Precisering av den byggnadshistoriska inventeringen och byggnadsskyddsförslaget för Brändö/Metviksstranden 2013

Transkript

1 BILAGA 4 Precisering av den byggnadshistoriska inventeringen och byggnadsskyddsförslaget för Brändö/Metviksstranden 2013 Österbottens museum ST/ML/KH

2 Förord Området Brändö/Metviksstranden har kartlagts på 1980-talet och inventerats på 1990-talet och under åren Området täcker 12 kvarter, som avgränsas av Brändövägen, Kråkfjärdsgatan, Metviksgatan och Kaptensgatan. Inventeringen på 1990-talet gjordes av två personer och omfattade alla byggnader som uppförts före Antalet inventerade objekt var 50. Som hjälp vid inventeringen användes Museiverkets inventeringskort. Man kartlade objektens särdrag och byggnadshistoria. Den enda utgångspunkten för katalogiseringen var att byggnadstidpunkten var före Objekten hade värderats, men i motiveringarna redogjordes inte för de byggnadshistoriska, historiska och lanskapsmässiga värdena. Rapporteringen gällande inventeringen och den historiska referensramen blev ogjorda. En justering av inventeringen inleddes 2007 som underlag för en detaljplaneändring. Den gjordes gemensamt av Österbottens museum och Vasa stads planläggning. Arbetet gjordes av Österbottens museums byggnadsforskare Anne Majaneva-Virkola. Objekten sågs över, ändringarna antecknades och inventeringsuppgifterna preciserades, även i fråga om värdena. Syftet med justeringen var att få fram slutsatser som kan tjäna planarbetet. Hur området tog form och planerades, en övergripande byggnadshistorik, de justerade uppgifterna och slutsatserna om objekten finns i rapporten Brändö, Metviksstranden. Justering av den byggnadshistoriska inventeringen Dessutom gjordes ett byggnadsskyddsförslag för Brändö/Metviksstranden 2008, som kompletterar den tidigare nämnda. Inventerings- och byggnadsskyddsförslaget justerades på nytt hösten Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten hade fäst uppmärksamhet vid definierandet av byggnadsskyddsobjekten i sitt utlåtande För preciseringen svarade Österbottens museums arbetsgrupp som bestod av byggnadsforskare Magdalena Lindroos, intendent Susanna Tyrväinen och landskapsmuseiforskare Kaj Höglund. Uppmärksamhet fästes vid fastställandet av byggnadsobjektens värden och skyddsbehov, vid de ändrade skyddsförslagen samt värderingsprocessen. Preciseringar i rapporten Brändö/Metviksstranden. Justering av den byggnadshistoriska inventeringen Enligt rapporten bildar de 12 kvarteren vid Metviksstranden en helhet med olika skikt, där såväl Vasas och Brändös som hela landets historia och tidsperioder med olika byggsätt inom stadsbyggandet är tydligt synliga. Områdets särdrag lyfts fram enligt följande: 1. Brändövägen finns fortfarande på samma plats dit den byggdes år Av 1800-talets byggnadsbestånd finns numera endast ett fåtal bra exempel kvar vid Villagatan och Arbetaregatan. Vissa hör samman med det anspråkslösa boendet bland människor som fick sin utkomst från havet. 3. Stadsplanen 1901 (1908) samt talets intensiva byggperioder syns i gatustrukturen och i bostadshusen som är i klassicistisk och funktionalistisk stil. Arbetarbostäderna, bostadsandelslagshusen och bostadskasernerna från början av 1900-talet är byggda i jugendstilens anda. På området finns också arbetarnas egna, på arrendetomter byggda hus, som kunde ha hyreslägenheter. 4. Det dominerande byggnadsbeståndet i området är från 1960-talet. 5. Gamla arbetarkvarter i området revs på 1980-talet, då höghus byggdes i området enligt samma principer som i det övriga Finland.

3 6. Den första skyddsplanen för området utarbetades på 1980-talet. Syftet var att området bebyggs med hus som är anpassade till stadsbilden. Tack vare planen upphörde splittringen av stadsrummet och alltför högt byggande, trots att rivningen av hus fortsatte. I rapporten föreslås att det gamla byggnadsbeståndet bör skyddas åtminstone då det gäller olika byggnadsexempel, och att ersättandet av gammalt byggnadsbestånd med nytt bör vara grundligt motiverat och anpassat till miljön. Enligt rapporten skyddas det gamla byggnadsbeståndet bäst genom lämplig användning, bevarande renoveringsåtgärder i rätt tid samt bevarande och återställande underhåll. Preciseringar i rapporten Brändö/Metviksstranden. Byggnadsskyddsförslag I byggnadsskyddsförslaget ingår alla objekt som inventerades på 1990-talet. Av förslaget framgår åren då objekten byggts och ändrats, hänvisningar till byggnadshistorien samt värderingarna. Objekten har värderats som byggnadshistoriskt (R), historiskt (H) och stadsbildsmässigt (M) värdefulla. Beskrivningen av värdena finns i textdelen, trots att någon redogörelse för värderingssystemet inte finns i inledningen. Objekten har värderats enligt deras arkitektoniska stildrag, hur representativa, bevarade, sällsynta och allmänna de är. Objektens anknyting till en större helhet eller till områdets närings- och stadshistoriska utveckling har också tagits i beaktande. Dessutom innehåller förslaget skyddsförslag för objekten och förslag till åtgärdsrekommendationer i detaljplanen enligt följande: AS K = områdesskydd (byggnadsbestånd som bäst bevarats som helhet) = skyddas i detaljplanen A = objektet bör bevaras i nuvarande skick B = återställande ändringar rekommenderas C = ändringar som är nödvändiga för att bevara objektet eller området eller som är nödvändiga för användningen är tillåtna. Objekt med beteckningen K är representativa exempel på sin tids- och stilperiods byggnadsarv inom sitt område. De har bevarat sina ursprungliga stildrag. De kan också vara exempel på en viss sällsynt byggnadstradition eller en byggnadstradition som håller på att bli sällsynt eller representerar olika historiska skikt. Objekten har anknytning till områdets närings-, social- eller personhistoria. Områden med beteckningen AS anses ha bevarats som enhetliga helheter i fråga om skala och byggnadsbestånd. Objekt med beteckningen A har bevarat sina särdrag. I objekt med beteckningen B är särdragen fortfarande synliga trots att ändringar har gjorts, varför återställande åtgärder stärker värdena. I objekt med beteckningen C hänger värdena främst samman med historien och stadsbilden, vilka inte äventyras av småskaliga ändringar. Ett landskapsmässigt värde förutsätter dock att byggnadens hela skepnad bevaras. Objektsbeteckningarna följer rekommendationerna i Värdefulla byggnader i Vasa II från 1999, vilka godkändes i stadsstyrelsen och Enligt dessa beslut ska objekt med beteckningen K skyddas, men i fråga om skyddsåtgärder och andra objekt fattas beslut i anslutning till detaljplanläggningen. Skyddsrekommendationerna utarbetades av en arbetsgrupp som bestod av inventerarna Susanna Öst och Juha Ossi, Tuula Airola och Katarina Andersson Från Österbottens museum samt av Jussi Hallasmaa och Hannu Vuolteenaho från Stadsplaneringen i Vasa.

4 Värdefulla byggnader II behandlades i stadsstyrelsen på nytt Då beslöt man att en del av objekten med beteckningen K inte fastställs eftersom utredningarna beträffande dem ännu pågick och processerna inte hade kunnat slutföras. I övrigt bibehölls principerna för skydds- och åtgärdsrekommendationerna. De egentliga skyddsåtgärderna fastställs i samband med detaljplanläggningen. På grund av fakta som framkom i arbetet fick en del objekt i justeringen 2008 nya skyddsförslag och åtgärdsrekommendationer som avvek från förslaget 1999 eller I fastställandet av värdet, åtgärdsrekommendationerna och skyddsbehovet deltog byggnadsforskare Anne Majaneva-Virkola och landskapsmuseiforskare Kaj Höglund från Österbottens museum samt Aila Virtanen från Stadspaneringen i Vasa. Brändö/Metviksstranden. Justerat förslag 2013 I justeringen 2013 har man bestämt sig för motsvarande skyddsförslag och åtgärdsrekommendationer som år Dessutom fattades beslut om att välbevarade funkisbyggnader i två våningar ges beteckningen AS. Förslagen från olika år finns samlade i en tabell. Motiveringarna som gäller skyddsförslagen och åtgärdsrekommendationerna presenteras i objektsförteckningen, som innehåller alla inventerade objekt. Där ingår förutom värderingarna också objektens särdrag och byggnadshistoriska beskrivningar. Objekten är numrerade enligt Värdefulla byggnader i Vasa II och även bokstavsförkortningarna är desamma. INVENTERINGSOBJECT VID METVIKSSTRANEN PÅ BRÄNDÖ Numreringar av inventeringsobject följer Värdefulla byggnader i Vasa II

5 TABELL ÖVER SKYDDSFRAMSTÄLLNINGAR OCH ÅTGÄRDSRECOMMENDATIONER Objektets nummer Rekommendation år 1999 (Värdefulla byggnader II) St objekt som ändrats Rekommendation år 2008 Rekommendation år 2013 Skyddsobjekt 253 A, K A, K A, K 256 A / K A A, K A, K 261 A, uthus B, K A, uthus C, K A, uthus C, K 264 B, AS B, K B, K 267 C / K C C, K C, K 274 B, K B, K B, K 282 C / K C C, K C, K A, K A, K 287 A, K A, K A, K 293 B, K (sr-4) B, K B, K 294 A, K (sr-4) A, K A, K A, K A, K A, K, del rivits A, K, del rivits 302 A, K A, K, del rivits A, K, del rivits 303 A, K A, K A, K Områdesobjekt 259 C C, AS C, AS 260 A, AS A, AS A, AS 262 A, färg B, AS A, AS A, AS 263 A, AS A, AS A, AS 266 A, AS A, AS A, AS 275 A, AS A, AS A, AS 276 A, AS A, AS A, AS 277 A, AS A, AS A, AS 279 A, AS A, AS A, AS 281 C, AS C, AS C, AS Nya områdesobjekt C C, AS C C, AS C C, AS C C, AS C C, AS Inte i behov av särskilt skydd C C 255 A C C 257 B B B

6 270 - C C C C B B C C B B C C Rivits 258 C / K C Rivits, uppförts på nytt 265 A, AS Rivits Rivits Rivits Rivits Rivits Rivits Rivits Rivits Rivits Rivits Rivits Rivits Rivits Rivits Rivits, uppförts på Rivits nytt Rivningstillstånd, Rivits undantagslov Rivits Rivits Rivits, uppförts på nytt

7 OBJEKTSFÖRTECKNING 253. Bostadshus och uthus Metviksgatan 3 Alfred Wilhelm Stenfors 1909 På tomten finns ett bostadshus och ett uthus från Bostadhuset har timmerstomme, valmtak och stengrund, fasadmaterialet är stående/liggande brädfodring. Huset är ljusgult med vita spröjsar. Parfönstren med T-karm och fönstren vid takfoten är symmetriskt placerade. Fasaden mot gatan har fyra halvcirkelformade takfönster. På fasaden finns dekorativa motiv och stildrag från empiren. Taket är plåt. Huset har en egentlig bostadsvåning och vindsutrymmen. Vinden har tagits i användning för boende år I huset finns fyra bostäder. Uthuset i bakre delen av tomten har regelstomme av trä, grunden är sten och sadeltaket är plåt. Historia Vasa stad reserverade området på Brändö för bostadsandelslagens byggnadsverksamhet, och det här var den första tomten som bebyggdes. Byggnaderna ritades av arkitekt A. W. Stenfors ( ), som var länsarkitekt i Vasa på talet. Bostadshuset byggdes om 1998, då man byggde bostadslokaler på vinden, utökade taket med halvcirkelformade takfönster och ersatte farstukvistarna med glasverandor. Också uthuset har iståndsatts. I huset bodde arbetare från Vasa Bomullsfabrik. På husfasaden finns en skylt om att jägaren Oskar Peltokangas, som organiserade skyddskårsverksamhet i Sundom och Iskmo, bodde i det här huset i bostad 4. I uthuset fanns en vapengömma. Arkitektoniskt, historiskt och stadsbildsmässigt värdefull helhet (R, H, M). Husen representerar byggande från början av 1900-talet. Ett exempel på länsarkitekt Stenfors arbeten. En väl bevarad helhet, ändringarna är anpassade till stilen. Också uthuset är välbevarat. Anknyter till områdets industrihistoria. Det första bostadsandelslagshuset på Brändö som beboddes av arbetare från bomullsfabriken. Jägaren Oskar Peltokangas hemgård. Synligt läge vid Metvikens strand. Bör skyddas i detaljplanen (K), bevaras i nuvarande skick (A)/1999 (K, A). Objektet representerar det äldre byggnadsbeståndet på området och har betydande byggnadshistoriska, historiska och landskapsmässiga värden.

8 254. Uthus Metviksgatan 8 Wiktor Ruotsi 1933 Ett uthus med regelstomme av trä som har planerats av byggmästaren W. Ruotsi. Huset har sadeltak och stående brädfodring, och byggdes åt stenarbetaren O.O. Järvi år Bostadshuset som finns på tomten är från Byggnadsbestånd som håller på att försvinna, ändringar som är nödvändiga för att bevara objektet eller området eller som är nödvändiga för användningen är tillåtna (C) / Bostadshus Villagatan 10 B Byggts före 1891 Ett hus med timmerstomme och sadel- och pulpettak från slutet av 1800-talet (enligt en karta från 1895). Det har liggande brädfodring och plåttak. Historiskt och stadsbildsmässigt värde (H, M) Arbetarstuga som representerar det äldsta bevarade byggnadsbeståndet och boendesättet på Brändö. Det småskaliga byggsättet är en del av områdets och byggnadsperiodens särdrag. Huset har ändrats och byggts ut så att konstruktionerna kan vara i dåligt skick och huset kan vara svårt att bevara. Byggnadsbestånd som håller på att försvinna, ändringar som är nödvändiga för att bevarar objektet eller området eller som är nödvändiga för användningen är tillåtna (C) / 1999 bevaras i nuvarande skick (A).

9 256. Bostads- och affärsbyggnad samt uthus Metviksgatan 5 Otto Ekman 1912 (Emil Finell 1924) På tomten finns en ljusgul bostads- och affärsbyggnad med sadeltak från 1910-talet och ett rödmålat uthus från 1800-talet. Bostads- och affärsbyggnaden med timmerstomme har tre våningar. Den i stenfoten belägna första våningen är byggd som produktionslokal med golvet lägre än gatunivån. Andra våningen är bostadsvåning med fem bostäder. Tredje våningen är vindsutrymme. Den höga stenfoten är tegel och utsidan är rappad. Fasaderna är beklädda med liggande/stående spontbräder (uppdelning som tyder på jugend) samt dekormotiv. Övre delarna av fönstren är indelade i små rutor. Fönstren vid takfoten består av små fönster med endast en ruta och smala spetsbågade fönster. Taket är plåt. Uthuset i ena hörnet i bakre delen av tomten har flyttats från Ilmola. Det har byggts till 1923 med en del som har träregelstomme. Historia Huvudbyggnaden vid Metviksgatan ritades av byggmästaren Otto Ekman Delen av huvudbyggnaden vid Metviksgatan byggdes 1912 och tillbyggnaden vid Båtsmansgatan Huvudbyggnaden förstorades längs Båtsmansgatan efter ritningar av E. Finell. Många ändringar gjordes 1934 i första våningen, i den tillbyggda delen och på vinden. Bryggerimästaren Alfred Herler lät bygga huvudbyggnaden, där han bodde och hade sitt bryggeri under namnet Vasa (Wasa) Bryggeri tills bryggeriet gick i konkurs. Efter Herler fortsatte bryggerimästaren Isak Björkman bryggeriverksamheten köptes bryggeriet av bryggerimästaren S.K. Skade, och efter hans död innehades fastigheten av S.K. Skades änka Elise Irene Skade tills hon gjorde konkurs 1933, varefter Bryggeri Ab Bock köpte fastigheten och ett bostadsaktiebolag bildades av den Bock hade kontor i huset. Arkitektoniskt, historiskt och stadsbildsmässigt värdefull (R, H, M). Huvudbyggnaden representerar byggande från 1900-talets början. Otto Ekman planerade den första delen och Emil Finell tillbyggnaden. I Vasas arbetarbostadsområden finns gott om hus som Ekman och Finell har planerat. Ett representativt exempel på bostads- och produktionsbyggnad från början talet. Bostadshuset har tidigare varit rött. Trots många yttre ändringar har huset bevarat sin ursprungliga stil. Uthuset är mycket gammalt. Har anknytning till släkten Herlers och Bryggeri Bock Ab:s bryggeriverksamhet. Herler ägde i början på 1900-talet flera bryggerier i Österbotten. Backen intill har fått namnet Tynnyrimäki efter bryggeriet. Synligt läge vid Metvikens strand. Bör skyddas i detaljplanen (K), bevaras i nuvarande skick (A)/ 1999 (A).

10 Fastställdes som objekt som ska skyddas på och 1990-talet. Har utelämnats från förteckningen över skyddsobjekt år 2000 på grund av en ännu inte avslutad process (St ). Skyddas med hänvisning till objektets kulturistoriska värden. Representativt exempel på bostads- och produktionsbyggnad från 1900-talets början. Har även anknytning till områdets industrihistoria Bostadshus och uthus Båtsmansgatan 35 A.W. Stenfors 1912 På tomten finns ett bostadshus och ett uthus från 1910-talet. Bostadshuset med timmerstomme och sadeltak har granit-/tegelgrund. Taket är plåt. Det blev färdigt bostadsandelslag år 1912 efter ritningar av A. W. Stenfors. Stenfors var länsarkitekt i Vasa på talet. Ytterbeklädnaden byttes till asbestskivor på 1960-talet, men de har nyligen bytts ut till brädfodring. Uthuset med sadeltak av plåt har också timmerstomme. Historiskt och stadsbildsmässigt värdefull (H, M). Byggdes som bostadsandelslag. År 1964 renoverades husets fasader så att den ursprungliga stilen har försvunnit. Synligt läge i omgivningen på grund av storleken. Återställande ändringar rekommenderas (B) / 1999 (B)

11 258. Bostadshus Villagatan 14 och Hantverkaregatan 22 Ett bostadshus som ritats av Axel Mörne Huset revs på 2000-talet och ersattes i enlighet med detaljplanen från 1988 med en ny byggnad som är anpassad till stadsbilden. (på bilderna i bakgrunden, gula byggnaden). Det i detaljplanen skyddade bostadshuset från 1933 av A.W. Stenfors revs 2007 och ersattes av en likadan, större byggnad. En del av husets stomme kan ha varit äldre än från år S.k. Männistön muoris stuga. Inte värderats: det ursprungliga objektet har rivits och ersatts med en ny byggnad/ Bostadshus och uthus Metviksgatan 9 H. Källroos På tomten finns ett bostadshus i två våningar och ett uthus från De byggdes åt Herman Cederberg efter ritningar av H. Källroos. Bostadshuset har timmerstomme, sadeltak av plåt och utsidan är stående locklistpanel. Husets taklutning ändrades 1952 i syfte att förstora rummen i övre våningen. Samtidigt flyttades trappan till farstukvistdelen. Även uthuset har sadeltak av plåt. Båda byggnaderna har betonggrund.

12 Stadsbildsmässigt värdefull (M). Huset har byggts på till två våningar Synligt läge vid Metvikens strand. Jfr objekt 260, 262, 263, 266, 275, 276, 277, 279, 281. Finns i ett kvarter där den traditionella skalan bevarats bäst och för vilket områdesskyddsbeteckning (AS) rekommenderas, ändringar som är nödvändiga för objektet eller området eller som är nödvändiga för användningen är tillåtna (C). Får byggas ut eller ersättas med en byggnad som är anpassad till skalan. / 1999 (C) 260. Bostadshus Metviksgatan 11 Eino Valkia 1936 Ett bostadshus av Eino Valkia från 1936 i ett kvarter som bäst har bevarat områdets gamla byggnadsbestånd. På andra sidan vägen öppnar sig Metviken. Huset med timmerstomme, sadeltak och betonggrund har liggande brädfodring. Taket är plåt. Huset har sexrutade fönster och gaveltriangeln har lunettfönster. Eino Valkia sålde sitt hus till länssekreteraren, domare Eino Alfred Hukkala år Trädgården är influerad av hovrättstjänstemännens trädgårdar i Gamla Vasa. Arkitektoniskt, historiskt och stadsbildsmässigt värdefull (R, H, M). Huset representerar balanserad 1930-talsklassicism från Brändös livligaste byggperiod. Är i bra skick och väl bevarat. Länssekreteraren Eino Alfred Hukkala som fungerade som föredragande i frågor som gällde den förflyttade befolkningens egendom och boende köpte huset halvfärdigt. Planen var att bygga ytterligare ett bostadshus vid gatan, men kriget hindrade byggandet. Synligt läge högt uppe på en sluttning vid Metvikens strand, vilket framhävs av trädgården. Jfr objekt 259, 262, 263, 266, 275, 276, 277, 279, 281. Finns i ett kvarter med områdesskydd där skalan ska bevaras (AS), objektet bevaras i nuvarande skick (A) / 1999 (AS, A)

13 260. Bostads- och affärsbyggnad samt uthus Villagatan 16 A. Manninen 1926, Artturi Ortela 1929 På tomten invid gatan finns ett bostadshus från 1920-talet i timmer med valmtak och med långsidan i Hantverkaregatans riktning samt ett uthus från 1929 och en verkstad med regelstomme av trä. Bostadshuset har två våningar, källare och vind. I huset finns fem bostäder. Grunden är murblock och taket plåt. Fasaderna har liggande brädfodring och färgen är ljus. De sexrutade fönstren är symmetriskt placerade, och på taket finns halvcirkelformade takfönster. Uthuset har betonggrund, sadeltak som är beklätt med filt och fasader med liggande brädfodring. Huvudbyggnaden och uthuset har stildrag av klassicismen. Historia Norra delen av bostadshuset byggdes 1926 efter ritningar av A. Manninen. Enligt de ursprungliga ritningarna hade huset niorutade fönster och stående brädfodring/locklister. År 1929 byggdes bostadshuset till och ett uthus byggdes efter ritningar av Artturi Ortela. Andra våningen byggdes om Oljeuppvärmning installerades Bostadslägenheten i första våningen byggdes om till affärslokal En del av fönstren iståndsattes Husen byggdes åt timmermannen Antti Rahja. Efter Antti Rahja har fastigheten ägts av Antti Rahjas änka och efter 1937 av Juuso Syrenius och därefter av Juuso Syrenius änka. Enligt ritningarna från 1927 fanns en kolonialvaruaffär i hörnrummet. Enligt Vasa stads adressregister verkade V. Stenroos kolonialvaru- och diversehandel i byggnaden I dag är fastigheten ett bostadsaktiebolag. Arkitektoniskt och stadsbildsmässigt värdefull helhet (R, M). Objektet representerar 1920-talets klassicism från Brändös livligaste byggperiod. Husen har bevarat sin ursprungliga framtoning väl. Det har funnits en kolonialvaruaffär i huset. Synligt läge på en backe i en gatukorsning. Bör skyddas i detaljplanenen (K), bevaras i nuvarande skick (A), nödvändiga ändringar tillåtna i uthuset (C) /1999 (K, A uthus B). Representativt exempel på byggande i Brändö med det för Brändö typiska sättet att förena boende och service.

14 262. Verkstad, bostadshus och uthus Metviksgatan 10 I Geber 1928, E. Källroos 1932 Ett bostadshus i två våningar invid vägen samt en verkstad och ett uthus på gården. Den äldsta byggnaden är verkstaden från Bostadshuset och uthuset från 1932 är ritade av Emil Källroos. Metviksgatan 10 är i dag ett bostadsaktiebolag som bildades Det kubformade bostadshuset har timmerstomme och betonggrund. På gårdssidan finns en farstukvist/tvärgavel i två våningar. Valmtaket är plåt. Fasaderna har liggande brädfodring och niooch sexrutade fönster. Takfönstren är halvcirkelformade. Uthuset med regelstomme av trä har liggande brädfodring, betonggrund och plåttak. Verkstaden med regelstomme av trä är byggd i samma riktning som tomtens bakre gräns. Isak Geber planerade den åt plåtslagaren Karl Rukkinen. I verkstaden har det även tillverkats motorer. Historiskt och stadsbildsmässigt värdefull helhet (H, M). Verkstaden representerar Brändös mångsidiga industrihistoria. I den har det funnits åtminstone plåtslagar- och motortillverkningsverksamhet. Synligt läge vid Metvikens strand. Områdets bäst bevarade trähushelhet i kvarteret. Jfr objekt 259, 260, 263, 266, 275, 276, 277, 279, 281. Finns i ett kvarter med områdesskydd där skalan ska bevaras (AS), bevaras i nuvarande skick (A)/1999 (AS, A).

15 263. Bostadshus Villagatan 18 H. Källroos 1936 Ett bostadshus i en och en halv våning som byggdes 1936 åt Yrjö Hellsten efter ritningar av H. Källroos. Huset har timmerstomme och är beklätt med liggande och stående brädfodring. Grunden är betong och taket plåt. Fasadens symmetri bildas av ett större fönster med T-karm i mitten och mindre fönster med T-karmar på sidorna samt av fönster vid takfoten. På gårdssidan finns en bred farstukvist med fyra dörrar. Huset fick oljeuppvärmning 1961, i källaren har bastun renoverats och på andra ställen gjordes ändringar i början av 1900-talet. Bilskjulet är från Stadsbildsmässigt värde (M). Byggnaden, som har bevarat sin ursprungliga framtoning väl, är från Brändös livligaste byggperiod. En del av Brändös trähusbestånd. Under kriget fanns ett litet bombskydd i källaren. Jfr objekt 259, 260, 262, 266, 275, 276, 277, 279, 281. Finns i ett kvarter med områdesskydd där skalan ska bevaras (AS), bevaras i nuvarande skick (A) / 1999 (AS, A) Bostadshus, uthus och lusthus Villagatan 20

16 På tomten finns ett bostadshus från 1800-talet och ett litet uthus från 1926 samt lämningar av en gammal trädgård. Bostadshuset står snett i förhållande till gatulinjen. Det är ett timmerhus i en och en halv våning med naturstensgrund. Sadeltaket har tvärgavlar på båda långsidorna/tvärgavel på mitten. Fasaderna har liggande brädfodring, det maskinfalsade plåttaket är byggt av bitar. Huset har kvar sexrutade fönster, trots att ett har bytts ut och avviker från stilen. Husets dörrar är troligen från talet. I huset finns tre bostäder, men det har stått tomt i många år. Historia Byggåret för huset, som ursprungligen uppfördes som villa, är okänt men det är byggt före år 1891 eftersom det finns med på A. Bergens karta från Den ursprungliga villan var i en våning och hade pärttak. Senare (före 1901) byggdes den ut med tvärgavlar samt med verandor och balkonger, som har rivits. Från början fanns villan på en större lägenhet, som omfattade bl.a. en brygga och ett lusthus vid Metvikens strand. Lusthuset har flyttats till den nuvarande tomtens bakre del. I anslutning till villan fanns också ekonomibyggnader, bl.a. ett fähus och en drängstuga, som blev kvar på andra sidan Villagatan när gatan anlades på och 1930-talet, men de har rivits. Trädgården blomstrade tack vare att den ursprungliga ägaren, Victor Mannelin, forslat svartmylla till platsen och planterat exotiska växter. På gården växer fortfarande bl.a. gula hallon. Handelsmannen och skeppsredaren Viktor Mannelin (f i Björneborg, d. 1900) lät bygga villan. V. Mannelin hörde till de rikaste handelsmännen i Vasa i slutet av 1800-talet, och han uppbar bl.a. brotull vid Brändö bro åtminstone åren 1877 och Hans hustru Hilda hörde till släkten Wasastjerna. Från år 1919 ägdes huset av teknikern Johan Fredrik Visa och hans hustru Rauha. År 1926 lät Visa bygga ett uthus på tomten. Jarl Joh. Keskiaho innehade huset i två år i mitten på talet. Efter honom har husets innehavare varit släkten Berg. Det nuvarande uthuset är ritat av J. F. Visa år Arkitektoniskt, historiskt och stadsbildsmässigt värdefull (R, H, M). En representant för områdets äldsta byggnadsbestånd och den mycket sällsynta villaarkitekturen, som har anknytning till det borgarlivets historia i Vasa. Har anknytning till handels- och skeppsredarsläkten Mannelin. Det finns i ett kvarter som har bevarat sitt ursprungliga byggnadsbestånd bäst. Bör skyddas i detaljplanen (K), återställande ändringar rekommenderas (B) / 1999 (AS, B). En representant för områdets äldsta byggnadsbestånd och den sällsynta villaarkitekturen. Anknyter till den borgerliga kulturen i Vasa Objektet har rivits.

17 266. Bostadshus och uthus Kråkfjärdsgatan 42 A. Manninen 1927 På tomten finns ett bostadshus i två våningar och ett uthus, som bägge byggts efter ritningar av A. Manninen åt mekanikern Vilhelm Viklund år Bostadshuset har mansardtak och timmerstomme, är beklätt med liggande fasspontpanel och har en tvärgavel. Nedre våningen har sexrutade fönster. Övre våningens tredelade fönster är s.k. serlianafönster, där den övre delen i det sexrutade mittfönstret består av ett lunettfönster. Dessutom har huset fyra halvcirkelformade takfönster och vid takåsen finns små rombfönster. Grunden är betong och taket plåt. Uthuset med sadeltak, som blev färdigt samtidigt som bostadshuset, har regelstomme av trä och stående brädfodring. Arkitektoniskt och stadsbildsmässigt värdefull (R, M). Helhet i klassicistisk stil som närmar sig jugend från Brändös livligaste byggperiod. Synligt läge på en backe vid Kråkfjärdsgatan. Det bäst bevarade byggnadsbeståndet i kvarteret. Jfr objekt 259, 260, 262, 263, 275, 276, 277, 279, 281. Finns i ett kvarter med områdesskydd, där skalan ska bevaras (AS), bevaras i nuvarande skick (A) / 1999 (AS, A)

18 267. Daghem Villagatan 1 A.W. Stenfors 1909 Ett hus i hörnet av Kaptensgatan och Villagatan som består av tre delar, som byggdes samtidigt I mitten finns en tvåvåningsdel i tegel, och på dess båda sidor envåningsdelar med timmerstomme. Tegeldelen har rappade fasader och valmtak av maskinfalsad plåt. Delarna med timmerstomme har fasader med liggande brädfodring och sadeltak av maskinfalsad plåt. Drag från jugendstilen syns framför allt i de flerdelade fönstren och de dekorativa listerna. Alla socklar är sten. Det lilla uthuset på gården, som är från 1990, består delvis av tegel, delvis av en regelstomme av trä, och det har pulpettak av maskinfalsad plåt. Uthusets tegeldel är en del av det ursprungliga uthuset från I fastigheten finns i dag ett finsk- och svenskspråkigt daghem samt Vasa Settlementcenter. I huset finns också en bostad. Historia Byggnadshelheten ritades av arkitekt A. W. Stenfors år Uthuset och eldstaden i huvudbyggnaden byggdes om 1918 efter ritningar av Stenfors. Träbyggnadens vind byggdes om 1939 enligt ritningar av arkitekt Carl Schoultz. Vasa stad har renoverat sin del av fastigheten 1986, och 1990 byggde Vasa stad ett nytt uthus, delvis på det gamlas plats. Vasa stad överlät två tomter för socialt byggande till tre föreningar - Direktionen för barnklubben i Brändö, Direktionen för arbetshemmet för bettlande barn i Brändö och Waasan kansanopistoyhdistys. Föreningarna byggde sina egna enheter som ett gemensamt byggprojekt på den gemensamma tomten. Byggnadskomplexet gavs namnet Filantropen. År 1939 överlät Waasan kansanopistoyhdistys sin andel (1/3) av fastigheten till Vasa stad. År 1969 löste Vasa stad in föreningens Direktionen för barnklubben i Brändö andel (1/3). Vasa Settlementförening äger 1/3 av fastigheten. Arkitektoniskt, historiskt och stadsbildsmässigt värdefull (R, H, M). Byggnaden har bevarat sina drag av jugend väl. Helheten representerar det sociala byggandet på Brändö i början av 1900-talet. Ursprungligen uppfördes byggnaden för tre föreningar, vilket även märks. Fysiskt och socialt synligt läge i stadsstrukturen. Bör skyddas i detaljplanen (K), nödvändiga ändringar tillåtna (C) / 1999 (C). Fastställts som objekt som ska skyddas på och 1990-talet. Utelämnats från förteckningen över objekt som ska skyddas år 2000 på grund av en ännu inte avslutad process (St ). Skyddas med hänvisning till objektets kulturhistoriska värden. Representativt exempel på socialt byggande från början av 1900-talet. I jugendstil som är sällsynt på området.

19 268. Bostadshus Båtsmansgatan 30 J. E. Klubb 1938 Ett bostadshus i två våningar intill gatan på en tomt mitt i kvarteret. Huset är timmer, rappat och har valmtak. Huset är en av de byggnader av samma typ som finns i närområdet. Huset har betonggrund och plåttak. Fönstren är vertikalt uppdelade i tre rutor och bildar fönsterband på fasaderna. Huset ritades av byggmästaren J. E. Klubb och blev färdigt Senare har huset ägts av Vasa Bomull Ab, och efter en fusionering av Oy Finlayson-Forssa AB samt av Asko Oy. Stadsbildsmässigt värde (M). Bostadshuset representerar s.k. byggmästarfunkis från Brändös livligaste byggperiod. För området och tidsperioden typisk fasadindelning, takform och materialval. En del av en områdeshelhet som består av byggnader av samma typ (se objekt 269, 285, 286, 301). Nödvändiga ändringar tillåtna (C) / Bostadshus Fabriksgatan 6 J. E. Klubb 1939

20 Ett rappat bostadshus i två våningar med tegelstomme och valmtak beläget i tomtens ena hörn. Huset har betonggrund och plåttak. Fönstren är symmetriskt placerade. Huset byggdes 1939 åt byggmästaren John Evald Klubb enligt hans egna ritningar. För huset bildades ett bostadsaktiebolag år Stadsbildsmässigt värde (M). Bostadshuset representerar s.k. byggmästarfunkis från Brändös livligaste byggperiod. För området och tidsperioden typisk fasaduppdelning, takform och materialval. En del av en områdeshelhet som består av byggnader av samma typ (se objekt 268, 269, 285, 286, 301). Nödvändiga ändringar tillåtna (C) / Bostadshus Båtsmansgatan 31 H. Källroos 1939 Ett hus vid Båtsmansgatan 31 beläget i bakre delen av tomten. Bostadshuset är i två våningar, har timmerstomme, sadeltak, rappad utsida, betonggrund och plåttak. Mot gatan har huset en hög, smal farstukvist. I källarvåningen fanns en allmän bastu fram till början av 1970-talet. Historiskt värdefull (H). Hus i sen klassicism ritat av en byggmästare. En del av områdets sociala historia. Nödvändiga ändringar tillåtna (C) / Objektet har rivits Objektet har rivits.

21 273. Bostadshus Villagatan 9 Ett bostadshus bestående av två hus från 1940-talet som slagits ihop på 1950-talet. Betongstenfoten är från 1960-talet. Har inte några särskilda värden. I fråga om utseende och skala avviker huset från omgivningen. Nödvändiga ändringar tillåtna (C) / Bostadshus Båtsmansgatan 33/Villagatan 5 H. Källroos 1934 Ett bostadshus från 1934 som är inpassat i tomtens hörn. Husets bottenform följer den sneda tomtens gränser. Huset med timmerstomme och sadeltak är i en och en halv våning. Ovanpå stensockeln finns betong, taket är maskinfalsad plåt. Fasaderna har liggande brädfodring. Fasaderna mot gatan har tre sexrutade fönster, fönster vid takfoten och ett större f.d. skyltfönster. Fasaden på gårdssidan har en tvärgavel och asymmetriskt placerade fönster. Också på sockeln finns en rad med fönster. I huset finns sex bostäder.

22 Historia Bostads- och affärsbyggnaden uppfördes 1934 åt handelsmannen Laine Vuosmaa efter ritningar av Emil Källroos. Samma planerare hade också ritat handelsmannen Frans Weijolas hus på Arbetaregatan 18 (nr 287). En affär fanns i byggnadens ena hörn, vilket dörren och det stora fönstret ännu vittnar om. På fasaderna fanns ursprungligen klassicistiska dekormotiv. Från år 1952 var Vuosmaas dödsbo innehavare av huset. Vuosmaas diversehandel hade verksamhet till mitten av 1960-talet. År 1974 bildades ett bostadsaktiebolag för byggnaden. Butikslokalerna byggdes om till bostadslokaler I något skede före 1970-talet har huset renoverats och då förstärktes grunden med betong och husets exteriör ändrades. År 2011 totalrenoverades huset och återfick sitt gamla utseende. Stadsbildsmässigt värdefull (M). Ett stort bostadshus som är inpassat på tomten och i vilket också en butik funnits. De ursprungliga ritningarna påminner om Weijolas butik. De klassicistiska dekormotiven har försvunnit från fasaderna. Bör skyddas i detaljplanen (K), återställande ändringar rekommenderas (B)/1999 (K, B). Representativt exempel i en kvartershelhet där de andra byggnaderna ha rivits och byggts om. Synligt och centralt läge som affärsbyggnad Bostadshus och uthus Fabriksgatan 20 A. Manninen 1926 Ett bostadshus intill gatan som har timmerstomme, sadeltak, locklistpanel, betonggrund och plåttak. Huset har bevarat de sexrutade fönstren samt de triangelformade fönstren på det kraftigt sluttande taket. Vid gavlarna finns s.k. serlianafönster: tredelade fönster där övre delen på det mittersta fönstret är ett lunettfönster. Huset byggdes 1926 åt diversearbetaren Evert Suomela efter ritningar av Manninen. Släkten Suomela sålde huset på 1970-talet, och 1981 byggdes i husets första våning en bastu och andra motsvarande utrymmen. I husets källare grävdes ett nytt pannrum. På gårdssidan finns en farstukvist/tvärgavel. Garaget är från 1991.

23 Arkitektoniskt och stadsbildsmässigt värdefull (R, M). Huset är byggt av gamla stockar från Vasa bränneri och representerar 1920-talets klassicism från Brändös livligaste byggperiod. Välbevarat. Finns i stadsbilden på en synlig plats i ett gathörn. Uthuset är nytt men passar in i omgivningen. Jfr objekt 259, 260, 262, 263, 266, 276, 277, 279, 281. Finns i ett kvarter med områdesskydd där skalan ska bevaras (AS), bevaras i nuvarande skick (A)/1999 (AS, A) Bostadshus och uthus Villagatan 11 A. Manninen 1925 På tomten finns ett bostadshus och ett uthus från 1925 diagonalt placerade i förhållande till varandra. Bostadhuset i en och en halv våning har timmerstomme, nedre våningen är beklädd med locklistpanel och gaveltrianglarna har liggande brädfodring. Grunden är betong och det kraftigt sluttande taket är plåt. Den småskaliga byggnaden har T-fönster och på taket finns utskjutande fönster. På gårdssidan finns en farstukvist/tvärgavel. Uthuset har timmer- och träregelstomme. Husets utsida har stående och liggande brädfodring. Huset har sadeltak av plåt och betonggrund. I de ursprungliga ritningarna finns spår som tyder på nationalromantik. Husen byggdes åt maskinisten G. Laaksonen efter ritningar av A. Manninen. Husen övergick i modellsnickaren Benjamin Franzéns och hans hustru Hildurs ägo redan samma år som de blev färdiga. I trädgården odlade Hildur Franzén bland annat blommor som hon även delade med sig till grannarna. Arkitektoniskt och stadsbildsmässigt värdefull (R, M). Ett exempel på områdets småskaliga boende, representerar 1920-talets klassicism, väl bevarad helhet med gård och trädgård. Jfr objekt 259, 260, 262, 263, 266, 275, 277, 279, 281. Finns i ett kvarter med områdesskydd där skalan ska bevaras (AS), bevaras i nuvarande skick (A)/1999 (AS, A).

24 277. Bostadshus och uthus Fabriksgatan 14 A. Manninen 1925 Ett hus på Fabriksgatan 14 som byggdes efter ritningar av A. Manninen åt fyra delägare: diversearbetaren Juha Palomäki, rörsmeden Herman Norrgård, timmermannen Karl Johan Jansson och järngjutaren Anton Ronsu. Bostadshuset i klassicistisk stil i två våningar har timmer- och träregelstomme, valmtak och ljus, liggande brädfodring. Grunden är betong och taket plåt. Huset har symmetriskt placerade sexrutade fönster med dekormotiv. På taket finns halvcirkelformade takfönster. Ingångarna på bakgården motsvarar inte de ursprungliga ritningarna. Uthuset, som också var från 1920-talet, har rivits och ersatts med ett garage. Arkitektoniskt och stadsbildsmässigt värdefull (R, M). Huset som byggdes åt de fyra delägarna (arbetarna) är i klassicistisk stil. Väl bevarat. Finns i ett kvarter där största delen av husen är av trä. Jfr objekt 259, 260, 262, 263, 266, 275, 276, 279, 281. Garaget är nytt. Finns i ett kvarter med områdesskydd där skalan ska bevaras (AS), bevaras i nuvarande skick (A) / 1999 (AS, A) Objektet har rivits.

25 279. Bostadshus och uthus Fabriksgatan 1 A. Manninen 1926 På tomten finns ett bostadshus och ett uthus från 1920-talet. De byggdes 1924 åt timmermannen Matti Kujansivu efter ritningar av A. Manninen. Bostadshuset med timmerstomme och mansardtak har locklistpanel på utsidan, plåttak och gråstensgrund. På gårdssidan finns en tvärgavel/tillbyggnad. Det rödmålade huset har tydliga klassicistiska drag med sexrutade fönster och vita lister. Uthuset har regelstomme av trä och locklistpanel, sadeltak av plåt och betonggrund. Arkitektoniskt och stadsbildsmässigt värdefull (R, M). Litet bostadshus som representerar 1920-talets klassicism, uthuset i samma ålder. Väl bevarat. Jfr objekt 259, 260, 262, 263, 266, 275, 276, 277, 281. Finns i ett kvarter med områdesskydd där skalan ska bevaras (AS), bevaras i nuvarande skick (A) / 1999 (AS, A) Objektet har rivits.

26 281. Bostadshus och uthus Fabriksgatan 18 H. Kapell 1925 En helhet bestående av ett bostadshus och ett uthus som byggdes åt kvarnarbetaren Johannes Nordman och hans hustru Hilda år 1925 efter ritningar av H. Kapell. Sadeltakets form bryts av en fronton på gatsidans fasad. Ingången på gårdssidan har skyddstak. Nedre våningen har T-fönster. Övre våningen har flerrutade fönster med mindre rutor upptill och större nertill. Uthuset med regelstomme av trä har liggande brädfodring och sadeltak. Det har byggts ut enligt Isak Gerbers ritningar i början på 1930-talet. Arkitektoniskt och stadsbildsmässigt värdefull (R, M). För tidsperioden typiska material och fasaduppdelning. Bostadshuset har byggts av förpackningslådor från bommullsfabriken. Har ändrats något, får byggas ut. Finns i ett kvarter med huvudsakligen gamla trähus. Jfr objekt 259, 260, 262, 263, 266, 275, 276, 277, 279. Finns i ett kvarter med områdesskydd där skalan ska bevaras (AS), nödvändiga ändringar är tillåtna (C)/1999 (AS, C).

27 282. Bostads- och produktionsbyggnad Båtsmansgatan 29/Fabriksgatan 7 A.W. Stenfors 1928, H. Österberg 1955 En bostads- och produktionsbyggnad i hörnet av Fabriksgatan och Båtsmansgatan som har byggts i två skeden. Vid Fabriksgatan uppfördes 1928 en tvåvånings bostads- och verkstadsbyggnad, där verkstadslokalerna fanns i första våningen och bostäderna i andra våningen. Husets bottenvåning i tegel är rappad. Andra våningen och vinden har timmerstomme och fasaderna har stående brädfodring. Valmtaket är maskinfalsad plåt. Stildrag av empiren/klassicismen. Vid Båtsmansgatan har huset byggts till hörn mot hörn år Den något lägre tillbyggnaden är i två våningar med plåt- och metallförädlingslokaler i första våningen och bostäder i den andra. Huset har stenstomme och enkel rappad fasad. Sadeltaket är maskinfalsad plåt. I byggnadsdelarna finns totalt fyra bostäder. Funkis från efterkrigstiden? Historia Plåtslagaren Johannes Sundqvist byggde bostads- och verkstadsbyggnaden 1928 efter ritningar av A. W. Stenfors.1955 byggdes huset till efter ritningar av byggnadsingenjören Helge Österberg. En grundlig renovering gjordes Fastigheten har ägts av samma släkt hela tiden. Av fastigheten har bildats Bostadsaktiebolaget Vasa Fabriksgatan 17. Arkitektoniskt, historiskt och stadsbildsmässigt värdefull (R, H, M). Den högre byggnadsdelen är ett exempel på länsarkitekt Stenfors planer. Byggdes åt plåtslagaren Sundqvist som hade sina produktionslokaler i källaren utvidgades produktionslokalerna med en tillbyggnad i stenkonstruktion med bostäder i andra våningen. Huset ägs fortfarande av samma släkt. Har anknytning till Brändös industrihistoria och utgör en del av byggnadshelheten på Brändö. Bör skyddas i detaljplanen (K), nödvändiga ändringar tillåtna (C) / 1999 (C). Fastställts som objekt som ska skyddas på och 1990-talet. Utelämnats från förteckningen över objekt som ska skyddas år 2000 på grund av en ännu inte avslutad process (St ). Skyddas med hänvisning till objektets kulturhistoriska värden. Starka värden då det gäller stildrag, planerare och användningsändamål Objektet har rivits.

28 284. Bostadshus Hantverkaregatan 16/Fabriksgatan 11 H. Kapell 1938 Ett bostadshus i två våningar i hörnet av Fabriksgatan och Hantverkaregatan från Huset har regelstomme av trä och utsidan består av rappat tegel. Grunden är betong, och det svagt sluttande valmtaket är maskinfalsad plåt. Husets rektangulära, enkla och ljusa, rappade fasad har en anspråkslös framtoning och skala. Huset som representerar både klassicism och funktionalism har symmetriska öppningar. Ingångarna mot Fabriksgatan har ändrats. Fönstren är av ursprunglig modell. De övre delarna av fönstren i nedre våningen är smårutade, fönstren i övre våningen är tvådelade. I huset finns sju bostäder. En del av bostäderna står tomma. Historia Från börja byggdes bostads- och affärshuset åt handelsmannen K.A. Sjölund enligt ritningar av H. Kapell. År 1950 ägdes huset av Johannes Edvin Blom (bodde i Kanada). Huset övergick i dödsboets förvaltning när Blom avled Enligt adressregistret i Vasa hade B.E. Holmberg en butik i huset utökades den andra våningen med lägenheter, planerare var J. Klubb. År 1940 ändrades trapporna framför huset efter ritningar av G.A. Lindfors. Affärslokalerna byggdes om till bostäder Oljeuppvärmning installerades Arkitektoniskt och stadsbildsmässigt värdefull (R, M). En rappad affärs- och bostadsbyggnad i klassicistisk och funktionalistisk stil från Brändös livligaste byggperiod. Trots ändringarna har huset bevarat sin ursprungliga skepnad och framtoning. Bör skyddas i detaljplanen (K), bevaras i nuvarande skick / Typiskt småvåningshus från 1930-talets Brändö med både bostads- och affärslokaler. Beskriver boende- och näringsstrukturerna på Brändö. Skiljer sig från andra liknande tvåvåningshus tack vare sina särdrag. Jfr hus och arbetarbostadsområden som endast är avsedda för boende. (Se objekt 268, 269, 285, 286, 290, 299, 300, 301.)

29 285. Bostadshus Hantverkaregatan 7 Ett hus på Hantverkaregatan 7 i två våningar med valmtak och liggande brädfodring. Byggdes åt plåtslagaren Frans och Sanni Heinmaa år Vem som ritat huset vet man inte. Husets tak är plåt och dess grund är betong. Oljeuppvärmning installerades år År 1974 bildades ett bostadsaktiebolag för huset. Stadsbildsmässigt värde (M). Bostadshuset från 1938, som representerar byggmästarfunkis, är från Brändös livligaste byggperiod (se objekt 268, 269, 286, 301). I kvarteret finns småhus i trä. Nödvändiga ändringar är tillåtna (C) 286. Bostadshus Arbetaregatan 16 J. F. Engman 1939 Ett hus i två våningar mitt i ett kvarter i linje med gatan. Huset har valmtak, liggande brädfodring, plåttak och betonggrund. Det byggdes åt Greta Malm efter ritningar av Johan F. Engman år Följande år byggdes fler lägenheter i övre våningen efter ritningar av Verner Carp. Den slutna

30 farstukvisten med en omgärdad avsats ovanpå byggdes 1951 efter ritningar av J. E. Klubb. År 1988 bildades ett bostadsaktiebolag för huset. Stadsbildsmässigt värde (M). Bostadshuset som representerar byggmästarfunkis är från Brändös livligaste byggperiod (se objekt 268, 269, 285, 301). Vissa ändringar har gjorts. I samma kvarter finns småhus i träkonstruktion. Nödvändiga ändringar är tillåtna (C) 287. Bostadshus Arbetaregatan 18 E. Källroos 1929 Ett bostadshus inpassat i hörnet av Kråkfjärdsgatan och Arbetaregatan från Husets bottenform följer den sneda tomtens gränser. huset är till stor del i en våning, men på gårdssidan finns en bred tvärgavel i två våningar. Taket är ett högt valmtak med halvcirkelformade takfönster mot Kråkfjärdsgatan. Gatufasaderna har klassicistiska dekormotiv. Fönsterlisterna är dekorativa. I huset finns två bostäder. Historia Huset byggdes åt handelsmannen Frans Weijola som bostads- och affärsbyggnad efter ritningar av Emil Källroos Efter Frans Weijola förvaltades huset från 1969 till 1977 av hans änka Anna Elisa. År 1977 ägdes huset av handlanden Sven Elis Weijola och hans hustru Göta Elisabeth. Huset ägs fortfarande av samma släkt. Trappan och dörren till butiken fanns i husets ena hörn, vilket syns på planritningen gjordes ändringar i butikslokalerna, och 1988 byggdes butikslokalerna om till bostadslokaler och på butiksdörrens plats sattes ett fönster. Arkitektoniskt, historiskt och stadsbildsmässigt värdefull (R, H, M). Huset representerar 1920-talsklassicism som anpassats till platsen. Trots ombyggnad har huset bevarat sin ursprungliga stil. Före detta Weijolas butik. Butikslokalerna har byggts om till bostäder. Huset ägs fortfarande av samma släkt. Synligt läge på en backe i en vägkorsning intill den gamla kommungränsen. Jfr objekt nr 274.

31 Bör skyddas i detaljplanen (K), bevaras i nuvarande skick (A) / 1999 (K, A). Välbevarat exempel på 1920-talsklassicism, vars värde förstärks av att det har anknytning till Brändös näringslivshistoria Objektet har rivits Två bostadshus Hantverkaregatan 9 J. Klubb På tomten finns två bostadshus som byggdes åren 1938 och 1939 efter ritningar av John Klubb. Båda husen har timmerstomme och sadeltak av plåt, betonggrund och liggande brädfodring. Ingångarna i två våningar finns på gårdssidan. Nedre våningens fönster är större tre + tvårutade eller T-fönster, övre våningens fönster är mindre och tvårutade. Efter diverse ägarbyten övergick husen i Oy Dieler- Kumppanit Ab:s ägo år 1988, och tre år senare bildades ett bostadsaktiebolag. Oljeuppvärmning installerades 1964, och då byggdes en skorsten i rödtegel i det ena husets gavel. Båda husen totalrenoverades Stadsbildsmässigt värdefull (M). Två bostadshus ritade av byggmästaren Klubb från den livliga byggperioden på 1930-talet. Husen har förlorat sina ursprungliga drag vid totalrenoveringen. Den stor utvändiga skorstenen är från Återställande ändringar rekommenderas (B) / 1999

32 290. Bostadshus och uthus Fabriksgatan 13 J. Klubb 1937 Ett bostadshus på Fabriksgatan 13 och ett uthus som står diagonalt mitt emot bostadshuset i tomtens ena bakre hörn. Bostadshuset i två våningar, med valmtak och liggande brädfodring representerar enkel klassicism. På gårdssidan finns två farstukvistar i två våningar med ingångar på sidorna. Gårdsbyggnaden med träregelstomme har liggande brädfodring. Båda husen har betonggrund och plåttak. J. E. Klubb ritade husen, som blev färdiga 1937, åt Erik Östergård. År 1974 bildades ett bostadsaktiebolag. Stadsbildsmässigt värdefull (M). Var ursprungligen ett rappat bostadshus med träbeklädnad. Fasaderna och taket har reparerats, rappningen har bytts ut till träbeklädnad och tegeltaket har ersatts med plåttak på 2000-talet. Takfönstren har avlägsnats. Stildragen har dock bevarats väl. Uthuset är från samma tid. Nödvändiga ändringar är tillåtna (C) / Bostadshus Fabriksgatan 15 Har inte värderats. Ett bostadshus och ett uthus som ritats av H. Källroos år 1934 revs Bostadshuset återuppbyggdes på tomten, nu något större. Vid gatan uppfördes en nybyggnad i tre våningar.

33 292. Objektet ingår inte i undersökningsområdet Bostadshus och uthus Kaptensgatan 23C. Schoultz 1913 Ett bostadshus och ett uthus på Kaptensgatan 23 från 1910-talet. Det stora bostadshuset har två bostadsvåningar samt vind och källare. Grunden är sten. Första våningens stomme är tegel, andra våningen och vinden har timmerstomme. Första våningens fasader är rappade, andra våningens fasader har liggande brädfodring, valmtaket med tvärgavlar är maskinfalsad plåt. Huset har drag av jugendstilen (fasadens indelning, listerna, fönsterkompositionen, tvärgavlarna). I huset finns två bostäder. Det långa uthuset är i och en halv våning. Det har stengrund, regelstomme av trä, fasader med liggande brädfodring och sadeltak av plåt. Historia Husägaren Benjamin Lax lät bygga bostadshuset och uthuset 1913 efter ritningar av A.W. Stenfors. Huset har länge ägts av släkten Lax. Centralvärme installerades Arkitektoniskt och stadsbildsmässigt värdefull (R, M). Ett stort bostadshus i jugendstil ritat av stadsarkitekten Schoultz. Det långa uthuset är från samma tid. En väl bevarad helhet. Skyddas i den nuvarande detaljplanen (sr-4) (K) / bevaras i nuvarande skick (A) / 1999 (K/sr- 4, A). Sällsynt exempel på jugendstil. Bildar en helhet med det angränsande jugendhuset (294) och speglar gatuvyn i början av 1900-talet. Är en del av områdets industrihistoria.