsutbyte genom tjänster, inte alls kunnat tillämpas i detaljplane- och fastighetsbildningsprocessen. Nästa steg i utvecklingsarbetet bör därför vara att Boverket och Lantmäteriet definierar och marknaden skapar de tjänster som behövs i en digital sammanhållen detaljplane- och fastighetsbildningsprocess utifrån de ramverk och riktlinjer som tas fram på nationell nivå. Detta lägger också grunden för en digital bygglovsprocess. Det finns en tydligt uttryckt vilja hos leverantörerna att medverka i ett nationellt utvecklingsarbete rörande framtagning av standarder, begrepps- och informationsmodeller. Detta måste ske under ledning av och med finansiering från de offentliga användarna (myndigheter och kommuner). Slutligen vill såväl leverantörerna som vi i arbetsguppen understryka att en av de viktigaste förutsättningarna för att lyckas genomföra en sammanhållen digital planerings- och fastighetsbildningsprocess är att det arbetssätt och den standard och tjänster som tas fram blir allmänt normerande och tillämpas av programvaruutvecklare och användare.

24 22 Effektivare planeringsprocess, från idé till färdig byggnad, med hjälp av digital teknik

25 23 Bilagor Bilaga 1 Förfrågan om medverkan i utveckling av en sammanhållen digital detaljplaneprocess Bilaga 2 Underlag för intresseförfrågan demonstrator Bilaga 3 Digpro Solutions AB och CGI (f.d. Logica) i samarbete med Stockholms stad IT Bilaga 4 S-GROUP Solutions AB i samarbete med EDP Consult AB Bilaga 5 Tekis AB tillsammans med andra Addnodeföretag (Mittbygge, CAD Q) Bilaga 6 Vianova System Sweden AB i samarbete med Skövde kommun