SAMMANFATTANDE INFORMATION KRING FÖRSLAGET

Transkript

1 SAMMANFATTANDE INFORMATION KRING FÖRSLAGET Norra PROGRAM FÖR Resarö SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN I VAXHOLMS STAD 1

2 Planering pågår Resarö som sedan förra sekelskiftet varit mångas semesterparadis går nu in i nästa epok. Allt fl er väljer att permanentbosätta sig på ön för att njuta av närheten till havet och öns sköna och samtidigt unika kultur- och naturmiljö. En ökad permanentbosättning ställer bland annat ökade krav på vattentillgången, på ett fungerande vägnät och en bekväm kollektivtrafik. För att göra det möjligt att bevara de unika miljöerna samtidigt som en god boendemiljö skapas krävs en kommunal planering enligt Plan- och bygglagen. Vaxholms stad fattade därför beslut om att bygga ut kommunalt vatten och avlopp samt upprätta detaljplaner för norra Resarö. Arbetet inleds med detta program som bland annat anger en etappindelning för planläggning och utbyggnad av vatten- och avloppsnätet. Programmet redovisar två alternativ för vem som i framtiden skall sköta vägnätet, (huvudmannaskapet) kommunen eller vägföreningen. Dessutom anges riktlinjer för bebyggelseutvecklingen för de olika delområdena anges. Programmet grundar sig på den fördjupade översiktsplanen för Resarö från Planeringsarbetet bygger på att Du som bor och verkar på Resarö är aktiv och säger Din mening under hela den tid som arbetet pågår. Arbetet börjar nu med att programmet sänds ut på remiss. Denna förkortade upplaga skickas till alla fastighetsägare inom området. Dessutom kommer materialet i sin helhet att vara tillgängligt på flera platser i Vaxholm och på kommunens hemsida, Synpunkter skickas skriftligen till Vaxholms stad, Stadsbyggnadsenheten, Vaxholm. Det område som berörs av planläggningen är Norra Resarö. 2 Inom programområdet fi nns cirka 850 byggbara fastigheter varav cirka hälften är permanentbebodda och övriga är obebyggda eller bebyggda med fritidshus. Vad är detaljplan? En detaljplan är ett juridiskt dokument som bestämmer hur marken får användas. Processen att ta fram en detaljplan är reglerad i plan- och bygglagen. Detaljplaneprocessen kan delas in i fyra skeden. 1. Programskede Ett program där utgångspunkter och mål för planen utarbetas. Programmet skickas på remiss till fastighetsägarna, myndigheter och övriga remissinstanser (detta pågår nu). Efter programsamrådets slut sammanställs de inkomna synpunkterna och besvaras. Nu ska kommunen godkänna programmet med eventuella ändringar på grund av samrådsresultatet. Det godkända programmet är sedan riktlinjer för det fortsatta planarbetet.

3 2. Samrådsskede Kommunen tar fram ett samrådsförslag som innehåller både förslag till detaljplan och eventuellt förslag till fördelning av gatukostnader. Inom en angiven tid finns nu möjlighet att yttra sig och tala om vad man tycker om förslaget. Efter att samrådet har avslutats gör kommunen en samrådsredogörelse där samtliga yttranden sammanfattas och besvaras. 3. Utställningsskede Efter samrådet gör kommunen en bearbetning av planen efter synpunkter och annat som kommit fram. Nu finns det ytterligare ett tillfälle att yttra sig över planen antingen man är nöjd eller missnöjd med föreslagen utformning. Efter sammanställning av yttranden med svar från kommunen kan smärre justeringar av planen göras. 4. Antagandeskede Kommunstyrelsen och därefter kommunfullmäktige ska nu anta planen. Efter antagandebeslutet finns en möjlighet för den som fortfarande är missnöjd att överklaga planen till länsstyrelsen och i sista hand till regeringen. Därefter kan planen genomföras. Resarö utvecklas Resarös natur är typisk för inneskärgården med kraftiga berg som reser sig ur havet. I de inre delarna är landskapet fl ackare och lummigare. Höjderna domineras av barrskog medan de lägre partierna har mer lövskogskaraktär. Inom området fi nns ett antal grönområden insprängda i bebyggelsen och på några ställen fi nns parkstråk där man kan nå stranden. Resarös historia sträcker sig tillbaka till den yngre järnåldern och ön har varit bebodd sedan vikingatid. Huvuddelen av den bebyggelse som nu finns på norra Resarö har dock kommit till under 1900-talet även om man kan finna några äldre byggnader. Vissa delar av bebyggelsen är av riksintresse för kulturmiljövården. Resarös natursköna atmosfär skapas av sammanspelet mellan bebyggelse och natur. Husen är i allmänhet placerade långt in på tomten vilket gör att området upplevs som lummigt och grönt. Såväl byggnadsstil, storlek på tomter och hus, husens placering samt materialval och färgsättning har stor betydelse för Resarös karaktär. Områden med öppet kulturlandskap bör bevaras liksom de kvarvarande våtmarkerna. Grönområden och allmänna stråk som leder ned till vattnet bör så långt som möjligt vara allmäntillgängliga även i framtiden. Befintliga grönytor bör om möjligt ges förbindelse med varandra. Befintliga bad- och lekplatser bör säkerställas och ges utrymme för att utvecklas. I programmet föreslås riktlinjer för kommande bebyggelseutveckling. Inom de kulturhistoriskt intressanta miljöerna bör en särskilt hänsynsfull anpassning ske vid ny-, om-, och tillbyggnader. Byggrätten skall anpassas till de olika delområdenas specifika karaktär. I den fördjupade översiktsplanen anges inte vilken förtätning som bör tillåtas på Resarö. Dock anges att tomtstorlekar under 1500 m 2 endast i undantagsfall skall tillåtas. För öarna, där det idag är fritidshusbebyggelse, föreslås att karaktären med fritidshusbebyggelse kvarstår. Senare kommer beslut att tas om öarna skall omfattas av detaljplan. Vid Resarö centrum finns förskola, skola, kyrka och dagligvarubutik. Övrig service finns i centrala Vaxholm. 3

4 Riktlinjer Nedan redovisas en sammanfattning av förslag till områdesvisa riktlinjer för programområdet. B1 / Lövudden Befintlig fastighetsindelning bör bevaras och allmän mark, särskilt i strandnära läge, ska säkerställas i detaljplan. Omoch tillbyggnader bör regleras så att det kulturhistoriska värdet säkerställs. B2 / Överby Befintlig fastighetsindelning bevaras i huvudsak. Om- och tillbyggnader bör regleras så att det kulturhistoriska värdet säkerställs. B3 / Söder och nordost om Överbybadet Befintlig fastighetsindelning och bebyggelse bör bevaras och kulturmiljön säkerställas. B4 / Norra delen av Bergsudden En utveckling av konferensverksamheten bör möjliggöras. Tillfart till området behöver studeras vidare. B5 / Buskudden samt strandnära bebyggelse längs Buskuddsvägen En viss förtätning/kompletteringsbebyggelse kan tillåtas längs Buskuddsvägen. Det kulturhistoriska värdet bör säkerställs och udden bör bli allmäntillgänglig. B6 / Överbys mellersta delar Befintlig fastighetsindelning bör i huvudsak bevaras. Tillkommande bebyggelse bör regleras så att den gröna, lantliga karaktären inte går förlorad. B7 / Området vid Backstigen och Dalstigen Befintlig fastighetsindelning bevaras. Tillkommande bebyggelse samt om- och tillbyggnader bör regleras så att det kulturhistoriska värdet säkerställs. B8 / Exploateringsområde mellan Överbyvägen och Barrskogsvägen Den fördjupade översiktsplanen anger bostadsbebyggelse motsvarande friliggande hus inom området. Angöring till området bör ske direkt från Överbyvägen. Vid utformning av tillkommande bebyggelse bör särskild hänsyn tas till kringliggande bebyggelsekaraktärer. B9 / Område väster om Björkviken Befintlig fastighetsindelning bevaras. Om- och tillbyggnader bör regleras så att det kulturhistoriska värdet säkerställs. 4

5 Område B10 Björkviksområdet I huvudsak bör befintlig fastighetsindelning bevaras men en viss förtätning/kompletteringsbebyggelse kan tillåtas. Tillkommande bebyggelse bör regleras så att den ansluter till områdets bebyggelsekaraktär. Möjligheten att göra delar av det låglänta partiet allmäntillgängligt bör studeras. Bebyggelse bör inte placeras i låglänta partier. Område B11 Barrskogsvägen En viss förtätning/kompletteringsbebyggelse kan tillåtas. Tillkommande bebyggelse samt om- och tillbyggnader bör regleras så att det kulturhistoriska värdet säkerställs. Område B12 Inre delarna norr om centrum En viss förtätning/kompletteringsbebyggelse kan tillåtas. Tillkommande bebyggelse samt om- och tillbyggnader bör regleras så att den ansluter till områdets bebyggelsekaraktär. Område B13 Ytterbystrand / Paviljongsområdet En viss förtätning/kompletteringsbebyggelse kan tillåtas. Stor hänsyn skall tas till den kulturhistoriska miljön. Området kring paviljongen bör säkras som allmän platsmark i detaljplan. Område B14 Inre delarna nordöst om centrum En viss förtätning/kompletteringsbebyggelse kan tillåtas. Tillkommande bebyggelse samt om- och tillbyggnader bör regleras så att det kulturhistoriska värdet säkerställs. Område B15 Isterberget En viss förtätning/kompletteringsbebyggelse kan tillåtas. Tillkommande bebyggelse samt om- och tillbyggnader bör regleras så att den ansluter till områdets bebyggelsekaraktär. Område B17 Längs Ytterbyvägen En viss förtätning/kompletteringsbebyggelse kan tillåtas. Tillkommande bebyggelse samt om- och tillbyggnader bör regleras så att det kulturhistoriska värdet säkerställs. Inga större byggnader bör tillåtas inom det kulturhistoriskt intressanta området. Område B18 Exploateringsområde vid Siviken Området har mycket höga naturvärden med ädellövskog och är unikt i sitt slag på Resarö. I den fördjupade översiktsplanen anges att ett område vid Siviken avses nyttjas för bostadsbebyggelse med maximalt friliggande hus. Området nås idag med väg via Överbybadet. Med hänsyn till trafiksäkerhet med mera är det olämpligt att ett så stort tillkommande område har sin utfart över en allmän badplats. För att kunna exploatera området krävs en annan tillfart. Detta förslag till exploatering strider mot den i område 19 redovisade inriktningen för bevarande av kulturmiljön. Område JN19 Överby Gård Det är av största vikt att området kring gården lämnas öppet och fritt från bebyggelse med hänsyn till kulturlandskapet. Området bör bevaras som exempel på den för Roslagsnaturen typiska växlingen mellan brukad mark och natur. En förutsättning för att områdets kulturvärden ska kunna bibehållas är att det idag öppna landskapet även i fortsättningen hålls öppet, exempelvis genom bete. Det öppna landskapet, med hästbete som idag, kan inte bibehållas om ny bostadsbebyggelse planeras intill. Område C Centrum En särskild utredning bör göras för att klarlägga hur centrum ska utvecklas och vilka områdesbehov skola och förskola har i framtiden. Område B16 Kustremsan längs Isterbergsvägen Tillkommande bebyggelse samt om- och tillbyggnader bör regleras så att det kulturhistoriska värdet säkerställs. 5

6 Huvudvägen Överbyvägen föreslås, liksom idag, ha en körbanebredd av minst 5,5 meter och utmed denna föreslås en 3-3,5 meter bred gång- och cykelväg. Vägar och trafik En viktig del i områdets karaktär är de smala slingrande vägarna. De byggdes ursprungligen för en ringa trafik anpassat för fritidshus. Idag finns problem med dålig sikt, svårigheter att mötas, bärighetsproblem samt dåliga vändmöjligheter. Bilvägarna behålls till stora delar som de ser ut idag. I programmet har vägarna delats in i kategorierna huvudväg, uppsamlingsväg och lokalväg. För att klara även en måttlig tillkommande bebyggelse kan det krävas viss breddning av vägar och korsningar etcetera som kan medföra så kallat släntintrång inom enskilda fastigheter. Omfattningen av eventuella intrång kommer ett framgår av de kommande detaljplanerna. Gång- och cykeltrafik Gång- och cykelvägar saknas idag i de flesta delar av Resarö. Därför föreslås nya gång- och cykelvägar på flera sträckor, antingen helt separerade från biltrafik, eller som gångbanor. Vissa mindre bilvägar föreslås bli särskilt anpassade för gång- och cykeltrafikanter. Uppsamlingsvägar som exempelvis Överbyslingan får en bredd av cirka 4,5 meter, utmed dessa bör det även fi nnas en gångbana. Kollektivtrafik Avstånden till busshållplatserna är idag relativt långa. I programmet presenteras därför alternativa lösningar för hur en förlängning av dagens busslinje kan lösas. Förslaget innebär kortare promenadavstånd till hållplatsen. För att öka kollektivtrafikens attraktivitet föreslås även att bytespunkten i Engarn förbättras. De övriga vägarna, lokalvägarna, får en körbanebredd om cirka 3,5 meter med mötesplatser. 6

7 Vatten - avlopp Utbyggnaden av vatten och avlopp genomförs av Roslagsvatten AB. Avloppssystemet är ett lågtryckssystem (LPS) där en pump på varje fastighet trycker avloppet till reningsverket. Ledningarna kan läggas grunt i gator och på tomtmark, vilket underlättar anpassningen till naturen. Dagvattnet skall omhändertas lokalt på den egna fastigheten och återföras till grundvattnet. Kostnader för vatten och avlopp tas ut enligt gällande VA-taxa. Debitering sker när anslutningspunkt har upprättats och ledningarna kan användas. Avgiften täcker kostnaden för vatten och avlopp fram till tomtgränsen. Fastighetsägarna får själva bygga ut och betala ledningen från tomtgränsen fram till huset. Huvudmannaskap Vem som ska ha ansvaret för vägar och övrig allmän platsmark (park och natur) på norra Resarö är en viktig fråga som diskuteras i programmet. Här finns två alternativ som vi vill att Du som fastighetsägare ska ha synpunkter på. Det ena alternativet innebär att det även fortsättningsvis är enskilt huvudmannaskap för vägar och allmän platsmark. Det andra alternativet innebär att kommunen övertar huvudmannaskapet. Eftersom frågan kan påverka både planutformning och genomförande bör huvudmannaskapet väljas tidigt under planprocessen, helst redan i programskedet. Ett kommunalt huvudmannaskap innebär att kommunen planerar, projekterar, bygger och förvaltar vägar och övrig allmän platsmark. Kommunen ansvarar därmed för att vägarna får den utformning som fastslagits i detaljplanen. Kommunen har möjlighet att låta fastighetsägarna betala dessa åtgärder genom att ta ut gatukostnader. Om kommunen står för utbyggnaden har kommunen rätt att dra av momsen vilket innebär lägre kostnader. Denna möjlighet finns inte för den enskilda samfälligheten när den bygger vägar. Efter utbyggnaden sköter kommunen drift och underhåll som finansieras med kommunala skattemedel. Vid enskilt huvudmannaskap är det samfällighetsföreningen/vägföreningen som ansvarar för att vägarna får den utformning som fastslagits i detaljplanen. Detta innebär att förbättringar och ombyggnader av vägnätet och annan allmän platsmark som behövs för förnyelsen i princip får bäras av fastighetsägarna oavsett om det blir kommunalt eller enskilt huvudmannaskap. Vid kommunalt huvudmannaskap ska gatukostnaden fördelas mellan fastighetsägarna efter skälig och rättvis grund. Beroende på omfattningen brukar kostnaden i liknande områden variera från cirka kr per blivande småhusfastighet. Hur stora kostnaderna blir på norra Resarö är svåra att precisera i detta skede eftersom det kommer att påverkas av en rad ställningstaganden när det gäller förtätning, vägstandard med mera. 7

8 Tidsplan/etapputbyggnad Efter programsamrådet, när synpunkter från fastighetsägare och andra intressenter bearbetats av kommunen ska kommunen fatta ett beslut om det fortsatta arbetet. Det beräknas kunna ske i december Därefter kan arbetet med detaljplaner för området påbörjas. Detaljplanearbetet och utbyggnaden av vatten och avlopp har beräknats till ca fyra år. Tidsåtgången är mycket svår att uppskatta eftersom det bland annat beror på vilka synpunkter och andra förutsättningar som framkommer under samråden samt på eventuella överklaganden. Eftersom planarbetet omfattar ett stort antal fastigheter är det lämpligt att dela upp arbetet i etapper bland annat för att underlätta dialogen med fastighetsägarna. I programmet har en preliminär etappindelning arbetats fram. Etappindelningen är densamma för utbyggnaden av vatten och avlopp och för detaljplaneområden, se bild. Etappindelningen kan komma att ändras efter det att detaljplanearbetet har kommit igång. Har du synpunkter? Synpunkter på programmet skall skickas skriftligen till Vaxholms stad, Stadsbyggnadsenheten, Vaxholm. Observera! En mycket liten del av programmets innehåll behandlas i detta häfte. Detaljplaneprogrammet som helhet fi nns tillgänglig på fl era platser i Vaxholm och på kommunens hemsida, Har du frågor? Planfrågor Susanne Edén, stadsarkitekt, Vaxholms stad, tel , förmiddagar Anna Galli, J&W, tel Vägfrågor Per-Ola Isaksson, teknisk chef, Vaxholms stad, tel Genomförandefrågor Karl-Johan Sköld, Sköld Partners AB, tel VA-frågor Hans Abrahamsson, Roslagsvatten, tel Stockholm augusti 2002 J&W Samhällsbyggnad