RESULTATREDOVISNING... 9 ÖVRIGA MÅL OCH ÅTERRAPPORTERINGSKRAV FÖR HÖGSKOLAN VÄST... 35

Transkript

1 Årsredovisning 2008

2

3 Innehåll INLEDNING...3 Rektors tillbakablick... 4 Studentkårens tillbakablick... 8 RESULTATREDOVISNING... 9 KVALITETSARBETE...9 Högskolepedagogisk utbildning INTERNATIONALISERING...11 JÄMSTÄLLDHET Utbildningsprogram med ojämn könsfördelning Områden i forskarutbildning med ojämn könsfördelning Rekrytering och befordran av lärare Rekrytering av prefekter, studierektorer och avdelningsledare Andelen kvinnor bland akademiska ledare...15 Jämställdhetsarbetet Rekrytering lärare av underrepresenterat kön Jämställdhet och genusperspektiv i utbildningen BREDDAD REKRYTERING Resultat för perioden Utbildningsutbud och rekrytering under Insatser under perioden Informations- och vägledningsinsatser Samverkan med gymnasieskolor ÖVRIGA MÅL OCH ÅTERRAPPORTERINGSKRAV...23 Ny examensstruktur Reell kompetens Alternativt urval Dimensionering av lärarutbildning Forum för skolutveckling Uppdragsutbildning ÖVRIGA MÅL OCH ÅTERRAPPORTERINGSKRAV INOM FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING...29 Rekrytering till forskarutbildning Övriga mål och återapporteringskrav inom forskning och forskarutbildning Kvalitet och effektivitet i forskarutbildningen Genomströmning i utbildning på forskarnivå Påbörjad forskarutbildning Avlagda examina Utbildningsvetenskaplig forskning och forskarutbildning Samarbeten med andra universitet och högskolor ÖVRIGA MÅL OCH ÅTERRAPPORTERINGSKRAV FÖR HÖGSKOLAN VÄST Mål för antalet avlagda examina Redovisning mål examina Mål helårsstudenter Rekryteringsmål för professorer och lektorer Matematiksatsning ÅTERRAPPORTERINGSKRAV FRÅN HÖGSKOLEFÖRORDNINGEN OCH FÖRORDNING OM ÅRSREDOVISNING OCH BUDGETUNDERLAG Studentinflytande Kompetensförsörjning Sjukfrånvaro

4 FINANSIELL REDOVISNING Ekonomisk översikt Resultaträkning Balansräkning Resultat per verksamhetsgrenar Anslagsredovisning Notförteckning Fond- och egendomsförvaltning Erhållna gåvor och donationer ÖVRIGT Högskolestyrelsen - Underskrifter Redovisning av högskolestyrelsens ledamöters ersättningar under budgetåret Uppgifter om styrelsen Organisation BILAGOR Regleringsbrevets bilaga 44 Tabell 1 Intäkter för grundutbildning Regleringsbrevets bilaga 44: Tabell 2 Redovisning av antalet helårsstudenter, helårsprestationer samt redovisning av intäkter på grundutbildningsanslaget Regleringsbrevets bilaga 44: Tabell 3 Redovisning av högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå Regleringsbrevets bilaga 45: Väsentliga uppgifter Tabeller Tabell 1: Antalet lärare i högskolepedagogisk utbildning Tabell 2: Antalet in- och utresande studenter Tabell 3: Antal studenter i utbildning (reg. individer) Tabell 4: Programutbildningar med ojämn könsfördelning inom vård-, lärar- och teknisk utbildning Tabell 5: Andelen män och kvinnor i forskarutbildning , uppdelat på vetenskapsområde...14 Tabell 6: Fördelning av män och kvinnor i ledningsfunktioner (Mätdatum 31/12)...15 Tabell 7: Antal anställda (exklusive timanställda. Mätdatum 31/12)...16 Tabell 8: Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive år...19 Tabell 9: Andel med arbetarbakgrund, nybörjare respektive år...19 Tabell 10: Andel med utländsk bakgrund, nybörjare respektive år...19 Tabell 11 Avgiftsbelagd verksamhet år där intäkterna disponeras, tkr...27 Tabell 12: Uppdragsutbildning, poänggivande Tabell 13: Antal år i forskarstudier för aktiva doktorander sista december Tabell 14: Antal personer som påbörjat forskarutbildning , uppdelat på vetenskapsområde...31 Tabell 15: Antalet avlagda examina Tabell 16: Examina Tabell 17: Examina inom ingenjörsutbildning samt övriga examina med inriktning teknik Tabell 18: Examina inom sjuksköterskeutbildning Tabell 19: Antalet utfärdade lärarexamina och motsvarande Tabell 20: Val av inriktning mot arbete i förskola/förskoleklass Tabell 21: Utfall jämfört med mål helårsstudenter åren avseende antalet HST inom NT området...37 Tabell 22: Antal anställda professorer och lektorer per år Tabell 23: Sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid Tabell 24: Långtidssjukskrivning i % av total sjukfrånvaro

5 Inledning Årsredovisningen omfattar de mål och återrapporteringskrav som finns i regleringsbrev avseende Gemensamma bestämmelser för universitet och högskolor m.m., den återrapportering som skall göras enligt högskoleförordningen samt de för Högskolan Väst myndighetsspecifika återrapporteringskrav som finns i regleringsbrev och regeringsbeslut. Riksdagen har beslutat om verksamheten vid universitet och högskolor m.m. för budgetåret 2008 (prop 2007/08:1). Enligt regleringsbrev avseende gemensamma bestämmelser för universitet och högskolor m.m., består högskoleverksamheten av verksamhetsgrenarna grundläggande högskoleutbildning och forskning och forskarutbildning eller konstnärligt utvecklingsarbete. Övergripande mål för verksamhet vid universitet och högskolor återfinns i högskolelagen (1992:1434). Bestämmelser om uppföljning av verksamhet vid universitet och högskolor i årsredovisningen finns i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, donationsförordningen (1998:140) och i 1 kap. 7 högskoleförordningen 1993:100). Målet för utbildningspolitiken är att Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. Målet för verksamhetsområdet högskoleverksamhet är att kvaliteten och internationella konkurrenskraften skall öka inom högre utbildning och forskning. Den högre utbildningen skall svara mot studenternas efterfrågan och även mot arbetsmarknadens behov. Årsredovisningen inleds med sammanfattningar över det gångna året ur rektors och studentkårens perspektiv. Därefter kommer två huvuddelar - en resultatredovisning och en finansiell redovisning. Resultatredovisningen har sin grund i de återrapporteringskrav som finns i förordningar och regleringsbrev. Inledningsvis redovisas de återrapporteringskrav som anges i olika förordningar och därefter de återrapporteringskrav som finns i regleringsbrevet för Återrapporteringskrav redovisas i den ordning de upptas i regleringsbrevet. Generella återrapporteringskrav gäller i princip alla högskolor och universitet men varje högskola och universitet har därutöver sina specifika återrapporteringskrav. Högskolan Västs specifika återrapporteringskrav återfinns sist i resultatredovisningen. Varje återrapporteringskrav anges först i en inrutad text, varefter högskolans svar på återrapporteringen redovisas. Alla återrapporteringar skall kunna verifieras med ett underlag som finns samlat på högskolans förvaltning och som årligen granskas av Riksrevisionen. Den finansiella redovisningen är uppställd så som anges i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns tre mer övergripande sammanfattningar i årsredovisningen. Dels rektors och studentkårens tillbakablick i inledningen av årsredovisningen. Dels också Bilaga 45 Sammanställning över väsentliga uppgifter. 3

6 Rektors tillbakablick Ett alldeles särskilt år Året 2008 hamnar utan tvekan i Högskolan Västs historieböcker som ett alldeles särskilt år. Från och med augusti finns hela högskolan samlad på ett gemensamt campus. Ett arbete som inleddes hösten 2001, och som via modiga beslut i styrelsen 2003 och 2004, med byggstart januari 2006 och med första inflyttning juni 2007, fick ett värdigt avslut med den invigning som förrättades av högskoleministern, Lars Leijonborg, och kårordföranden, Benny Norén, under överseende av universitetskanslern Anders Flodström. Invigningen, fredagen den 12 september, var verkligen en strålande fest! Jag har aldrig tidigare fått så många spontana uppskattningsord från både personal och externa gäster, inte minst kring våra nya faciliteter och dess fantastiska möjligheter! Och visst kan man hoppas att både ministern och kanslern ändå blev lite imponerade - det var ministerns första besök på Högskolan Väst. Ja, det var faktiskt första gången under min rektorsperiod som en utbildningsminister besökte oss. Fram till för något år sedan har vi nog varit lite persona non grata beslutet om ett samlat campus togs ju inte riktigt i god sämja mellan styrelse och politiker. Allt detta är nu, tack och lov, förpassat till historieböckerna! Naturligtvis ska vi nu inte slå oss till ro och tro att vi är färdiga ett samlat campus är egentligen ett intellektuellt projekt som ständigt måste utmanas för att utvecklas. Kan vi dessutom fortsätta att utmana etablissemanget, skulle inget glädja mig mera! Och det är en ständig lycka att se vårt nya campus fyllas av studenter och alla andra som i olika sammanhang gästar oss. Om fredagen den 12 september nu var en härlig dag för Högskolan Väst så stod inte lördagen den 13 september efter i dess like. Under lördagens öppna hus kunde vi räkna in ungefär personer som besökte högskolan. Just det, cirka 5.000!! Den stämning av nyfikenhet och intresse vi mötte var inte bara fantastiskt rolig utan också genuint inspirerande. Och så mycket beröm och erkännande vi fick. Som en förlängning av invigningen av nya campus bjöd Högskolan Väst in gymnasielärare från ett 20- tal kommuner till en fortbildningsdag med ett omfattande program den 28 oktober. Ca 250 lärare var på plats för att fylla på sina kunskaper och förhoppningsvis hitta inspiration till sitt vardagliga lärande i det omfattande program som erbjöds. Storartat stöd och studieintresse Redan i februari arrangerade vi en utbildningsmässa med deltagande från inte mindre än 17 andra universitet och högskolor. Mässan blev en stor succé på vårt då halva samlade campus med nästan besökande gymnasieelever från omgivningen. Både elever och utställare uppskattade arrangemanget! (Vilket vi i skrivande stund har fått påtagligt bevis på då vi nu kör mässan för andra gången och räknar in c besökare!) Det storartade stöd vi har fått av det omgivande samhället under det gångna året måste också framhållas i en årskrönika. Detta fick en tydlig manifestation vid invigningen i och med generösa donationer, där Sparbanksstiftelsen Västs donation på 10 miljoner kronor var kronan på verket. Vår hyresvärd, Trollhättans Tomt AB gav oss ett stöd med inriktning mot att stärka våra möjligheter att erhålla extern forskningsfinansiering, och ett avtal om sponsring med Volvo Aero gav oss också en möjlighet att inköpa en Steinway konsertflygel. Att bli en mötesplats för kunskap, bildning och kultur se där en av våra uppgifter som vi nu får bättre möjligheter att ytterligare utveckla. För övrigt är det ju så att när det gäller presenter så handlar det ju inte bara om det materiella viktigare än så är ändå det stöd och det stora förtroende som vi nu känner från omgivningen. Detta kan inte räknas i pengar var också året då det blev tydligt att studenttillströmningen till Högskolan Väst ökat väsentligt! individer läste någon gång under året på högskolan och antalet helårsstudenter ökade med 4

7 nästan 5 % till (exkl uppdragsutbildning). Vi ser dessutom nu att denna ökning fortsätter under 2009 med ungefär samma kraft vilket naturligtvis är mycket glädjande! Ett litet memento i denna eufori är emellertid att departementet reducerade vårt takbelopp med någon miljon inför Jag kan egentligen inte klandra departementet för detta eftersom vi ett antal år legat alltför långt under takbeloppet. Men som sagt, trenden är kraftfullt vänd, och nu behöver vi ytterligare utrymme för att kunna motsvara omgivningens förväntningar. På väg mot det nya arbetslivet Hösten 2008 kommer också att i ett globalt perspektiv gå till historien som den tid då en boostad lånemarknad i USA på kort tid fick hela det finansiella systemet i gungning med många och stora effekter på arbetsmarknad och näringsliv. I vår omgivning har under hösten varslen duggat tätt och även om inga varsel lagts från Saab automobiles sida så är kanske detta företag det som är det värst drabbade överhuvudtaget. Här handlar det helt enkelt om företagets överlevnad som fordonstillverkare. Och för högskolan är Saabs välgång oerhört betydelsefull, framförallt för dess inverkan på den industriella infrastrukturen och därmed också för vårt omgivande samhälles utveckling och livskraft. Det finns ett stort engagemang i samhället jag skulle nästan vilja kalla det för omsorg för att så väl som möjligt och på olika sätt främja företagens villkor och bidra till nödvändig omställning. Konjunkturnedgången har medfört att högskolan inte bara har höjt beredskapen för att ta emot fler studenter utan också aktivt arbetar för att hitta goda lösningar som både handlar om kompetensutveckling i samarbete med näringslivet och omställning för att möta den nya arbetsmarknaden. Låt oss hoppas att regeringen hittar vägar för att underlätta det livslånga lärandet för enskilda individer så viktigt i ett allt mera kunskapskrävande samhälle. Sannolikt är att trycket och förväntningarna på universitetet och högskolor kommer att öka och det i sig är ju ändå och trots allt alltid positivt för oss som tror på utbildningens fantastiska kraft. Under året har en grupp forskare på högskolan arbetat med att etablera en ny forskningsmiljö, Lärande i och för det nya arbetslivet (LINA). Man samlar nu ett 30-tal av högskolans forskare och avser att till högskolans styrelse under året ansöka om att få status som vital forskningsmiljö vid Högskolan Väst. Intressant är att detta arbete inleddes långt innan konjunkturnedgången slog till, med insikten om att lärande i och för det nya arbetslivet kommer att bli avgörande faktorer för hur Sverige som nation kan komma hävda sig och bidra i ett internationellt konkurrens- och kunskapsperspektiv. Samproduktion vid PTC ger mersmak Den 13 mars invigdes Produktionstekniskt centrum (PTC) på Innovatum-området. På själva födelseplatsen av Trollhättans teknikindustri ja det som sedan har utvecklats till Saab, Volvo Aero och Vattenfall och i en renoverad fabriksbyggnad från den tiden NOHAB byggde ånglok har nu PTC etablerat landets främsta produktionstekniska laboratorium. PTC är ett samarbete mellan högskolan, Saab Automobile, Volvo Aero och Innovatum AB där högskolan satsar hela sin verksamhet inom den vitala forskningsmiljön industriprocesser. Utvecklingspotentialen är i ett internationellt perspektiv stor och högskolans forskare är en förutsättning för denna utveckling. Vi har all anledning att känna oss stolta över den utveckling som sker och skett inom PTC- samarbetet. PTC är dessutom ett utmärkt exempel på vad som nu kallas samproduktion av kunskap och kompetens. I ett brett och övergripande högskoleperspektiv presenterade vi för KK-stiftelen den 28 maj vår programförklaring Samproduktion av kunskap och kompetens i och för det nya arbetslivet. Tyvärr finansierades (märkligt nog.) inte detta initiativ denna gång men idéerna och koncepten är hållbara! Programförklaringen har gett oss en gemensam plattform att arbeta vidare från. Över huvudtaget har högskolans forskare under 2008 varit lyckosamma när det gäller att erhålla externa anslag i skarp vetenskaplig konkurrens. Man kan således konstatera att vi undan för undan blir starkare och mera eftertraktade som forskningsutförare och partners. Detta är ytterst glädjande inte bara med tanke på forskningens betydelse på högskolan utan också för att extern forskningsfinansiering och 5

8 publicering nu kommer att utgöra en grund för fortsatt statlig anslagstilldelning, som en följd av den forsknings- och innovationsproposition som presenterades under hösten. Världen i fokus Internationaliseringsarbetet har under det gångna året varit prioriterat och kommer så att vara också under Låt mig här bara nämna några av de aktiviteter och händelser som kan sorteras in under en sådan rubrik. Antalet utbildningar öppna för internationella studenter ökar stadigt och idag erbjuds sex internationella magister- och masterutbildningar samt ett helt utbildningsprogram på engelska. Förutom dessa erbjuds också ett ökat antal kurser som ges på engelska för inresande studenter på grundnivå. Under mars 2008 genomfördes tillsammans med Högskolan Halmstad en resa till Kina för att besöka våra partneruniversitet. Vid samtliga lärosäten genomfördes Swedish Open Days där studenterna gavs möjlighet att få information om att studera i Sverige och om studier och utbildningar vid Högskolan Väst och Högskolan i Halmstad. Högskolorna hade tillsammans också tagit fram informationsmaterial. Resultatet för Högskolan Västs del blev under inresande kinesiska studenter. Två inresande kinesiska lärare har tillbringat höstterminen 2008 på högskolan. Under 2008 påbörjades en liknande satsning för att knyta kontakter gentemot Sydamerika och Latinamerika liksom Kanada. Inom högskolans satsning på PTC läste under sommaren 15-talet indiska studenter från Indian Institute of Technology en sommarkurs, samtidigt som de medverkar i forskningsprojekt inom PTC. Detta arbete inleddes 2007 och har nu så att säga ynglat av sig till I mitten på maj genomfördes Uddevallasymposiet, nu för 11:e gången, och denna gång i Kyoto i Japan. Rapporterna från arrangemanget har varit mycket positiva, och det är oerhört glädjande och stimulerande att Högskolan Väst är huvudarrangör för ett årligt internationellt symposium inom temat regional utveckling. Cirka 110 personer från Grekland har i fyra omgångar besökt oss för att delta i ett utbildningsprogram Innovative Approaches in Public Health Management Training and study visits. Helhetsmässigt var man mycket nöjda med vad vi kunde erbjuda i termer av kunskap, erfarenheter och studiebesök. Besök i Göteborg och i Oslo ingick också i detta program som arrangerades på uppdrag av grekiska hälsoministeriet. Kvalitet mångfacetterad ledstjärna Kvalitet fortsätter att vara ett omdebatterat begrepp inom forskning och utbildning. Forsknings- och innovationspropositionen som kom i oktober lanserade ett nytt och delvis kvalitetsbaserat anslagssystem, baserat på publikationer/citeringar samt andelen externa medel. Högskolan Väst, liksom många av högskolorna (utan vetenskapsområde) kom väl ut i detta system vilket visar att marginalkronorna är väl spenderade på landets högskolor. Har jag inte alltid hävdat det? Också Lund kom väl ut i detta system vilket visar att kvalitetsparametrarna åtminstone var någorlunda storleksneutrala. Diskussionen kring att införa ett kvalitetsbaserat anslagssystem också för grundutbildningen har rullat vidare under året. Personligen är jag strikt emot ett sådant system. Låt mig bara citera en mening i denna fråga från Högskoleverkets förslag till kvalitetsbaserade tilläggsresurser i grundutbildningen: Tanken med att inte öronmärka den kvalitetsbaserade tilläggsresursen är att lärosätena regelbundet ska se över sitt utbildningsutbud och tänka strategiskt för att maximera sina anslag. Att placera in högskolorna i ett nationellt produktionssystem som överhuvudtaget inte bekymrar sig om kunskapens eller bildningens värde för samhället, vare sig regionalt eller nationellt och inte heller om individens möjligheter till likvärdiga studiemöjligheter stör mig oerhört. 6

9 Att vår maskiningenjörsutbildning av Teknikföretagen under 2008 utsågs till landets bästa högskoleingenjörsutbildning är naturligtvis ett kvalitetserkännande och en fjäder i hatten vi alla på högskolan skall och kan vara stolta över. Ett viktigt kvalitetsbetyg som anlände från HSV i början på december var godkännandet av de för hela högskolan så viktiga specialist- och sjuksköterskeutbildningar. Ett omfattande och engagerat jobb genomfördes under året från såväl högskolan som från VFU-partners för att säkerställa kvaliteten i utbildningen. Tidigt under hösten presenterade Högskoleverket och SCB sin årliga studie av studenternas etablering på arbetsmarknaden. I år ligger vi väl över medel ja, faktiskt var vi tillsammans med Uppsala Universitet högst i tabelltoppen om man räknar på icke-facklärosäten. Om man sedan använder Halmstadsmetoden att väga detta mot av staten givna förutsättningar så blir vårt resultat inte sämre! Detta är ju inte bara trevligt utan också lite viktigt bl.a. med tanke på de ambitioner vi har i vår VP. Å andra sidan skall man också använda dessa siffror med en viss ödmjukhet regionens arbetskraftsbehov är naturligtvis också något som starkt påverkar resultatet och den faktorn styr vi inte helt och hållet över. Men en kvalitetsindikator kan det möjligen vara. Den 14 november genomförde vi vår fjärde akademiska högtid och för första gången i egna lokaler. Så härligt det är att disponera en egen aula Albertsalen (eller Albert Hall). Fyra nya professorer installerade tre kvinnor och en man, och nya docenter och doktorer harangerades. Talen från våra professorer väckte munterhet och eftertanke och byggde i hög grad på ett kritiskt förhållningssätt på vetenskaplig grund. Kvalitet. Och vidare à propos kvalitet: Under året har vi granskats av Jämo, HOMO och Arbetsmiljöverket (puh!). Ett omfattande arbete följde på respektive tillsynsrapport och samtliga instanser har nu avslutat respektive tillsynsärende. Det känns skönt och är väl ett annat mått på kvalitet! På självaste Nobeldagen, den 10 december, besökte SFS ordförande Moa Neuman på min inbjudan högskolan och höll föreläsning inför cirka 100 personer från personalen. Moa uttryckte sig artigt och belevat kring Högskolan Västs samlade campus och studenternas studiemiljö, ja hon sa nog ungefär allt vi ville höra. Men så roligt och imponerande att höra studenternas ordförande så skarpt och tydligt ta ställning i de aktuella nationella utbildningsfrågorna och de är ju rätt många! Där finns det kvalitet! Ett avtal om att ingå en strategisk allians med Göteborgs universitet undertecknades vid en liten ceremoni här i Trollhättan den 17 oktober. Det är roligt att möta den positiva förväntan som finns både internt och från GU kring detta avtal. En samverkansgrupp är nu utsedd från vår sida sett och från årsskiftet kör verkstaden igång. Dock, redan i det utbildningsutbud som nu annonseras till hösten 2009 finns två utbildningar under gemensam flagg. Så viktigt för oss att fortsätta detta arbete för högre kvalitet. Och utarmningen av ersättningen till grundutbildningen fortsätter det är inte kvalitet! Inför 2009 höjdes t.ex. utbildningsanslaget generellt med endast 1,8%, en fördubbling jämfört med 2008! Trots detta, och tack vare hängivna och kloka medarbetare ser jag ljust på Högskolan Västs framtid. Nu ska vi med studenten i centrum förverkliga den fantastiska potentialen i vårt nya samlade campus. Vilket härligt nytt år vi står inför! Lars Ekedahl Rektor 7

10 Studentkårens tillbakablick Sommaren 2008 verkställdes den sista etappen av flyttningen till ett samlat campus; verksamheten i Vänersborg flyttades till Trollhättan och därmed fanns alla tre tidigare campus samlade under ett och samma tak. Även studentkåren fick nya lokaler i en av högskolans tidigare byggnader på campus. Det nya samlade campus och det faktum att även studentkåren nu finns på plats har inneburit stora fördelar för studenterna. Den fysiska närheten mellan högskolans campus och studentkåren har inneburit att fler studenter har sökt upp studentkåren och kontakten mellan studenter och studentkår har förbättrats. Att all verksamhet på högskolan finns samlad på en och samma plats har inneburit att man kan samarbeta mer över institutionsgränserna, man kan utnyttja de resurser och den kompetens som finns på ett bättre sätt vilket i slutänden ger bättre kvalité i högskolans utbildningar och gynnar därmed studenterna. Man kan märka tydliga synergieffekter av sammanslagningen. Studentkåren upplever att det påverkansarbete och det studentinflytande som studentkåren utövar genom våra studentrepresentanter i högskolans råd och nämnder får stort genomslag. Högskolan Väst är mycket lyhörd för studenternas synpunkter och man tar till sig den kritik som framförs. Dock är det med oro vi tar del av den pågående kårobligatorieutredningen. Även om högskolan har en ambition att ha betydande studentinflytande kan studentkårens verksamhet komma att påverkas i hög grad av begränsningar i de medel som möjliggör studentkårens verksamhet. Sveriges Förenade Studentkårer har fastslagit en miniminivå för vad studentinflytandet kostar Sveriges studentkårer. Redan denna miniminivå skulle innebära allvarliga inskränkningar i det påverkansarbete studentkåren vid Högskolan Väst bedriver kommer att vara ett internationaliseringsår för Högskolan Väst. Man har tidigare tagit emot många utbytesstudenter men varit sämre på att få ut egna studenter och egen personal på utbyten. Att man nu vill satsa på detta ser studentkåren som oerhört positivt. De erfarenheter dessa utbyten ger är till stor personlig nytta för de studenter som reser ut. Det innebär också att kvalitén i utbildningarna stärks i och med de erfarenheter utresande personal för med sig tillbaka kommer präglas av ett antal utredningar vars utgång kommer att påverka högskolan och dess studenter i stor utsträckning. Utöver kårobligatorieutredningen som tidigare nämnts är även lärarutbildningen och autonomiutredningen högaktuella. Studentkåren vid Högskolan Väst följer med stort intresse dessa utredningar och inväntar resultatet av dem. Benny Norén Daniel Dynesen Ordförande 08/09 Vice Ordförande 08/09 8

11 Resultatredovisning Kvalitetsarbete Mål Verksamheten vid universitet och högskolor ska hålla en internationellt sett hög kvalitet. Återrapportering Universitet och högskolor ska i årsredovisningen redovisa vilka insatser som har prioriterats högst i kvalitetsarbetet och hur dessa insatser har bidragit till att höja kvaliteten. Följande insatser i kvalitetsarbetet har prioriterats högst under året. Högskolan Väst har under 2008 arbetat för att med stöd av det under 2007 antagna kvalitetsprogrammet, implementera de europeiska kvalitetsprinciperna, de s.k. ENQA-principerna. Riktlinjerna för kvalitetssäkring av utbildning och examina, antagna av Grundutbildnings- och Forskningsnämnden (GruF) samt Lärarutbildningsnämnden (LUN) har reviderats med utgångspunkt dels i ENQA-principerna, dels i den nya Högskoleförordningen, som baseras på den s.k. Bolognaprocessen. Riktlinjerna avser att mer i detalj komplettera och säkra högskolans kvalitetsarbete i enlighet med HSVs nationella kvalitetssäkringssystem av utbildning och forskning. Därutöver har som en följd av Bolognaprocessen, ett program för kvalitetssäkring av examina antagits. Ett prioriterat område har varit och är utvecklandet av kvalitetssäkrade strukturer för forskningsverksamheten. En nystart har skett av den högskoleövergripande Forskarskolan, med nytillträdd studierektor. En befattning som forskningsrådgivare har tillträtts. Rådgivaren har till uppgift att utveckla stödet till forskningsverksamheten samt att finna former för kvalitetssäkring av pågående verksamheter. Principer för fördelning av forskningsmedel har omarbetats. En revision av högskolans ämnesmässiga huvudområden (enligt bolognamodellen)har genomförts på GruFs uppdrag, där bl.a. lärarkompetens bedömts. Enligt fastlagd tidplan har arbetet med uppföljningar av alumner genomförts. Under 2008 presenterades resultatet av ingenjörsutbildningarnas alumnuppföljning. Fastighetsmäklarprogrammets första årskullar (2003 och 2004) fick under året en alumnenkät riktad till sig. Resultatet har lett till förändringar och förbättringar av programinnehållet. Under 2008 utvärderades, enligt plan, programmen 3D-animation, Filmproduktion, Management med inriktning mot hälsopromotion, Digitala Media för underhållning och lärande, IT- och systemdesign, IT-användning och samhällsutveckling, Ekonomprogrammet, Arbets- och organisationspsykologi och Fastighetsmäklarprogrammet. Uppföljningarna har resulterat i översyn och utveckling av programutbudet. Under hösten 2008 har återigen genomförts en nybörjarenkät bland programstudenter. Under hösten har också arbetet med att genomföra en undersökning av studenternas nöjdhetsgrad, s.k. Studentbarometer, påbörjats. 9

12 Högskolepedagogisk utbildning Mål Kvaliteten och den internationella konkurrenskraften i grundläggande högskoleutbildning och forskning och forskarutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete ska förbättras. Kvalitetsarbetet ska i största möjliga utsträckning bygga på av lärosätet uppsatta och uppföljningsbara mål. Återrapportering Vidare ska av årsredovisningen särskilt framgå vilka insatser som har prioriterats av lärosätets ledning för att förbättra den pedagogiska kompetensen vid lärosätet Utvecklingen av den pedagogiska kompetensen vid lärosätet ska stödjas av lärosätets ledning. Särskilt ska en ökning ske av andelen lärare med högskolepedagogisk utbildning. Likaså ska andelen lärare som har genomgått utbildning för handledare för forskarutbildning öka. Den pedagogiska kompetensen är avgörande för högskolans attraktivitet och studenternas resultat. I högskolans satsning på kompetensutveckling (upp till 20% av lärarnas arbetstid) prioriteras bland annat högskolepedagogisk kompetensutveckling. Högskolan Väst har under utvecklat ett antal högskolepedagogiska kurser. Grundutbildningen utgörs av sex moduler varav två är obligatoriska, övriga valbara, sammanlagt 21 hp. Utöver dessa grundkursmoduler finns en fördjupningskurs om 15 hp. Dessutom finns en handledarutbildning för forskare på 7,5 hp. Grundutbildningen utgår från ett AIL-perspektiv, vilket innebär att lärarnas egen undervisning utgör studieobjekt och ger en utgångspunkt för diskussioner kring pedagogisk teoribildning och skapar förutsättningar för att deltagarna kan utforma sin personliga, pedagogiska grundsyn. Andelen lärare som saknar pedagogisk utbildning vid högskolan kommer att kartläggas under Nedanstående tabell speglar förändringen av utbudet inom högskolepedagogiken. Siffrorna för 2008 innefattar alltså ett bredare utbud, därav skillnaden mot tidigare år. Tabell 1: Antalet lärare i högskolepedagogisk utbildning Antal registrerade Antal examinerade Grundmodulerna hösten 2008: 17 reg, 1 examinerad Det finns även en handledarutbildning för forskare. Handledarutbildningen för forskare som under läsåret genomförs för andra gången utgör en viktig del i det planerade programmet för docentmeritering. I kursen har under året 19 forskare deltagit (20 st 2007). 10

13 Internationalisering Mål Universitet och högskolor ska bedriva ett aktivt internationaliseringsarbete i syfte att främja utbildningens och forskningens kvalitet samt förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. Lärosätena ska utveckla sin uppföljning av internationaliseringsarbetet. Den internationella rörligheten avseende lärare och studenter, särskilt inom lärarutbildningen, ska öka. Återrapportering I årsredovisningen för 2008 ska universitet och högskolor redovisa hur de arbetar med internationell rekrytering av s.k. free movers och hur de planerar för detta arbete under Redovisningen ska bl.a. innehålla en redogörelse för vilka strategiska beslut som fattats och hur arbetet organiseras Högskolan Väst har fattat beslut om att till största delen rekrytera internationella studenter via utbytesavtal med andra lärosäten. Vid etablerande av nya kontakter skall särskild vikt läggas på lärosäten som i sin profil arbetar med arbetsintegrerat lärande, AIL. Därför har resurser inte avsatts för att delta i internationella mässor, internationell annonsering eller samarbete med internationella agenter. Resurser har istället lagts på att stödja internationella resor för att etablera kontakter med internationella partners och därigenom bygga upp och säkra ett samarbete som håller över tid. Att arbeta strategiskt med avtal utesluter dock inte arbete med free movers. Våra internationella magister-/masterutbildningar finns med på webbplatsen Study in Sweden och går att söka via Studera.nu. Högskolan deltar i den samordnade nationella organisationen avseende antagning av internationella studenter och handläggare på högskolans antagningsavdelning deltar i den samordnade virtuella granskningen. För att underlätta för de internationella studenterna när de påbörjar sina studier vid Högskolan Väst har samarbete byggts upp med kommunens bostadsbolag, banker etc. Under 2007 och 2008 var resurser avsatta för att knyta kontakter och skriva avtal med lärosäten i Kina. Dessa kontakter har tagits gemensamt med Högskolan i Halmstad och har för Högskolan Västs del resulterat i fyra avtal med lärosäten i Kina. Att knyta kontakter gemensamt har också visat sig vara mycket uppskattat av våra partners. Högskolorna hade tillsammans också tagit fram informationsmaterial. Resultatet för Högskolan Västs del blev 42 inresande kinesiska studenter under 2008 varav en del studerat en termin och andra avser att studera en hel utbildning. Två inresande kinesiska lärare har tillbringat höstterminen 2008 på högskolan. Studenterna har klarat sina studier mycket bra vilket ger vid handen att detta sätt att planera för inkommande studenter är fördelaktigt både för de inkommande studenterna och för högskolan. Antalet utbildningar öppna för internationella studenter ökar stadigt och idag erbjuds sex internationella magister-/masterutbildningar samt ett helt utbildningsprogram på engelska. Till dessa rekryteras studenter via partners men programmen är också öppna för free movers. Förutom dessa erbjuds också ett ökat antal kurser på grundnivå som ges på engelska för inresande studenter. Under 2008 påbörjades en satsning för att knyta kontakter gentemot länder i Latinamerika samt i Kanada. Att detta sätt att etablera samarbete ger ett gott resultat påvisas inte minst av att andelen inresande studenter ökat med 60 % och antalet utresande studenter med närmare 90 %. 11

14 Tabell 2: Antalet in- och utresande studenter Antal utresande Antal inresande Antal inresande int. magister-/masterstudenter, free movers * * 27 Summa inresande Utbytesprogram (MFS, Erasmus, Linneus Palme och Nordplus), avtal och utlandspraktik 2 Utbytesprogram (Erasmus, Linneus Palme) samt avtal * Ingen uppgift I Högskolan Västs strategier pekas utvecklingen av internationalisering ut som ett prioriterat arbete. Strategiska medel används för att kunna genomföra internationella kontaktresor eller lärarutbyte. I verksamhetsplanen har 2009 utpekats som ett specifikt internationaliseringsår varför närmare en miljon kr avsatts specifikt för internationaliseringsarbete. Särskilda satsningar görs på internationalisering inom sjuksköterskeutbildning, lärarutbildning och ingenjörsutbildning. 21 lärare från högskolan har under året deltagit i internationellt utbyte. Jämställdhet Mål Universitetens och högskolornas jämställdhetsarbete ska få ökat genomslag i verksamheten. Könsfördelningen inom olika områden och på olika nivåer beträffande såväl studenter som personal ska vara jämn. Jämställdhetsaspekter ska beaktas i utbildning, där så är relevant. Återrapportering Av årsredovisningen för 2008 ska framgå vilka åtgärder som har vidtagits för att få en jämnare könsfördelning och utfallet ska kommenteras beträffande - utbildningar med ojämn könsfördelning, såsom lärar- och vårdutbildningar och tekniska utbildningar, - områden i forskarutbildning med ojämn könsfördelning, - rekrytering och befordran av lärare, och - rekrytering av dekaner, prefekter, studierektorer eller motsvarande. - Universitet och högskolor ska i årsredovisningen för 2008 redovisa vilka kort- och långsiktiga resultat som jämställdhetsarbetet har lett till. Vidare ska universitet och högskolor för perioden ha fastställt mål för andelen personer av underrepresenterat kön bland nyrekryterade lärare inom samtliga lärarkategorier. Av årsredovisningen för 2008 ska dessa mål och en redovisning av utfallet i förhållande till målen med kommentarer för varje enskilt år under perioden redovisas. Lärosätena ska även redogöra för vilka åtgärder som har vidtagits eller har planerats för att målen ska uppnås. Andelen kvinnor bland akademiska ledare såsom prefekter och dekaner ska särskilt redovisas och kommenteras. Av årsredovisningen ska även framgå vilka åtgärder som lärosätet har vidtagit för att jämställdhetsaspekter ska beaktas i lärosätets utbildningar, där så är relevant. 12

15 Utbildningsprogram med ojämn könsfördelning Jämn könsfördelning anses föreligga när andelen av respektive kön ligger inom intervallet % Antalet studenter i utbildning vid högskolan har under 2008 ökat med ca 8%. Intressant att notera är att ökningen av antalet studenter mellan 2006 och 2008 är jämnt fördelad mellan könen. Kvinnor är kraftigt överrepresenterade inom vård- och lärarutbildning samt inom vissa samhällsvetenskapliga utbildningar. Inom teknik är andelen kvinnor relativt hög i ett nationellt perspektiv inom vissa utbildningar. Av högskolans befintliga programutbud har endast ett fåtal program en jämn könsfördelning. Tabell 3: Antal studenter i utbildning (reg. individer) Totalt antal studenter (reg individer) andel kvinnor i % Högskolans insatser har framförallt inriktats på besök i gymnasie- och komvuxklasser där högskolan eftersträvat att anlita studentambassadörer av underrepresenterat kön för att framhäva goda exempel. Verksamheten med att bjuda in gymnasister till högskolan har vidareutvecklats under året (se text ang breddad rekrytering). Vidare beaktas behovet av goda exempel i framtagning av högskolans informationsmaterial. De vidtagna åtgärderna för att uppnå en jämnare könsfördelning inom utbildningsområden med traditionellt ojämn könsfördelning har visat sig ge marginell effekt. Tabell 4: Programutbildningar med ojämn könsfördelning inom vård-, lärar- och teknisk utbildning Program Antal registrerade Andel kvinnor i % Vårdutbildningar Specialistsjuksköterskeprogrammet, 40 p/60-75* hp Sjuksköterskeprogrammet, 120 p/180 hp Lärarutbildning Lärarprogrammet med inrikt. mot barn och ungdomsvet. Avsett för und i förskol, 195 hp Lärarprogrammet, barn- och ungdomsvet., 140 p/ hp Lärarprogrammet med ämnesinr., 140/180 p/ hp Tekniska utbildningar Lantmäteriingenjör, 120p/180 hp Kvalitetsutveckling och Logistik, magister, 40 p/60 hp Maskiningenjör, 120 p/180 hp Teknisk bastermin, 20 veckor Mekatroniking., Robotik och intelligenta system, 120 p/180 hp Produktionsteknik med automation, 80 p/120 hp Robotteknik, magister, 40 p/60 hp Produktionsingenjör, 180 hp Elanläggningsteknik, 80 p/120 hp Elektroingenjör, 120 p/180 hp Data- och systemvetenskapliga progr. med inriktning mot datakommunikation och nätverk, 120 p/180 hp Nätverksteknik med IT-säkerhet, 80 p/120 hp Programvarutekniskt magisterår, 40 p/60 hp Datateknisk interaktionsdesign, 180 hp Nätverkstekniskt magisterår, 40 p/60 hp Simuleringsteknik av tillverkningsprocesser, magister/master, 60 p/120 hp * För år 2006 ingår ej Distriktsköterskeprogrammet i redovisningen. 13

16 Områden i forskarutbildning med ojämn könsfördelning Högskolan har totalt 46 forskarstuderande, av vilka 48 % är kvinnor och 52 % är män, vilket framgår av tabell 5,. Inom vissa ämnesområden föreligger ojämn fördelning, exempelvis medicin och teknik. Högskolan strävar efter att vid nyrekryteringar utjämna könsfördelningen genom att välja underrepresenterat kön om det finns valmöjligheter vid rekrytering. Tabell 5: Andelen män och kvinnor i forskarutbildning , uppdelat på vetenskapsområde Antal (%) Antal (%) Antal (%) Kvinnor inom humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde Kvinnor inom medicinskt vetenskapsområde Kvinnor inom naturvetenskapligt vetenskapsområde Kvinnor inom tekniskt vetenskapsområde Totalt antal kvinnor Män inom humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde Män inom medicinskt vetenskapsområde Män inom naturvetenskapligt vetenskapsområde Män inom tekniskt vetenskapsområde Totalt antal män Totalt antal Högskolan Väst har ingen egen forskarutbildning och alla forskarstuderande är inskrivna på andra universitet Rekrytering och befordran av lärare Högskolan strävar efter att vid nyrekryteringar utjämna könsfördelningen genom att välja underrepresenterat kön, om det är möjligt. Målet att andelen män respektive kvinnor skall ligga inom spannet % avseende lektorer och adjunkter har uppnåtts. Fördelningen bland adjunkter är 58 % kvinnor och 42 % män och när det gäller andelen lektorer är 46 % kvinnor och 54 % män. Fördelningen bland professorer är 26 % kvinnor och 74 % män. Målet att anställa minst en kvinnlig professor per år har uppnåtts under Under året har högskolan rekryterat och befordrat 23 nya lärare enligt följande: - 2 professorer; 2 kvinnor och ingen man - 13 lektorer; 7 män och 6 kvinnor - 8 adjunkter; 6 kvinnor och 2 män Under 2008 har utöver ovanstående ytterligare fyra professorer rekryterats, tre män och en kvinna. Dessa börjar sin anställning under Vidare har ytterligare sju lektorer rekryterats, fyra män och tre kvinnor, vilka kommer att börja sin anställning under Rekrytering av prefekter, studierektorer och avdelningsledare Under år 2008 har en studierektor (man) rekryterats till högskolans gemensamma forskarskola. I övrigt har både prefekter och avdelningsledare uppnått en jämn könsfördelning under året. 14

17 Andelen kvinnor bland akademiska ledare 2008 fanns 34 ledningsfunktioner inom Högskolan Väst, varav 53% var kvinnor. Den förändring som skett från föregående år är att ytterligare en manlig avdelningsledare tillkommit samt att rektors stab utökats med en kvinna. Av dessa utgjorde 21 akademiska ledare, varav 50 % var kvinnor. Tabell 6: Fördelning av män och kvinnor i ledningsfunktioner (Mätdatum 31/12) Män Kvinnor Tot Män Kvinnor Tot Män Kvinnor Tot Akademiska ledare Rektor Prorektor Prefekter Avdelningsledare Studierektor 1 1 Summa Övriga ledare Rektors stab, administrativ chef, bibliotekschef Avdelningschefer Summa Summa i ledningfunktion Jämställdhetsarbetet Under året har arbetet med jämställdhet avseende personalen skett med utgångspunkt från Verksamhetsplan för Högskolan Väst samt Handlingsplan för jämställdhet och Handlingsplan för jämställdhet Åtgärderna för att främja jämställdhetsarbetet följs upp årligen i relation till högskolans handlingsplan för jämställdhet. Målet för 2008 att fler kvinnliga professorer och universitetslektorer ska rekryteras har uppnåtts när det gäller kvinnliga universitetslektorer, då antalet har ökat från 46 till 50 under året. Antalet kvinnliga professorer är oförändrat (5 st). Lönekartläggningen av Högskolan Västs löner, som påbörjades 2007, har slutförts. Ett antal osakliga löneskillnader upptäcktes och en treårig handlingsplan upprättades för att utjämnade osakliga löneskillnader. Under året har arbetet påbörjats med att utjämna de osakliga löneskillnaderna. Vid årets slut hade Högskolan Väst 494 anställda. Antalet anställda har ökat med en person sedan Andelen kvinnor har minskat en procentenheter från föregående år till 56 %. Andelen lektorer av samtliga lärare har ökat från 34 % år 2007 till 39 % år Antalet professorer har minskat till 19 från 2007 då antalet uppgick till 20. Antalet kvinnliga professorer ligger kvar på fem stycken även Av samtliga lärare utgör 51 % kvinnor vilket är en ökning jämfört med tidigare år. 15

18 Tabell 7: Antal anställda (exklusive timanställda. Mätdatum 31/12) Kvinnor i Befattningskategori Tot % Tot Kvinnor i % Tot Kvinnor i % Professor 21 19% 20 25% 19 26% Lektorer 86 42% % % Adjunkter % % % Summa lärare % % % Andel lärare av total 56% 58% 57% Doktorander¹ 32 50% 31 45% 29 52% TA-personal % % % Bibliotekspersonal % % % Ledning m fl 11 64% 9 56% 10 50% Övriga 8 0% 5 20% 5 0% Total % % % 1 Doktorander redovisade i tabellen gäller vid utgången av Samtliga innehar anställning enligt lokalt kollektivavtal för doktorand. Se även Regleringsbrevets bilaga45 Väsentliga uppgifter, sid. 64. Tabellen har uppdaterats i förhållande till tidigare redovisat antal anställda. Andelen kvinnliga professorer av samtliga professorer har ökat från 19 % 2006 till 26 % år Inom lärarkategorin lektorer var kvinnorna det underrepresenterade könet år Antalet kvinnliga lektorer har sedan 2007 ökat från 46 till 50 stycken år Andelen kvinnliga lektorer av samtliga lektorer ligger på 46 % under 2008, vilket är en liten ökning jämfört med år En jämn könsfördelning inom yrkeskategorin kvarstår därmed. Bland adjunkterna har det varit en jämn könsfördelning under hela perioden från 2005 till Andelen kvinnliga adjunkter av samtliga adjunkter, har ökat från 57% under 2007 till 58 % år Det finns bland icke-lärarpersonal några individer som har viss undervisning/läraruppgifter i sin befattning. Denna undervisningsvolym särredovisas inte i form av lärarbefattningar och ingår därmed inte i summa lärare. Ökningen av antalet inom TA-personal beror i stor utsträckning på vikariatsanställningar för tjänstlediga och sjukskrivna. Under befattningskategorin ledning m.fl. redovisas för år 2008 rektor, prorektor, högskoledirektör, administrativ chef, prefekter, bibliotekschef och presschef. Det totala antalet anställda påverkas av tjänstlediga och vikariatsanställningar. Detta kan fluktuera mellan år. 16

19 Rekrytering lärare av underrepresenterat kön Här redovisas mål och uppföljning för åren Mål - Att under året anställa den första kvinnliga professorn vid Högskolan Väst. Uppföljning - Målet är uppnått när det gäller att anställa den första kvinnliga professorn då en kvinnlig gästprofessor i materialteknik anställdes under året. Mål - Att andelen kvinnliga lektorer skall öka och på sikt vara minst 40 % Uppföljning - Målet är inte uppnått när det gäller att öka antalet kvinnliga lektorer; antalet kvinnliga lektorer (28 st) är oförändrat medan antalet manliga lektorer har ökat med 8 personer. Det innebär att andelen kvinnor har minskat med 4 procentenheter till 35 procent Mål - Att uppnå en jämn könsfördelning (60/40) inom yrkeskategorierna professorer och lektorer där det råder en ojämn könsfördelning. Uppföljning - Målet är uppnått när det gäller att uppnå en jämn könsfördelning (60/40) inom yrkeskategorin lektorer. Antalet kvinnliga lektorer har ökat från 28 till 36, medan antalet manliga lektorer har minskat från 52 till 50. Det innebär att andelen kvinnor har ökat med sju procentenheter till 42 procent. Målet är inte uppnått när det gäller att uppnå en jämn könsfördelning (60/40) inom yrkeskategorin professorer, men andelen kvinnliga professorer har ökat från 8 till 19 procent Mål - Fler kvinnor skall rekryteras till professorsanställningar. Uppföljning - Målet är uppnått när det gäller att rekrytera fler kvinnliga professor då antalet har ökat från en till fyra under året Mål - Att uppnå en jämn könsfördelning (60/40) inom yrkeskategorin professorer där det råder en ojämn könsfördelning. Uppföljning - Målet är inte uppnått när det gäller att uppnå en jämn könsfördelning (60/40) inom yrkeskategorin professorer, men andelen kvinnliga professorer har ökat från 19 till 25 procent. Mål - Fler kvinnor skall rekryteras till professorsanställningar. Uppföljning - Målet är uppnått när det gäller att rekrytera fler kvinnliga professor då antalet har ökat från fyra till fem under året Mål - Att uppnå en jämn könsfördelning (60/40) inom yrkeskategorin professorer. Uppföljning - Målet är inte uppnått när det gäller att uppnå en jämn könsfördelning (60/40) inom yrkeskategorin professorer. Antalet kvinnliga professorer är oförändrat (5 st). Mål - Fler kvinnor skall rekryteras till professorsanställningar. Uppföljning - Se ovan 17

20 Jämställdhet och genusperspektiv i utbildningen Under året har arbetet för jämställdhet och mångfald skett utifrån de årliga handlingsplaner som antogs första gången I den övergripande treåriga verksamhetsplanen för högskolan anges att jämställdhet skall vara ett betydande instrument för att uppnå kvalitet i högskolans uppdrag inom forskning och utbildning och att mångfald ska ses som en positiv kraft för utvecklingen av utbildning och forskning. GruF och LUN ansvarar för att inrapportering av genomförda aktiviteter i enlighet med handlingsplanerna sker. I lärosätets riktlinjer för hur utbildnings- och kursplaner ska utformas ingår krav på att genusperspektiv alltid ska belysas. GruF och LUN ansvarar för uppföljning av att riktlinjerna följs. 18

21 Breddad rekrytering Resultat för perioden Mål Universitet och högskolor ska aktivt främja och bredda rekryteringen till högskoleutbildning. Information och vägledning om utbildningsvägar vid lärosätet och om arbetsmarknaden för olika utbildningar vid lärosätet ska förbättras. Återrapportering I samband med årsredovisningen för 2008 ska resultat redovisas utifrån målen i handlingsplanerna för att främja och bredda rekryteringen avseende perioden Redovisningen ska innehålla kommentarer och analyser av de åtgärder som har vidtagits samt hur målen i handlingsplanerna för breddad rekrytering har uppfyllts under perioden. Lärosätena ska i samband med årsredovisningen för 2008 särskilt redovisa vilka insatser som har gjorts för att bredda rekryteringen till de utbildningar där snedrekryteringen är störst. Av redovisningen ska särskilt framgå hur lärosätena i syfte att bredda rekryteringen till högskoleutbildning har samverkat med gymnasieskolor Vidare ska redovisas vilka insatser som har gjorts för att förbättra informationen och vägledningen om utbildningsvägar vid lärosätet och om arbetsmarknaden för olika utbildningar vid lärosätet Högskolan Väst har en hög andel studenter från studieovana miljöer och är det lärosäte i landet som har lägst andel nybörjarstudenter från högutbildade hem 1. Högskolan Väst är vidare ett av få lärosäten i landet som har en studentpopulation som väl avspeglar befolkningssammansättningen i rekryteringsområdet, vilket framgår av Högskoleverkets nyckeltal 2 (för 2008 finns ännu inte tillgänglig statistik). Tabell 8: Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive år Högskolan Väst % Riket % Högskolan Väst jämförelsetal * Riket jämförelsetal 1,05 1, 48 1,12 1, 5 0,88 1,46 *Ett jämförelsetal över 1 innebär en högre andel än genomsnittet för befolkningen i det huvudsakliga rekryteringsområdet. Tabell 9: Andel med arbetarbakgrund, nybörjare respektive år Högskolan Väst % Riket % Högskolan Väst jämförelsetal * Riket jämförelsetal 0,9 0,71 0,81 0,7 0,99 0,73 *Ett jämförelsetal över 1 innebär en högre andel än genomsnittet för befolkningen i det huvudsakliga rekryteringsområdet. Tabell 10: Andel med utländsk bakgrund, nybörjare respektive år Högskolan Väst % Riket % Högskolan Väst jämförelsetal * Riket jämförelsetal 0,93 0,95 0,94 0,94 1,03 1 *Ett jämförelsetal över 1 innebär en högre andel än genomsnittet för befolkningen i det huvudsakliga rekryteringsområdet. 1 SCB, UF20 SM0802, Högskolenybörjare 2007/08 och doktorandnybörjare 2006/07 efter föräldrarnas utbildningsnivå 2 Högskoleverket: 19