BILAGA 3 BRÄNDÖ/METVIKSSTRANDEN BYGGANVISNINGAR FÖR TOMTER MED OMRÅDESSKYDD DETALJPLAN 957

Transkript

1 BILAGA 3 BRÄNDÖ/METVIKSSTRANDEN BYGGANVISNINGAR FÖR TOMTER MED OMRÅDESSKYDD DETALJPLAN 957 Vasa stad Planläggningen

2 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 4 BYGGANDETS HISTORIA FRÅN 1940-TALET TILL 2000-TALET 6 DETALJPLANENS UTGÅNGSPUNKTER 9 OMRÅDESSKYDD OCH BYGGNADSSKYDD 10 VÄRDEFULLA BYGGNADER SOM ENLIGT FÖRSLAGET SKYDDAS 16 OBJEKT 1 Metviksgatan 3 20 OBJEKT 2 Metviksgatan 5 22 OBJEKT 3 Villagatan OBJEKT 4 Villagatan OBJEKT 5 Villagatan 1 28 OBJEKT 6 Villagatan 5 30 OBJEKT 7 Fabriksgatan 7 32 OBJEKT 8 Fabriksgatan OBJEKT 9 Arbetaregatan OBJEKT 10 Kaptensgatan OBJEKT 11 Kaptensgatan OBJEKT 12 Arbetaregatan 9 42 OBJEKT 13 Arbetaregatan OBJEKT 14 Arbetaregatan OBJEKT 15 Kråkfjärdsgatan

4 INLEDNING Vad innebär planbeteckningarna i praktiken? frågade Byggnadstillsynen i Vasa i sitt utlåtande om detaljplaneändringen för Metviksstranden Frågan väckte behovet att undersöka och tolka de detaljplanebestämmelser som gäller byggsättet. Syftet är att öka kunskapen om och förståelsen för den byggda stadsmiljön och dess unika historiska, kulturhistoriska, arkitektoniska och miljörelaterade värden. Denna utredning är en slags bygganvisning som fokuserar på frågor om byggsättet på de bevarade tomter och trähusbyggnader som följer byggprinciperna för trästäder i området mellan Metviksstranden och Brändö torg. I utredningen presenteras principerna för uppförandet av de byggnader och den byggda miljö som ingår i detaljplaneändringen för Metviksstranden. De första bostadshusen byggdes i närheten av Metviksstranden mot slutet av 1800-talet, och livligast var byggandet i början av 1900-talet. På flygbilder tagna på 1940-talet, av vilka kopior finns på sidorna 7 och 8, ser man byggnadssättet från den tiden. På varje tomt fanns en eller flera bostadshus i trä, uthusbyggnader och en köksträdgård. Av de trähusbyggnader som uppfördes i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet finns i dag, år 2015, ett fyrtiotal bostadshus i två våningar och ett tiotal uthus bevarade. Dessa byggnader ger fortfarande gatubilden en stark prägel och upprätthåller trästadstraditionen i Brändö. Det centrala utgångsmaterialet för utredningen har varit Österbottens museums inventeringar , som gäller byggnader uppförda före 1945 på området som berörs av detaljplaneändringen för Metviksstranden. Utredningen har gjorts av planläggningsarkitekt Aila Virtanen på Vasa stads planläggning i samband med arbetet med detaljplaneändringen för Metviksstranden. 4

5 Flygbild av området 2007 BLOM Pictometry 5

6 BYGGANDETS HISTORIA FRÅN 1940-TALET TILL 2000-TALET Flygbild från 1940-talet. I förgrunden Villagatan, i bakgrunden syns den del av Brändö och Vikinga som vetter mot Kråkfjärden. 6 Bröderna Karhumäki I

7 Flygbild från 1940-talet. I förgrunden Metviksgatan, i bakgrunden syns Brändö torg och hamnen. Bröderna Karhumäki 7

8 Förändringen i stadsbilden från 1940-talet till år 2008 på området mellan Metviksgatan, Villagatan och Fabriksgatan Flygbild från 1940-talet Bröderna Karhumäki Flygbild från 2007 BLOM Pictometry 8

9 DETALJPLANEÄNDRINGENS UTGÅNGSPUNKTER Detaljplaneändringen stöder sig på principerna i generalplanen. Metviksstranden värderas i generalplanen för Vasa 2030 som ett värdefullt område på landskaps- eller lokal nivå, där det arkitektoniskt eller kulturhistoriskt värdefulla byggnads-beståndet ska bevaras. När området bebyggs eller på annat sätt ändras, utförs det på ett sådant sätt att de särskilda värdena bevaras. Med detaljplanen eftersträvas att miljövärden - byggnadsarvet och helhetsmiljön - som ingår i det traditionella livet i trästadsdelen på Brändö bevaras. Området för detaljplaneändring nr 957 är avgränsat med rött på flygbilden (2006). Inom detaljplaneområdet finns 12 kvarter, som avgränsas av Brändövägen, Kråkfjärdsgatan, Metviksgatan och Kaptensgatan. I kvarteren finns 79 bebyggda tomter. Merparten, dvs. 68 tomter, är tomter byggda enligt de s.k. byggprinciperna för trästaden i Brändö, med huvudbyggnaden ett egnahemshus eller ett litet våningshus invid gatan och uthusbyggnaden längre in på tomten. 9

10 OMRÅDESSKYDD OCH BYGGNADSSKYDDSOBJEKT Områdesskydd I detaljplanen anvisas tomter för områdesskydd ( /s). Områdesskyddsbestämmelsen berör reparations- och ändringsarbeten i befintliga hus, nybyggnadsprojekt och konstruktioner och planteringar på gårdsområden. Områdesskyddet gäller 68 av planeringsområdets 79 tomter. Skalan på byggnaderna på dessa tomter och byggnadernas placering på tomten följer det byggsätt som fastställdes i början av 1900-talet. På 40 tomter finns byggnader som är uppförda före 1945 och på 28 tomter finns nyare byggnader. Utanför områdesskyddet står 11 flervåningshus- och radhustomter som har bebyggts enligt principerna i detaljplanen från 1970, där planeringsprinciperna utgick från en öppen stadsstruktur och storskaligt elementbyggande. Skalan på byggnaderna på planeringsområdet och byggnadernas placering på tomterna fastslogs i 1901 års byggnadsordning och ändringen av den år I enlighet med byggnadsordningarna utvecklades på planeringsområdet i början av 1900-talet ett byggsätt, enligt vilket små våningshus av trä i I-II våningar och egnahemshus finns invid gatan, uthusen och trädgårdarna i tomternas inre delar. I planeringsområdets byggnader kombineras lokalt byggsätt med internationella stildrag. Det här framgår extra tydligt av de 15 bostadshus och 5 uthus som Österbottens museum har angett som historiskt, arkitektoniskt eller stadsbildsmässigt värdefulla byggnader. Dessa, före 1945 uppförda byggnaders former, proportioner, material och färger har drag som är kännetecknande för planeringsområdet. Uppgifter om nuläget i fråga om dessa byggnader och byggnadernas historia finns på sidorna och man kan bekanta sig med byggnadernas bygglovsritningar på Byggnadstillsynen. Syftet med områdesskyddet är att byggnader och annan miljö sköts och utvecklas så att de för planeringsområdet typiska särdragen i boendemiljön bevaras. Syftet med områdesskyddet är att bevara de byggnadsprinciper som under hundra års tid visat sig vara bra och hållbara, och tillämpa dem vid till- och nybyggande med beaktande av dagens behov. Till- och nybyggande kan genomföras på alternativa sätt. Målet är en stadsbild och en boendemiljö där med avseende på detaljerna olika byggnader bildar en balanserad helhet. Till denna miljö hör också naturnära, trädgårdsaktiga gårdar. Varje byggnad gammal som ny påverkar helheten. Miljön förändras med små steg när man bygger till på tomterna eller när befintliga byggnader ersätts med nya byggnader. Användnings- och utvecklingsalternativ för de tomter som är belagda med områdesskydd ( /s) 1. De nuvarande bostads- och ekonomibyggnaderna bevaras och hålls i skick. På tomterna finns ingen outnyttjad våningsyta. 2. Nuvarande bostadshus invid gatan bevaras. På tomten finns outnyttjad våningsyta. Utredning av om det nuvarande huset kan utvidgas eller om en gårdsbyggnad byggs i tomtens inre del för bostadsutrymmen och/eller ekonomiutrymmen. 3. Bostads- och ekonomibyggnaderna på tomten rivs. Den på tomten tillåtna totala våningsytan kan i allmänhet fördelas mellan bostadshuset vid gatan och en gårdsbyggnad med bostadsutrymmen och/eller ekonomiutrymmen. Förebild för nybyggnaden invid gatan är former och dimensioner hos ovan nämnda byggnader som är uppförda före år På gården passar i regel en avlång byggnad med smal stomme och byggnaden öppnar sig mot den egna gården. 10

11 Områdesskydd samt historiskt, arkitektoniskt och/eller stadsbildsmässigt värdefulla byggnader i detaljplanen Områdesskyddet ( /s) berör alla tomter med ljusbrun bottenfärg. De vita tomterna omfattas inte av områdesskyddet. Byggnadsskyddet (sr-5) berör de byggnader som är angivna med rött. 11

12 Detaljplanebestämmelse som omfattar områdesskyddet på A-kvartersområdena (A/s) Område där miljön ska bevaras. Kulturhistoriskt och stadsbildsmässigt betydelsefullt område. Reparations-, ändrings- och nybyggnadsarbeten ska anpassas till områdeshelheten så att åtgärderna stärker områdets stadsbildsmässiga särprägel i fråga om former, proportioner, material och färger. Områdets topografi ska bevaras. Konstruktioner, beläggningar och planteringar på gårdarna ska anpassas till områdets karaktär. Detaljplanebestämmelser som styr byggsättet på A/s-kvartersområdena. Dessa bestämmelser berör alla befintliga och nya byggnader och utvidgningar samt gårdar på A/skvartersområdena. BYGGANDE INVID GATAN: Huvudbyggnaden byggs invid gatan. Minst 50 % av den på tomten angivna våningsytan ska förläggas på byggnadsytan för bostadsbyggnad intill gatan. De bostadshus i två våningar som uppförs invid gatan ska ha en vägghöjd på 6,20-8,00 m från sockelns övre kant till väggens och takets skärningspunkt. Golvytan i bostadsrummen ska ligga 0,80-1,20 m högre än gatunivån intill. Om balkonger byggs invid gatan, ska de vara indragna. Mot gårdssidan får i anslutning till fasaden, utanför byggnadsytan, byggas utsprång, såsom farstukvistar, balkonger och trapphus som passar ihop med byggnadens stil. Trapphus får byggas utöver den på tomten angivna våningsytan. Ingångarna till bostäderna ska vara på gårdssidan. BYGGANDE PÅ TOMTENS INRE DEL: På byggnadsytan på tomtens inre del kan bostadslokaler och ekonomiutrymmen eller endast ekonomiutrymmen byggas. Byggnadsmängden påverkas av hur mycket av den på tomten angivana våningsytan som har utnyttjats eller enligt planerna ska utnyttjas på byggnadsytan invid gatan. UTRYMMEN FÖR BOENDE: Bostädernas genomsnittliga yta ska vara minst 55 m2 per tomt. Utanför bostaden ska invånarnas förvaringsutrymmen och gemensamma utrymmen på minst 5 m2 per bostad byggas. Om dessa utrymmen placeras i källaren eller på vinden i bostadshuset, räknas de inte in i våningsytan. EKONOMIBYGGNADER OCH TAK: Ekonomibyggnadens vägghöjd får vara högst 4,20 m från sockelns övre kant till väggens och takets skärningspunkt. Den motsvarande höjden på tak får vara högst 3,0 m. I ekonomibyggnaden får invånarnas förvaringsutrymmen och gemensamma utrymmen samt utrymmen för fastighetsservice, cyklar och bilar och motsvarande utrymmen placeras. I ekonomibyggnadens andra våning får byggas utöver den på tomten angivna våningsytan. Taket för avfallsservice och cyklar får placeras utanför byggnadsytan. TAK OCH FASADER: Byggnadernas takform ska vara symmetriskt åstak (ej brutet åstak) med framskjutande takskägg på fasadytan. Taket kan ha taklyktor om de passar ihop med byggandens stil. Undantagsvis kan ekonomibyggnad ha eller tak på tomtens inre del vara pulpettak. Byggnadernas fasadmaterial ska vara trä eller rappning. Alternativt kan första våningens fasadmaterial vara av bränt rött tegel. Taket ska bestå av maskinfalsad plåt. 12

13 FÖNSTRENS LÄGE MOT GRANNTOMTEN: Om byggnadens avstånd från granntomtens byggnadsyta är mindre än 8 m får byggnadens vägg inte ha huvudfönster. Om byggnadens avstånd från granntomtens byggnadsyta är mindre än 4 m ska byggnadens vägg vara sluten. LJUDISOLERING: Ljudisoleringen mot trafikbuller i byggnadernas ytterväggar samt fönster och andra konstruktioner intill Metviksgatan ska vara sådan att bullernivån i bostadslokalerna inte överskrider 35 db dagtid och inte 30 db nattetid. GÅRD: På tomten ska finnas ett lämpligt, enhetligt område för utevistelse på minst 10 m2 per bostad. Träd och buskar ska bevaras eller planteras så att antalet träd är minst ett per 150 tomt-m2. Särskilt ska tallar som är karakteristiska för Brändö gynnas. Obebyggda tomtdelar, som inte används som leder eller parkering, ska hållas planterade. Vid tomtgränsen ska ett spjälstaket eller en naturstenmur som passar ihop med byggstilen byggas. PARKERING: Följande antal cykel- och bilplatser ska byggas på tomten: 1 cykelplats / 40 m2 bostadsvåningsyta 1 bilplats / 2 bostäder 1 bilplats / 95 m2 affärs- och kontorsvåningsyta Bilplatser får placeras på gården, avgränsade från området för utevistelse. Garage och biltak ska placeras på ekonomibyggnadens byggnadsyta. För cyklarna ska ett väderskyddat förvaringsutrymme reserveras. UNDANTAG FRÅN DETALJPLANEBESTÄMMELSERNA: Den nuvarande byggnaden, som fick bygglov innan denna detaljplaneändring vann laga kraft, får repareras utan hinder av vad som ovan har bestämts om den på tomten tillåtna våningsytan, bostädernas genomsnittliga yta, vägg- och sockelhöjd, takform, balkonger, material och bullernivån i bostadslokaler. UNDANTAG FRÅN BYGGBESTÄMMELSERNA: När den skyddade bygganden (sr-5) repareras eller ändras kan man avvika från byggbestämmelser och tillämpligt iaktta de krav som ställts på värmeisolering och motsvarande för nybyggande. 13

14 Byggnadsskyddsobjekt Förutom med områdesskydd skyddas de historiskt, arkitektoniskt och stadsbildsmässigt mest representativa byggnaderna som exempel på trähusbyggandet på Brändö i början av 1900-talet. I enlighet med Österbottens museums skyddsförslag (2008) anvisas 15 huvudbyggnader och 5 uthusbyggnader som byggnader som ska skyddas (sr-5). Med byggnadsskyddet ger man värde till de som har byggt byggnaderna och byggandets tidsperiod samt även till byggnadernas senare ägare och användare. Detaljplanebestämmelse för byggnad som ska skyddas (sr-5) Byggnad som ska skyddas. Historiskt, arkitektoniskt eller stadsbildsmässigt värdefull byggnad. Byggnadens särdrag ska bevaras i samband med reparations- och ändringsarbetena. Om sådana åtgärder som strider mot denna målsättning tidigare utförts ska man i samband med byggnadsarbeten sträva efter att reparera byggnaden på ett sätt som passar ihop med byggnaden. Museimyndigheten ska beredas tillfälle att ge utlåtande om reparations- och ändringsplanerna före byggnads- eller åtgärdslov har beviljats. Renoverings- och tillbyggnadsarbeten i byggnadsskyddsobjekt (sr-5) Byggnadens särdrag ska bevaras i samband med reparations- och ändringsarbetena. Stildrag och egenskaper från olika tidsepoker syns i byggnadens form, dimensioner, material och färger. I exteriören syns stildrag och egenskaper bl.a. på följande ställen - taket, takbandet och skorstenarna, takmaterialet - i fasadmaterial och fasadsidans lister bl.a. i dekormotiven, fönstren och dörrarna, burspråken och kvistarna, - i socklar och ingångstrappor och deras material, grundningssättet. - I byggnadsskyddsobjekt bevaras de för tidsperioden typiska fönstren ramindelningen, ramarnas form och fönsterfodren. Likaså bevaras fasadernas brädfodring/rappning och dekorationer samt takets form. Till exempel då byggnaden på Fabriksgatan 11 renoveras ska de centrala stildrag och egenskaper i byggnadens yttre bevaras. Viktigast är att bevara materialet, färgerna och öppningarna i fasadväggarna / socklarna mot gatan. Även takets och takskäggens form, takmaterialet och skorstenen ska bevaras. Reparationerna utförs såvitt möjligt med traditionella material och byggsätt, vilket innebär stock, bräder, natursten, tegel, rappning, plåt och byggande på platsen. De centrala yttre stildragen i en befintlig byggnad proportionerna, materialen och färgerna bevaras. Om tillbyggnad är möjlig bör också hänsyn tas till byggnadens centrala stildrag och egenskaper. Inne i byggnaden kan ändringar som användningen kräver göras, t.ex. slå ihop lägenheter, bygga våtrum e. dyl. så att ändringarna inte påverkar fasadernas öppningar mot gatan. I öppningar i fasaden på gårdssidan kan mindre ändringar göras. på fasaden mot gården ät det möjligt att bygga mindre utsprång, till exempel för farstu, eller trappor eller hiss, förutsatt att det inte försvårar den övriga användningen av tomten (nybyggnad, bilplatser, passerområden och vistelseområden). Om man vill tilläggsisolera i byggnaden bör det göras i byggnadens inomhusutrymmen. Fönstren kan vid behov bytas ut och de kan förses med ett tredje glas, men den ursprungliga ramindelningen och formen utåt ska bevaras. 14

15 Om man på en tomt med en skyddad byggnad (sr-5) planerar förändringar i någon annan byggnad på tomten eller planerar att bygga en ny byggnad eller planerar förändringar i gårdens andvändning ska man beakta bestämmelserna som styr byggsätt på A/s-kvartersområdena. Uppgifter om byggstilar Ytterligare uppgifter om stildrag och egenskaper från olika tidsperioder finns i publikationen utgiven av Vasa stads planläggning och Arkitektbyrå Gunilla Lång-Kivilinna Staden vi ärvde (2010). I publikationen finns även uppgifter om konkreta byggnads- och renoveringsmetoder och material. Man kan bekanta sig med publikationen vid Vasa stads planläggning och byggnadstillsyn. 15

16 . Detaljplaneändring, illustration. De gula byggnaderna är befintliga och de bruna byggnaderna är nya. 16

17 VÄRDEFULLA BYGGNADER SOM ENLIGT FÖRSLAGET SKYDDAS Österbottens museum har inventerat de byggnader på planeringsområdet som är uppförda före år 1945, av dem är 40 bostadshus och 16 uthus. Av dessa byggnader har Österbottens museum i byggnadsskyddsförslaget (2008) och preciseringen av det (2013) fastställt 15 bostadshus och 5 uthus som historiskt, arkitektoniskt eller stadsbildsmässigt värdefulla byggnader som ska skyddas. Utgångspunkter för byggnadsskyddet Motiveringen till skyddet av byggnadsskyddsobjekten är att de är historiskt värdefulla objekt (H), arkitektoniskt eller byggnadshistoriskt värdefulla objekt (R) eller stadsbildsmässigt (miljön) värdefulla objekt (M) eller flera av de nämnda värdemotiveringarna. Motiveringarna till skyddet har definierats av Österbottens museum i förslaget till byggnadsskydd vid Metviksstranden (Onkilahdenrannan rakennussuojeluesitys, 2008) och sin precisering av förslaget (2013). H = ett historiskt betydelsefullt objekt R = ett arkitektoniskt eller byggnadshistoriskt betydelsefullt objekt M = ett stadsbildsmässigt (till miljövärdet) betydelsefullt objekt Åtgärdsförslag För byggnadsskyddsobjekten gäller åtgärdsrekommendationerna A, B eller C. Åtgärdsrekommendationerna har definierats av Österbottens museum i förslaget till byggnadsskydd vid Metviksstranden (2008) och preciseringen av förslaget (2013).. A = objektet bör bevaras i sitt nuvarande skick B = sådana ändringar som syftar till att återställa objektet i dess ursprungliga skick rekommenderas C = sådana ändringar som är nödvändiga för att objektet eller området ska kunna bevaras eller som är nödvändiga med tanke på objektets eller områdets användning är tillåtna Historiskt, arkitektoniskt och/eller stadsbildsmässigt värdefulla byggnader som ska skyddas VÄRDEFULL BYGGNAD SOM ENLIGT FÖRSLAGET SKA SKYDDAS BYGGNADSTID SKYDDSMOTIVERI NG ÅTGÄRDSREKOMME NDATION 1 Metviksgatan 3 huvudbyggnad 1909 H,R,M A uthusbyggnad Metviksgatan 5 huvudbyggnad 1912 H, R, M A uthusbyggnad 1800-talet 3 Villagatan 16 huvudbyggnad 1926 uthusbyggnad 1929 R, M A uthusb. C 4 Villagatan 20 huvudbyggnad talet H, R, M B 5 Villagatan 1 huvudbyggnad 1910 H, R, M C 6 Villagatan 5 huvudbyggnad 1936 M B 7 Fabriksgatan 7 huvudbyggnad 1928 H, R, M C 8 Fabriksgatan 11 huvudbyggnad 1938 R, M A 9 Arbetaregatan 18 huvudbyggnad 1929 H, R, M A 10 Kaptensgatan 23 huvudbyggnad 1913 uthusbyggnad Kaptensgatan 25 huvudbyggnad 1912 uthusbyggnad 1920 R, M B H, R, M A 17

18 12 Arbetaregatan 9 huvudbyggnad 1800-talet H, R, M A 13 Arbetaregatan 13 huvudbyggnad 1938 R, M A 14 Arbetaregatan 15 huvudbyggnad 1938 H, R, M A 15 Kråkfjärdsgatan 28 huvudbyggnad 1927 uthusbyggnad 1932 R, M A Värdefulla byggnader för vilka skydd har föreslagits presenteras på sidorna Sammanställning av utgångsuppgifterna Utgångspunkten för fastställandet av värdefulla byggnader är de inventeringar som Österbottens museum har utfört. Inventeringarna berör byggnader uppförda före 1945 på detaljplanens planeringsområde. I praktiken har inventeringarna utförts genom fältbesök, fotografering, intervjuer samt litteratur- och arkivforskning. Av Österbottens museums inventeringsuppgifter har utgångsuppgifterna för värdefulla byggnader sammanställts, där tomternas nuläge och historien i anslutning till byggnaderna beskrivs. Byggnadernas beskrivning har kompletterats i samband med fältbesök samtidigt som den här texten skrevs. Det nuvarande antalet bostäder härstammar från Vasa stads byggnads- och lägenhetsregister, som vanligen fått uppgifterna från ägaren. Källorna till Österbottens museums inventeringsuppgifter OBJEKT 1 Vasa stads byggnadstillsyn: ritningsarkivet Vasa stads byggnads- och lägenhetsregister Österbottens museum: bildarkivet Landskapsarkivet: Vasa polisinrättnings mantalslängder Muntlig information: Kirsti Sundback OBJEKT 2 Vasa stads byggnadstillsyn: ritningsarkivet Vasa stads byggnads- och lägenhetsregister Österbottens museum: bildarkivet Landskapsarkivet: Vasa polisinrättnings mantalslängder Tidningen Ilkka Matti Puholas artikel Baijerilaista olutta tehtiin Pohjanmaalla. Seppo Bonsdorff. Finlands bryggerier. Matrikel om bryggerier, där porter, öl och hembryggt öl tillverkades Muntlig information: Invånaren Per Olov Hjortell, konstnär OBJEKT 3 Vasa stads byggnadstillsyn: ritningsarkivet Vasa stads byggnads- och lägenhetsregister Vasa stads centralarkiv: gamla markarrendeavtal Österbottens museum: bildarkivet Mantalslängder/registerbyrån i Vasa härad: fastighetsregistret Adressregister för Vasa OBJEKT 4 Vasa stads byggnads- och lägenhetsregister Muntlig information: Ritva Keskiaho, Villagatan 18, Kirsti Sundback, Metviksgatan 11 OBJEKT 5 Vasa stads byggnadstillsyn: ritningsarkivet Vasa stads byggnads- och lägenhetsregister Vasa stads centralarkiv: utlåtande av stadsjuristen nr Österbottens museum: bildarkivet OBJEKT 6 Vasa stads byggnadstillsyn: ritningsarkivet Vasa stads byggnads- och lägenhetsregister Vasa stads centralarkiv: gamla markarrendeavtal 18

19 Vasa stads byggnadsregister Österbottens museum: bildarkivet OBJEKT 7 Vasa stads byggnadstillsyn: ritningsarkivet Vasa stads byggnads- och lägenhetsregister Vasa stads centralarkiv: gamla arrendeavtal OBJEKT 8 Vasa stads byggnadstillsyn: ritningsarkivet Vasa stads byggnads- och lägenhetsregister Vasa stads centralarkiv: gamla markarrendeavtal Österbottens museum: bildarkivet OBJEKT 9 Vasa stads byggnadstillsyn: ritningsarkivet Vasa stads byggnads- och lägenhetsregister Österbottens museum: bildarkivet Vasa tingsrätt, fastighetskansliet: lagfarter OBJEKT 10 Vasa stads byggnadstillsyn: ritningsarkivet Vasa stads byggnads- och lägenhetsregister Österbottens museum: bildarkivet Vasa tingsrätt, fastighetskansliet: lagfarter OBJEKT 11 Vasa stads byggnadstillsyn: ritningsarkivet Vasa stads byggnads- och lägenhetsregister Österbottens museum: bildarkivet Österbottens landskapsarkiv: polisinrättningens mantalslängder OBJEKT 12 Vasa stads byggnadstillsyn: ritningsarkivet Vasa stads byggnads- och lägenhetsregister Vasa stads centralarkiv: gamla markarrendeavtal Vasa stads byggnads- och fastighetsförteckning 1993 Österbottens museum: bildarkivet Österbottens landskapsarkiv: Vasa polisinrättnings invånarförteckning Tingsrättens fastighetskansli: lagfarter Muntlig information: Merja Hammarström OBJEKT 13 Vasa stads byggnadstillsyn: ritningsarkivet Vasa stads byggnads- och lägenhetsregister Vasa stads centralarkiv: gamla markarrendeavtal Vasa stads byggnads- och fastighetsförteckning 1993 Österbottens museum: bildarkivet Österbottens landskapsarkiv: Vasa polisinrättnings invånarförteckning Tingsrättens fastighetskansli: lagfarter Muntlig information: Merja Hammarström OBJEKT 14 Vasa stads byggnadstillsyn: ritningsarkivet Vasa stads byggnads- och lägenhetsregister Vasa stads centralarkiv: gamla markarrendeavtal Österbottens museum: bildarkivet OBJEKT 15 Vasa stads byggnadstillsyn: ritningsarkivet Vasa stads byggnads- och lägenhetsregister Vasa stads centralarkiv: gamla markarrendeavtal Österbottens museum: bildarkivet 19

20 OBJEKT 1 Metviksgatan 3 huvudbyggnad 1909, uthusbyggnad 1909 H, R, M A Ursprunglig fasad mot Metviksgatan 1909 Gårdsfasadens nya kvistar och takfönster 1995 Den ursprungliga första våningen Tvärsektion som visar de nya boendeutrymmena på vinden

21 Beskrivning Byggnaderna på tomten representerar byggandet i början av 1900-talet. Bostadsbyggnaden är uppförd Den har drag av empirstil. Där finns en egentlig bostadsvåning och vindsutrymmen. Vinden har ändrats till bostadslokal Stommen är av stock, grunden av sten, valmtaket av plåt, fasadmaterialet är stående/liggande brädfodring samt dekormotiv. I byggnaden finns fyra bostäder. Längst bak på gårdsplanen finns en uthusbyggnad, byggd 1909 samtidigt som bostadsbyggnaden. Den är byggd med stående trästomme, grunden är sten och sadeltaket av plåt. Historia Vasa stad reserverade ett område på Brändö för bostadsandelslagens byggverksamhet och det här var den första tomten som bebyggdes. Byggnaderna ritades av arkitekt A. W. Stenfors. Bostadsbyggnaden byggdes om 1998, när bostads-lokaler byggdes på vinden, taket utökades med halvrunda takfönster och kvistarna ersattes med glasverandor. Också uthusbyggnaden har iståndsatts. I huset bodde Bomullsfabrikens arbetare. På husfasaden finns en skylt om att jägaren Oskar Peltokangas, som organiserade skyddskårsverksamheten i Sundom och Iskmo, bodde i det här huset i bostad 4. I uthusbyggnaden fanns en vapengömma. Bedömning Den första bostadsbyggnaden på Brändö som förverkligades i bostadsandelslagsform. Jägaren Oskar Peltokangas hemgård. En väl bevarad helhet, ändringarna har gjorts i samklang med stilen. Också uthusbyggnaden är väl bevarad. Ett framträdande läge i kulturmiljöhelheten på Metviksstranden. En historiskt (H), arkitektoniskt (R) samt stadsbildsmässigt (M) värdefull helhet. Bostadsbyggnaden och uthusbyggnaden bör bevaras i sitt nuvarande skick (A). Till- och ombyggnadsmöjligheter Utdrag ur detaljplanekartan 1:1000 På tomten (1115 m 2 ) kan byggas 580m 2 vy varav ca 480 m 2 har utnyttjats. Den outnyttjade byggytan ska placeras på tomtens inre del. Utdrag ur illustration till detaljplanen 1:1000 En nybyggnad bör placeras mellan huvudbyggnaden och ekonomibyggnaden vid tomtens norra kant. Det är också möjligt att förlänga ekonomibyggnaden. 21

22 OBJEKT 2 Metviksgatan 5 huvudbyggnad 1912, tillbyggnad 1924 uthusbyggnad 1800-talet och 1923 H, R, M A Ursprunglig situationsplan 1912 och situationsplan efter utbyggnaden 1925 Ursprunglig fasad mot Metviksgatan samt tvärsektion och gavel mot Båtsmansgatan 1912 De ursprungliga första och andra våningarna

23 Beskrivning Huvudbyggnaden representerar byggandet i början av 1900-talet. Huvudbyggnadens del mot Metviksgatan är byggd 1912 och tillbyggnaden mot Båtsmansgatan Byggnaden har en första våning (på stenfot), en andra våning och en vind. Första våningen är byggd som produktionslokal med golvet lägre än gatunivån. Den består av rappat tegel. Andra våningen är bostadsvåning. Den är uppförd i stock, fasaderna har brädfodring med liggande eller stående spont samt dekormotiv. Sadeltak av plåt. Byggnaden har fem bostäder. På gården finns en uthusbyggnad i stock från 1800-talet, som är flyttad från Ilmola. Uthusbyggnaden har byggts till med en del på stående trästomme Historia Huvudbyggnaden längs Metviksgatan ritades av Otto Ekman Huvudbyggnaden förstorades längs Båtsmansgatan 1924 enligt ritningar av E. Finell. Många ändringar utfördes 1934 i första våningen, i den tillbyggda delen och på vinden. Bryggerimästare Alfred Herler lät bygga huvudbyggnaden, där han bodde och hade sitt bryggeri under namnet Vasa (Wasa) Bryggeri, tills bryggeriet gick i konkurs. Efter Herler fortsatte bryggerimästare Isak Björkman bryggeriverksamheten År 1920 köptes bryggeriet av bryggerimästare S.K. Skade, efter vars död fastigheten innehades av S.K. Skades änka Elise Irene Skade , tills hon gjorde konkurs 1933, varefter Bryggeri Ab Bock köpte fastigheten och ett bostadsaktiebolag bildades av den Bock hade kontor i huset.. Bedömning En arkitektoniskt (R), historiskt (H) och stadsbildsmässigt (M) värdefull helhet. Objektet bör bevaras i sitt nuvarande skick (A). Till- och ombyggnadsmöjligheter Utdrag ur detaljplanekartan 1:1000 På tomten (1405 m 2 ) kan byggas 730 m 2 vy, varav 30 % kan användas för affärs- och kontorslokaler som kan förorsaka miljöstörningar. Den tillåtna byggytan motsvarar det bebyggda läget. Utdrag ur illustration till detaljplanen 1:

24 OBJEKT 3 Villagatan 16 huvudbyggnad R, M A Österbottens museums bildarkiv Den ursprungliga tvärsektionen 1925 Den ursprungliga första våningen 1925 Den ursprungliga andra våningen

25 Beskrivning I bostadsbyggnaden, uppförd , finns två bostadsvåningar, källare och vind. Stommen består av stock, grunden är murblock och valmtaket är av plåt, fasaderna har liggande brädfodring. Byggnaden har fem bostäder. Uthusbyggnaden är uppförd Den ha stående trästomme, grunden är av betong, sadeltaket har filtbeklädnad och fasaderna liggande brädfodring. Huvudbyggnaden och uthusbyggnaden har stildrag av klassicismen. Därtill finns en verkstadsbyggnad med stående trästomme på tomten. Historia Norra delen av bostadsbyggnaden uppfördes 1926 enligt ritningar av A. Manninen. År 1929 byggdes bostadshuset till och en uthusbyggnad uppfördes enligt ritningar av Artturi Ortela. Enligt ritningarna från 1927 fanns en kolonialvaruaffär i hörnrummet. Enligt adressregistret i Vasa verkade V. Stenroos kolonialvaru- och diversehandel i byggnaden Andra våningen byggdes om Oljeuppvärmning installerades Bostadslägenheten i första våningen byggdes om till affärslokal En del av fönstren renoverades Byggnaderna uppfördes för timmermannen Antti Rahja. Efter Antti Rahja har fastigheten ägts av Antti Rahjas änka och efter 1937 av Juuso Syrenius och därefter av Juuso Syrenius änka. Fastigheten är nuförtiden ett bostads-aktiebolag. Bedömning Objektet representerar den livligaste byggnadsperioden på Brändö. Bostadsbyggnadernas ursprungliga framtoning har bevarats väl. Arkitektoniskt (R) och stadsbildsmässigt (M) en värdefull helhet. Bostadsbyggnaden bevaras i sitt nuvarande skick (A). Till- och ombyggnadsmöjligheter Utdrag ur detaljplanekarta 1:1000 På tomten (1122 m 2 ) får byggas 535 m 2 vy, varav 290 m 2 vy används för boende och 160 m 2 vy för en ekonomibyggnad. Också uthusbyggnaden, som byggdes samtidigt som bostadsbyggnaden, rekommenderas bli bevarad. Utdrag ur illustration till detaljplanen 1:1000 Verkstadsbyggnaden kan iståndsättas som bostads- eller ekonomilokal och förlängas mot gatan (mörkare byggnadsdel). Alternativt kan verkstadsbyggnaden rivas och längs Hantverkaregatan kan en ny bostadsbyggnad uppföras och bostads- och/eller ekonomiutrymmen i tomtens inre del. De nya utrymmena kan totalt uppgå till 195 m 2 vy. På tomten kan egna gårdsplaner göras för den gamla och den nya byggnaden eller hela gårdsplanen kan användas gemensamt. 25

26 OBJEKT 4 Villagatan 20 huvudbyggnad 1800-talet H, R, M A J. Takkula 1973 Österbottens museums bildarkiv J. Takkula 1973 Österbottens museums bildarkiv J. Takkula 1973 Österbottens museums bildarkiv Karta från 1924 Österbottens museums bildarkiv Mannelinska gården Från början var Mannelin innehavare till ett område som började vid Metviksstranden och fortsatte som ett långsmalt markområde över nuvarande Fabriksgatan till det centrala Brändö. 26

27 Beskrivning Bostadsbyggnaden är från 1800-talet. Den har en och en halv våning i stock med grund i natursten. Sadeltaket har tvärgavlar på båda långsidorna. Fasaderna har liggande brädfodring, det maskinfalsade plåttaket består av bitar. Byggnaden har gamla fönster med sex rutor, av vilka ett har bytts ut och avviker från stilen. Byggnadens dörrar är troligen från 1960-talet. Byggnaden står snett i förhållande till gatulinjen. Tre bostäder finns i byggnaden. Den har stått tom i åratal. På gården finns en liten uthusbyggnad från Historia Byggåret för byggnaden, som först uppfördes som villa, är obekant men den är byggd före år 1891, eftersom den finns med på A. Bergens karta från Villan hade ursprungligen en våning och pärttak. Senare (före 1901) byggdes den ut med daglyktor samt med verandor och balkonger, som har rivits bort. Från början fanns villan på en större lägenhet, till vilken bl.a. hörde bryggan vid Metviksstranden med dess lusthus. Lusthuset har flyttats till den nuvarande tomtens bakre del. I anslutning till villan fanns också ekonomibyggnader, bl.a. ett fähus och en drängstuga, som blev kvar på andra sidan Villagatan, när den anlades på och 1930-talet och de har rivits. Trädgården blomstrade tack vare att den ursprungliga ägaren, Victor Mannelin, forslat matjord till platsen och planterat exotiska växter. På gården växer fortfarande bl.a. gula hallon. Handelsmannen och skeppsredaren Viktor Mannelin (f i Björneborg, d. 1900) lät bygga villan. Mannelin hörde till de rikaste handelsmännen i Vasa i slutet av 1800-talet och bl.a. indrev han brotull vid Brändö bro åtminstone åren 1877 och Hans hustru Hilda hörde till släkten Wasastjerna. Från år 1919 ägdes huset av tekniker Johan Fredrik och hans hustru Rauha Visa. År 1926 lät Visa bygga uthusbyggnaden på tomten. Från år 1954 innehade Jarl Joh. Keskiaho huset. År 1956 köptes huset av Olga Aliina Berg. Sedan år 1988 har husets innehavare varit Olga Bergs oskiftade dödsbo, dvs. Terttu Hillevi Laakso och Holger Erik Berg. Bedömning Bostadsbyggnaden företräder den sällsynta förstadsvillarkitekturen. En arkitektoniskt (R), historiskt (H) samt stadsbildsmässigt (M) värdefull helhet. Bostadsbyggnaden bevaras i sitt nuvarande skick (A). Den kräver en total renovering. Till- och ombyggnadsmöjligheter Utdrag ur detaljplanekarta 1:1000. Utdrag ur detaljplaneillustration 1:1000 På tomten (1100 m 2 ) får byggas 500 m 2 vy, varav ca 200 m 2 vy har använts. Byggnaden invid gatan bör bevaras. På den inre delen av tomten kan en annan bostadsbyggnad uppföras. 27 En ny bostadsbyggnad får uppföras snett inne på tomten som illustrationen visar eller i samma riktning som tomtgränserna. Vid den nuvarande byggnadens gavel kan en liten tillbyggnad göras. På gårdssidan utanför byggnadsytan kan en liten kvist byggas.

28 OBJEKT 5 Villagatan 1 huvudbyggnad H, R, M C Österbottens museums bildarkiv 28

29 Beskrivning Byggnadshelheten representerar det sociala byggandet på Brändö i början av 1900-talet. Byggnaden i hörnet av Kaptensgatan och Villagatan består av tre delar, som är byggda samtidigt I mitten finns en tvåvåningsdel i tegel, och på dess båda sidor envåningsdelar i stock. Tegeldelen har rappade fasader, valmat tak med maskinfalsad plåt. Stockdelarna har fasader med liggande brädfodring, sadeltak av maskinfalsad plåt. Alla socklar består av sten. Den lilla uthusbyggnaden på gården är från år 1990 och är delvis byggd av tegel, delvis med stående trästomme, pulpettak av maskinfalsad plåt. Uthusbyggnadens tegeldel är en del av den ursprungliga år 1913 byggda uthusbyggnaden. I fastigheten finns nu ett finsk- och svenskspråkigt daghem samt Vasa Settlementcenter. I byggnaden finns också en bostad. Historia Ritningarna till byggnadshelheten gjordes av arkitekt A. W. Stenfors år Uthusbyggnaden och eldstaden i huvudbyggnaden byggdes om år 1918 enligt Stenfors ritningar. Träbyggnadens vind byggdes om 1939 enligt ritningar av arkitekt Carl Schoultz. Vasa stad har renoverat sin andel av fastigheten år 1986, och år 1990 byggde Vasa stad en ny uthusbyggnad, delvis på den gamla byggnadens plats. Vasa stad överlät två tomter för socialt byggande till tre föreningar - Direktionen för barnklubben i Brändö, Direktionen för arbetshemmet för bettlande barn i Brändö och Waasan kansanopistoyhdistys. Föreningarna byggde sina egna enheter som ett gemensamt projekt på den gemensamma tomten. Byggnadskomplexet gavs namnet Filantropen. År 1939 överlät Waasan kansanopistoyhdistys sin andel (1/3) av fastigheten till Vasa stad. År 1969 löste Vasa stad in föreningens Direktionens för barnklubben i Brändö andel (1/3). Vasa Settlementförening äger 1/3 av fastigheten. Bedömning En arkitektoniskt (R), historiskt (H) och stadsbildsmässigt (M) värdefull helhet. Tillåtna förändringar är de, som är nödvändiga för bevarandet av huvudbyggnaden eller området eller förändringar nödvändiga med tanke på användningen(c). Till- och ombyggnadsmöjligheter Utdrag ur detaljplanekarta 1:1000 På tomten (2355 m 2 ) får byggas 1200 m 2 vy, varav ca 1000 m 2 vy är utnyttjat. Tomten är reserverad för närservicelokaler. Nya lokaliteter kan byggas längs Kaptensgatan och på tomtens inre del. - Utdrag ur detaljplaneillustration 1:1000 Nybyggnaden är placerad vid Kaptensgatan, där den avgränsar gårdsområdet och stänger insynen direkt från gården till höghuset i 8 våningar, som kastar sin skugga över gården. 29

30 OBJEKT 6 Villagatan 5 huvudbyggnad 1934 M B Den ursprungliga fasaden mot Villagatan (1934) Den ursprungliga tvärsektionen 1934 Den ursprungliga första våningen 30

31 Beskrivning Bostadsbyggnaden som är inpassad i tomtens hörn byggdes Byggnadens grundform följer den sneda tomtens gränser. Byggnaden har en och en halv våning. Byggnadens stomme är av stock, sockeln av sten, ovanpå den betong, sadeltaket av maskinfalsad plåt. Fasaderna har liggande brädfodring. I byggnaden finns sex bostäder. Historia Bostads- och affärsbyggnaden är uppförd för handelsman Laine Vuosmaas räkning enligt ritning av Emil Källroos Samma planerare hade också ritat handelsman Frans Weijolas hus på adressen Arbetaregatan 18. En affär fanns i byggnadens hörn, vilket dörren och det stora fönstret ännu vittnar om. På fasaderna fanns ursprungligen klassicistiska dekormotiv. Sedan år 1952 var Vuosmaas dödsbo innehavare till byggnaden. Vuosmaas diversehandel var verksam till mitten av 1960-talet. År 1974 bildades ett bostadsaktiebolag av byggnaden. Butikslokalerna byggdes om till bostadslokaler I något skede under 1970-talet har huset renoverats och då förstärktes grunden med betong och husets exteriör ändrades. År 2011 totalrenoverades byggnaden och återfick sitt gamla utseende. Bedömning Bostads- och affärshuset representerar Brändös livligaste byggnadsperiod. Stadsbildsmässigt värdefull (M). Restaurerande förändringar rekommenderas (B). Till- och ombyggnadsmöjligheter Utdrag ur detaljplanekarta 1:1000 På tomten (1259 m 2 ) får byggas 590 m 2 vy, varav ca 320 m 2 har använts. Vid Båtsmansgatan får byggas bostadsbyggnad på ca 200 m 2 vy och i gårdens bakre del kan en ekonomibyggnad uppföras.. Utdrag ur detaljplaneillustration 1:1000 På tomten kan egna gårdsplaner göras för den gamla och den nya byggnaden eller hela gårdsplanen användas gemensamt. 31

32 OBJEKT 7 Fabriksgatan 7 huvudbyggnad 1928 H, R, M C Ursprunglig fasad, gavel och tvärsektion 1928 Den ursprungliga första våningen 1928 Den ursprungliga andra våningen 1928 Den första våningen efter utbyggnaden 1955 Den andra våningen efter utbyggnaden

33 Beskrivning Bostads- och produktionsbyggnaden har uppförts i två skeden. Vid Fabriksgatan uppfördes år 1928 en tvåvånings bostads- och verkstadsbyggnad, där verkstadslokalerna fanns i första våningen och bostäderna i andra våningen. Byggnadens första våning är av tegel med rappade fasader, andra våningen och vinden har stockstomme och fasaderna stående brädfodring, valmat tak med maskinfalsad plåt. Byggnaden har byggts till mot Båtsmansgatan 1955 med en tillbyggnad i två våningar med plåt- och metallförädlingslokaler i första våningen, bostäder i den andra. Byggnaden har stenstomme med rappad fasad, sadeltaket består av maskinfalsad plåt. I byggnadsdelarna finns totalt fyra bostäder. Historia Plåtslagaren Johannes Sundqvist (f i Lappo, d i Vasa) uppförde bostads- och verkstadsbyggnaden enligt ritningar av arkitekt A.W. Stenfors. År 1955 byggdes huset till enligt ritningar av byggnadsingenjör Helge Österberg. År 1999 totalrenoverades byggnaden. Fastigheten har ägts av samma släkt hela tiden (Johannes, Lempi, Paul, Erik och Pentti Sundqvist). Av fastigheten har bildats Bostads-aktiebolaget Vasa Fabriksgatan 17. Bedömning En intressant helhet. En arkitektoniskt (R), historiskt (H) och stadsbildsmässigt (M) värdefull helhet. Förändringar som är nödvändiga för att objektet eller området ska kunna bevaras eller som är nödvändiga med tanke på objektets användning är tillåtna (C). Till- och ombyggnadsmöjligheter Utdrag ur detaljplanekarta 1:1000 På tomten (806 m 2 ) kan byggas 480 m 2 vy, varav 30 % kan användas för industrilokaler som kan orsaka miljöstörningar. Av den tillåtna våningsytan är 445 m 2 vy utnyttjad. Den oanvända våningsytan kan placeras vid huvudbyggnadens norra ända eller i en gårdsbyggnad. Utdrag ur illustration till detaljplanen 1:1000 OBJEKT 8 33

34 Fabriksgatan 11 huvudbyggnad 1938 R, M A Den ursprungliga fasaden mot Fabriksgatan och gaveln 1938 Beskrivning De ursprungliga andra och första våningarna

35 Bostadsbyggnaden i hörnet av Fabriksgatan och Hantverkaregatan är uppförd Byggnaden har två våningar. Bostaden har stående trästomme, grunden är av betong, den yttre beklädnaden är rappat tegel, det sluttande valmtaket är beklätt med maskinfalsad plåt. Byggnaden har sju bostäder. En del av bostäderna står tomma. Historia Från början har bostads- och affärshuset byggts för handelsmannen K.A. Sjölund enligt ritningar av H. Kapell. År 1950 ägdes byggnaden av Johannes Edvin Blom (bodde i Kanada). Byggnaden övergick i dödsboets förvaltning, när Blom avled År 1991 sålde Etel Storsjö sin andel åt de övriga. År 1994 var Gunnel Linnea Röj, Karl Johan Lång och Bo Oskar Anders Lång ägare. Enligt adressregistret i Vasa hade B.E. Holmberg en butik i byggnaden. År 1939 utökades den andra våningen med lägenheter, planerare var J. Klubb. År 1940 ändrades trapporna framför huset enligt G. A. Lindfors' ritningar. Affärslokalerna byggdes om till bostäder Oljeuppvärmning installerades Bedömning Det ståtliga bostads- och affärshuset, som bevarat sin framtoning, är från Brändös livligaste byggperiod. Arkitektoniskt (R) och stadsbildsmässigt (M) värdefull. Objektet bör bevaras i sitt nuvarande skick (A). Byggnaden bör totalrenoveras. Till- och ombyggnadsmöjligheter Utdrag ur detaljplanekarta 1:1000 På tomten (906 m 2 ) får byggas 660 m 2 vy, varav 450 m 2 vy har utnyttjats. Invid Hantverkaregatan får ett bostadshus i två våningar byggas. Utdrag ur detaljplaneillustration 1:1000 OBJEKT 9 35

36 Arbetaregatan 18 huvudbyggnad 1929 H, R, M A Österbottens museums bildarkiv 1994 Den ursprungliga första våningen med en butik i gatuhörnet och bostadsutrymmen. Därtill fanns två bostadsrum i andra våningen 1929 Del av den ursprungliga fasaden mot Kråkfjärdsgatan, gavel mot Arbetaregatan och tvärsektion I planen fanns stora fönster mot Kråkfjärdsgatan för en butik, men de byggdes med samma mått som de övriga fönstren på fasaden. Beskrivning 36

37 Bostadsbyggnaden som är anpassad till hörnet av Kråkfjärdsgatan och Hantverkaregatan är uppförd Byggnadens bottenform följer den sneda tomtens gränser. Byggnaden har till största delen en våning, men delen mot gården har en bred tvärgavel. Taket är ett relativt högt valmtak med halvbågsformade takfönster mot Kråkfjärdsgatan. Gatufasaderna har klassicistiska dekormotiv. Byggnaden har två bostäder. Historia Byggnaden uppfördes för handelsman Frans Weijola som bostads- och affärsbyggnad enligt ritningar av Emil Källroos Efter Frans Weijola förvaltades huset av hans änka Anna Elisa från år 1969 till år År 1977 ägdes huset av handlanden Sven Elis Weijola och hans hustru Göta Elisabeth. Byggnaden ägs fortfarande av samma släkt. Trappan och dörren till butiken finns i byggnadens hörn, vilket syns på planritningen. År 1932 gjordes en ombyggnad i butikslokalerna och 1988 byggdes butikslokalerna om till bostadslokaler och på butiksdörrens plats sattes ett fönster. Bedömning Huset representerar vacker till platsen anpassad 20-talsklassicism. Trots ombyggnad har huset bevarat sin ursprungliga framtoning. En arkitektoniskt (R), historiskt (H) och stadsbildsmässigt (M) värdefull helhet. Objektet bör bevaras i sitt nuvarande skick (A). Till- och ombyggnadsmöjligheter Utdrag ur detaljplanekarta 1:1000 På tomten (924 m 2 ) kan byggas 420 m 2 vy, varav ca 240 m 2 vy har utnyttjats. Utdrag ur detaljplaneillustration 1:1000 Den outnyttjade våningsytan passar bäst i tomtens bakre del. OBJEKT 10 Kaptensgatan 23 huvudbyggnad 1913, uthusbyggnad 1913 R, M B 37

38 Den ursprungliga första våningen 1912 Den ursprungliga tvärsektionen 1912 Den ursprungliga första våningen 1912 Beskrivning 38

39 Bostadsbyggnaden på Kaptensgatan 23 är byggd I den stora byggnaden finns två bostadsvåningar, dessutom en vind och en källare. Grunden består av sten, den första våningens stomme är av tegel, den andra våningens och vindens stomme består av stock. Den första våningens fasader är rappade, den andra våningens fasad har liggande brädfodring, valmtaket med tvärgavlar består av maskinfalsad plåt. Byggnaden har drag av jugendstilen. Byggnaden inrymmer nio bostäder. Också uthusbyggnaden är uppförd Där finns en egentlig våning och en vind. Grunden är sten, stomkonstruktionen är av trä, fasaderna har liggande brädfodring, sadeltaket är av plåt. Historia Husägaren Benjamin Lax lät bygga bostadsbyggnaden och uthusbyggnaden 1913 enligt ritningar av A.W. Stenfors. År 1919 tog Maria Lax, änka efter Benjamin Lax, huset i besittning. Åren ägdes huset av Maria Lax, svetsaren Karl Arvid Lax samt barnskötaren Fanny Maria Lax. År 1950 fick rörmokaren Pertti Arvid Lax den andel Maria Lax ägde genom testamente. År 1960 fick Berta Rakel Lax den andel Karl Lax ägde. År 1962 fick Pertti Lax den av Fanny Lax ägda andelen genom testamente och 1978 köpte Pertti Lax upp resten av aktierna. Centralvärme installerades i huset Bedömning En väl bevarad helhet. Arkitektoniskt (R) och stadsbildsmässigt (M) värdefull. Objektet bevaras i sitt nuvarande skick (A). Till- och ombyggnadsmöjligheter Utdrag ur illustration till detaljplanen 1:1000 Utdrag ur detaljplanekarta 1:1000 På tomten (1185 m 2 ) kan 945 m 2 vy byggas. Den tillåtna våningsytan motsvarar det bebyggda läget. 39

40 OBJEKT 11 Kaptensgatan 25 huvudbyggnad 1912, uthusbyggnad 1920 H, R, M A 40

41 Beskrivning Bostads- och affärsbyggnaden på Kaptensgatan 25 är uppförd I den stora byggnaden finns två våningar samt vind och källare. Grunden består av sten, första våningens stomme är av tegel, andra våningen och vinden består av stock. Den första våningens fasad består av tegel utan beklädnad, andra våningen och vinden har liggande brädfodring, sadeltaket med tvärgavlar består av maskinfalsad plåt. I första våningen finns små affärslokaler, i andra våningen tre bostäder. Den långa uthusbyggnaden är sannolikt byggd under samma tid som huvudbyggnaden. Där finns en egentlig våning och en vind. Grunden består av sten, stommen består av stock, träkonstruktion och tegel, fasaderna har liggande brädfodring, obeklädd stock och tegel. Historia Tomtens huvudbyggnad byggdes 1912 sannolikt för den danskfödde korvmästaren Karl Thorvald Poulsen (hustru Hulda Sofia). År 1916 köptes fastigheten av byggmästare Isak Geber. Åren innehades fastigheten av änkan Johanna Geber. Åren ägdes fastigheten av kyrkoherde Birger Alexander Geber samt inspektör Emil Martin Sirén och hans hustru Thyra Maria, född Geber. Åren var B. Geber och E. Sirén innehavare. År 1973 sålda de nämnda ägarna fastigheten till de nuvarande ägarna, som är konstnär Veikko Ilmari Takala och hans hustru Siviä Annikki samt arbetaren Yrjö Kalervo Lindholm och hustrun Pirkko Annikki. I fastigheten har funnits en korvfabrik. Korvfabriken (Karjakunta) var verksam kanske ända till 1960-talet. År 1957 byggdes en gascentral vid gaveln av huvudbyggnaden. År 1958 utfördes någon slags grundlig renovering. År 1974 byggdes en ateljé och bastuutrymmen. Detta är den första byggnaden på Brändö med värmeelement installerade. Troligen var de tillverkade i Tyskland och de är fortfarande i bruk. Bedömning Ett representativt och väl bevarat exempel på en bostads- och produktionslokal från början av seklet. Arkitektoniskt (R) och stadsbildsmässigt (M) värdefull. Objektet bevaras i sitt nuvarande skick (A). Till- och ombyggnadsmöjligheter Utdrag ur illustration till detaljplanen 1:1000 Utdrag ur detaljplanekarta 1:1000 På tomten (1360 m 2 ) kan 770 m 2 vy byggas. Den tillåtna våningsytan motsvarar det bebyggda läget. 41

42 OBJEKT 12 Arbetaregatan 9 huvudbyggnad 1800-talet H, R, M A Den nuvarande första våningen 1938 Flyttningen av huvudbyggnaden längs med Arbetaregatan 1937 Den nuvarande fasaden mot Arbetaregatan 1938 Den nuvarande norra fasaden mot grannens tomt

43 Beskrivning Den äldsta delen av bostadsbyggnaden på Arbetaregatan 9 uppfördes i slutet av 1800-talet, före år 1891, och den byggdes ut Den äldsta delen längs gatan har en och en halv våning. Den är i stock med betonggrund och sadeltak, gatufasaderna har två frontar bredvid varandra. På tomtens norra del finns en förbindelsedel i en och en halv våning och en tillbyggnad i två våningar. De har trästomme, betonggrund och valmat tak. Alla fasader har liggande brädfodring, taken är av plåt. I byggnaden finns totalt åtta bostäder. På gården finns en uthusbyggnad med betongstomme med garage för fyra bilar och ett förråd från Historia Bostadsbyggnaden är uppförd före 1891, eftersom den finns med på A. Bergens karta från Åren flyttades bostadsbyggnaden nästan så långt som byggytans storlek bort från Arbetaregatans gatuområde till gatuområdets kant och byggnaden byggdes till mot tomtens norra del enligt ritningar av Leo Lehtikanto. Då byggdes källare, byggnadens förlängdes längs gatan och inne på tomten uppfördes en ny bostadsbyggnad, som förbands med byggnaden längs gatan med en mellandel. I norra ändan av byggnaden längs gatan placerades en diversehandel och en mjölkbutik, de övriga lokalerna var bostäder. Butiken verkade i lokalerna ännu på 1970-talet och då fanns där också en frisörsalong. Garage- och lagerbyggnaden planerades av Jerker Bjon År 1966 installerades oljevärme i huset. Husets första invånare, som man känner till, är husägarna Matias (Matti, Matts) Storgård och hans hustru Anna Elisabeth. De bodde i byggnaden åtminstone från 1901 till Åren ägdes byggnaden av husägaren/filaren Johannes Reinhold Tillvists och hans hustru Fanny Aleksandra. Åren ägdes byggnaden av Alex Malmberg. År 1938 var Werner Walfrid Kullberg ägare. Åren ägdes bygganden av husägaren Johannes Holmlund med hustrun Anna Elisabeth (d. 1953). Åren ägdes byggnaden av Holmlunds arvingar: Anni Linnea Ruda, Elsa Adele Bergström, Lenni Sigvald Holmlund. Åren var Ingegerd Bengs ägare till byggnaden. År 1976 bildades ett bostadsaktiebolag för byggnaden. Bedömning Ett objekt som representerar historiska tidsepoker. En arkitektoniskt (R), historiskt (H) och stadsbildsmässigt (M) värdefull helhet. Objektet bevaras i sitt nuvarande skick (A). Till- och ombyggnadsmöjligheter Utdrag ur detaljplanekarta 1:1000 På tomten (875 m 2 ) kan byggas 440 m 2 vy. Den tillåtna byggytan motsvarar det bebyggda läget. Utdrag ur illustration till detaljplanen 1:1000 Om ekonomibyggnaden rivs kan en ny också uppföras i samma riktning som tomtens bakre gräns. 43