KULTURHISTORISK UTREDNING

Transkript

1 KULTURHISTORISK UTREDNING Evangeliska folkhögskolan Strandgatan 21 22, Vasa Vasa stad, Planläggningen

2 FÖRORD Denna kulturhistoriska utredning anknyter till ändringen av detaljplanen för Evangeliska folkhögskolans tomt på Strandgatan i Vasa. Utredningen tar upp tomtens byggnadshistoria i huvuddrag och situationen i fråga om de nuvarande byggnaderna. Utredningen är gjord på Planläggningen och byggnaderna har värderats i samarbete med Österbottens museum. Som källor till utredningen har förutom besök i terrängen Byggnadstillsynens arkivmaterial och litteratur använts. Utredningen är inte någon heltäckande (s.k. byggnadshistorisk) utredning utan en mera allmänt hållen kulturhistorisk utredning till grund för planläggningsarbetet. Vasa Anne Majaneva, planläggningsarkitekt 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 2 Innehållsförteckning 3 1. Allmän beskrivning av området 4 2. Tomtens historia före år Evangeliska folkhögskolans historia Byggnadernas kulturhistoriska värde 16 Fotografierna är tagna av författaren, ifall inget annat anges. Källor: Vasa byggnadstillsyns arkiv Det går igenom, det stannar icke Historik över Evangeliska folkhögskolan i Österbotten Bengt Blom, John Lasén, Margite Lindén, Adéle Swenn Rantakatu helmi Vaasassa. Strandgatan en pärla i Vasa. Publikation nr 7, 2010 av studiecirkeln Vaasa 400 vid Vaasan työväenopisto. Värdefulla byggnader i Vasa. Kaarlo Viljanen och Hannu Vuolteenaho, Stadsplaneringsverket i Vasa Allan Jussilas brev till planläggningsdirektören

4 1. ALLMÄN BESKRIVNING AV OMRÅDET Utredningsområdet finns i centrum av Vasa på adressen Strandgatan Området gränsar till Korsholmsesplanaden, Strandgatan och en brandgata. På andra sidan om Strandgatan finns Lindparken. Utredningsområdet består av en tomt. På tomten finns fyra byggnader, som Evangeliska folkhögskolan använder för undervisning och boende. Byggrätten på tomten är 4350 kvadratmeter och därav är 4255 kvadratmeter utnyttjade. Den förverkligade tomtexploateringen är ca 1,28. Byggnadernas höjder varierar mellan två och fyra våningar. Det finns just ingen naturmiljö på tomten. På gårdsområdet finns det lite gräsmatta och en del träd. Framför internatbyggnaden finns planteringar. I övrigt är gården asfalterad. Vid tomtkanterna finns en del träd. Den äldsta byggnaden, Piispanens hus, är uppförd år 1899 och den nyaste, internatet, år Evangeliska folkhögskolan har varit verksam på Strandgatan 21 sedan år Den intilliggande tomten Strandgatan 22 köptes på 1950-talet. Den nuvarande helheten består av en enda tomt. Den nya skol- och internatbyggnaden samt verkstaden uppfördes under åren Piispanens hus på tomten är skyddat i den gällande detaljplanen med beteckningen sr-3, byggnad som bör skyddas. Planeringsområdet omges av bostadsvåningshus och daghem. På andra sidan om Strandgatan finns Lindparken med Kronomagasinet. Vasa länsfängelse finns i strandparken snett mittemot planeringsområdet. Användningsändamål/namn på byggnaderna på tomten. 4

5 Flygfoto av kvarteret. Flygbild från år Foto: Museiverket/Byggnadshistoriska avd., Lasse Laaksonen. 5

6 Piispanens hus och skolbyggnaden invid Strandgatan. Internatet och Piispanens hus invid Korsholmsesplanaden. 6

7 Vy från brandgatans sida. 7

8 2. TOMTENS HISTORIA FÖRE ÅR 1942 Till vänster kvarterets byggnader i början av 1900-talet. Bild: Strandgatan en pärla i Vasa. Till höger en situationsplan från år 1915, där bostadshuset mitt på tomten syns. Bild: Vasa byggnadstillsyns arkiv. Byggmästare och köpman August Lassel var första ägaren till tomten Strandgatan 21. I slutet av 1800-talet lät han bygga det första bostadshuset i tre våningar av tegel i Vasa och en lillstuga invid Korsholmsesplanaden. Ritningarna utarbetades av länsarkitekt A.W. Stenfors år Bostadshuset representerade nyrenässans. Första våningen, som vilar på blockstensgrund, har ljusrappad fasad och de två följande våningarna är huvudsakligen av rödtegel, fönstren är inramade med rappning och tegelornament. Våningarna är åtskilda från varandra med vågräta lister. Takfoten har frisutsmyckning av gips. Taket är valmat. De symmetriskt placerade skorstenarna ger en bra struktur. Antalet ingångar är tre, två av dem finns på gårdssidan och en mot Korsholmsesplanaden. Rummen är höga och husets fasta inredning är imponerande: höga utsmyckade kakelugnar, spegeldörrar, många lister och utsmyckade räcken av smidesjärn i trappuppgången. 8

9 Till vänster en detalj av den ursprungliga genomskärningsritningen över Piispanens hus. Till höger en detalj av fasadritningen. Bilder: Vasa byggnadstillsyns arkiv. August Lassel bodde inte själv i huset utan hyrde ut lägenheter i det till andra, bl.a. till provinsialläkare Lars Hedlund med fru. Huset fick namn efter dess följande ägare, bagare E.A. Piispanen, som ägde det under åren Han bodde i huset med sin fru, sina fem barn och två tjänarinnor. Bagare Piispanen ägde också flera andra fastigheter i Vasa och var direktör för ett företag med namnet Brännvins- och Spritfabriken Kronan samt för dess jästfabrik. I huset bodde utöver familjen Piispanen också hyresgäster, bl.a. hovrättsrådet Alexander Tujulin. Husets följande ägare var köpman Karl Pietilä ( ), och efter det ändrades det till ett bostadsaktiebolag med namnet Asunto Oy Kulma. 9

10 Korsholmsesplanaden i början av 1900-talet. Lillstugan syns invid Korsholmsesplanaden och ett trästaket skiljer åt tomten från gatan. Bild: postkort/bertil Björklöv. 3. EVANGELISKA FOLKHÖGSKOLANS HISTORIA Evangeliska folkhögskolan grundades i Vasa år 1921 på initiativ av Korsnäs kyrkoherde Jacob Immanuel Bäck. Man sökte efter lämpliga utrymmen i åratal, till dess att verksamheten kunde starta år 1926 i Dagsmark i evangeliska föreningens bönehus. Samma år bildades en garantiförening för skolan. Utrymmena i Dagsmark var dock inte särskilt lämpliga för skolan och verksamheten flyttade år 1928 till Jeppo. I ett par års tid verkade folkhögskolan i bönehuset i Jeppo, till dess att föreningen köpte Keppo gård. Det blev dock för dyrt för föreningen att upprätthålla den. Från första början ansågs Vasa vara den lämpligaste platsen för folkhögskolan och man sökte hela tiden lämpliga utrymmen där. År 1942 ledde sökningen till resultat och garantiföreningen köpte fastigheten på adressen Strandgatan 21. Köpet omfattade förutom Piispanens hus även byggnaden invid Korsholmsesplanaden och bostadshuset mitt på tomten från år 1907, planerat av August Lassel. Trots bristen på material till följd av kriget kunde byggnaderna repareras så att de blev lämpliga för skolverksamhet. På Byggnadstillsynen fanns inga ritningar över de här ändringsarbetena. I Piispanens hus förlades undervisningsutrymmen, kök, matsal och flickinternat, vid Korsholmsesplanaden pojkinternat och mitt på tomten rektorsbostaden. 10

11 Strandgatan före år Till höger s.k. Ingmans hus. Foto: Seppo Mattila. Internatbyggnaden höjdes efter kriget. Foto: Evangeliska folkhögskolans arkiv. Ritning över ändringen av internatbyggnaden (höjning), fasad mot gården. Vasa byggnadstillsyns arkiv. 11

12 Folkhögskolans utrymmen användes under kriget delvis som soldatinkvartering och skolverksamheten stannade upp en tid. Genast efter fortsättningskriget ökade elevmängden kraftigt och föreningen började planera en utvidgning av skolutrymmena. Internatbyggnaden utvidgades så att den höjdes till två våningar men för den andra, av arkitekt Sulo Kalliokoski ritade utvidgningen erhölls dock inte tillstånd, eftersom tomten var för liten för det. Vasa stads ägde granntomten och föreningen fick köpa den, varvid arkitekten gjorde nya ritningar. De gamla byggnaderna på Strandgatan 22 och rektorsbostaden mitt på tomten Strandgatan 21 revs för att ge rum för nybyggnaderna. På Strandgatan 22 fanns ett vackert, likaså av Stenfors planerat, rappat bostadshus, som byggdes år Invid brandgatan fanns ett litet uthus. Huset kallades efter dess första ägare Ingmans hus. Ingman var bataljonspredikanten Alfred Emil Ingman. I mitten av 30- talet ägdes tomten av Johan Petander, som donerade tomten inklusive byggnader till Vasa stad för kristliga ändamål. Uppenbarligen av denna orsak gick staden med på att sälja tomten till Evangeliska folkhögskolan. Stommen i Ingmans hus var gjord av karelsk rödfuru och ljusrappad. Mot Strandgatan var fasaden gjord så att den ser ut som ett stenhus, de övriga fasaderna var släta. Huvudfasaden var inte symmetrisk utan vid den ena kanten fanns en stor tvärgavel med balkong och vid den andra kanten en liten taklykta. Fönstren i första våningen hade spetsbåge medan de i andra våningen var avrundade i den övre kanten. Ingmans hus i början av 1900-talet. Strandlinjen finns alldeles vid kanten av gatan. Foto: Österbottens museum. 12

13 Evangeliska folkhögskolans nybyggnader förverkligades i två skeden så att verkstadsbyggnaden invid brandgatan och grunden för skolbyggnaden blev klara år 1963 och den nya skol- och internatbyggnaden invid Strandgatan Verkstadsbyggnaden blev klar I bakgrunden syns rektorsbostaden. Foto: Evangeliska folkhögskolans arkiv. Situationsplan från år Bild: Vasa byggnadstillsyns arkiv. 13

14 Genomskärningsritning av verkstadsbyggnaden, Bild: Vasa byggnadstillsyns arkiv. Skol- och internatbyggnadens fasad mot gården, Bild: Vasa byggnadstillsyns arkiv. Skol- och internatbyggnaden invid Strandgatan blev klar år

15 När den nya skolbyggnaden hade blivit klar övervägdes en lämplig användning för Piispanens hus. Under tiden var byggnaden uthyrd bl.a. åt Vasa stads grundskola, till dess att föreningen beslutade inrätta en bibelskola och iståndsätta Piispanens hus till kursgård. Renoveringen blev klar i slutet av år I samband med det sammanbands skolbyggnaden och Piispanens hus med en plåtfodrad förbindelsekorridor via andra våningen. I och med att elevmängden ökade ytterligare blev det aktuellt att bygga ett nytt internat. Flickorna bodde i skolbyggnadens internatflygel och pojkarna i det gamla, lilla internatet invid Korsholmsesplanaden tillsammans med personalen. Nybyggnaden invid Korsholmsesplanaden planerades av arkitektbyrå Slotte & Schütz och den färdigställdes år 1988 på den plats där det gamla internatet fanns. Internatet i tre våningar består av tegel och betong och har åstak. Samma år renoverades skol- och internatbyggnaden invid Strandgatan grundligt och nya vindfång byggdes i den i anslutning till ingångarna på gårdssidan. Internatbyggnadens fasad. Bild: Vasa byggnadstillsyns arkiv. Internatbyggnaden färdigställdes år Foto: Evangeliska folkhögskolans arkiv. 15

16 4. BYGGNADERNAS KULTURHISTORISKA VÄRDE Piispanens hus är skyddat i den gällande detaljplanen med beteckningen sr-3. Byggnaden ingår i utredningen Värdefulla byggnader i Vasa från år 1986 och där är den värderad som arkitektoniskt eller byggnadshistoriskt värdefull eller intressant samt betydelsefull med tanke på miljövärdet. Åtgärdsrekommendationen är att byggnaden ska bevaras som sådan, dock så att nödvändiga ändringar inomhus är tillåtna. Inomhus har byggnaden genomgått många förändringar och därmed syns de ursprungliga ytorna enbart i en trappuppgång. De bärande konstruktionerna är dock huvudsakligen bevarade och under reparationerna kommer det att framgå i vilket skick de ursprungliga ytorna är under de nyare ytskikten. Vinds- och källarutrymmena har just inte ändrats utan de har förblivit lagerutrymmen och tekniska utrymmen. Fasaderna har senast iståndsatts år Takfotens frisutsmyckning har nästan helt lossnat. I hörnet av Strandgatan och Korsholmsesplanaden finns sprickor i fasaderna och de följs upp. Det är möjligt att de har uppkommit för länge sedan och de kräver inte nödvändigtvis några stora reparationer. Byggnaden är fortfarande utan tvekan värdefull och värd att skydda och värna. Den av arkitekt Sulo Kalliokoski planerade verkstadsbyggnaden samt skol- och internatbyggnaden representerar typisk 60-talsplanering med bandfönster, pulpettak och slät, ljus tegelfasad. Internatflygeln är differentierad från skolflygeln genom att den har placerats ett par meter närmare tomtgränsen. I skolbyggnaden framträder också festsalen i tredje våningen genom sina högre fönster. Inomhus är byggnaden för sin tidsperiod typiskt rationell och anspråkslös, förutom festsalen och den anslutande aulan, som med tanke på rumsanvändningen till och med är överdådiga. Verkstadsbyggnadens användningsändamål framgår klart av dess utseende, som är lageraktigt. De stora fönstren på gårdssidan och fönsterbandet under den brutna takåsen ger undervisningslokalerna mycket ljus. Båda 60-talsbyggnaderna är i dåligt tekniskt skick. Hustekniken behöver genomgående förnyas. I verkstadsbyggnaden finns fuktproblem beroende på terrängformerna mot brandgatan. Något arkitektoniskt eller byggnadshistoriskt värde har byggnaderna inte förutom att de är typiska representanter för 60-talet. Den kända produktionen av arkitekt Sulo Kalliokoski i Vasa omfattar 10 flervåningshus närmast invid Skolhusgatan, ett egnahemshus invid Skolhusgatan, församlingsgården i Brändö och Vasa Elektriskas utbyggnad. Jämfört med de här representerar Evangeliska folkhögskolans byggnader produktionens medelnivå medan församlingsgården och egnahemshuset på Skolhusgatan 10 representerar toppen. Den nyaste internatbyggnaden representerar på ett vackert sätt 1980-talets arkitekturideal och passar bra ihop med formspråket hos Piispanens hus intill. Tekniskt sett är byggnaden i behov av reparation. Internatet är betydelsefullt med tanke på miljövärdet. 16